Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande nr 58

1945-06-14 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1945:58, Bevillningsutskottets betänkande nr 58

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 58.

1

Nr 58.

Ankom till riksdagens kansli den 15 juni 1945 kl. 2 em.

Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1945/46, m. m.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag

till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret 1945/46

vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1945 (bilaga till

1945 års statsverksproposition: inkomster å driftbudgeten) har chefen för

finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning finansplan

och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1945/46

jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid anmält

riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1944 med inkomstberäkning

för nämnda budgetår.

I en den 11 maj 1945 dagtecknad proposition nr 313 angående komplettering

av riksstatsförslaget för budgetåret 1945/46 har Kungl. Majit framlagt

förslag angående grunderna för uttagande av statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

för år 1945 m. m.

I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna

å driftbudgeten under budgetåret 1945/46 äro bevillningarna i överensstämmelse

med departementschefens förslag beräknade till följande belopp:

Kronor

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

Inkomst- och förmögenhetsskatt ............ 685 000 000

Värnskatt ............................... 525 000 000

Krigskonjunkturskatt...................... 50 000 000

Särskild skatt å förmögenhet .............. 34 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt........ 1 000 000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och

rättigheter ............................ 100 000

Stämpelmedel ............................ 75 000 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt ............................ 35 000 000

Bensinskatt .............................. 20 000 000

Kronor

1 370 100 000

55 000 000

1

Bihang till riksdagens protokoll 1055. 7 sami. Nr 58.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 58.

Kronor

Tullar och acciser:

Tullmedel ............................... 70 000 000

Allmän omsättningsskatt .................. 330 000 000

Varuskatt ............................... 70 000 000

Trafikskatt .............................. 26 000 000

Tilläggsskatter å bensin .................. 40 000 000

Accis å silke.............................. 4 300 000

Accis å margarin och vissa andra fettvaror ... 12 000 000

Skatt å kaffe ............................ 15 000 000

Tobaksskatt............. 290 000 000

Brännvinstillverkningsskatt ................ 18 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel:

Partihandelsbolag ...................... 30 000 000

Detaljhandelsbolag ...................... 25 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

............................... 290 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin .... 15 000 000

Maltdrycksskatt .......................... 35 000 000

Skatt å läskedrycker ...................... 11 000 000

Statlig nöjesskatt ......................... 17 000 000

Postverket (överskott) ..................................

Kronor

1 298 300 000

42 000 000.

Beträffande de allmänna förutsättningarna för beräkningen av de särskilda

inkomsttitlarna har departementschefen i statsverkspropositionen lämnat följande

redogörelse:

»I sin skrivelse med förslag till inkomstberäkning för nästa budgetår lämnar

riksräkenskapsverket inledningsvis en statistisk översikt över vissa sidor

av den statsfinansiella utvecklingen under krigsåren. I anslutning därtill anger

ämbetsverket närmare de förutsättningar med vilka verket arbetat vid inkomstberäkningen.

Med hänsyn till de mycket svårbedömbara framtidsutsikterna

finner ämbetsverket det vara en styrka, att inkomstutfallet för nästa

budgetår till icke mindre än cirka 40 procent hänför sig till de ekonomiska

förhållandena under kalenderåret 1944. I den mån icke detta är fallet, har

ovissheten om den framtida utvecklingen hänvisat verket till att i stor utsträckning

binda inkomstberäkningen för nästa budgetår nära vid det uppskattade

utfallet för innevarande budgetår. På vissa punkter har ämbetsverket

dock funnit anledning att avvika från denna beräkningsmetod. Sålunda

har verket beträffande inkomsttitlar, som i högre grad röna inflytande av

handelsavspärrningen och därmed sammanhängande förhållanden, beaktat

den återverkan krigshändelserna under år 1945 kunna tänkas erhålla.

Den arbetshypotes rörande utvecklingen av utrikeshandeln, från vilken

ämbetsverket utgått, innebär, att handelsspärrarna för vårt lands del under

nästa budgetår skola helt eller delvis bortfalla. Exporten antages i så fall

för vissa varugrupper nå en betydande omfattning. Å andra sidan anses det

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 58-

3

icke möjligt att räkna med en häremot svarande ökning av importen under

ifrågavarande tid. Under angivna förhållanden anses man i stort sett icke

ha anledning att räkna med någon väsentlig försämring i läget på arbetsmarknaden.

Allmänt sett utgår riksräkenskapsverket i övrigt från förutsättningen, att

den ekonomiska utvecklingen icke störes genom mera omfattande arbetskonflikter

samt att pris- och lönenivån icke undergår några mera betydande

förändringar. En höjning av lönenivån skulle medföra minskad avkastning

av de affär sdrivande verken samt stigande inkomster för de titlar som äro

beroende av omsättningen under budgetåret 1945/46.

Under rådande förhållanden finner riksräkenskapsverket det naturligt, att

inkomstberäkningen göres till föremål för en allmän översyn vid tidpunkten

för fastställandet av riksstaten för nästa budgetår.

En beräkning av statsinkomsternas utveckling under nästföljande budgetår

möter av naturliga skäl i nuvarande läge ovanliga svårigheter. Jag har redan

i tidigare sammanhang framhållit, att den ekonomiska utvecklingen i

vårt land kommer att röna ett avgörande inflytande icke endast av krigets

längd och förlopp under ett slutskede utan även av den internationella handels-

och betalningspolitikens utformning efter fientlighetemas upphörande.

Örn dessa förhållanden råder ännu stor ovisshet. Den inkomstberäkning som

framlagts av riksräkenskapsverket måste under angivna omständigheter betraktas

såsom hypotetisk i den mån den gäller inkomsttitlar vilkas utveckling

är beroende av de ekonomiska förhållandenas framtida gestaltning. I

likhet med riksräkenskapsverket finner jag det därför nödvändigt, att inkomstberäkningen

göres till föremål för en översyn vid en så sen tidpunkt

som möjligt före det nya budgetårets inträde. I avvaktan härpå anser jag

mig i stort sett sakna anledning att beträffande de enstaka inkomsttitlarna

föreslå justeringar av de av riksräkenskapsverket förordade uppskattningarna.

Den enda inkomsttitel för vilken en större justering av riksräkenskapsverkets

förslag nu synts mig motiverad utgör tullmedlen. De risker för varuimporten

som jag i det föregående berört torde för denna titels del motivera

en reduktion av den beräknade avkastningen med 20 miljoner kronor.»

I det vid propositionen nr 313 fogade statsrådsprotokollet har departementschefen

framlagt förslag till ny beräkning av vissa inkomsttitlar. Departementschefen

har därvid erinrat om att han i statsverkspropositionen i likhet

med riksräkenskapsverket förutsatt, att de i statsverkspropositionen gjorda

beräkningarna senare under riksdagen skulle göras till föremål för en

allmän översyn. Sedan departementschefen meddelat, att riksräkenskapsverket

i skrivelse den 26 april 1945 jämlikt gällande instruktion avlämnat

förslag lill förnyad beräkning av statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna

för budgetåret 1945/46, har departementschefen anfört bland

annat följande:

»Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten samt de övriga skatter och

avgifter, vilka grunda sig på årets taxering, har riksräkenskapsverket icke i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 58.

detta sammanhang framlagt förslag till revision av den tidigare beräkningen,

emedan underlag för en översyn ännu ej föreligger. Verket har dock gått i

författning om införskaffande från taxeringsmyndigheterna av erforderligt

material för bedömande av utfallet av pågående taxering.Resultaten av taxeringsundersökningen

torde, så snart de bliva tillgängliga, få meddelas vederbörande

riksdagsutskott.

De justeringar av den i statsverkspropositionen förordade uppskattningen

av intäkterna under de olika inkomsttitlarna, som ay myndigheterna ifrågasatts,

framgå av det följande.

Stämpelmedel, som i statsverkspropositionen beräknades till 75 miljoner

kronor, förutses för innevarande budgetår inflyta med 80 miljoner kronor,

vilket innebär en betydande ökning i förhållande till föregående budgetår.

För budgetåret 1945/46 har generalpoststyrelsen beräknat inkomsten av

stämpelmedel lill 78 miljoner kronor, medan riksräkenskapsverket för sin del

förordat, att inkomsten upplages till i avrundat tal 80 miljoner kronor.

Automobilskattemedel. Enligt statsverkspropositionen beräknas

fordonsskatten inflyta med 35 miljoner kronor och bensinskatten med 20 miljoner

kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bär nu beräknat dessa skattetitlar

till 32 respektive 15 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som icke

funnit anledning ändra sina i den tidigare inkomstberäkningen gjorda antaganden,

har förordat, att dessa titlar vid den slutliga statsregleringen upptagas

med samma belopp som beräknats i statsverkspropositionen.

Inkomsttiteln tullmedel upptogs i statsverkspropositionen till 70 miljoner

kronor. Generaltullstyrelsen har nu förordat, att tullmedlen för nästa budgetår

beräknas till 60 miljoner kronor. Denna beräkning är gjord med hänsyn

tagen till den nuvarande mycket obetydliga tullmedelsinkomsten samt i övrigt

med utgångspunkt från antagandet, att nettouppbörden av tullmedel under

innevarande budgetår kommer att uppgå till 75 miljoner kronor. Styrelsen har

vidare utgått från att en eventuell ökning av importen i första hand kommer

att omfatta icke tullpliktiga varor. Riksräkenskapsverket, som funnit denna

beräkning alltför pessimistisk, har för sin del förordat, att tullmedlen

i det slutliga riksstatsförslaget beräknas till 70 miljoner kronor.

I riksstatsförslaget beräknas varuskatten till 70 miljoner kronor.

Skattens avkastning linder innevarande budgetår uppskattas till 75 miljoner

kronor. Kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen ha beräknat skattens avkastning

under nästa budgetår till sammanlagt 67,5 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

har icke funnit anledning att förorda någon ändring av det

i riksstatsförslaget uppförda beloppet.

Trafikskatten, som för innevarande budgetår beräknas inflyta med i

runt tal 28 miljoner kronor, har i statsverkspropositionen beräknats till 26

miljoner kronor. Järnvägsstyrelsen har föreslagit att skatten även för nästa år

skall beräknas inflyta med 28 miljoner kronor. Till denna beräkning har

riksräkenskapsverket anslutit sig.

I riksstatsförslaget har inkomsttiteln accis å margarin och vissa

andra fett v åror beräknats till 12 miljoner kronor. Inkomsttillflödet un
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 58.

5

der budgetåret 1944/45 beräknas till 14,5 miljoner kronor. Livsmedelskommissionen

har nu beräknat inkomsterna å denna titel under nästa budgetår

till 8,4 miljoner kronor. I anslutning härtill har riksräkenskapsverket förordat,

att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1945/46 uppföres med i runt

tal 10 miljoner kronor.

Skatt å kaffe har i riksstatsförslaget uppförts med 15 miljoner kronor.

Uppbörden under innevarande budgetår beräknas till 14 miljoner kronor.

Vid nu verkställda förnyade beräkningar ha inkomsterna å denna titel

under nästa budgetår beräknats av generaltullstyrelsen till 7 och av livsmedelskommissionen

till 11,5 miljoner kronor. Då dessa beräkningar inrymma

en viss säkerhetsmarginal har riksräkenskapsverket ansett sig icke böra förorda

någon ändring av det belopp, varmed inkomsttiteln uppförts i riksstatsförslaget.

Inkomsttiteln tobaksskatt har i riksstatsförslaget beräknats till 290

miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknas skatten inflyta med

ungefär detta belopp. Tobaksmonopolet har uttalat, att skatten för nästa

budgetår icke kan beräknas inflyta med mera än 280 miljoner kronor. Med

utgångspunkt från de allmänna förutsättningar, som riksräkenskapsverket

tidigare lagt till grund för sin inkomstberäkning och med vilka verket alltjämt

anser sig böra räkna, finner ämbetsverket icke anledning förorda någon

ändring av det belopp, varmed inkomsttiteln tobaksskatt upptagits i riksstatsförslaget.

I riksstatsförslaget har omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker beräknats till 290 miljoner kronor. Skatten beräknas

för innevarande budgetår inflyta med ca 305 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen,

som tidigare föreslagit, att denna skatt för nästkommande budgetår

skulle beräknas inflyta med allenast 275 miljoner kronor, föreslår nu, att

intäkten beräknas till 285 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket anser sig

för sin del icke ha anledning förorda någon ändring av det i riksstatsförslaget

upptagna beloppet.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin har i riksstatsförslaget

upptagits med 15 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen, som tidigare

för budgetåret 1945/46 ansett sig kunna räkna med en inkomst å 20 miljoner

kronor, finner sig nu icke böra räkna med högre inkomst än 10 miljoner

kronor. För innevarande budgetår beräknas skatten inflyta med 22

miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har för sin del icke funnit anledning

förorda någon sänkning av det i riksstatsförslaget beräknade beloppet.

Maltdrycksskatten har i riksstatsförslaget upptagits till 35 miljoner

kronor och beräknas för innevarande budgetår inflyta med 38 miljoner

kronor. Kontrollstyrelsen har uppskattat denna inkomsttitel för nästa budgetår

till 38 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill

förordat, att inkomsttiteln i det slutliga riksstatsförslaget upptages till 38 miljoner

kronor.

Skatt å läskedrycker har i riksstatsförslaget upptagits med 11

miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknas inkomsten till 12,5 mil
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 58.

joner kronor. Kontrollstyrelsen och riksräkenskapsverket ha nu uppskattat

inkomsten å denna titel under nästa budgetår till 12 miljoner kronor.»

Beträffande grunderna för uttagningen av inkomst- och förmögenhetsskatt

samt värnskatt har departementschefen i propositionen nr 313 anfört följande:
»I

det förslag till riksstat för budgetåret 1945/46, som framlades i årets

statsverksproposition, visade driftbudgeten en inkomstsumma av 3 240 miljoner

kronor. Utgifterna uppgingo till sammanlagt drygt 2 980 miljoner kronor.

Härtill kom emellertid en utgiftspost för försvarsberedskapsstaten, som

upptogs med 260 miljoner kronor. Driftbudgeten, inklusive försvarsberedskapsstaten,

var alltså praktiskt taget jämnt balanserad. Den föregående redogörelsen

har givit vid handen, att anledning nu föreligger till en mindre

justering av den tidigare inkomstberäkningen samt att driftbudgetens utgiftssida

visar rätt omfattande förändringar i förhållande till riksstatsförslaget i

statsverkspropositionen.

Enligt den nyss återgivna, nya inkomstberäkningen bör inkomstsumman

på driftbudgeten i förhållande till det preliminära förslaget ökas med 9 miljoner

kronor. En ytterligare jämkning kan bli påkallad, när kännedom vunnits

om resultatet av taxeringarna till inkomst- och förmögenhetsskatt m. m.

I rådande läge kan jag — med bortseende tillsvidare från frågan om grunderna

för uttagande av inkomst- och förmögenhetsskatt samt värnskatt —

tillstyrka, att inkomstsidan utformas i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag

med de mindre justeringar för försvarets fastighetsfond och inkomsttiteln

Uppbörd i statens verksamhet som nyss angivits. Jag förutsätter dock

därvid, att riksdagen erhåller tillgång till senare inflytande statistiskt material

rörande taxeringsresultatet och vidtager de ändringar i inkomstberäkningen

till vilka detta kan föranleda. Det är givet, att förändringarna i det

internationella läget kunna medföra stora förskjutningar i utfallet under

olika inkomsttitlar. Den nu föreslagna inkomstberäkningens hypotetiska karaktär

måste därför understrykas. Om bestämdare hållpunkter vunnits för

en bedömning av inkomstutvecklingen vid riksdagens höstsession, torde en

ny beräkning då böra föreläggas riksdagen för kännedom.

Vid bedömningen av de förändringar som inträtt på driftbudgetens utgiftssida

bör uppmärksamhet i främsta rummet ägnas försvarsutgifterna. I

riksstatsförslaget räknades med utgifter å försvarsberedskapsstat till ett sammanlagt

belopp av 260 miljoner kronor. Å andra sidan omfattade fjärde huvudtiteln

på driftbudgeten endast ordinarie försvarsutgifter. Beredskapsutgifterna

avsågo dels någon kortare tids fortsatt försvarsberedskap även efter

budgetårsskiftet, dels avvecklingen av försvarsberedskapen. Såsom närmare

utvecklas vid anmälan av slutligt förslag till försvarsberedskapsstat

för nästa budgetår, finnes för närvarande anledning att räkna med att försvarsberedskapen

skall kunna upphöra redan vid budgetårsskiftet. Under

sådana förhållanden har det synts lämpligt att å fjärde huvudtiteln uppföra

de anslag, som beräknas bliva erforderliga för finansiering av avvecklings
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 58.

7

kostnaderna, och att räkna med att försvarsberedskapsstaten efter denna

omläggning av redovisningen av ifrågavarande kostnader överhuvud icke

skall behöva sättas i kraft. Konsekvensen härav är att fjärde huvudtiteln

kommer att visa en ökning nied 114 miljoner kronor i förhållande till det

i statsverkspropositionen framlagda riksstatsförslaget samtidigt som emellertid

den i detta förslag uppförda utgiftsposten för försvarsberedskapsstaten

å 260 miljoner kronor helt bortfaller.

Resultatet av de nu redovisade förändringarna av försvarsutgifterna blir

en utgiftsminskning på 146 miljoner kronor. Häremot står emellertid en nettoökning

av de civila utgifterna med 90 miljoner kronor, varför slutresultatet

blir en minskning av utgifterna på 56 miljoner kronor. Beträffande bakgrunden

till utgiftsökningen för civila ändamål kan hänvisas till föregående översikt.

Här må blott understrykas, att den till 50 miljoner kronor förklaras av

att anslaget till överflyttning av arbetskraft överförts från allmän beredskapsstat

till femte huvudtiteln å riksstaten.

Driftbudgeten visade i det ursprungliga riksstatsförslaget, såsom nyss framhållits,

endast ett obetydligt underskott. Genom utgiftsminskningen på 56 miljoner

kronor och inkomstökningen på knappt 9 miljoner kronor framkommer

nu, efter utjämning av nyssnämnda underskott, ett överskott på drygt 64

miljoner kronor. Detta överskott kan komma att ökas, örn taxeringsresultatet

skulle motivera en uppräkning av ytterligare vissa inkomsttitlar. Vid

bedömandet av budgetläget bör beaktas, att endast bristen på fastare hållpunkter

för en bestämning av föreliggande avskrivningsbehov motiverar, att

man icke redan nu uppför anslag för reglering av vissa under kriget vidtagna

investeringar, som vid tillämpning av vedertagna budgetprinciper böra

avskrivas. Det i riksstatsförslaget framkommande överskottet skulle med

nödvändighet ha helt eliminerats, örn åtgärder nu kunnat vidtagas för en

första reglering. Omfattningen av föreliggande avskrivningsbehov torde sålunda

i varje fall icke komma att understiga 300 miljoner kronor.

När jag här utgått från att uppkommande förluster på de statliga investeringarna

böra avskrivas i vanlig ordning, har jag icke därmed tagit ställning

till frågan, i vad mån statens förmögenhetsställning bör helt eller delvis återställas

till förkrigsläget. En avskrivning kan givetvis tänkas ske, även om

detta skulle föranleda en underbalansering. Om så blir fallet, innebär avskrivningen

endast en formell reglering av kapitalbokföringen, genom vilken

en riktig värdering av den berörda kapitaltillgången vinnes och förlusten

bringas till öppet uttryck såsom en försämring av ställningen för statens budgetutjämningsfond;

en sådan reglering är under alla förhållanden en rationell

åtgärd i full överensstämmelse med det för den svenska budgeten grundläggande

kravet på fullständig redovisning av alla förändringar av statens

nettoförmögenhet över sistnämnda fond. Örn detta krav strängt iakttages,

blir frågan örn utvecklingen av statens förmögenhetsställning bokföringsmässigt

och anslagstekniskt sett helt ett spörsmål örn utvecklingen av ställningen

på budgetutjämningsfonden, sorn direkt bestämmes av budgetens övereller

underbalansering.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 58.

I statsverkspropositionen förutsattes, att en ny finansplan skulle föreläggas

riksdagen, om förutsättningarna för riksstatsförslaget vid slutet av riksdagssessionen

icke skulle visa sig hållbara. Någon anledning till en omprövning av

finansplanen föreligger tydligen icke. Modifikationerna av förslaget till driftbudget

återspegla — såsom det nyss anförda givit vid handen — icke någon

saklig förändring av betydelse utan i huvudsak blott en av utvecklingen

motiverad ändring av gränsdragningen mellan riksstat och beredskapsstat. Jag

får därför tillstyrka, att — såsom i statsverkspropositionen förutsatts — inkomst-

och förmögenhetsskatten samt värnskatten för nästa budgetår uttagas

efter samma grunder som detta år. Förslag örn uttagande av värnskatt

anmäles i annat sammanhang denna dag.»

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl. Maj:t

i omförmälda proposition nr 313 föreslagit riksdagen att besluta, att bottenskatt

enligt 18 § förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall

•— med iakttagande av vad i 20 §, andra stycket, samma förordning stadgas

-—■ för år 1945 utgå med 150 procent av grundbeloppet för skattskyldiga,

som avses i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda förordning, samt med 200 procent

av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i samma moment b).

Vidare har Kungl. Maj:t i nyssnämnda pi-oposition föreslagit riksdagen att

upptaga inkomsterna i driftbudgeten förbudgetåret 1945/46 enligt en vid statsrådsprotokollet

såsom Bihang A fogad specifikation, vilken överensstämmer

med statsverkspropositionen utom i vad angår inkomsterna å följande

inkomsttitlar:

Stämpelmedel ............................ kronor 80 000 000

Trafikskatt........................................ » 28 000 000

Accis å margarin och vissa andra fettvaror............ » 10 000 000

Maltdrycksskatt .................................. » 38 000 000

Skatt å läskedrycker................................ » 12 000 000

Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 313

föreslagna beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionens

motsvarande beräkningar innebära höjningar av följande inkomsttitlar,

nämligen stämpelmedel med 5 miljoner kronor, trafikskatt med 2

miljoner kronor, maltdrycksskatt med 3 miljoner kronor och skatt å läskedrycker

med 1 miljon kronor samt nedsättning av accis å margarin och vissa

andra fettvaror med 2 miljoner kronor eller således — med frånräknande av

nämnda nedsättning — en sammanlagd höjning av 9 miljoner kronor.

Under utskottets behandling av förevarande ärende har till utskottet överlämnats

en inom riksräkenskapsverket upprättad, den 8 juni 1945 dagtecknad

promemoria, innehållande förnyade beräkningar rörande intäkterna under

budgetåret 1945/46 å vissa inkomsttitlar på grundval av från taxeringsmyndigheterna

införskaffat material. Enligt denna promemoria kunde nettoinkomsten

för nämnda budgetår av den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten

beräknas till 665 miljoner kronor mot i statsverkspropositionen upp
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 58.

9

tagna 685 miljoner kronor, värnskatten till 515 miljoner kronor mot i

statsverkspropositionen upptagna 525 miljoner kronor samt krigskonjunkturskatten

till 40 miljoner kronor mot i statsverkspropositionen upptagna 50

miljoner kronor eller alltså sammanlagt till ett 40 miljoner kronor lägre belopp

än i statsverkspropositionen angivits.

Utskottet finner med stöd av de enligt ovannämnda inom riksräkenskapsverket

upprättade promemoria gjorda beräkningarna av intäkterna under

budgetåret 1945/46 inkomst- och förmögenhetsskatten böra för samma budgetår

upptagas till 665 miljoner kronor, värnskatten till 515 miljoner kronor

samt krigskonjunkturskatten till 40 miljoner kronor.

Mot de av departementschefen i övrigt verkställda beräkningarna av bevillningama

har utskottet intet att erinra.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 313 framlagda förslag angående skatteprocenten

besluta, att bottenskatt enligt 18 § förordningen om statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt skall — med iakttagande

av vad i 20 §, andra stycket, samma förordning stadgas

— för år 1945 utgå med 150 procent av grundbeloppet för

skattskyldiga, som avses i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda

förordning, samt med 200 procent av grundbeloppet för

skattskyldiga, som avses i samma moment b); samt

2) att bevillningarna för budgetåret 1945/46 måtte beräk
-

nas sålunda:

Skatt på inkomst, förmögenhet Kronor Kronor

och rörelse:

Inkomst- och förmögenhetsskatt

.................... 665 000 000

Värnskatt .................. 515 000 000

Krigskonjunkturskatt ...... 40 000 000

Särskild skatt å förmögenhet

.................... 34 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

.............. 1 000 000

Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter 100 000

Stämpelmedel ............ 80 000 000 j 335 jqO 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt .............. 35 000 000

Bensinskatt .... t........... 20 000 000 55 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel ................ 70 000 000

Allmän omsättningsskatt .... 330 000 000

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 7 sami. Nr 58. 2

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 58.

Kronor

Varuskatt ................ 70 000 000

Trafikskatt ................ 28 000 000

Tilläggsskatter å bensin .... 40 000 000

Accis å silke .............. 4 300 000

Accis å margarin och vissa

andra fettvaror .......... 10 000 000

Skatt å kaffe .............. 15 000 000

Tobaksskatt .............. 290 000 000

Brännvinstillverkningsskatt . . 18 000 000

Rusdrycksförsäl jningsmedel:

Partihandelsbolag ........ 30 000 000

Detaljhandelsbolag ....... 25 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker .. 290 000 000

Omsättnings- och utskänk
ningsskatt

å vin.......... 15 000 000

Maltdrycksskatt ............ 38 000 000

Skatt å läskedrycker........ 12 000 000

Statlig nöjesskatt .......... 17 000 000

Postverket (överskott) ....................

Kronor

1 302 300 000

42 000 000.

Stockholm den 14 juni 1945.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Sjödahl, friherre De

Geer, Frans Ericson, Velander, Heuman, Ramberg, Rosander* och Wehtje*, samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg i Malmö, Björklund, Hammarlund,

Olsson i Gävle, Sandberg, Orgård, Falk, Olson i Göteborg och Vigelsbo*.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

458149. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:515 Skrivelse till Konungen med överlämnande arn riksstat för budgetåret 1945/46. s. 1 i texten