Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till uppbörds förordning, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

1945-12-13 · 137 sidor, varav 132 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 132 av 137 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1945:65, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till uppbörds förordning, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

1

Nr 65.

Ankom till riksdagens kansli den 13 december 1945 kl. 7 fm.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till uppbörds förordning, m. m.,

jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 19 oktober 1945 dagtecknad proposition, nr 370, har Kungl. Majit,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen

fogade förslag till

1) uppbördsförordning;

2) lag om ändring i vissa delar av kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370);

3) förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 28

september 1928 (nr 373) om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt;

4) förordning om ändrad lydelse av 1 § förordningen den 17 juni 1938

(nr 370) om särskild skatt å förmögenhet;

5) lag angående ändrad lydelse av 8, 14 och 16 §§ lagen den 28 september

1928 (nr 377) örn skogsaccis;

6) förordning angående ändring i vissa delar av taxeringsförordningen

den 28 september 1928 (nr 379);

7) förordning om ändrad lydelse av 11 § förordningen den 17 maj 1923

(nr 116) angående skatt för hundar;

8) förordning om utdebitering av tingshusmedel;

9) förordning örn ändring i vissa delar av förordningen den 16 december

1927 (nr 462) angående understöd av skatteutjämningsmedel åt synnerligt

skattetyngda kommuner;

10) lag om ändring i lagen den 16 oktober 1908 (nr 110 s. 1) angående lindring

i främmande trosbekännares skattskyldighet till svenska kyrkan samt

hennes prästerskap och betjäning;

11) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 (nr 251)

örn kommunalstyrelse på landet;

12) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 (nr 252)

om kommunalstyrelse i stad;

13) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 (nr 259)

om församlingsstyrelse;

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 7 sami. Nr 65.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

14) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 20 juni 1924 (nr 349)

om landsting;

15) förordning om upphävande av förordningen den 30 juni 1933 (nr

461) om ersättning för debitering och uppbörd av landstingsmedel;

16) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 15 juni 1935 (nr 337)

om kommunalstyrelse i Stockholm;

17) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 (nr 260)

om församlingsstyrelse i Stockholm;

18) lag om ändrad lydelse av 1 och 13 §§ lagen den 12 juni 1931 (nr 201)

angående kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg;

19) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 13 juni 1919 (nr 293)

om ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning;

20) lag angående ändrad lydelse av 37 och 39 §§ lagen den 26 november

1920 (nr 796) örn val till riksdagen;

21) lag angående ändrad lydelse av 6 och 9 §§ kommunala vallagen den

6 juni 1930 (nr 253); samt

22) lag angående ändrad lydelse av 7 § 2 mom. lagen den 14 juni 1918

(nr 422) om fattigvården.

Propositionen har hänvisats, såvitt angår de under 11)—22) upptagna författningsförslagen,

till konstitutionsutskottet samt i övrigt till bevillningsutskottet.

Beträffande de till bevillningsutskottet hänvisade författningsförslagens

lydelse hänvisas till utskottets hemställan.

Till utskottets behandling ha överlämnats följande i anledning av propositionen

väckta motioner, nämligen:

1) de likalydande motionerna 1:437 av herrar Carl Eric Ericsson och

Robert Berg samt 11:674 av herr Lindberg m. fl., vari hemställts, »att riksdagen

i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 370 ville i skrivelse till

Kungl. Majit hemställa, att utredning omedelbart verkställes angående införande

av en definitiv skatt vid källan för allt sjöfolk»;

2) de likalydande motionerna 1:438 av herr Sten m. fl. samt 11:676 av

herrar Ericsson i Sörsjön och Jonsson i Järvsand, vari hemställts, »att riksdagen

vid sin granskning av Kungl. Maj:ts proposition nr 370 i fråga örn

anvisningarna till paragraf 46 beaktar den senaste tidens utveckling beträffande

avtalsväsendet på skogsbrukets område samt riksdagens därpå grundade

uttalande i anslutning till den nya semesterlagens antagande»;

3) de likalydande motionerna 1:439 av herr Tjällgren och 11:675 av herr

Jönsson i Rossbol m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av

Kungl. Maj:ts proposition nr 370 måtte besluta sådan ändring av den i densamma

föreslagna uppbördsförordningen att begreppen arbetsgivare och arbetstagare

kunna bestämt fixeras, samt att vid denna fixering de synpunkter,

som i motionen framförts, måtte beaktas;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

3

4) de likalydande motionerna I: 440 av herrar Johan Bernhard Johansson

och Carl Eric Ericsson samt 11:681 av herr Janson i Frändesta m. fl.,

vari hemställts, »att riksdagen vid behandling av proposition nr 370 måtte

såsom sin mening uttala, att ifrågasatt inskränkning i aktiebolagens dispositionsrätt

till hos dem bokförda s. k. skattefonder icke bör vidtagas»;

5) de likalydande motionerna 1:441 av herrar Gunnar Andersson och

Carlström samt II: 677 av herr Lai''sson i Karlstad m. fl., vari hemställts,

»att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 370 måtte

besluta, att årsavgift till hushållningssällskap må få uttagas i samband med

den allmänna skatteuppbörden»;

6) de likalydande motionerna 1:442 av herr Wehtje m. fl. och 11:678 av

herr Wiberg m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av föreliggande

proposition måtte

dels för sin del besluta,

att 3 § sista stycket i förslaget till uppbördsförordning skall utformas så,

att ett blandat system för uttagande av preliminär skatt av löntagarna åstadkommes,

varigenom den uppbördsform, som i det särskilda fallet enligt vad

motionärerna anfört är att anse såsom lämpligast, kommer att tillämpas,

att undantag i av motionärerna förordad utsträckning stadgas från skyldighet

att verkställa, resp. vidkännas löneavdrag i sådana fall, då preliminär

debitering enligt vad i motionerna föreslagits blivit åsatt,

att bestämmelserna rörande löneavdrag för kvarstående skatt och redovisning

av genom dylika avdrag innehållen kvarstående skatt skola utgå ur

nämnda författningsförslag,

att arbetsgivare icke skall vara skyldig verkställa löneavdrag för gäldande

av debiterad preliminär skatt förrän från och med den första månad, under

vilken uppbördstermin infaller och under vilken arbetstagaren haft anställning

den första dagen i månaden, med början vid det avlöningstillfälle, som

infaller tidigast en vecka efter anställningens början, därvid vid varje utbetalningstillfälle

skall avdragas så stor del av den under nästföljande uppbördstermin

förfallande skatten, som med hänsyn till antalet utbetalningstillfällen

före ingången av den månad, då nämnda uppbördstermin infaller,

belöper å utbetalningstillfället,

att arbetsgivaren skall vara berättigad att under vederbörande uppbördstermin

inbetala under de två närmast dessförinnan förflutna kalendermånaderna

innehållen skatt även örn det innehållna beloppet icke skulle förslå

till gäldande av under uppbördsterminen förfallande skatt,

att preliminär A-skatt icke i något fall skall beräknas å ersättning, som

utgivits för bestridande av vissa med tjänsten eller uppdraget förenade kostnader,

att ansvarspåföljd för arbetsgivare, som underlåter att till uppbördsmyndighet

inbetala innehållet belopp, skall inträda allenast örn arbetsgivaren icke

ställt sig erhållen anmaning till efterrättelse,

samt att för möjliggörande bland annat av en lämplig gränsdragning mellan

de beträffande löntagarna föreslagna båda uppbördsformerna snarast

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

möjligt skall inrättas ett centralt organ i huvudsaklig överensstämmelse med

vad motionärerna i detta hänseende förordat,

dels ock i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att utredning skyndsamt

måtte vidtagas angående uttagande av kvarstående skatt genom löneavdrag,

inbetalning och redovisning av innehållen kvarstående skatt samt angående

särskilda bestämmelser rörande uttagande av skatt av sjömän ävensom att

för riksdagen snarast möjligt måtte framläggas de förslag i berörda avseenden,

vartill utredningen kan föranleda,

varjämte hemställts, att vederbörande utskott måtte utforma sådana ändringar

av författningstexten, att de av motionärerna framförda synpunkterna

vinna beaktande;

7) motionen 11:672 av herr Lindberg, vari hemställts, »att riksdagen ville

besluta, att löneavdragsprocenten för sjömän, jämlikt 47 § andra stycket,

måtte sättas till högst 15 °/o»;

8) motionen II: 679 av herr Hansson i Skediga, vari hemställts, »att riksdagen

vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 370 med förslag till

uppbördsförordning måtte besluta att 70 § skall erhålla följande lydelse:

70 §.

1 mom. Vadi6 §--- — förrättar utmätning.

2 mom. Vid utmätning enligt denna förordning skola, med de förbehåll

som i 3 mom. sägs, lända till efterrättelse dels utsökningslagens föreskrifter

örn verkställighet av utmätning, och vad därvid må undantagas, om

utmätt egendoms försäljning, om fördelning av medel, som till följd av utmätning

influtit, samt örn klagan över mätningsmans förfarande och dels

föreskrifterna i lag 9 april 1937 örn verkställighet av bötesstraff 4 § andra

stycket.

3 mom. Vad i utsökningslagen —- — — denna förordning.

Utmätning må icke i gäldenärens frånvaro genast förrättas utan att sådan

underrättelse, varom i 59 och 60 §§ utsökningslagen sägs, blivit honom

meddelad. Skall utmätning ske av gäldenären tillhörig fast egendom, som

finnes å annan ort än där han har sin hemvist, skall underrättelse jämte

uppgift örn förrättningsstället med rekommenderat tjänstebrev senast fjorton

dagar före förrättningen avsändas till gäldenären under adress, som angivits

i restlängden eller eljest kan av utmätningsmannen utrönas. Återkommer

brevet---förre ägaren.

4 mom. Beträffande införsel — — — pension eller livränta.»; samt

9) motionen 11:680 av herr Adolfsson m. fl. vari hemställts,

»att i uppbördsförordningen införas bestämmelser örn att inkomstbelopp,

som blivit fastställt som erforderligt för existensminimum för inkomsttagaren

och dem, för vilka han är försörjningspliktig, skall vara skyddat mot

löneavdrag eller indrivning,

att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställes örn utredning och förslag för

fastställandet av vad som skall vara att anse såsom existensminimum och

att denna utredning genomföres så skyndsamt, att riksdagen lämnas till
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

5

fälle att fatta beslut i frågan före den 1 januari 1947, vid vilken tidpunkt

den nya uppbördsförordningen skall börja gälla,

att säsongarbetare bör vid den årliga taxeringen särskilt angivas i taxeringslängden

och att till denna anteckning fogas uppgift om arten av hans

arbete och den ungefärliga tid han kan beräknas vara sysselsatt i dylikt,

varefter skattetabell eller föreskrift för procentavdrag för vederbörande arbetargrupp

utarbetas med hänsynstagande till de föreliggande uppgifterna,

att vid indrivning av resterande skatt skattebetalaren genom tjänstebrev

alltid skall anmanas fullgöra betalningsskyldighet, innan indrivningsåtgärder

gå i verkställighet, samt

att utskottet vid sin behandling av förslaget i Kungl. Maj:ts proposition

nr 370 måtte beakta de i denna motion anförda synpunkterna och företaga

härav föranledda förändringar i förslaget till uppbördsförordning».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna.

Till utskottet lia vidare inkommit skrifter från generalpoststyrelsen, pensions

styr el sen, stadskollegiet i Stockholm, svenska stadsförbundets finansråd,

styrelsen för svenska landskommunernas förbund och Sveriges redareförening.

Vid stadskollegiets i Stockholm skrivelse fanns fogad en sammanställning

rörande de belopp, skattebetalarna därstädes haft att erlägga under tidsperioden

1925—1944 dels örn uppbördsberedningens förslag tillämpats, dels ock

vid tillämpning av nuvarande uppbördssystem. Denna sammanställning har

såsom Bilaga A fogats vid detta betänkande.

En motsvarande sammanställning beträffande staden Huskvarna var bilagd

skrivelsen från svenska stadsförbundets finansråd, vilken sammanställning

återgives å Bilaga B.

Slutligen har till utskottet inkommit en motsvarande sammanställning beträffande

staden Katrineholm, vilken sammanställning återfinnes å Bilaga C.

Likaså beträffande Grangärde kommun, se Bilaga E.

Den nuvarande uppbördsordningen medför olägenheter både för de skattskyldiga

och det allmänna. Då relativt lång tid förflyter mellan inkomstförvärvet

och skattebetalningen, kan det inträffa, att den skattskyldiges inkomster

vid den senare tidpunkten äro lägre än de, å vilka skatten grundar sig.

Under sådana förhållanden föreligga ofta stora svårigheter att med den minskade

inkomsten betala den efter en högre inkomst beräknade skatten. Särskilda

svårigheter i berörda avseende uppstå vid skattskyldigs utträde ur

förvärvslivet, vare sig detta sker genom pensionering eller dödsfall; i sistnämnda

fall medgiva emellertid gällande bestämmelser i stor utsträckning

befrielse för dödsboet från skattskyldighet. Det ringa antalet uppbördstillfällen,

varav följer, att relativt stora belopp förfalla vid varje uppbördstillfälle,

samt uppbördstillfällenas ojämna fördelning under året försvåra ytterligare

för de skattskyldiga att i rätt tid erlägga sina utskylder. De nyss berörda

olägenheterna äro givetvis även av betydelse för staten samt kommu
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

nema och övriga kommunala samfälligheter, i det att de föranleda en bristande

effektivitet i uppbördsförfarandet med åtföljande minskning i första

hand av de belopp, som inbetalas under uppbördsterminer och å uppbördsstämmor,

och i andra hand av de belopp, som slutligen inflyta efter indrivning.

Den slutliga skatteförlusten kan visserligen under normala tider icke

sägas vara särskilt stor, men även under år med uppåtgående konjunkturer

restföras utskylderna lill betydande del och inflyta först efter indrivning.

Sistnämnda form av uppbörd är givetvis föga tillfredsställande.

Under senare år hava vid flerfaldiga tillfällen både från riksdagens sida

och från enskilt håll framhållits förut berörda med vårt nuvarande uppbördsväsen

förenade olägenheter och uttalats önskemål om ett uppbördsförfarande,

enligt vilket utskylderna uttagas i närmare samband med inkomstens

förvärvande än för närvarande är fallet. Efter offentliga utredningar

hava framlagts olika förslag, mer eller mindre genomgripande, till uppbördsfrågans

lösning i nyss angivna riktning, och även enskilda personer hava

bidragit med dylika förslag. Vissa av de framlagda förslagen hava föranlett

partiella förbättringar av uppbördsförfarandet; någon mera väsentlig förändring

av vårt uppbördsväsende har emellertid icke kommit till stånd.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade chefen för finansdepartementet

den 29 juli 1943 åtta sakkunniga för alt inom finansdepartementet

biträda med fortsatt utredning av frågan örn en omläggning av uppbördsförfarandet,

nämligen presidenten i kammarrätten, nuvarande statsrådet

N. J. E. Quensel, ordförande, assessorn i kammarrätten S. E. Jarnerup,

borgmästaren J. Laurin, ingenjören J. O. Lundqvist, f. d. kammarrättsrådet

E. D. Sivert, häradsskrivaren B. F. Steen, ledamoten av riksdagens första

kammare A. W. Strand och direktören C. F. Söderbäck.

De sakkunniga överlämnade den 8 januari 1944 till departementschefen

en skrivelse, vari de angåvo vissa huvudlinjer, enligt vilka en lösning av

uppbördsfrågan syntes möjlig i sådan riktning, att utskylderna för viss

inkomst komme att erläggas i så nära samband med inkomstförvärvet som

möjligt.

De sakkunnigas förslag till omläggning av uppbördsförfarandet innebar,

att under inkomståret skulle uttagas preliminär skatt, vilken avsåg att väsentligen

täcka den slutliga skatt, som efter taxering i nuvarande ordning skulle

erläggas för inkomsten under nämnda år. Den preliminära skatten skulle

beräknas till 8/10 eller 9/10 av de utskylder, vilka enligt senast fastställda statliga

och kommunala utdebiteringar utginge på grundval av den under året

näst före inkomståret verkställda taxeringen. I förekommande fall skulle

nämnda beräkningssätt kompletteras med en uppskattning av inkomsten

under inkomståret med ledning av preliminär deklaration, avgiven av den

skattskyldige. Vid ändring i civilstånd och barnantal samt vid mera väsentlig

ändring i inkomstförhållandena skulle jämkning i preliminärskatten

kunna äga rum, så att denna komme att så nära som möjligt ansluta sig till

den påräkneliga slutliga skatten.

Uppbörd av skatten skulle ske vid uppbördsstämmor, vilkas antal kunde

bestämmas antingen till sex såsom för närvarande eller till tolv (en i varje

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65. 1

månad). Efter verkställd taxering av inkomsten för inkomståret skulle slutlig

debitering ske gemensamt av statliga och kommunala utskylder, därvid

preliminärt debiterad skatt avräknades. Den restskatt, som kunde återstå

att gälda, skulle erläggas vid någon eller några av de förut omnämnda uppbördsstämmorna.

Överstege preliminärskatten den slutliga skatten, skulle

det överskjutande beloppet restitueras eller avräknas å den preliminära skatten

för nästkommande år.

Arbetsgivare med mera än en, eventuellt två anställda skulle medverka

vid uppbörden av de anställdas skatter genom att vid utbetalning av lön

verkställa avdrag å denna för skatten samt vid uppbördsstämma inbetala

de avdragna beloppen.

Enligt de sakkunnigas mening borde vid övergången till det föreslagna uppbördsförfarandet

viss skatt efterskänkas, enär i annat fall de skattskyldiga

skulle drabbas av för tung skattebörda.

En fortsatt utredning vore enligt de sakkunnigas mening erforderlig för

att utröna, örn en lösning av uppbördsfrågan efter de angivna huvudlinjerna

vore möjlig. Vid denna fortsatta utredning borde även ytterligare undersökas,

huruvida icke i fråga om inkomst av tjänst en beskattning i samband

med inkomstförvärvet kunde ernås med ett system, enligt vilket den preliminära

skatten uträknades med tillhjälp av tabeller, vilka direkt angåve den

skatt, som under vissa förutsatta omständigheter utginge å ett inkomstbelopp;

beträffande vissa löntagarkategorier kunde det finnas lämpligt att komplettera

tabellsystemet med en beräkning av preliminärskatten efter viss

procentsats. Ifrågavarande metod för beräkning av preliminärskatten ägde

det företrädet framför den förut nämnda, att hänsyn omedelbart kunde tagas

till ökning eller minskning i inkomsten.

Till statsrådsprotokollet över finansärenden den 28 januari 1944 uttalade

departementschefen, att en lösning av uppbördsfrågan efter de av de sakkunniga

uppdragna riktlinjerna syntes böra närmare övervägas. Departementschefen

fann därför, att utredningen borde fullföljas efter dessa linjer.

Under den fortsatta utredningen borde även, såsom de sakkunniga förordat,

övervägas huruvida icke vid inkomst av tjänst den preliminära skatten för

visst år kunde beräknas direkt på grundval av den under samma år inflytande

inkomsten. Tidigare verkställda utredningar och däröver avgivna yttranden

hade visserligen givit vid handen, att åtskilliga olägenheter vore

förenade nied en dylik metod för bestämmande av preliminärskatten. Då

emellertid ifrågavarande metod bättre än någon annan medgåve hänsynstagande

till variationer i inkomsten under löpande år, funne departementschefen

ytterligare undersökning böra ske för att utröna möjligheten av att

så begränsa berörda olägenheter, alt de icke hindrade en lösning efter denna

linje, såvitt löntagare anginge. Betydelsen av en dylik lösning framginge

av det förhållandet, att löntagarna utgjorde ungefär två tredjedelar av

hela antalet skattskyldiga.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 januari 1944 tillkallade

departementschefen samina dag landskamreraren A. G. A. Wigert, ordförande,

f. d. kammarrättsrådet E. D. Sivert och assessorn i kammarrätten S.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

E. Jamerup att såsom sakkunniga inom finansdepartementet biträda med

ytterligare utredning av frågan om en omläggning av uppbördsförfarandet.

De sakkunniga, vilka antogo benämningen 19H års uppbördsberedning,

avgåvo den 31 maj 1945 betänkande med förslag till omläggning av uppbördsförfarandet

(SOU 1945:27).

över betänkandet ha efter remiss yttranden avgivits av ett flertal myndigheter

och sammanslutningar.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen, i vad

desamma behandlats av bevillningsutskottet, tillåter sig utskottet hänvisa

till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet. Redogörelsen härutinnan

återfinnes å nedan angivna sidor i propositionen, nämligen:

Huvuddragen av uppbördsberedningens förslag, s. 89—103,

Gemensam debitering och uppbörd av krono- och kommunalutskylder, s.

103—109,

Kommunal utdebitering av skatt och kommunalt budgetår, s. 110—124,

Statlig skatteprocent och statligt budgetår, s. 125,

Ändrad folkbokföring, s. 126,

Beskattningsort, då taxering skall ske i hemortskommunen, s. 126—131,

Beräkning av preliminär skatt, s. 132—184,

Debitering av skatt m. m. samt utfärdande av debetsedel, s. 184—197,

Avdrag å lön m. m. för gäldande av skatt, s. 197—214,

Jämkning av preliminär skatt, s. 215—220,

Anstånd med inbetalning av kvarstående eller tillkommande skatt, s. 220—

222,

Uppbörd av skatt, s. 222—235,

Indrivning av resterande skatt, s. 235—239,

Avkortning och avskrivning av skatt samt balanslängd, s. 240—241,

Restitution av skatt, s. 241—244,

Efterkrav och preskription av skatt, s. 244—245,

Ansvar för debitering, uppbörd, indrivning och redovisning av skatt, s.

245—246,

Arbetsgivares ansvar för arbetstagares skatt m. m., s. 246—251,

Ansvarsbestämmelser m. m., s. 252—256,

Tidpunkten för det nya systemets ikraftträdande m. m., s. 256—273,

Uppbördsförfarandet beträffande sjömän, s. 274—286,

Skatteplikt för folkpension samt avdragsrätt för pensionsavgift, s. 286—

287,

Avdrag för allmänna skatter till kommun eller annan kommunal samfällighet

vid taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, s. 288—289,

Utskyldsstrecket vid kommunal rösträtt och kommunala uppdrag m. m.,

s. 289,

Specialmotivering, s. 289—320.

Av motiveringen för de i ämnet väckta motionerna må här återgivas följande.

; I.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

9

I de likalydande motionerna I: 442 och II: 678 har anförts bland annat

följande. Det erfordrades dels mera utförliga materiella bestämmelser, reglerande

gränsdragningen mellan de fall, då för löntagare preliminär debitering

borde förekomma , och de fall, då skatteuttaget borde ske med ledning

av skattetabeller, dels ock bestämmelser av formell natur, som närmare reglerade

förfarandet vid denna gränsdragning.

Stadgandet i 3 § sista stycket uppbördsförordningen borde omredigeras,

så att därav framginge, att debiteringsmetoden borde tillämpas dels i sådana

fall, då arbetsgivarens personliga förhållanden eller kvalifikationer eller omständigheterna

vid avlöningens utbetalande skäligen borde föranleda att

arbetsgivaren antingen helt befriades från skyldighet att verkställa löneavdrag

eller ålades verkställa sådant avdrag allenast med ledning av preliminär

debitering eller, om debetsedel ej lämnades, med 25 procent, dels ock i sådana

fall, då på grund av arbetstagarens anställnings- eller inkomstförhållanden

skatteuttag med tillämpning av tabeller icke lämpligen borde ifrågakomma.

Därjämte syntes böra föreskrivas, att debiteringsmetoden även eljest finge

användas, då så ansåges lämpligt.

Vad arbetsgivarna anginge funnes ett betydande antal, som med hänsyn

till de personliga kvalifikationerna icke rimligen borde åläggas uppbördsmannaansvar

eller i varje fall skyldighet att verkställa löneavdrag enligt

tabeller. Inom vissa verksamhetsgrenar, exempelvis anläggningsindustrien

och skogsbruket, skedde löneutbetalningarna å arbetsplatserna ofta under så

primitiva förhållanden, att löneavdrag, i varje fall enligt tabellsystemet,

icke borde ifrågakomma.

För betydande kategorier löntagare vore anställningsförhållandena sådana,

att preliminär debitering vore den enda möjliga uppbördsformen. Så vore

fallet beträffande de inom åtskilliga industrier sysselsatta hemarbetarna. Inom

dessa industrier förekomme ofta, att en person uppbure avlöning för flera

anställdas räkning. Om icke dylika utbetalningar undantoges från avdragsskyldighet

torde särskilda bestämmelser bliva erforderliga. Tabellsystemet

vore ej heller användbart beträffande exempelvis stuveriarbetare och extra

arbetare. I fråga om ackordsarbetare gällde, att förtjänstläget, med undantag

för mera kortvariga arbetsuppgifter, varierade inom relativt snäva gränser.

I dylika fall gåve ett avdrag efter viss procentsats ett väsentigt sämre slutresultat

än en preliminär debitering.

Preliminär debitering borde på ansökan av den skattskyldige kunna ifrågakomma

även örn denne icke uppbure annan inkomst än från den huvudsakliga

anställningen eller åtminstone i sådana fall, då vederbörande

åtnjöte biinkomster uppgående till viss del, exempelvis Vs, av lönen från

den huvudsakliga anställningen.

Beträffande periodiska understöd borde skatteavdrag endast ske, då givaren

jämlikt 22, 25 eller 29 § kommunalskattelagen vore berättigad till

avdrag, d. v. s. beträffande huvudsakligen understöd, som hade karaktär av

pension. I fråga om periodiska understöd, som avsåges i 46 § kommunalskattelagen,

sålunda huvudsakligen benefika understöd och understöd till

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

anhöriga, borde skyldighet att verkställa löneavdrag icke åläggas utgiva
ren.

Av det anförda framginge, att med hänsyn till en mångfald omständigheter

det torde vara ofrånkomligt att i rätt stor utsträckning meddela befrielse

från avdragsskyldighet. Ytterligare ett sådant fall borde framhållas. Inom

anläggningsindustrien förekomme stundom, att arbetare hade anställning på

viss arbetsplats endast några dagar för att sedan flyttas till annan arbetsplats

tillhörande samma företag. Arbetstagaren komme härigenom att vara

anställd mera än en vecka hos företaget. I dylika fall vore av praktiska

skäl ofta omöjligt att kontrollera, huruvida den till vilken utbetalning

skedde tidigare under veckan haft anställning å annan av företagets arbetsplatser.

Emellertid erfordrades även bestämmelser av formell natur, som närmare

reglerade förfarandet vid gränsdragningen mellan de båda uppbördsformerna.

Därvid förtjänade särskilt de bestämmelser uppmärksamhet, som

skulle gälla vid tiden för uppbördsförfarandets omläggning.

Det borde föreskrivas, att arbetsgivare eller anställda, som önskade tilllämpning

av debiteringsmetoden eller befrielse från löneavdrag, hade att

under år 1946 till vederbörande länsstyrelse eller direkt till vederbörande

taxeringsnämnd inom viss tid inkomma med ansökning därom. Taxeringsnämnden

borde, på sätt departementschefen angivit, verkställa de anteckningar

i förevarande hänseende, vartill förhållandena kunde föranleda. Om

dylik anteckning borde underrättelse tillställas den skattskyldige ävensom

arbetsgivaren, därest denne inkommit med ansökning. I författningen borde

komma till uttryck, att den lokala skattemyndigheten finge frångå ett dylikt

av taxeringsnämnden meddelat beslut allenast då särskilda skäl därför kunde

anföras. En skattskyldig, som erhållit underrättelse om att framställning

av ifrågavarande slag icke bifallits av taxeringsnämnden, borde äga möjlighet

att till den lokala skattemyndigheten inkomma med förnyad ansökan

därom.

Enligt 108 § i förslaget förutsattes länsstyrelsen skola bliva högsta instans

i frågor rörande bland annat sättet för uttagande av preliminär skatt och

verkställande av löneavdrag. Prövningen av dessa frågor förutsatte emellertid

en ingående kunskap om de växlande förhållandena inom näringslivet;

sådan kunskap funnes icke representerad hos länsstyrelsen. Berörda

ärenden torde icke sällan vara av ömtålig natur, och avgöranden av principiell

innebörd å detta område torde understundom kunna medföra verkningar

på arbetsmarknaden. Vid avgörandet av hithörande frågor torde icke

sällan kunna spåras tre mot varandra stridande intressen, nämligen intresset

av största möjliga effektivitet vid uppbörden samt arbetstagarens och

arbetsgivarens särskilda önskemål. Motionärerna funne därför ofrånkomligt,

att ett centralt organ, inrymmande representanter för ovannämnda tre intressenter,

snarast möjligt komme till stånd. Detta organ, förslagsvis benämnt

centrala uppbördsnämnden, skulle bland annat ha till uppgift att såsom

högsta instans pröva besvär över länsstyrelsernas beslut i förenämnda frå
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

11

gor. Nämnden borde emellertid icke allenast fungera såsom besvärsinstans

utan jämväl utöva en övervakande och vägledande verksamhet.

Uppbördsterminernas antal hade enligt propositionen reducerats till sex.

Därigenom ökades det antal fall, då den inkomst, som uppbures under perioden

mellan uppbördsterminerna, icke försloge till gäldande av kvarstående

skatt, särskilt som enligt förslaget den kvarstående skatten endast

skulle fördelas å de två första uppbördsstämmorna under uppbördsåret.

Detta betungade arbetet med skattens redovisning. Om löneavdragen icke

försloge till gäldande av skatten å uppbördsstämman, borde arbetsgivaren

därför ha frihet att välja mellan att antingen inbetala innehållet belopp

omedelbart vid uppbördsstämman eller ock förfara enligt 49 § andra stycket.

En bestämmelse, att löneavdrag skulle ske fr. o. m. den första månad,

under vilken arbetstagaren haft anställning den första dagen i månaden,

med början vid det avlöningstillfälle, som infölle tidigast en vecka efter anställningens

början, torde bliva nödvändig beträffande såväl kvarstående

som debiterad preliminär skatt.

Enligt propositionen skulle kvarstående skatt icke uttagas under åren

1947 och 1948. Det vore således möjligt att nu utesluta samtliga bestämmelser

rörande löneavdrag för och redovisning av kvarstående skatt. Ytterligare

utredning av denna fråga syntes erforderlig. Ännu ett skäl för utredning

vore, att frågan örn uttagande av kvarstående skatt av sjömän borde utredas.

Det förefölle orimligt att såsom i propositionen föreslagits uttaga preliminär

skatt å resekostnads- och traktamentsersättning i enskild tjänst,

som om den i sin helhet utgjorde behållen inkomst. Förslagets 10 § borde

därför omformuleras, så att preliminär A-skatt icke i något fall beräknades

å dylik ersättning.

Stadgandet i 100 § borde ändras så att ansvarspåföljd inträdde allenast

örn arbetsgivare efter bevisligen erhållen anmaning underläte att inom

exempelvis 14 dagar inbetala innehållet belopp. I

I de likalydande motionerna 1:439 och 11:675 har anförts bland annat

följande. Då arbetsgivarnas medverkan i det nya uppbördssystemet vore av

väsentlig betydelse, vore det nödvändigt att i uppbördsförordningen gåves

en klar definition av begreppen arbetsgivare och arbetstagare. Det vore också

önskvärt, att dessa definitioner exemplifierades. I anvisningarna till 46 §

gåves vissa riktlinjer, men dessa vöre ingalunda uttömmande och dessutom

i vissa fall icke tillfredsställande. Skogskörarna i mellersta och norra Sverige

vore numera icke att anse såsom arbetsgivare i förhållande till huggarna

och borde följaktligen icke heller åläggas att verkställa avdrag å huggarnas

lön för gäldande av skatt. Dylik skyldighet borde givetvis icke heller

åläggas personer, som inom andra yrken arbetade under likartade betingelser.

Anvisningarna måste på denna punkt omarbetas.

I de likalydande motionerna 1:438 och 11:676 har anförts i huvudsak

följande. I propositionen förekomme vissa uttalanden beträffande arbets
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

givare- och arbetstagarebegreppen inom skogsbruket, som icke kunde lämnas

oemotsagda. Sålunda skildrades de tidigare förhållandena på detta område

i Norrland och Dalarna, under det att utvecklingen under senare år

förbisetts. Den tidigare metoden att en avverkning bortsattes för ett gemensamt

pris praktiserades icke längre. Om huggare och körare arbetade på

samma drivning enligt samma avtal, i vilket bägges ackordslöner angivits,

kunde icke den ene betraktas såsom arbetare och den andre såsom arbetsgivare.

Redan tidigare byggde olycksfallsförsäkringslagens tillämpning på

detta betraktelsesätt. Beträffande semesterlagen hänvisades till innevarande

års riksdags andra lagutskotts utlåtande nr 59 (s. 46—47), där det underströkes,

att skogskörare i Norrland och Dalarna, å vilka nu gällande avtal

tillämpades, borde betraktas som arbetstagare och virkesägaren som arbetsgivare.

Det skulle vara beklagligt, om praxis beträffande skatteuppbörden

bleve en annan än enligt semesterlagen. Varken praktiska eller formella

skäl kunde numera anföras för det i propositionen föreslagna tillvägagångssättet.

I motionen II: 672 har anförts bland annat följande. Enligt den föreliggande

propositionen skulle vid löneavdrag för sjöman, som icke till arbetsgivare

avlämnat debetsedel avseende preliminär skatt, avdrag ske med 20

procent. Den föreslagna avdragsprocenten förefölle väl hög. Även om sjömannen

i tid avlämnat självdeklaration vore det icke säkert att han i tid

kunde erhålla debetsedel. Den största gruppen sjömän, matroser och eldare

samt motormän, åtnjöte för närvarande en månadslön av 302 kronor, vartill

komme kost och logi ombord. Till skatteavdraget å 20 procent komme 6

procent i försäkringspremier för sjömanspensioneringen, varför det sammanlagda

avdraget bleve mera än fjärdedelen av den kontanta månadslönen.

I de likalydande motionerna 1:437 och 11:674 har anförts bland annat

följande. I anledning av uppbördsberedningens förslag hade såväl Sveriges

redareförening som samtliga sjöfolksorganisationer framhållit nödvändigheten

av att sjöfolkets beskattningsfråga löstes enligt särskilda riktlinjer. På

grund av sjömansyrkets egenart vore det ej möjligt för sjöfolk i allmänhet

att avgiva självdeklaration och ej heller att tillvarataga sina intressen genom

besvär över beskattningsmyndigheternas beslut. Berörda olägenheter komme

icke att undanröjas genom den föreslagna uppbördsreformen. Uppbördsfrågan

för sjöfolket borde lösas i samband med en reform av beskattningsreglerna

och taxeringsförfarandet för dem. Det finge anses lämpligt, att

sjöman, som icke åtnjöte inkomst av annat slag än av anställning å fartyg

och ej heller hade förmögenhet av viss storlek, skulle erlägga skatt genom

avdrag å lönen, vilken skatt skulle vara definitiv. För andra sjömän skulle

de vanliga beskattnings- och taxeringsreglerna äga tillämpning. I

I motionen II: 680 har anförts i huvudsak följande. I den föreslagna uppbördsförordningen

funnes ingen bestämmelse enligt vilken ett visst existens
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

13

minimum automatiskt skyddades mot löneavdrag. Enligt motionärernas mening

borde en bestämmelse örn dylikt skydd för ett tillräckligt belopp av

avlöningen för arbetstagarens och hans familjs uppehälle ersätta bestämmelsen

om jämkningsförfarandet enligt 48 § 2 mom. Det vöre även nödvändigt

att i samband med uppbördsreformen fastställa vad som i skattehänseende

skulle vara att anse som existensminimum och införa bestämmelser som

skyddade inkomst upp till sålunda fastställda belopp mot såväl beskattning

som indrivning. Vidare borde 69 § tredje stycket omformuleras, så att utmätningsman

eller exekutionsbiträde ålades skyldighet att alltid anmana

skattskyldig att fullgöra sin betalningsskyldighet, innan indrivningsåtgärd

vidtoges. Säsongarbetare borde särskilt angivas i taxeringslängden, därvid

jämväl borde antecknas såväl arten av arbetet som den ungefärliga tid, varunder

dylikt arbete utfördes. Skattetabell för löneavdrag borde utarbetas

beträffande dylika arbetare med hänsyn till berörda omständigheter.

I motionen 11:679 har anförts i huvudsak följande. I den föreslagna uppbördsförordningen

70 § 3 mom. andra stycket stadgades, att utmätning även

i gäldenärens frånvaro genast skulle kunna förrättas utan att underrättelse

därom blivit honom meddelad. En så hårdhänt behandling vore icke försvarbar,

när det gällde lojala medborgare, som av någon anledning icke

kunde betala sin skatt. Enligt lagen den 9 april 1937 om verkställighet

av bötesstraff stadgades, att, utom egendom som jämlikt 65 § utsökningslagen

skulle undantagas från utmätning, finge för böter ej heller tagas i

mät fast och lös egendom, som i den bötfälldes näring erfordrades för att

åt honom, hans maka och oförsörjda barn eller adoptivbarn bereda nödig

bärgning, ej heller nödig bostad. Samma bestämmelser borde gälla beträffande

indrivning av skatter.

I de likalydande motionerna 1:440 och 11:681 har anförts i huvudsak

följande. Departementschefen ifrågasatte i den föreliggande propositionen

(s. 272—273) en lagstiftning, som skulle innebära en inskränkning i aktiebolagens

fria dispositionsrätt över sina för skatteändamål gjorda reserveringar.

En dylik åtgärd framstode såsom ägnad att väcka de starkaste betänkligheter.

Näringsföretagen borde bibehållas i sin rätt att fritt disponera

över sina skattereserver, och denna förutsättning borde komma till uttryck i

riksdagens beslut angående den föreslagna uppbördsreformen. I

I de likalydande motionerna I: 441 och II: 677 har anförts bland annat

följande. Enligt den föreliggande propositionen skulle vissa å kronodebetsedeln

nu upptagna avgifter, däribland ledamotsavgifter lill hushållningssällskapen,

framdeles uteslutas från det allmänna uppbördsförfarandet. Att

uppbörden av hushållningssällskapsavgifterna förorsakade myndigheterna

ett visst merarbete skulle icke förnekas. Denna arbetsökning vore dock

ofantligt mycket mindre än örn hushållningssällskapen skulle utskriva en

postförskottsanvisning till envar av sina medlemmar. Men det föreslagna

förfarandet hade även andra konsekvenser. Avgiften till hushållningssällska
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

pen vöre frivillig. Skulle den uttagas genom postförskott bleve den lätt bortglömd,

och det kunde tänkas, att medlemmar medvetet försummade att lösa

ut försändelsen. Uppbörden av medlemsavgifterna borde därför främjas och

underlättas genom bibehållande av det hittills använda systemet.

Utskottets yttrande.

Bevillningsutskottet har vid åtskilliga tidigare tillfällen framhållit de olägenheter

både för den enskilde och det allmänna, som vårt nuvarande uppbördsförfarande

innebär därigenom, att skatten för viss inkomst erlägges

först längre tid efter det att inkomsten intjänats. Därvid har samtidigt betonats

behovet av en bättre ordning på uppbördsväsendets område. I betänkande

i anledning av motioner till 1940 års riksdag hemställde bevillningsutskottet,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl.

Majit ville snarast möjligt för riksdagen framlägga förslag i syfte att tidigare

inbetalning av skatter till stat och kommun skulle kunna äga rum. Riksdagen

beslöt i enlighet med utskottets hemställan. Den utredning, som i anledning

härav igångsattes, föranledde emellertid ingen lagstiftningsåtgärd.

Det i nu föreliggande proposition framlagda förslaget synes anvisa en framkomlig

väg för en reform av vårt uppbördsväsende. Under inkomståret

torde i form av preliminär skatt komma att erläggas i huvudsak de skatter,

som belöpa på den under samma år uppburna inkomsten. De sålunda preliminärt

erlagda skatterna skola avräknas mot den slutliga skatt, som påföres

efter verkställd taxering. En dylik avräkning torde — med den utformning,

som våra beskattningsregler erhållit —- icke kunna undvaras; någon ändring

i dessa finner utskottet icke böra ifrågakomma.

Såsom departementschefen framhållit äro åtskilliga svårigheter förknippade

med uttagandet av en preliminär skatt, som skall så nära som möjligt ansluta

sig till den slutliga skatten. Härtill kommer, att det nya uppbördssystemet

erfordrar en mycket betydande förstärkning av den nuvarande uppbördsorganisationen.

I likhet med departementschefen finner utskottet likväl de

fördelar, som det föreslagna uppbördsförfarandet innebär för de skattskyldiga

och det allmänna, vara så betydande i förhållande till de olägenheter

och kostnader, vilka föranledas därav, att utskottet anser sig böra i huvudsak

godtaga vad som i propositionen föreslagits.

Utskottet övergår härefter till att närmare behandla de i propositionen berörda

frågorna, i den mån anledning förefinnes till särskilda uttalanden från

utskottets sida.

Gemensam debitering samt uppbörd av krono- oell kommunalutskylder.

I propositionen har föreslagits, att debitering, respektive uppbörd av kronooch

kommunalutskylder skall verkställas av samma myndighet samt att

båda slagen av utskylder skola upptagas å samma debetsedel. Departements
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

15

chefen har uttalat, att det föreslagna uppbördssystemet komme att föranleda

ett betydande arbete för debiterings- och uppbördsmyndighetema. Det vore

därför nödvändigt att i så stor utsträckning som möjligt förenkla detta arbete.

En sådan förenkling kunde ske genom att från det allmänna uppbördsförfarandet

utesluta vissa avgifter, vilka nu upptoges dels å kronodebetsedeln,

dels ock i vissa kommuner å kommunaldebetsedeln. Det borde särskilt

beaktas, att uppbörden av enskilda sammanslutningar tillkommande avgifter

skulle medföra en särskild belastning till följd därav, att inflytande belopp

måste tillgodoföras vederbörliga inkomsttitlar efter individuell fördelning.

En summarisk fördelning å titlar i förhållande till debiterade belopp

vore nämligen icke möjlig, då nyssberörda sammanslutningar självfallet icke

borde uppbära större belopp än som för deras räkning influtit. Ä andra sidan

torde icke kunna förnekas, att en omläggning av uppbörden skulle för ifrågavarande

sammanslutningar medföra vissa olägenheter. Dessa olägenheter syntes

dock i allt fall vara mindre än de fördelar, som samtidigt skulle vinnas

för debiterings- och uppbördsmyndighetema. Departementschefen ville härvid

särskilt framhålla, att vissa hushållningssällskap och försäkringsbolag

redan nu själva handhade uppbörden av dem tillkommande avgifter. I enlighet

härmed och med hänsyn till angelägenheten att avlasta en del av nuvarande

uppgifter från debiterings- och uppbördsmyndighetema har föreslagits,

att avgifter, som avses i kungörelsen den 22 oktober 1886 angående

uppbörd av avgifter till vissa på ömsesidighet grundade försäkringsanstalter,

hushållningssällskapsavgifter och riddarhuskapitationsavgifter icke vidare

skola uppbäras vid den allmänna uppbörden utan av vederbörande sammanslutning.

Övriga avgifter, vilka nu i vissa län uppbäras vid kronouppbörden

och i vissa kommuner vid kommunaluppbörden, skola i regel uppbäras

i särskild ordning av länsstyrelsen, respektive kommunen. Debetsedelslösen

skall icke vidare utgå.

I de likalydande motionerna 1:441 och 11:677 har yrkats, att hushållningssällskapsavgift

även efter det nya uppbördssystemets genomförande

skall få uttagas i samband med den allmänna uppbörden.

Utskottet tillstyrker det i propositionen framlagda förslaget att de ovan

berörda avgifterna uteslutas från den allmänna uppbörden. Även om den

halvofficiella ställning, som hushållningssällskapen intaga, kunde synas föranleda

att avgifterna till dessa borde upptagas å debetsedel tillsammans

med skatt, skulle dock härav förorsakas så betydande svårigheter ur uppbördssynpunkt

— icke minst med hänsyn till att nämnda avgifter äro frivilliga

— alt utskottet icke finner sig kunna tillstyrka det i ovannämnda

motioner framförda yrkandet.

Kommunal utdebitering och understöd av skaltcutjämningsmcdcl.

Enligt 2 § 1 muni. förordningen den 16 december 1927 angående understöd

av skatteutjämningsmedel åt synnerligt skattetyngda kommuner erfordras

för att kommunområde skall kunna erhålla understöd, förutom visst skatte
-

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

tryck, att beslut i laga ordning fattats, att uppbörd av minst hälften av den

under det löpande året beslutade kommunalskatten skall verkställas tidigast

efter utgången av juni månad påföljande år. Enligt 2 § 2 mom. må, örn

synnerliga skäl därtill äro, stad så ock annat kommunområde, ändock att

skattetrycket icke är så högt som i 2 § 1 mom. angives, kunna erhålla understöd,

därest för kommunområdets vidkommande ett varaktigt synnerligen

högt skattetryck föranletts därav, att den beskattningsbara inkomsten

är väsentligt lägre än i andra liknande kommunområden, eller därav, att de

allmänna ekonomiska förhållandena i kommunområdet undergått en avsevärd

försämring.

Ansökning om understöd skall, ställd till Kungl. Majit, ingivas till länsstyrelsen.

Ansökningen bör ingivas, örn sökanden är landskommun, före den

20 november det löpande året samt, om sökanden är stadskommun, före den

20 januari påföljande år. Vid ansökningen skola fogas —- förutom under det

löpande året beslutade utgifts- och inkomststater för kommunen och församlingen

samt i förekommande fall skoldistriktet eller municipalsamhället

— vissa uppgifter enligt fastställt formulär. Länsstyrelsen har att tillse, att

ansökning åtföljes av erforderliga handlingar och uppgifter, att, i den mån

så erfordras, sörja för dessas komplettering och att inhämta upplysningar,

som ytterligare kunna anses behövliga. Länsstyrelsen har slutligen att med

eget utlåtande till Kungl. Majit insända inkomna ansökningar från landskommuner

före den 20 december det löpande året och från stadskommuner

före den 20 februari påföljande år. I utlåtandet skall särskilt angivas, huruvida

anledning förefinnes att tillämpa vissa i förordningen meddelade föreskrifter

och, om så anses vara förhållandet, med vilket belopp understöd enligt

länsstyrelsens mening bör utgå. Kommun eller annan samfällighet, som

gjort ansökning om understöd, skall så snart räkenskaperna för löpande

året avslutats till länsstyrelsen insända preliminärt sammandrag över desamma.

Sammandragen, vilka böra vara inkomna till länsstyrelserna från

landskommunerna senast den 5 mars och från stadskommunerna senast den

ä april påföljande år, skola av länsstyrelserna granskas och därefter insändas

till Kungl. Majit. Understöd, som avses i 2 § 1 mom. förordningen,

skall komma de skattskyldiga lill godo etter storleken av vars och ens kommunalskatt

genom avkortning å skattebelopp, som förfaller vid uppbörd

efter utgången av juni månad sistnämnda år. överstiger avkortningsbelopp

vad den skattskyldige vid sådan uppbörd bär att erlägga, tillfaller det överskjutande

beloppet den kommun, den församling eller det skoldistrikt, som

gjort ansökning örn understödet. På sistnämnda sätt förfares jämväl, örn

kommunområde sammanfaller med kommun, församling, skoldistrikt eller

municipalsamhälle, med understöd, som icke överstiger 50 öre för skattekrona.

Örn understöd skall komma de skattskyldiga till godo genom avkortning å

vid uppbörd förfallande skattebelopp, åligger det kommunen att låta upprätta

avkortningslängd, upptagande etet belopp, som skall komma envar

skattskyldig till godo. Beträffande understöd, som avses i 2 § 2 moni. förordningen,

bestämmer Kungl. Majit, huru detsamma skall komma vederbörande

skattskyldiga till godo.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65. 17

I propositionen har föreslagits, att efter genomförande av det föreslagna

uppbördssystemet redovisningen av kommunen tillkommande understöd av

skatteutjämningsmedel skall ordnas sålunda, att i den kommunala utgiftsoch

inkomststaten för året näst efter det, då den utdebitering bestämmes, som

föranleder ansökan om understöd, såsom inkomst upptages det belopp, vartill

understödet kan beräknas uppgå.

Departementschefen har vidare uttalat bland annat, att det understöd av

skatteutjämningsmedel, som kunde komma att utgå under ett år, icke i förväg

kunde beräknas annorledes än approximativt. Alldeles särskilt vore detta

fallet med sådant understöd, som avsåges i 2 § 2 mom. förordningen den

16 december 1927 angående understöd av skatteutjämningsmedel åt synnerligt

skattetyngda kommuner. Beräkningen torde emellertid i tveksamma

fall kunna underlättas därigenom att upplysningar inhämtades från finansdepartementet

rörande den ungefärliga storleken av det understöd, som

borde kunna påräknas. Ju större osäkerheten vore beträffande det påräkneliga

understödets storlek, desto större försiktighet måste tydligen iakttagas

vid statens uppgörande. Stundom torde försiktigheten t. o. m. komma att

bjuda, att i staten för det kommande året icke alls upptoges något belopp,

avseende skatteutjämningsunderstöd. Det belopp, varmed beviljat understöd

skilde sig från det i staten beräknade, borde ingå i budgeten för året näst

efter det, då understödet beviljats.

I en till utskottet ingiven skrivelse har styrelsen för svenska landskommunernas

förbund, under framhållande av nödvändigheten att införa helt

nya regler för skatteutjämningsunderstödens fördelning, föreslagit, att beslut

om dylikt understöd för visst år skulle meddelas redan under senare

delen av september nästföregående år. Härigenom kunde kommunerna i utgifts-

och inkomststaten räkna med ett exakt belopp, som icke komme att

ändras. Detta bleve däremot icke fallet, om kommunerna själva skulle beräkna

beloppet av det understöd, som kunde förväntas utgå. Styrelsen vore

av den meningen, att det vore ogörligt att med gällande bestämmelser om

understöd av skatteutjämningsmedel överlåta åt kommunerna att själva beräkna

understödets storlek.

Utskottet tillstyrker det i propositionen framlagda förslaget, att kommunerna

skola i utgifts- och inkoinslstalen för det år, som understöd av skatteutjämningsmedel

avser, upptaga det belopp, vartill understödet kan beräknas

uppgå. Såsom i propositionen framhållits torde visserligen stundom svårigheter

komma att föreligga för kommunerna att sålunda i förväg approximativt

beräkna understödets storlek. Dessa svårigheter böra emellertid i väsentlig

mån kunna undanröjas därigenom att upplysningar rörande storleken

av det understöd, som bör vara att påräkna, lämnas av finansdepartementet.

Utskottet vill betona, att en omfattande upplysningsverksamhet från finansdepartementets

sida i berörda avseende utgör en förutsättning för att den nu

förordade ordningen för redovisning av skatteutjämningsmedel skall kunna

tillfredsställande fungera.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 7 sami. Nr 65. 12

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.''

Redovisning av kommun eller annan kommunal samfällighet

tillkommande utskylder.

Propositionen har, såvitt angår de under punkterna 11)—22) upptagna författningsförslagen,

hänvisats till konstitutionsutskottet. Nämnda utskott har

i skrivelse till bevillningsutskottet anhållit om meddelande, huruvida bevillningsutskottet

ur de synpunkter utskottet hade att företräda funne anledning

till uttalande beträffande de till konstitutionsutskottet hänvisade delarna

av propositionen. I anledning härav har bevillningsutskottet i skrivelse till

konstitutionsutskottet anfört följande i fråga om redovisning av kommun

eller annan kommunal samfällighet tillkommande utskylder.

Uppbördsberedningen har föreslagit, att statsverket skall till kommun under

ett inkomstår utbetala ett belopp, motsvarande de kommunala utskylder,

som skola utgå å det efter taxering under nästföregående år föreliggande skatteunderlaget

efter den för inkomståret fastställda utdebiteringen. Härvid skall

den för preliminärskatten för inkomst under inkomståret fastställda utdebiteringen

tillämpas även i fråga om den fastighetsskatt, som påföres på grund

av taxeringen för året näst före inkomståret, ehuru sistnämnda skatt rätteligen

skulle utgöras efter en utdebitering, som fastställts tre år före inkomståret.

Ändras sedermera skatteunderlaget genom beslut av prövningsnämnden

efter den 10 oktober under taxeringsåret eller av kammarrätten eller Kungl.

Maj:t, skall hänsyn härtill tagas vid kommande utbetalningar av skatt till

kommunen; en årlig avräkning mellan denna och statsverket kommer härigenom

till stånd. I stället skola alla inflytande kommunala utskylder tillfalla

statsverket.

Beredningen uttalar, att det skulle kunna invändas, att det vore riktigare

att anordna redovisningen till kommunerna så, att tilldelningen av skatt skedde

med hänsyn icke till skatteunderlaget året näst före inkomståret utan till

skatteunderlaget under taxeringsåret (alltså året näst efter inkomståret). Vid

sådant förhållande skulle under inkomståret till kommunerna utbetalas förskott

å det belopp, som skulle utgå å skatteunderlaget under påföljande år

efter den för förstnämnda år fastställda utdebiteringen. En sådan anordning

skulle för kommunerna vara fördelaktigare, därest skatteunderlaget under

taxeringsåret vore större än skatteunderlaget under året näst före inkomståret,

men ofördelaktigare, om förhållandet vore det motsatta; i längden torde

den nämnda anordningen icke giva kommunen större förmåner än den av

beredningen förordade. Det vore för övrigt att märka, att kommunerna bereddes

en betydande fördel därigenom att statsverket svarade för belopp, som

icke kunde indrivas. Den berörda anordningen skulle göra avräkningsförfarandet

hos länsstyrelsen något vidlyftigare, än som skulle bliva fallet enligt

det ovan förordade systemet. Vidare skulle statuppgörandet för kommunerna

bliva besvärligare, enär kommunen hade att räkna med dels ett överskott eller

underskott, som hänförde sig till sistförflutna år, dels ock ett förskottsbelopp

för det kommande året. Genom det av beredningen förordade förenklade redo
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

19

visningssystemet gjordes ingen annan ändring i den nuvarande budgetberäkningen,

än att kommunen alltid erhölle det belopp, som för budgetåret beslutats

till utdebitering. Sistnämnda system hade därför synts beredningen vara

att föredraga.

Med hänsyn till det föreslagna uppbördssystemets påräknade effektivitet

hade beredningen icke ansett det erforderligt föreslå, att vid redovisningen

till kommun något avdrag gjordes för icke inflytande restantier.

I propositionen tillstyrkes beredningens förslag örn redovisning till kommun

av till utdebitering beslutat belopp. Departementschefen uttalar, att de

differenser, som genom det föreslagna, något schabloniserade redovisningssättet

uppstode mellan vad kommunen erhölle från staten och vad staten uppbure

från de skattskyldiga, i viss mån torde komma att utjämnas genom konjunkturväxlingarna.

Departementschefen ville i detta sammanhang även framhålla

den fördel, som förslaget innebure för kommunerna, därigenom att

dessa — såsom i det följande angåves — icke vidare behövde räkna med några

skatterestantier.

Från något håll hade ifrågasatts, om icke kommunerna borde erhålla vad

som beslutats till utdebitering efter skäligt avdrag för beräknade skatterestantier.

Med hänsyn till den nedgång i nämnda restantier, som det föreslagna

uppbördsförfarandet kunde förväntas medföra, och den förenkling av redovisningen,

som därav föranleddes, ansåge sig departementschefen emellertid

kunna godtaga beredningens förslag, att kommunen skulle erhålla vad som

beslutats till utdebitering utan sådant avdrag. Det borde i detta sammanhang

framhållas, att det förordade förfarandet jämväl innebure en ny form för

skatteutjämning mellan kommunerna, mot vilken i huvudsak intet syntes

vara att invända. i

I skrivelser, som från stadskollegiet i Stockholm, Katrineholms stad och

svenska stadsförbundets finansråd inkommit till bevillningsutskottet, har

framhållits, att kommunerna genom det i propositionen föreslagna redovisningssättet

skulle i det långa loppet göra betydande skatteförluster därigenom

att staten — på grund av den stegring, som skatteunderlaget till följd

av den fortgående ekonomiska utvecklingen underginge — från de skattskyldiga

uppbure större belopp än som utbetalades till kommunerna. För

att ernå en rättvis fördelning av skattemedlen mellan stat och kommun

borde till kommunerna utbetalas kommunala utskylder i förhållande till

skatteunderlaget under taxeringsåret i stället för under året näst före motsvarande

inkomstår.

Såsom framgår av en vid detta betänkande såsom Bilaga D fogad sammanställning,

har skatteunderlaget under de senaste decennierna till följd av den

gynnsamma ekonomiska utvecklingen visat en fortgående stegring. De avbrott

i denna utveckling, som inträtt vid ekonomisk depression, äro endast

av begränsad omfattning. Vad beredningen anfört därom att en redovisning

lill kommunerna på grundval av skatteunderlaget under taxeringsåret

i längden icke skulle giva kommunen större förmåner än den av

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

beredningen förordade anordningen äger sin giltighet endast under förutsättning

att utvecklingen nått höjden av ekonomiskt välstånd och att någon

ytterligare stegring av skatteunderlaget icke är att emotse. Skulle däremot,

vilket man får antaga, det ekonomiska livet i fortsättningen ytterligare komma

att utvecklas och skatteunderlaget sålunda alltjämt komma att stiga,

skulle, därest kommunen i enlighet med propositionen av debiterade kommunalutskylder

från statsverket erhölle endast vad kommunen på grundval

av det under året näst före inkomståret föreliggande skatteunderlaget beslutat

till utdebitering, kommunerna i det långa loppet göra icke obetydliga

förluster av skattemedel. Då efter det nya uppbördssystemets genomförande

restantierna torde få antagas komma att uppgå till endast några få procent

av de debiterade beloppen, synas kommunernas förluster blott obetydligt

reduceras därigenom att statsverket svarar för restantier å kommunalutskyldema.

Härtill kommer att, därest den ekonomiska utvecklingen alltjämt fortskrider

i gynnsam riktning och statsverket därigenom årligen tillföres en icke

oväsentlig intäkt av ifrågavarande slag, denna intäkt är grundad icke på den

statliga beskattningen utan på den — särskilt för skattedragama i de lägre

inkomstskikten — betydligt oförmånligare kommunala beskattningen. Visserligen

kan det sägas, att den av beredningen föreslagna och i propositionen

godtagna anordningen utgör en form av skatteutjämning mellan kommunerna.

Härvid bör emellertid icke förbises, att till följd av den i olika kommuner

i hög grad varierande utdebiteringen denna anordning bomme att

innebära, att skattedragama i kommuner med lågt skatteunderlag och därav

följande hög utdebitering skulle genom tillskotten till denna skatteutjämning

drabbas högst väsentligt hårdare än skattedragama i de kommuner,

vilka på grund av ett större skatteunderlag kunnat hålla en låg utdebitering.

Med hänsyn till det anförda har det synts utskottet innebära större rättvisa,

därest redovisningen av kommun tillkommande kommunalutskylder

sker i den av beredningen berörda men icke förordade ordningen. Härvid bör

kommunen under inkomståret såsom förskott å de kommunalutskylder, vilka

komma att debiteras efter det taxering under nästföljande år verkställts,

erhålla det belopp, som under året före inkomståret beslutats till utdebitering

på grundval av det då förefintliga skatteunderlaget och med tillämpning av

den utdebitering, vilken fastställts att gälla för inkomståret. Har i stad fastställts

både preliminär och slutlig utdebitering, skall den senare ligga till

grund för beräkningen av det belopp, som av statsverket förskottsvis skall

utbetalas till kommunen. Sedan därefter taxering under året näst efter

inkomståret verkställts, skall kommunen erhålla de slutliga kommunalutskylder,

som efter den för inkomståret fastställda utdebiteringen debiterats "på

grundval av nämnda taxering, med avdrag för till kommunen tidigare utbetalt

förskott. Mellan kommunen och statsverket bör ske en årlig avräkning,

avseende förhållandena vid utgången av ett kalenderår. Ändras sedermera

den taxering, som sålunda legat till grund för beräkning av kommunen tillkommande

slutliga utskylder, genom beslut av prövningsnämnden, kammar
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65. 21

rätten eller Kungl. Majit, bör hänsyn härtill tagas vid kommande avräkning.

Därest redovisningen av kommun tillkommande skattemedel anordnas på

nyssnämnda sätt, kommer detta, såsom beredningen framhållit, att medföra,

att länsstyrelsens arbete med avräkningen göres något mera omfattande samt

att statuppgörandet för kommunerna kommer att vara behäftat med något

större ovisshet än nu är fallet. Dessa olägenheter torde emellertid få anses

vara relativt ringa i förhållande till den riktigare fördelning av skattemedel

mellan kommunerna och staten, som ernås genom det berörda redovisningssättet.

Om redovisning av kommun tillkommande utskylder sker i den ovan omförmälda

ordningen, kunde det ifrågasättas, huruvida icke avdrag för restantier

borde ske med viss procent av det debiterade beloppet av kommunalutskylder.

Nämnda procent borde lämpligen motsvara vad som enligt förd statistik

i genomsnitt för viss tidsperiod slutligen icke inflöte av debiterad skatt

för riket i dess helhet. Då härigenom skulle förorsakas visst merarbete och

då beloppet av den skatt, som efter det nya uppbördssystemets genomförande

icke inflyter, torde få antagas komma att utgöra en ringa del av hela den debiterade

skatten, torde emellertid enligt utskottets mening anledning icke

föreligga att göra ändring i departementschefens förslag, att vid redovisningen

av kommun tillkommande skattemedel avdrag icke skall göras för restantier.

Beräkning av preliminär skatt.

Skilda metoder för beräkning av preliminär skatt.

I propositionen har föreslagits, att preliminär skatt för inkomst av tjänst

i regel skall uttagas enligt skattetabell eller, i särskilda fall, efter viss procentsats,

enär i det övervägande antalet fall en beräkning av preliminärskatten

efter dessa metoder enligt departementschefens mening torde giva

ett bättre resultat än ett uttagande av sådan skatt efter debitering skulle göra.

Vid vissa inkomstförhållanden kan emellertid enligt propositionen debiteringsmetoden

medföra, att bättre överensstämmelse mellan preliminär och

slutlig skatt ernås än örn tabell- eller procentmetoden tillämpades. Sådana

särskilda förhållanden kunna anses föreligga, då skattskyldig åtnjuter bruttoinkomst,

från vilken han är berättigad till avdrag för omkostnader till betydande

del av inkomsten, då av skattskyldig uppburen inkomst av tjänst,

varför preliminärskatt obligatoriskt uttages, utgör blott en obetydlig del av

hela hans inkomst eller då, såsom fallet är beträffande viss serveringspersonal,

inkomsten icke uppbäres från arbetsgivaren samt avdrag å inkomst för

skatt således icke kan verkställas och preliminärskatt ej heller kan beräknas

enligt tabell eller efter viss procentsats.

Även i vissa andra fall kunna enligt propositionen särskilda omständigheter

föranleda till att debiteringsmetoden i stället för tabell- eller procentmetoden

bör tillämpas.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

I fråga om säsongarbetare har i propositionen föreslagits, att preliminärskatten

i de fall, då i förväg kan beräknas hur lång arbetsperioden kommer

att vara, skall uttagas med endast viss del av i tabell angivna skattebelopp;

i övriga fall skall däremot preliminärskatten för säsongarbetare uttagas på

samma sätt som för andra arbetstagare.

Anser skattskyldig eller arbetsgivare anledning förefinnas att tillämpa debiteringsmetoden,

skall han enligt propositionen hos den lokala skattemyndigheten

göra anmälan härom. På nämnda myndighet skall därefter ankomma

att avgöra, huruvida ifrågavarande metod skall komma till användning

eller icke. Finner lokal skattemyndighet, utan att dylik anmälan skett, att

debiteringsmetoden bör tillämpas, skall myndigheten äga besluta, att denna

metod skall komma till användning. För att möjliggöra för myndigheten att

vid övergången till det nya uppbördssystemet tillämpa den metod för beräkning

av preliminärskatten, som må anses vara för vederbörande skattskyldig

lämpligast, skola taxeringsnämnderna under år 1946 i inkomstlängden angiva,

för vilka skattskyldiga med inkomst av tjänst debiteringsmetoden bör

användas.

Uppbördsberedningen har föreslagit, att sådant periodiskt understöd eller

sådan periodisk intäkt, varför givaren är berättigad till avdrag enligt 46 §

kommunalskattelagen, skall undantagas från beräkning av preliminär Askatt.

Såsom motivering härför har beredningen anfört, att då utbetalning av

understöd eller intäkt av ifrågavarande slag ofta vore av benefik karaktär

(t. ex. understöd till anhörig) det syntes icke lämpligen böra åläggas utgivaren

att göra avdrag för skatt och således icke heller att beräkna preliminärskatten

enligt tabell eller procentsats.

Vad beredningen anfört till motivering för förslaget att undantaga periodiskt

understöd eller periodisk intäkt av förut berörda slag från beräkning

av preliminär A-skatt har enligt propositionen icke ansetts utgöra tillräcklig

anledning att beträffande ifrågavarande inkomstslag stadga ett dylikt undantag.

För att förenkla försäkringsföretagens arbete med uttagande av preliminär

skatt har i propositionen föreslagits, att sådan skatt icke skall utgå, därest

pension eller livränta, som utbetalas av försäkringsanstalt, understiger 1 200

kronor för år. Till stöd för förslaget har departementschefen anfört, att pension

eller livränta av nämnda storleksordning i regel kunde antagas icke utgöra

vederbörandes huvudsakliga inkomst. Genom att undantaga ifrågavarande

pensioner och livräntor från preliminärbeskattning underlättades även de

lokala skattemyndigheternas arbetsbörda så till vida, att dessa icke behövde

pröva frågan, om pensionen eller livräntan utgjorde huvudsaklig inkomst.

I propositionen har slutligen föreslagits, att folkpension undantages från

preliminärbeskattning. Förslaget motiveras därmed, att folkpensionen ofta

icke torde utgöra vederbörandes huvudsakliga inkomst av tjänst. Då så är

fallet, synes det icke vara ovanligt, att densamma icke beskattas, enär avdrag

för s. k. ömmande omständigheter medgives. Även invalidunderstöd,

blindhetsersättning och barnbidrag skola enligt propositionen undantagas

från preliminärbeskattning.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

I de likalydande motionerna I: 442 och II: 678 har yrkats, att debiteringsmetoden

skall givas en mera vidsträckt tillämpning, att förfarandet vid ansökan

att få tillämpa debiteringsmetoden och vid beslut därom skall regleras

på visst sätt samt att löneavdrag icke skall verkställas å periodiskt understöd,

som avses i 46 § kommunalskattelagen. I motionen II: 680 har hemställts,

att för säsongarbetare preliminär skatt skall uttagas efter särskilda skattetabeller

eller procentsatser.

Utskottet finner i likhet med departementschefen, att en beräkning av preliminär

skatt för inkomst av tjänst enligt skattetabell eller efter viss procentsats

i det övervägande antalet fall torde giva ett bättre resultat än ett uttagande

av sådan skatt efter debitering. Ofta kunna emellertid skattskyldigs

inkomst- och anställningsförhållanden vara sådana, att den senare metoden

för uttagande av preliminärskatt är att föredraga. I propositionen angivas åtskilliga

fall, då debiteringsmetoden sålunda bör tillämpas. Även vid vissa

andra inkomst- och anställningsförhållanden än de i propositionen omförmälda

kan det visa sig ändamålsenligt att uttaga preliminär skatt efter

debitering. Så kan t. ex. vara fallet, då skattskyldig har anställning hos ett

flertal ''arbetsgivare utan att någon av dessa kan anses vara huvudsaklig arbetsgivare

eller då skattskyldig jämte den huvudsakliga inkomsten av tjänst

har inkomst av bisysslor eller eljest annan i förhållande till förstnämnda inkomst

betydande inkomst av annan förvärvskälla än tjänst. Vidare kan det

befinnas lämpligt att tillämpa debiteringsmetoden då fråga är örn exempelvis

vissa grupper av stuveriarbetare, arbetstagare i skogsbruk eller anläggningsindustri

eller hemarbetare, sysselsatta inom vissa industrier. Med hänsyn till

de i hög grad varierande anställnings- och inkomstförhållandena torde mera

detaljerade anvisningar icke kunna lämnas rörande de fall, då debiteringsmetoden

bör användas. Såsom allmän regel bör emellertid gälla, att den

metod för beräkning av preliminär skatt bör tillämpas, som är för den skattskyldige

lämpligast. Vid bedömandet härav bör jämväl beaktas, att den metod

som ur nyssnämnda synpunkt bör tillämpas icke innebär en oskälig belastning

för arbetsgivaren och icke medför väsentligt större avvikelse mellan preliminär

och slutlig skatt än annan metod.

Arbetsgivare bör, liksom arbetstagare, äga att hos lokal skattemyndighet

göra framställning örn att få tillämpa debiteringsmetoden för uttagande av

preliminärskatten. Ilar icke arbetstagare biträtt arbetsgivarens framställning,

bör myndigheten, innan beslut i anledning därav meddelas, inhämta yttrande

från arbetstagaren eller ombud för denne. Vid prövning av frågan, örn preliminärskatten

skall uttagas efter debitering eller enligt tabell, bär den lokala

skattemyndigheten fästa särskilt avseende vid vilken av de båda metoderna

som är för den skattskyldige och det allmänna den mest fördelaktiga.

Vad angår säsongarbetare torde preliminärskatten för dessa böra uttagas

på sätt i propositionen föreslagits.

Utskottet förutsätter, att den centrala nämnd, som utskottet i ett senare

sammanhang föreslår skola inrättas, skall, då sa finnes pakallat, meddela

bindande förklaringar rörande de fall, då debiteringsmetoden bör tillämpas.

Utskottet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

Utskottet tillstyrker det i motionerna I: 442 och II: 678 framförda förslaget,

att skattskyldig eller arbetsgivare, som anser skäl föreligga för att debiteringsmetoden

under år 1947 tillämpas vid beräkning av preliminär skatt för

inkomst av tjänst, skall under år 1946 hos vederbörande taxeringsnämnd

göra framställning härom, varefter nämnden, om framställningen bifalles,

skall i anteckningskolumnen i inkomstlängden göra anteckning om att debiteringsmetoden

bör tillämpas. Underrättelse om nämndens beslut bör tillställas

skattskyldig eller ombud för denne samt, därest arbetsgivare gjort

framställning i berörda avseende, jämväl denne. Taxeringsnämndens beslut

bör icke vara bindande för den lokala skattemyndigheten. Utskottet förutsätter

emellertid, att myndigheten icke frångår nämndens beslut i annat fall

än då vägande skäl härför föreligga. Oavsett huruvida framställning gjorts

hos taxeringsnämnden eller ej, äger skattskyldig eller arbetsgivare göra sådan

ansökan som här avses hos den lokala skattemyndigheten. Det torde böra

ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda närmare direktiv för taxeringsnämndernas

handläggning av ifrågavarande ärenden.

Då de skäl, som av uppbördsberedningen anförts för att undantaga sådant

periodiskt understöd och sådan periodisk intäkt, varför givaren är berättigad

till avdrag enligt 46 § kommunalskattelagen, från beräkning av preliminär

A-skatt (och således jämväl från löneavdrag), enligt utskottets mening förtjäna

beaktande, linner utskottet sig böra förorda att de ifrågavarande inkomstslagen

undantagas från beräkning av dylik skatt.

Skulle i propositionen omförmälda pensioner och livräntor samt folkpension,

invalidunderstöd, blindhetsersättning och barnbidrag generellt undantagas

från preliminärbeskattning, komme svårighet att uppstå vid beräkning

av preliminär B-skatt. Lokal skattemyndighet skulle nämligen icke med ledning

av inkomstlängden kunna avgöra, huruvida inkomst av nyssberörda

slag förelåge. Bortsett från den nämnda tekniska svårigheten synes anledning

icke förefinnas att undantaga ifrågavarande pension och livränta samt folkpension,

invalidunderstöd, blindhetsersättning och barnbidrag från preliminärbeskattning,

därest skattskyldig har jämväl annan inkomst än nyss sagts

och preliminär B-skatt skall utgå. Undantaget från preliminärbeskattning

torde därför böra begränsas så, att preliminär A-skatt icke uttages för de

angivna inkomstslagen och att löneavdrag icke heller göres vid utbetalning

av dylik inkomst. Bestämmelser om undantagande av ifrågavarande inkomstarter

från beräkning av preliminär A-skatt och från löneavdrag böra

med hänsyn till vad nyss anförts intagas — i stället för i 3 § i den föreslagna

uppbördsföroröllingen — i 10 §, respektive 46 §.

Försäkringsföretagen hava enligt upplysningar, som utskottet inhämtat, att

utbetala ett icke ringa antal pensioner och livräntor, som uppgå till 1 200

kronor för år. Med hänsyn härtill finner utskottet, att bestämmelserna örn

undantagande av pensioner och livräntor från beräkning av preliminär Askatt

samt från löneavdrag böra formuleras så, att ej allenast, såsom i propositionen

föreslås, pensioner och livräntor, som understiga 1 200 kronor för

år, utan även sådana som uppgå till 1 200 kronor för år, undantagas från

beräkning av sådan skatt och från löneavdrag.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

25

Beräkning av preliminär skatt med ledning av skattetabell

eller efter viss procent av inkomsten.

I propositionen har föreslagits, att i skattetabell skola i särskilda kolumner

upptagas skattebelopp för följande grupper av skattskyldiga, nämligen

1) gift med makan sammanlevande manlig inkomsttagare utan barn;

2) gift med makan sammanlevande manlig inkomsttagare med ett barn;

3—9) gift, med makan sammanlevande manlig inkomsttagare med två, tre

etc. till och med åtta barn, därvid i tabellen för inkomsttagare med åtta

barn upptagen preliminär skatt skall avse även inkomsttagare, som här avses,

med flera än åtta barn;

10) inkomsttagare, som är ogift, änkling, änka, frånskild eller hemskild,

utan barn;

11) inkomsttagare, som är ogift, änkling, änka, frånskild eller hemskild,

med ett barn;

12—18) inkomsttagare, som är ogift, änkling, änka, frånskild eller hemskild,

med två, tre etc. till och med åtta barn, därvid i tabellen för inkomsttagare

med åtta barn upptagen preliminär skatt skall avse även inkomsttagare,

som här avses, med flera än åtta barn.

För envar av de i 48 § 1 mom. kommunalskattelagen angivna fem ortsgrupperna

skola upprättas särskilda tabeller, angivande den preliminära

skatten under förutsättning att i statlig inkomst- och förmögenhetsskatt ingående

bottenskatt beräknas med tillämpning av det procenttal av grundbeloppet,

som bestämts för inkomståret, samt att det sammanlagda beloppet

av allmän kommunalskatt, landstingsmedel och tingshusmedel beräknas för

skattekrona och skatteöre till vissa i hela krontal och femtiotal ören bestämda

belopp, vilka av Kungl. Majit fastställas för varje inkomstår.

I propositionen har vidare föreslagits, att preliminär A-skatt icke skall beräknas

å ersättning, som vid kommunal tjänst anvisats för vissa med tjänsten

förenade kostnader. Sådan ersättning likställes uti ifrågavarande avseende

med liknande ersättning vid statlig tjänst; för sistnämnda ersättning utgår

icke preliminärskatt, enär skattskyldighet för ersättningen överhuvud icke

föreligger. Med ersättning av berörda slag, som anvisas av kommun, har

föreslagits skola jämställas dylik ersältning, som anvisats av vissa halvofficiella

institutioner, såsom hushållningssällskap m. fl.; med nyssnämnda institutioner

ha ansetts böra likställas vissa enskilda sammanslutningar, vilka

i berörda avseende i regel icke anvisa större ersättningar än dessa. Å Kungl.

Majit skall ankomma att avgöra, vilka institutioner och sammanslutningar

som i det ifrågavarande hänseendet skola vara likställda med kommun.

Slutligen har i propositionen förordats, att arbetsgivare och annan, som

har att uträkna preliminär skatt med ledning av skattetabell eller efter vissa

procentsatser, icke skall — bortsett från de vid taxering medgivna avdrag,

som äro inräknade i de tili tabellerna upptagna skattebeloppen — taga hänsyn

till andra avdrag än sådana, vilka avse avgifter som den skattskyldige

på grund av sin tjänst har att erlägga för egen eller efterlevande familjs pen
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

Utskottet.

sionering. Hänsyn skall dock tagas till annat avdrag än nyss sagts, därest

Kungl. Majit, länsstyrelse eller lokal skattemyndighet beslutat att dylikt avdrag

skall få göras vid preliminärbeskattningen.

I de likalydande motionerna 1:442 och 11:678 har yrkats, att preliminär

A-skatt icke i något fall skall beräknas å ersättning, som utgivits för bestridande

av vissa med tjänst eller uppdrag förenade kostnader.

Därest i skattetabellerna i särskilda kolumner skola angivas skattebelopp

dels för skattskyldig, som är gift, utan barn eller med ett, två, tre etc. till

och med åtta barn, dels ock för skattskyldig, som är ogift, änkling, änka,

frånskild eller hemskild, utan barn eller med ett, två, tre etc. till och med

åtta barn, kommer enligt utskottets mening härav att föranledas ett synnerligen

betungande arbete med att upprätta tabellerna, varjämte dessa få ett

omfattande format. Skola vidare särskilda tabeller upprättas för kommunala

utdebiteringar i hela krontal och femtiotal ören, blir antalet tabeller ungefärligen

dubbelt så stort som om vid tabellernas upprättande hänsyn toges

endast till kommunala utdebiteringar i hela krontal.

Utskottet har i anledning härav övervägt huruvida icke tabellerna skulle

kunna förenklas och samtidigt deras antal reduceras. En verkställd undersökning

utvisar, att i regel relativt små differenser i fråga om den slutliga

skatten uppstå, om samma kolumn i vederbörlig tabell användes och sålunda

för ifrågakommande inkomstbelopp samma skatt uttages för såväl

gift skattskyldig utan barn som ogift skattskyldig med ett barn, för såväl

gift skattskyldig med ett barn som ogift skattskyldig med två barn, för såväl

gift skattskyldig med två barn som ogift skattskyldig med tre barn etc.

Även om tabellerna upprättas endast under förutsättning, att den kommunala

utdebiteringen är bestämd i helt antal kronor, torde i stort sett samma

resultat i fråga örn skatteuttagandet ernås som om hänsyn toges även till

kommunala utdebiteringar i femtiotal ören, därest vid tillämpningen av tabellerna

förfares så att om i utdebiteringen ingå öretal, uppgående till högst

femtio, den tabell användes som avser närmast lägre utdebitering och om

i utdebiteringen ingå öretal, överstigande femtio, den tabell tillämpas som

avser närmast högre utdebitering. Härav kan i vissa fall föranledas, att restitution

måste ske i ett ökat antal fall; denna olägenhet synes emellertid vara

mindre betydande i förhållande till den reducering av antalet tabeller som

härigenom blir möjlig.

Med hänsyn till vad sålunda anförts vill utskottet förorda, att antalet kolumner

i tabellerna samt antalet tabeller reduceras på ovan omförmälda sätt.

Utskottet finner ersättning, som vid enskild tjänst anvisats för vissa med

tjänsten förenade kostnader, böra likställas med dylik vid statlig och kommunal

tjänst anvisad ersättning i så måtto, att preliminär A-skatt icke skall

beräknas å ersättningen, överstiger denna väsentligen vad som skäligen kan

anses vara erforderligt för att bestrida berörda kostnader, bör dock preliminär

A-skatt uttagas för ersättningen i dess helhet. Vill i sistnämnda fall skattskyldig,

att från beräkning av sådan skatt skall undantagas så stor del av

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

27

ersättningen, som motsvarar kostnader i tjänsten, har han att hos lokal

skattemyndighet göra framställning härom.

Den förut omförmälda centrala nämnden torde böra meddela anvisningar

rörande beräkningen av preliminär A-skatt å ersättning, som vid enskild

tjänst anvisas för vissa med tjänsten förenade kostnader.

Endast de avgifter för tjänste- och lamiljepensionering, vilka skattskyldig

på grund av gällande bestämmelser eller ingånget tjänsteavtal har att erlägga,

böra enligt utskottets mening utan särskilt beslut av lokal skattemyndighet

eller länsstyrelse eller anvisning av den centrala nämnden få avräknas

från inkomst, varå preliminär A-skatt skall beräknas.

Debitering av skatt m. m. samt utfärdande av debetsedel.

I propositionen har föreslagits, att uppbördsterminerna under uppbördsåret,

som omfattar tiden från och med mars månad ett år till och med februari

månad nästföljande år, skola — med hänsyn till postverkets arbetsförhållanden

— infalla under tiden från och med den 5 till och med den

12 i månaderna mars, maj, juli, september, november och januari.

Vidare har föreslagits, att fastighetsskatt jämte annuiteter å avdikningslån

och å förskott för avlösning av frälseräntor skall förfalla till betalning,

om skattens belopp uppgår till högst tjugu kronor: under uppbördsterminen

i november månad under taxeringsåret; samt

om skattens belopp överstiger tjugu kronor: med lika belopp under vardera

av de två uppbördsterminer, som infalla i november månad under

taxeringsåret samt i januari månad nästföljande år, dock att belopp, som

skall förfalla under den senare terminen, skall avrundas till närmast lägre

hela antal kronor, därvid återstoden skall förfalla under den förra terminen.

I motionen 11:680 har framhållits, att förslaget att uppbördstermin skulle

avslutas redan den 12 i de ifrågavarande månaderna medförde svårigheter

för de mindre lantbrukarna att under uppbördstermin erlägga skatt för egen

del och för de anställda. Skatten komme nämligen i regel att erläggas med

medel, som erhölles såsom likvid för levererad mjölk, och mejerierna kunde

normalt icke färdigställa avräkningarna med sina leverantörer och utbetala

dessa tillkommande medel tidigare än den 10 i månaden närmast efter den,

då leveransen skett.

För att i huvudsak avhjälpa den i motionen berörda olägenheten förordar Utakottet.

utskottet, att uppbördstermin skall omfatta tidon från och med den 6 till och

med den 13 i ovan omförmälda månader. Uppbördstermin kan med hänsyn

till de postala arbetsförhållandena icke utan större svårigheter avslutas senare

än nyss sagts.

Fastighetsskatt till primärkommunerna erlägges för närvarande i ett mycket

stort antal kommuner å tre uppbördsstämmor. I fastighetsskatt ingående

landstingsmedel betalas under en eller två terminer för uppbörd av kronoutskylder;

i vissa tingslag gäller detsamma i fråga örn tingshusmedel. Vid

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

sådant förhållande finner utskottet det mindre tillfredsställande, att hela fastighetsskatten

skall erläggas under högst två terminer. Utskottet förordar

därför, att fastighetsskatten skall inbetalas under högst tre terminer. Dessa

böra lämpligen infalla under månaderna september och november under

taxeringsåret samt under påföljande januari; härigenom kommer fastighetsskatten

att uppbäras under samma uppbördsår. Vid sådant förhållande kan

vid debiteringen av fastighetsskatten hänsyn tagas endast till taxeringsnämndernas

beslut; de år, då allmän fastighetstaxering äger rum, kan dock debiteringen

ske på grundval av de av fastighetsprövningsnämnden fastställda

taxeringarna. Någon större olägenhet härav synes icke uppkomma, enär

prövningsnämnd mera sällan torde göra ändring i taxeringsvärde, åsatt av

taxeringsnämnd, eller påföra nytt värde. Skulle emellertid så ske, måste tillkommande

skatt påföras i erforderlig utsträckning.

Fastighetsskatt och ifrågavarande annuiteter böra fördelas å de ovannämnda

tre terminerna på sätt framgår av 35 § enligt utskottets förslag.

Avdrag å lön m. m. för gäldande av skatt.

I propositionen har föreslagits, att skyldighet skall åvila envar som utbetalar

belopp, vilket för mottagaren utgör sådan inkomst av tjänst som hänför

sig till mottagarens huvudsakliga arbetsanställning eller eljest utgör hans

huvudsakliga inkomst av tjänst, att göra avdrag därå för skatt som mottagaren.

har att erlägga. Departementschefen har uttalat, att frågan, huruvida

löneavdrag skulle verkställas, alltså komme att vara beroende av huruvida

det utbetalade beloppet för mottagaren utgjorde inkomst av tjänst eller ej.

Vad som utgjorde inkomst av tjänst finge bedömas med ledning av bestämmelserna

i kommunalskattelagen. Det vore tydligt, att det i åtskilliga fall

komme att vara förenat med svårigheter att avgöra, vad som utgjorde

inkomst av tjänst och om skyldighet alltså förelåge att verkställa löneavdrag.

Vederbörande arbetsgivare eller annan, som verkställde utbetalning av ifrågavarande

slag, skulle emellertid kunna av lokal skattemyndighet erhålla

bindande besked, huruvida han vore skyldig göra löneavdrag eller icke.

Då frågan om skyldighet att verkställa löneavdrag förelåge sålunda borde

avgöras med hänsyn till den skatterättsliga natur, som det utbetalade beloppet

hade för mottagaren, funne departementschefen det icke erforderligt att,

utöver vissa allmänt hållna anvisningar till ifrågavarande bestämmelser i

den föreslagna uppbördsförordningen, i denna intaga stadganden, som närmare

reglerade frågan örn avdragsskyldigheten beträffande olika kategorier

av arbetsgivare eller arbetstagare.

I de fall, då preliminär skatt för inkomst av tjänst skall utgå enligt debitering

och nämnda inkomst utgör en ringa del av den sammanlagda inkomsten,

skall lokal skattemyndighet äga föreskriva, att löneavdrag icke skall verkställas.

I andra fall skall däremot — med det undantag som nedan sägs —

befrielse fran att verkställa eller vidkännas löneavdrag icke komma i fråga.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

29

Utbetalas lön för ett arbetslag till en av lagets medlemmar, skall lönebeloppet

bokföringsmässigt uppdelas å respektive arbetstagare och löneavdrag verkställas

för envar av dem.

Lokal skattemyndighet skall äga att — efter ansökan av skattskyldig, som

till följd av löneavdrags verkställande skulle komma att sakna vad han

kan anses behöva till underhåll för sig själv, make och oförsörjda barn eller

adoptivbarn, som icke av honom åtnjuta underhållsbidrag — medgiva att

löneavdrag icke skall verkställas eller ock göras med lägre belopp än som enligt

eljest gällande regler skulle utgå till gäldande av preliminär eller kvarstående

skatt. Till motivering av förslaget har departementschefen anfört

följande. Vid löneavdragets verkställande toges hänsyn endast till de skattefria

avdrag, som medgåves enligt skattelagarna och vilka vore lägre än

de belopp, vilka enligt införsellagen förbehölles skattskyldig till underhåll

för honom själv, hans make och oförsörjda barn eller adoptivbarn. På grund

härav kunde särskilt mindre inkomsttagare drabbas hårt, därest löneavdrag

alltid skulle verkställas utan hänsynstagande till vad i införsellagen stadgades

rörande existensminimum. Då departementschefen icke vore beredd att

förorda höjning av de vid taxering medgivna ortsavdragen för att undanröja

den berörda olägenheten, borde denna i stället avhjälpas på det angivna

sättet.

Löneavdrag skola verkställas endast därest arbetstagares huvudsakliga anställning

varar minst en vecka. Är anställningen icke avsedd att vara en

vecka, men kommer den likväl att fortgå så lång tid, inträder avdragsskyldigheten

självfallet efter det en vecka förflutit. Utför arbetstagare arbete

å olika arbetsplatser åt samme arbetsgivare och är anställningen av den

varaktighet varom nyss sagts, skall avdragsskyldighet åvila arbetsgivaren

och stadgade påföljder drabba honom, därest icke nämnda skyldighet fullgöres.

Arbetsgivare skall för gäldande av preliminär B-skatt och kvarstående

skatt vid varje utbetalningstillfälle avdraga belopp, motsvarande så stor del

av den under nästföljande uppbördstermin förfallande skatten, som med hänsyn

till antalet utbetalningslillfällen före ingången av den månad, då nämnda

uppbördstermin infaller, belöper å utbetalningstillfället. Belopp, som avdrages

vid annat utbetalningstillfälle än det första, skall dock avrundas till

närmast lägre hela antal kronor och återstoden avdragas vid det första utbetalningstillfället.

Kan vid visst utbetalningstillfälle löneavdrag icke verkställas med belopp,

som motsvarar å utbetalningstillfället belöpande skatt, skall vid senare utbetalningstillfälle

före ingången av den månad, då nästföljande uppbördstermin

infaller, avdragas så stort belopp att de innehållna beloppen tillhopa

förslå att gälda under nämnda uppbördstermin förfallande skatt. Kan så

icke ske och inbetalar icke arbetstagaren efter anmodan från arbetsgivaren

felande belopp senast den 10 i den månad, då uppbördsterminen infaller,

skola de innehållna beloppen innestå hos arbetsgivaren till och med den 15

i samma månad. Därest arbetstagaren inom sistnämnda tid erlagt felande

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

belopp jämte stadgad särskild avgift, skall arbetsgivaren senast den 17 i

nämnda månad till postanstalt inbetala skattebeloppet jämte avgiften. Erlägges

icke felande belopp jämte omförmälda avgift inom nyss angiven tid,

har arbetsgivaren att skyndsamt inbetala innestående belopp till vederbörande

länsstyrelse eller lokala skattemyndighet i stad.

Då debetsedel, avseende preliminär skatt, för vars gäldande löneavdrag

skall verkställas, icke skall översändas till skattskyldig förrän senast den 18

januari under inkomståret, för att av denne snarast överlämnas till arbetsgivaren,

skall löneavdrag under januari månad, intill dess en vecka förflutit

från det för inkomståret gällande debetsedel kommit arbetsgivaren tillhanda,

verkställas, därest den skattskyldige har att utgöra preliminär A-skatt, beräknad

enligt skattetabell, enligt den tabell och den kolumn däri som tilllämpats

under nästföregående inkomstår och, därest den skattskyldige har

att utgöra preliminär B-skatt, med belopp som avdragits vid motsvarande

utbetalningstillfällen under december månad nästföregående år.

Därest i fall, då löneavdrag skall verkställas, debetsedel avseende preliminär

skatt icke överlämnats till arbetsgivaren, skall löneavdrag verkställas

med tjugufem procent av det vid varje avlöningstillfälle utbetalade beloppet

eller, såvitt angår sjöman inskriven vid sjömanshus, med tjugu procent av

beloppet.

Vill arbetstagare, att löneavdrag för gäldande av preliminär A-skatt skall

under inkomståret eller viss del därav verkställas med större belopp än

som enligt skattetabell eller angiven procentsats skall ske för gäldande av

nämnda skatt, och gör han anmälan härom hos arbetsgivaren, skall denne

vara skyldig att från och med det avlöningstillfälle, som infaller näst efter

det en vecka förflutit efter det att anmälningen skedde, verkställa det begärda

löneavdraget.

Då arbetstagare slutar anställning, skall arbetsgivaren, därest innehållet

belopp innestår hos honom och anställningen icke upphör under pågående

uppbördstermin, inbetala eller medelst girering överföra nämnda belopp

till postgirokontot för skatteavdelningen vid postkontoret i residensstaden

eller postgirokontot för skatteavdelningen vid postgirokontoret.

I de likalydande motionerna I: 438 och II: 676 har yrkats, att vid bestämmandet

enligt den föreslagna uppbördsförordningen av begreppen arbetsgivare

och arbetstagare inom skogsbruket hänsyn tages till den innebörd

nämnda begrepp äga enligt semesterlagen. I de likalydande motionerna

I: 439 och II: 675 har hemställts, att i författningstexten preciseras vem som

är att anse såsom arbetsgivare, respektive arbetstagare.

I de likalydande motionerna I: 442 och II: 678 har yrkats, att befrielse från

skyldighet att verkställa eller vidkännas löneavdrag skall kunna medgivas i

större utsträckning än i propositionen föreslagits, att löneavdrag för debiterad

preliminär skatt och kvarstående skatt skall ske först från och med den

första månad, under vilken uppbördstermin infaller och under vilken arbetstagaren

haft anställning den första dagen i månaden, med början vid det

avlöningstillfälle, som infaller tidigast en vecka efter anställningens början,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

31

att bestämmelserna rörande löneavdrag för kvarstående skatt och redovisning

av sådan skatt, som innehållits genom löneavdrag, skola utgå ur den

föreslagna uppbördsförordningen samt att arbetsgivare skall vara berättigad

att under vederbörlig uppbördstermin inbetala under de två närmast dessförinnan

förflutna månaderna innehållen skatt även om det innehållna beloppet

icke skulle förslå till gäldande av under terminen förfallande skatt.

I motionen 11:680 har framhållits, att den föreslagna bestämmelsen, att

vissa skogskörare skulle vara skyldiga att verkställa löneavdrag vid utbetalning

av lön till skogsarbetare, vore otillfredsställande. Vidare har i motionen

yrkats, att inkomstbelopp, som fastställts såsom existensminimum för skattskyldig

och dem, för vilka han är försörjningspliktig, skall vara skyddat mot

löneavdrag eller indrivning samt att i skrivelse till Kungl. Majit hemställes,

att utredning verkställes rörande vad som skall vara att anse såsom existensminimum.

I motionen 11:672 har hemställts, att örn i de fall, då löneavdrag skall

verkställas, sjöman icke till arbetsgivaren avlämnat debetsedel avseende preliminär

skatt, löneavdrag skall ske med högst femton procent av utbetalat

belopp.

I skrivelse, som överlämnats till utskottet, har generalpoststyrelsen framhållit

såsom lämpligt att skattebelopp, som erlägges före vederbörlig uppbördstermins

ingång, inbetalas till ett särskilt centralt postgirokonto.

Utskottet finner i likhet med departementschefen, att skyldigheten att verkställa

löneavdrag bör begränsas till utbetalning av belopp, vilket för mottagaren

utgör sådan inkomst av tjänst, som hänför sig till den skattskyldiges

huvudsakliga arbetsanställning eller eljest utgör hans huvudsakliga inkomst

av tjänst. Med tjänst bör, såsom tidigare framhållits, likställas rätt till pension,

livränta och undantagsförmåner samt sådant periodiskt understöd eller

sådan därmed jämförlig periodisk intäkt, varför givaren enligt 22, 25 eller

29 § kommunalskattelagen är berättigad till avdrag.

Emellertid synes i fråga om avdragsskyldigheten ytterligare begränsning

böra göras. Nämnda skyldighet bör nämligen enligt utskottets mening åvila

endast den, som är att anse såsom arbetsgivare. Med arbetsgivare bör likställas

den, som utbetalar pension, livränta, undantagsförmåner samt periodiskt

understöd eller periodisk intäkt. Vem som skall anses såsom arbetsgivare

torde böra bedömas bland annat med ledning av den praxis, som

i förevarande hänseende utbildats vid tillämpningen av olika författningar,

som reglera förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, t. ex.

semesterlagen. Med hänsyn härtill synas — utöver en i anvisningarna lämnad

allmänt hållen definition å begreppen arbetsgivare och arbetslagare

— mera detaljerade bestämmelser rörande vem som skall anses såsom arbetsgivare,

respektive arbetstagare icke böra meddelas. Utskottet förutsätter

härvid, att den förut oinförmälda centrala nämnden skall i tveksamma fall

meddela bindande förklaring rörande frågan huruvida den, som utbetalar

inkomst av tjänst, är alt anse såsom arbetsgivare och således är skyldig att

verkställa löneavdrag.

Utskottet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

Även i andra fall än dem, då enligt propositionen befrielse från skyldighet

att verkställa eller vidkännas löneavdrag kan komma i fråga, kan anledning

föreligga att medgiva dylik befrielse. Den skattskyldiges anställningseller

inkomstförhållanden kunna nämligen vara sådana att det möter särskilda

svårigheter att verkställa löneavdrag. Så kan vara händelsen, då en

person har anställning hos ett flertal arbetsgivare utan alt någon av dessa

kan anses vara den huvudsaklige arbetsgivaren.

Framställning örn befrielse från löneavdrag bör kunna göras både av

arbetsgivare och arbetstagare. Har arbetsgivare begärt befrielse från att verkställa

löneavdrag, bör arbetstagare, som beröres av framställningen, eller ombud

för denne höras däröver.

Vid prövning av arbetsgivares ansökan örn befrielse från skyldighet att

verkställa löneavdrag bör särskilt beaktas intresset för arbetstagare att erhålla

en bekväm skattebetalningsform och för det allmänna att ernå en

effektiv utskyldsbetalning.

Den centrala nämnden bör äga avgiva bindande besked, huruvida i visst

eller vissa fall — med hänsyn till skattskyldigs inkomst- eller anställningsförhållanden

— befrielse från skyldighet att verkställa eller vidkännas löneavdrag

skall medgivas.

Stundom kan inträffa att vissa slag av lön, t. ex. livräntor, utbetalas för

kvartal eller halvår eller eljest vid sådana tidpunkter, att belopp som innehålles

genom löneavdrag icke förslår att gälda den kvarstående skatt, som

skall inbetalas under vederbörlig uppbördstermin. I dylika fall bör skattskyldig

eller arbetsgivare efter medgivande av lokal skattemyndighet äga erhålla

befrielse från löneavdrag.

Utskottet finner sig böra godtaga det i propositionen framlagda förslaget,

att skattskyldig, vilkens inkomst efter verkställandet av löneavdrag skulle

nedgå under vad som kan anses utgöra existensminimum, skall äga erhålla

befrielse från löneavdrag eller nedsättning i belopp, som genom dylikt avdrag

skall innehållas. Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl. Majit ägnar uppmärksamhet

åt frågan om erforderligt existensminimum vid löneavdrag och

införsel. Denna fråga är särskilt under övergångsåren av stor betydelse.

Enligt utskottets mening bör skyldighet att verkställa löneavdrag föreligga

endast i de fall, då anställningen är avsedd att vara minst en vecka. Därest

avdragsskyldigheten bestämmes sålunda, torde bättre överensstämmelse mellan

bestämmelsen i 46 § 1 mom. och stadgandet i 47 § första och andra styckena

i den föreslagna uppbördsförordningen erhållas. Är arbetstagare under

förut angiven tid anställd hos samme arbetsgivare men på olika å skilda orter

belägna arbetsplatser, bör arbetsgivaren — såsom i propositionen föreslås

— vara skyldig att verkställa löneavdrag.

Under viss uppbördstermin till betalning förfallande debiterad preliminär

skatt och kvarstående skatt, för vars gäldande löneavdrag skall verkställas,

bör på sätt framgår av 46 § 2 mom. andra och tredje styckena av arbetsgivare

fördelas på de avlöningstillfällen, vilka inträffa de två kalendermånader,

som föregå den månad varunder nämnda termin infaller.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

33

Därest avdrag för debiterad preliminär skatt och kvarstående skatt skulle

ske endast under den i de likalydande motionerna I: 442 och II: 678 angivna

förutsättningen, att skattskyldig varit anställd hos vederbörande arbetsgivare

två månader före den månad, under vilken vederbörlig uppbördstermin

infaller, skulle härav föranledas en ur det allmännas synpunkt otillfredsställande

begränsning i skyldigheten att verkställa löneavdrag. Utskottet finner

sig därför icke kunna tillstyrka det i berörda motioner framförda förslaget.

Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t ägnar berörda fråga uppmärksamhet

under övergångsåren 1947 och 1948 samt föranstaltar om att

erforderliga åtgärder vidtagas för att i den mån så kan ske undanröja förekommande

olägenheter.

Förslå icke genom löneavdrag innehållna medel att gälda under närmast

inträffande uppbördstermin förfallande debiterad preliminär skatt eller kvarstående

skatt, bör arbetsgivaren, såsom i propositionen föreslagits, anmoda

arbetstagaren att inbetala felande belopp. Utskottet vill framhålla, att arbetsgivares

underlåtenhet att anmoda arbetstagare att verkställa dylik inbetalning

icke föranleder någon påföljd för arbetsgivaren.

Enär uppbördstermin — enligt vad utskottet tidigare förordat — skall illiana

under tiden från och med den 6 till och med den 13 i förut angivna

månader, böra de i 49 § andra stycket i den föreslagna uppbördsförordningen

angivna tidpunkterna den 10 och den 15 i månad, då uppbördstermin

infaller, ändras till den 11, respektive den 16 i samma månad.

Då debetsedlar avseende preliminär skatt, för vars gäldande löneavdrag

skall verkställas, icke skola utsändas till de skattskyldiga förrän senast den

18 januari under inkomståret, kunna i synnerhet för större arbetsgivare uppstå

svårigheter att under januari månad medhinna det förberedande arbetet

för verkställande av löneavdrag under den tid som i propositionen föreslagits

härför. Utskottet förordar därför att arbetsgivare skall under hela nämnda

månad äga göra löneavdrag enligt de grunder som tillämpats under nästföregående

år. I särskilda fall, t. ex. då fråga är om försäkringsanstalter, synes

ännu längre tid än nyss sagts erfordras för att förbereda verkställandet av

löneavdrag. I dylika fall torde arbetsgivare äga uttaga preliminär skatt enligt

de äldre grunderna även under hela februari månad.

Då sjöman icke överlämnar debetsedel till befälhavaren å fartyg, synes

anledningen härtill ofta kunna antagas vara, att debetsedeln icke kommit

Vederbörande tillhanda. Med hänsyn härtill torde, då debetsedel sålunda icke

överlämnats, avdrag för sjöman skäligen icke böra verkställas med högre

procent av utbetalat belopp än femton.

För alt arbetsgivare skall erhålla tillräcklig tid att förbereda verkställandet

av löneavdrag torde, då arbetstagare anmäler, att löneavdrag enligt skattetabell

eller angiven procentsats skall verkställas med högre belopp än som

avser inkomsten från den huvudsakliga anställningen, arbetsgivaren vara

skyldig göra det begärda löneavdraget först från och med det avlöningstillflille,

som infaller näst efter det två veckor förflutit från det anmälningen

skedde.

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 7 sami. Nr 65. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

Utskottet.

I överensstämmelse med vad generalpoststyrelsen framhållit förordar utskottet

att i fall, då skattebelopp erlägges före vederbörlig uppbördstermins

ingång, inbetalningen sker till särskilt centralt postgirokonto.

Uppbörd av skatt.

I propositionen har föreslagits, att skattebelopp, som förfaller till betalning

under viss uppbördstermin, skall inbetalas under samma termin. Skattskyldig,

som har att erlägga skatt under mera än en termin, skall dock äga

under en termin inbetala jämväl den del av skatten, som förfaller till betalning

under den eller de följande terminerna. Vidare skall skattskyldig

eller arbetsgivare äga att, mot erläggande av särskild avgift, inbetala under

uppbördstermin förfallande skatt senast den 17 i den månad, under vilken

terminen infallit.

Arbetsgivare med flera än tjugufem arbetstagare har föreslagits skola,

efter tillstånd av länsstyrelsen i länet, äga inbetala arbetstagarnas under

uppbördstermin förfallande skatt sålunda, att det sammanlagda skattebeloppet

antingen medelst inbetalningskort eller girokort inbetalas eller överföres

till postgirokontot för skatteavdelningen vid postkontoret i residensstaden

eller ock översändes till vederbörande penninginrättning. Statlig eller

kommunal myndighet skall, oavsett antalet arbetstagare, utan särskilt tillstånd

äga verkställa inbetalning av skatt för arbetstagarna i den ordning

nyss sagts.

Ovan omförmäld arbetsgivare samt statlig eller kommunal myndighet skola

förse envar arbetstagares debetsedel med kvitto i överensstämmelse med an

visningar å debetsedeln.

I skrivelse, som överlämnats till bevillningsutskottet, har generalpoststyrelsen

bland annat ifrågasatt, huruvida icke bestämmelserna i 65 § i den

föreslagna uppbördsförordningen borde givas en mera allmän avfattning

med rätt för Kungl. Majit att utfärda erforderliga tillämpningsföreskrifter.

Härigenom skulle redovisningsförfarandet i mån av behov kunna ändras

utan att frågan härom behövde underställas riksdagen.

Då det synes utskottet vara av värde, att möjlighet beredes skattskyldig

att före ingången av viss uppbördstermin inbetala under terminen förfallande

debiterad skatt, förordar utskottet, att bestämmelserna i 61 § kompletteras

sålunda, att skattskyldig medgives rätt att verkställa inbetalning i den

nyssnämnda ordningen.

Utskottet har vidare ansett det vara mera ändamålsenligt att postverket

eller penninginrättning — i stället för arbetsgivare — verkställer kvittering

av inbetalt skattebelopp. Särskilt tillstånd av länsstyrelsen torde icke vara

erforderligt för att arbetsgivare med flera än tjugufem arbetstagare skall

äga inbetala skatt i den i propositionen förordade ordningen. I stället bör

sadan arbetsgivare vara skyldig erlägga skattebelopp i nyssnämnda ordning,

därest icke inbetalningen sker genom girering av skattebelopp till postgirokontorets

skatteavdelning.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

35

Då uppbördstermin skall omfatta tid, som utskottet tidigare förordat, bör

den i propositionen föreslagna särskilda respittiden för inbetalning av skatt,

som förfaller till betalning under viss termin, förlängas till och med den

18 i den månad, varunder terminen infallit.

65 § i den föreslagna uppbördsförordningen har ändrats på sätt generalpoststyrelsen

ifrågasatt.

Indrivning av resterande skatt.

Enligt 69 § i den föreslagna uppbördsförordningen bör, innan indrivningsåtgärd

vidtages, utmätningsman eller exekutionsbiträde, där ej omständigheterna

göra sannolikt att anmaningen blir utan verkan, genom tjänstebrev

anmana den skattskyldige att fullgöra sin betalningsskyldighet.

Vid utmätning enligt nämnda förordning skola jämlikt 70 § 2 mom. utsökningslagens

föreskrifter bland annat angående vad som må undantagas

vid utmätning lända till efterrättelse.

Enligt 70 § 3 mom. berörda förordning må utmätning även i gäldenärens

frånvaro genast förrättas utan att sådan underrättelse, varom i 59 och 60 §§

utsökningslagen sägs, blivit honom meddelad.

Jämlikt 65 § utsökningslagen skola från utmätning undantagas dels nödiga

gång- och sängkläder för gäldenären, hans make och oförsörjda barn

eller adoptivbarn, dels ock nödiga arbetsredskap eller andra nödiga lösören

till ett värde av högst ettusen kronor, eller, där gäldenären icke är familjeförsörjare

och ej heller har eget hushåll, högst fyrahundra kronor. Saknas

utväg till nödtorftigt uppehälle, då skall från utmätning undantagas

av det förråd, som i huset finnes, vad till underhåll för en månad tarvas,

eller, där tillräckligt förråd ej finnes, av penningar, som gäldenären innehar

eller äger innestående i bank eller annan penninginrättning, så mycket som

erfordras för anskaffande av det felande. Lös pant må ej undantagas från

utmätning för den gäld, varför pantsättningen skett.

Enligt 59 och 60 §§ utsökningslagen må, med visst undantag, utmätning

icke verkställas med mindre underrättelse om att utmätning är sökt meddelats

gäldenären senast dagen före utmätningen.

I motionen II: 680 har yrkats att vid indrivning av resterande skatt skattebetalaren

genom tjänstebrev alltid skall anmanas fullgöra betalningsskyldighet,

innan indrivningsåtgärder gå i verkställighet.

I motionen 11:679 har hemställts, att dels 70 § 2 mom. i den föreslagna

uppbördsförordningen ändras sålunda, att från utmätning undantagas —

utom i 65 § utsökningslagen omförmäld egendom — jämväl fast och lös

egendom, som i vederbörandes näring erfordras för att åt honom, hans make

och oförsörjda barn eller adoptivbarn bereda nödig bärgning, samt nödig

fjostad, dels ock 70 § 3 mom. i berörda förordning ändras så, att utmätning

icke i gäldenärens frånvaro må förrättas utan att sådan underrättelse,

varom i 59 och 60 §§ utsökningslagen sägs, blivit honom meddelad.

s. 36 Kontrollera mot PDF

U Ukolt!,t.

36 Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

Enligt utskottets mening bör utmätningsman eller exekutionsbiträde alltid

anmana skattskyldig, som bättar för ogulden skatt, att fullgöra sin betalningsskyldighet,

innan indrivningsåtgärd vidtages. Så brukar för närvarande

också i regel förfaras. Utskottet finner sig därför böra tillstyrka det i motionen

11:680 framlagda förslaget.

Utskottet är icke berett att taga definitiv ställning till de i motionen II:

679 framförda förslagen. Då de emellertid synas värda beaktande, förutsätter

utskottet att Kungl. Maj.t ägnar de i förslagen berörda frågorna uppmärksamhet.

Örn åtgärder för att vinna enhetlighet i tillämpningen av bestämmelserna

rörande uppbördsförfarandct.

Vid tillämpning av de föreslagna uppbördsbestämmelserna torde särskilt

avgörandet av frågan, huruvida skyldighet att verkställa löneavdrag föreligger

eller icke, komma att vålla de lokala skattemyndigheterna och länsstyrelserna

svårigheter. I många fall är nämligen avtalsförhållandet mellan

uppdragsgivaren och uppdragstagaren eller den förvärvsverksamhet, som av

uppdragstagaren bedrives, av den art, att det kan vara föremål för tvekan.

örn förvärvsverksamheten hänför sig till jordbruksfastighet, rörelse eller

tjänst. Såsom exempel å dylika fall kunna omnämnas vissa slag av verksamhet,

då uppdragstagaren håller material, samt viss entreprenadverksamhet,

då uppdragstagaren i sin tur anställer arbetstagare. Även vid avgörandet

av åtskilliga andra spörsmål, såsom frågan huruvida tabell- eller debiteringsmetoden

skall tillämpas vid uttagandet av preliminär skatt, komma de lokala

skattemyndigheterna och länsstyrelserna att ställas inför svårigheter.

De nyssnämnda avgörandena äro av stor betydelse såväl för det allmänna

som för arbetsgivare och arbetstagare. Ifrågavarande avgöranden förutsätta

tillika ingående kännedom om olika arbetsförhållanden. Enligt propositionen

skola de berörda frågorna avgöras av lokal skattemyndighet i första

inslåns och av länsstyrelserna i andra instans. De befattningshavare — häradsskrivare

och kronokamrerare — vilka i egenskap av lokal skattemyndighet

skola handlägga ärenden varom nu är fråga, skola under en särskild

kurs, omfattande undervisning i bland annat socialvetenskap, inhämta kunskaper

rörande samhällsfrågor av hithörande art. Lokal skattemyndighet och

länsstyrelse skola därjämte i fall av behov äga införskaffa utlåtande från

socialstyrelsen i ärenden, som angå arbetsförhållanden, över länsstyrelsens

beslut i ärenden, som angå bland annat verkställandet av löneavdrag och

sättet för uttagande av preliminär skatt, skall klagan icke få föras. För att

vinna enhetlighet i länsstyrelsernas beslut skola de s. k. landskamrerarmötena

utöva en vägledande och upplysande verksamhet; de vid mötena fattade

besluten skola tillställas de lokala skattemyndigheterna och länsstyrelserna.

Även landskamrerarmötena skola äga inhämta utlåtande från socialstyrelsen

i berörda sociala frågor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

Enligt utskottets mening kan ifrågasättas, huruvida landskamrerarmötena

kunna anses vara tillfyllest för att giva den vägledning,^ som torde vara

erforderlig för att ernå riktiga och enhetliga avgöranden på hithörande område.

Vid dessa möten sammankomma samtliga tjugufyra landskamrerare

i riket jämte skattedirektören i Stockholm. Då mötena skola behandla uppbördsfrågor,

böra utom nyssnämnda befattningshavare jämväl föredragandena

i uppbördsärenden vid länsstyrelserna och Överståthållarämbetet kallas

till mötena. Vid dessa böra därjämte närvara personer, som äga god

kännedom om förhållandena på arbetsmarknaden. Med den sammansättning,

som landskamrerarmötena sålunda borde erhålla, skulle dessa svårligen

kunna hållas så ofta, som i synnerhet under den första tiden av det

nya systemets tillämpning bleve erforderligt. Antalet deltagare i dessa möten

bleve därjämte alltför stort för att mötena skulle kunna bedriva sitt arbete

på det mest ändamålsenliga sättet.

Med hänsyn till att landskamrerarmötena sålunda icke kunna anses utgöra

en tillfredsställande anordning för att tillgodose behovet av ett centralt organ

med uppgift att vara vägledande samt sörja för enhetlighet beträffande tilllämpningen

av bestämmelserna å hithörande område har utskottet ansett

sig böra överväga en lösning av frågan örn ett centralt uppbördsorgan efter

andra linjer än de av departementschefen förordade. Härvid har utskottet

— i likhet med vad som förordats i de likalydande motionerna 1: 442 och

II: 678 — funnit det ifrågavarande centrala organet böra utgöras av en central

nämnd, lämpligen benämnd centrala uppbördsnämnden. I denna böra ingå

representanter för det allmänna, arbetsgivare och arbetstagare. Nämnden

bör bestå av ordförande och fyra ledamöter, vilka utses av Kungl. Maj :t. En

av ledamöterna bör förordnas till vice ordförande. Ordföranden och vice

ordföranden böra vara lagkunniga och erfarna i domarvärv, allmänna eller

administrativa, eller eljest väl kvalificerade för sin uppgift. De böra utses

bland personer, som icke kunna anses företräda uppbörds-, arbetsgivareller

arbetstagarinlressen. Av övriga ledamöter böra en äga särskild insikt

och erfarenhet i uppbördsfrågor samt två vara i arbetsförhållanden erfarna

och kunniga. Sistnämnda båda ledamöter böra förordnas för två år i sänder,

en efter förslag av svenska arbetsgivarföreningarnas förtroenderåd och en

efter förslag av landsorganisationen i Sverige. För envar av ledamöterna bör

utses en suppleant enligt samma regler som gälla för utseende av ledamöter.

Förslag till ledamot och suppleant bör för att vinna avseende upptaga minst

två personer, lämpliga såsom ledamot, och två personer, lämpliga såsom

suppleant. Har vederbörligt förslag icke avgivits, bör Kungl. Majit ändå äga

förordna ledamot och suppleant. Nämnden bör vara beslutför, när tre medlemmar

äro tillstädes. Nämnden bör, i den utsträckning Kungl. Majit förordnar,

äga åtnjuta biträde av sakkunniga. Beträffande nämndens verksamhet

böra de i 110 §, 111 § 1 mom. samt 112 § taxeringsförordningen meddelade

bestämmelserna i tillämpliga delar gälla.

Elter framställning från länsstyrelse, lokal skattemyndighet, arbetsgivare

eller skattskyldig eller när anledning därtill eljest uppkommer, bör nämn
-

U Iskotta.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

den äga meddela bindande förklaring beträffande frågorna om sättet för uttagande

av preliminär skatt samt om verkställande av löneavdrag, d. v. s.

huruvida preliminär skatt skall uttagas enligt skattetabell eller efter debitering

samt huruvida skyldighet för arbetsgivare att verkställa löneavdrag

föreligger eller ej. I övrigt bör nämnden utöva en vägledande verksamhet

på uppbördsväsendets område genom att lämna anvisningar i frågor rörande

uppbördsförfarandet. Vidare bör nämnden, efter framställning från länsstyrelse

eller lokal skattemyndighet, avgiva yttranden i ärenden rörande uppbörd

av skatt samt, när anledning därtill föreligger, till Kungl. Majit avgiva

förslag till föreskrifter rörande tillämpning av uppbördsförordningen. Då

nämnden skall på sätt nyss sagts äga meddela bindande förklaringar och anvisningar

torde det icke vara erforderligt att densamma — såsom föreslagits

i de berörda motionerna —- fungerar såsom besvärsinstans. Det synes icke

heller lämpligt, att ett organ av nämndkaraktär är besvärsinstans över myndighet.

Centrala omsättningsskattenämnden och centrala krigskonjunkturskattenämnden

hava sålunda icke till uppgift att pröva besvär.

Genom nämndens försorg bör utgivas en serie tryckta meddelanden rörande

av nämnden fattade beslut.

Särskilt vid övergången till det föreslagna uppbördssystemet är det av

betydelse att myndigheter och enskilda kunna erhålla förklaringar samt

råd och upplysningar rörande tillämpningen av de nya bestämmelserna.

Nämnden bör därför börja sin verksamhet redan tidigt under våren 1946.

Såsom i de ifrågavarande motionerna framhållits, torde nämndens arbetsbelastning

under de första åren av det nya uppbördsförfarandets tillämpning

bliva betydande för att därefter successivt minskas. Sedan det nya

systemet verkat under några år bör därför övervägas, huruvida nämndens

verksamhet kan upphöra.

Inskränkning i rätten att taga del av preliminär självdeklaration och annan

uppgift enligt uppbördsförordningen.

I 17 § lagen den 28 maj 1937 örn inskränkningar i rätten alt utbekomma

allmänna handlingar stadgas bland annat att till myndighet avlämnade uppgifter

till ledning för taxering, som avses i taxeringsförordningen, eller eljest

för beräknande av skatt ej må i andra fall än i vederbörande skatteförfattning

stadgas utan den skattskyldiges samtycke utlämnas till annan tidigare

än tjugu år efter uppgiftens datum.

utskottet. Berörda bestämmelse torde böra tolkas så, att det däri intagna förbudet

mot utlämnande av vissa uppgifter avser även preliminär självdeklaration

eller annan uppgift eller handling, som avlämnats eller tillhandahållits enligt

bestämmelse i den föreslagna uppbördsförordningen.

Utöver ifrågavarande bestämmelse böra finnas stadganden rörande rätt

för vissa befattningshavare m. fl. att taga del av deklaration, uppgift eller

handling av ovan omförmälda slag ävensom av självdeklaration och annan

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

39

uppgift, som avlämnats till ledning för årlig taxering. Vad i 56 § 1 mom.

andra, fjärde, femte, sjätte och åttonde styckena taxeringsförordningen stadgas

beträffande självdeklaration och annan uppgift, som avlämnats till ledning

vid årlig taxering, bör i tillämpliga delar gälla även i fråga om självdeklaration

eller annan uppgift eller handling, som avses i uppbördsförordningen.

Bestämmelser av ovannämnda slag hava intagits i 93 § nyssnämnda förordning.

Ansvarsbestämmelser m. m.

I propositionen har föreslagits, att arbetsgivare, som underlåter att inom

föreskriven tid till uppbördsmyndighet inbetala innehållet belopp, skall —

i likhet med vad som enligt införsellagen gäller för motsvarande fall — straffas

med dagsböter.

I de likalydande motionerna I: 442 och II: 678 har yrkats, att ansvarspåföljd

för arbetsgivare i ovan berörda avseende skall inträda allenast örn

denne underlåter att efter erhållen anmaning inbetala innehållet belopp.

Då arbetsgivarnas uppgifter vid det nya uppbördsförfarandet bliva av betydligt

större omfattning än deras medverkan vid det nuvarande införselförfarandet,

torde det stundom inträffa, att arbetsgivare — i synnerhet en

mindre sådan —- av förbiseende underlåter att inom föreskriven tid inbetala

innehållet belopp. Därest underlåtenheten beror av tillfälligt förbiseende,

synes enligt utskottets mening straff icke böra inträda. Utskottet finner därför

berörda straffbestämmelse böra gälla endast då underlåtenheten har

sin grund i grov oaktsamhet eller uppsåt. Upprepad förseelse bör därvid i

regel anses vara begången av grov oaktsamhet. Har arbetsgivare verkställt

löneavdrag men saknar han medel för inbetalningen då denna skall fullgöras,

lärer hans underlåtenhet att inbetala medlen i regel böra betraktas såsom

uppsåtlig.

Den, som jämlikt 93 § i den föreslagna uppbördsförordningen erhållit del

av självdeklaration eller annan uppgift eller handling, som avlämnats eller

tillhandahållits enligt bestämmelse i förordningen eller som avlämnats till

ledning vid årlig taxering, bör icke, i vidare mån än utövningen av tjänst eller

uppdrag erfordrar, äga offentliggöra eller yppa innehållet i sådan handling.

Gör vederbörande sig skyldig till förseelse i berörda avseende, bör han, där

han ej för sin förseelse är underkastad ansvar för tjänstefel, straffas med

dagsböter eller fängelse i högst sex månader. Ifrågavarande bestämmelser

hava sin motsvarighet i taxeringsförordningen och förordningen örn allmän

omsättningsskatt.

Uppbördsförfarandet beträffande sjömän.

I yttrande över uppbördsberedningens förslag hade bland andra redareföreningen

och sjöfolkets sammanslutningar framhållit, att med hänsyn till de

särskilda förhållanden, varunder sjömännen arbetade, uppbördsfrågan för

V tskottet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

dessa borde lösas i samband med en reforcn av beskattningsreglerna och

taxeringsförfarandet för dem. Föreningen föresloge i enlighet härmed att sjöman

av såväl befäls- som manskapsgrad, som icke åtnjöte inkomst av annat

slag än av sin anställning ombord å fartyg, skulle erlägga skatt genom avdrag

å lönen efter vissa procentsatser, olika för skilda civilstånd och barnantal.

Den sålunda erlagda skatten skulle vara definitiv för sagda grupp av

sjömän. Därest sjömannen åtnjöte. förutom inkomst av anställning ombord å

fartyg, jämväl inkomst av annan förvärvskälla till något större belopp eller

hade förmögenhet av viss storleksordning, skulle de vanliga beskattningsreglerna

samt taxeringsförfarandet äga tillämpning. Genom denna gränsdragning

mellan olika kategorier av sjömän kunde man räkna med att flertalet sjömän

tillhörande manskapet, vilka i allmänhet icke hade annan inkomst än

av sin tjänst ombord och vilka i regel ej heller hade någon förmögenhet, komme

att få erlägga definitiv skatt genom avdrag å lönen. Vad anginge befälet

torde det övervägande antalet hava inkomst av andra förvärvskällor än sin

tjänst ävensom någon förmögenhet, varför denna grupp av sjömän borde

beskattas enligt de regler, som gällde för skattskyldiga i allmänhet. Då sistnämnda

kategori av sjöfolk i regel finge anses äga förutsättningar att på ett

relativt tillfredsställande sätt tillvarataga sina intressen, syntes ej erforderligt

att införa särskilda regler för nämnda skattskyldiga. Beträffande den kommunala

inkomstskatten borde sjömän, varom nu vore fråga, erlägga sådan skatt

efter en enhetlig skattesats, oberoende av vilken kommun de tillhörde. Såsom

skäl härför måste i första hand framhållas, att hemorten för det stora flertalet

sjömän i realiteten icke vore den, som jämlikt gällande bestämmelser vore

att anse som den skattskyldiges hemortskommun. Gemensam hemort för

alla sjömän, i vart fall för dem, som vore anställda å fartyg i utrikes fart, borde

rätteligen anses vara »havet», och för denna hemort torde man på goda

grunder kunna konstruera en för alla lika skattesats. Sjömän, särskilt det

stora flertalet ogifta, hade ringa samband med den legala hemorten och relativt

liten nytta av de förmåner, som tillkomme kommunens invånare i övrigt.

Ifrågavarande sjömän borde därför beträffande skattskyldigheten till

kommunal inkomstskatt för inkomst av tjänst ombord å fartyg likställas med

sådana svenska medborgare, som omförmäldes i 69 § kommunalskattelagen

och som erlade sådan skatt efter en skattesats av 5 procent.

I propositionen ha beträffande sjömän i huvudsak icke föreslagits andra

bestämmelser än de, som skola gälla för skattskyldiga i allmänhet. Till stöd

för förslaget har departementschefen anfört bland annat följande.

De särskilda olägenheter, som vårt nuvarande uppbördsförfarande innebure

för sjömän — i synnerhet för dem som vore anställda å fartyg i utrikes

fart — torde i huvudsak komma att försvinna, därest det föreslagna

uppbördsförfarandet genomfördes. Under de tider, då sjömannen hade arbete

och uppbure inkomst, uttoges omedelbart den på inkomsten belöpande

skatten genom avdrag å lönen och inbetalades till uppbördsmyndigheten genom

arbetsgivarens försorg. Då sjömännen av manskaps grad i regel icke

hade annan inkomst än den som härflöte av arbetet till sjöss, torde den

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

kvarstående skatten, därest sådan kunde komma att påföras, uppgå till relativt

obetydligt belopp. Gäldandet av den kvarstående skatten, vilket likaledes

skulle ske genom avdrag å lönen, torde därför normalt icke böra medföra

några särskilda svårigheter.

Därest taxering icke skedde i .sådana fall, då sjöman endast haft inkomst

av anställning ombord å fartyg, och avräkning av preliminär skatt mot slutlig

sålunda icke heller ägde runi, skulle härav följa en betydande förenkling i de

åligganden, som skulle ankomma på ifrågavarande skattskyldiga, befälhavare

och rederier ävensom vederbörande myndigheter. Denna förenkling komme

å andra sidan att medföra att i åtskilliga fall, då sjöman under längre

tider av året vore arbetslös, för hög skatt komrne att uttagas utan att möjlighet

förefunnes för vederbörande att efter verkställd avräkning återfå

det för mycket erlagda beloppet. Den berörda nackdelen skulle visserligen

kunna i viss mån undvikas därigenom att skatt till kommun utginge för alla

sjömän efter en enhetlig skattesats lika med den, som gällde vid beskattning

för gemensamt kommunalt ändamål. Emellertid funne departementschefen

det föreslagna uppbördssystemet ägnat att för sjömännens del avhjälpa de

med det nuvarande systemet förknippade olägenheterna i sådan mån, att med

frågan om ytterligare förenklingar beträffande taxering och uppbörd kunde

anstå till dess praktiska erfarenheter vunnits av verkningarna av det nya

systemet. Departementschefen vore icke heller beredd att i detta sammanhang

taga ställning till frågan om skäligheten av att för sjömännens del införa

en kommunal beskattning efter en enhetlig skattesats.

I de likalydande motionerna I: 437 och II: 674 har yrkats, att riksdagen

ville i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att utredning omedelbart verkställdes

rörande frågan om införande av definitiv skatt vid källan för sjöfolk.

I de likalydande motionerna 1:442 och 11:678 har hemställts, att riksdagen

ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att utredning skyndsamt måtte

vidtagas angående frågan om uttagande av skatt för sjömän. I motionerna

har anförts bland annat följande. Vid upprepade tillfällen hade från sjöfartshåll

föreslagits säx-skilda regler för sjömännens beskattning, därvid bl. a.

ifrågasatts, huruvida icke en definitiv tabellskatt borde införas för dessa

skattskyldiga. Mot en sådan anordning talade emellertid att därav skulle

föranledas en orättvis skattebelastning för var och en, som under längre

eller kortare tid varit arbetslös. Måhända vore det dock möjligt att i så måtto

göra skatten definitiv, att kvarstående skatt icke uttoges av och deklarationsplikt

icke stadgades för sjömän men att vissa anordningar för möjliggörande

av restitution infördes.

Vid tillämpning av det föreslagna uppbördssystemet torde enligt utskottets

mening de olägenheter, som det nuvarande uppbördsförfarandet medför för

sjömännens del, i viss mån komma att försvinna. Emellertid skola sjömännen

alltjämt, liksom övriga skattskyldiga, hava att avgiva deklaration, varefter

de taxeras i gällande ordning. För sjömän i utrikes fart föreligga ofta

Utskottet.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

BevillniriQsutskottets betänkande nr 65.

betydande svårigheter att avlämna deklaration i rätt tid. Till följd härav

torde det ej sällan även framdeles komma att inträffa, att vederbörande utan

ledning av deklaration taxeras för högre inkomst än han uppburit. Då sjömannen

ofta icke är i tillfälle att efter besvär erhålla ändring i den påförda

taxeringen, kan han komma att påföras kvarstående skatt till icke ringa belopp.

Då denna ofta torde komma att restföras, måste skatten bliva föremål

för indrivning, vilken i fråga om sjömän är synnerligen betungande och

tidsödande.

På grund av ovan berörda förhållanden finner utskottet, att det skulle

innebära betydande fördelar för sjömännen, därest för dem kunde genom

löneavdrag uttagas skatt, vilken vore definitiv och således icke ginge i avräkning

mot slutlig skatt, påförd efter verkställd taxering. Härigenom skulle

— såsom departementschefen framhållit — uppkomma fördelar i form

av arbetslättnad även för vederbörande rederier, befälhavare och myndigheter.

Olägenheter av den sålunda ifrågasatta ordningen för uttagande av

skatt skulle emellertid —- såsom av departementschefen och i motionerna

I: 442 och II: 678 påvisats -— kunna uppstå för sjömännen därigenom att

under vissa förhållanden för hög skatt komme att uttagas utan att vederbörande

sjöman efter avgivande av deklaration hade möjlighet att återfå

den för mycket erlagda skatten. Den berörda olägenheten skulle i viss utsträckning

kunna undanröjas sålunda att för sjömän uttoges kommunalskatt

efter samma grunder, som gälla för i 69 § kommunalskattelagen omförmälda

skattskyldiga. Större rättvisa synes emellertid komma att vederfaras

sjömännen, därest möjlighet skapas för den, som erlagt för hög skatt,

att under viss längre tid än övriga skattskyldiga ingiva deklaration för att

efter särskild taxering få den skatt bestämd, som han rätteligen haft att utgöra,

och i samband därmed restitution av den för mycket erlagda skatten.

Den ovan berörda befrielsen från skyldighet att avgiva deklaration bör

icke avse annan inkomst än sådan, som härrör från anställning ombord.

Då en lösning av sjömännens uppbörds- och beskatlningsfrågor efter de

förut angivna linjerna erfordrar mera ingående undersökningar än utskottet

varit i tillfälle att verkställa, finner utskottet en särskild utredning av

hithörande frågor vara erforderlig. Utskottet föreslår fördenskull skrivelse

till Kungl. Majit med hemställan örn sådan utredning.

övergångsbestämmelser.

Enligt propositionen skall det föreslagna uppbördsförfarandet i huvudsak

träda i kraft den t januari 1947. För att undanröja de svårigheter, som

skulle uppstå för de skattskyldiga, därest de under åren 1947 och 1948 skulle

erlägga dels enligt de nya bestämmelserna preliminär skatt för inkomst och

förmögenhet, som hänföra sig till dessa år, dels ock enligt de äldre bestämmelserna

skatt för inkomst och förmögenhet, som påförts på grund av 1946

och 1947 års taxeringar och hänföra sig till åren 1945 och 1946 eller motsvarande

räkenskapsår, har föreslagits att äldre skatt för inkomst och för
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

mogenhet, vilken förfaller till betalning efter 1947 års ingång, skall efterskänkas
Vissa

undantag från efterskänkandet av skatt ha emellertid föreslagits i

syfte att förhindra, att skattskyldig skaffar sig en oberättigad skattevinst

genom att förlägga särskilt stor inkomst till åren 1945 och 1946 eller något

av nämnda år. Har skattskyldig vid 1948 eller 1949 års taxering taxerats för

inkomst av rörelse till lägre belopp än vid 1946 års respektive 1947 års

taxering och sammanhänger den högre inkomsten det tidigare året med att

den skattskyldige verkställt uppskrivning av lager och tillgångar, avsedda för

omsättning eller förbrukning i rörelse, skall sålunda efterskänkandet av skatt

icke avse den del av ifrågavarande äldre skatter, som belöper å det överskjutande

inkomstbelopp som motsvaras av den sålunda framtagna dolda

reserven i varulagret. Efterskänkandet av skatt skall icke heller äga rum,

därest skattskyldig i annat fall än nyss sagts under beskattningsår, för vilket

taxering verkställes år 1946 eller 1947, redovisat inkomst som överstiger vad

den skattskyldige normalt redovisar såsom inkomst samt det berott pa åtgöranden

av den skattskyldige eller av juridisk person, i vilken den skattskyldige

är delägare, eller annan därmed jämförlig orsak att högre inkomst

redovisats ifrågavarande år. I nyssnämnda fall skall efterskänkandet icke

avse den skatt, som belöper å den berörda merinkomsten.

Såsom exempel på åtgöranden av nu avsett slag ha i propositionen omnämnts

rörelseidkares framtagande av dold reserv genom uppskrivning av

varulager, bolags utdelning av vinstmedel från tidigare år eller utbetalning

av förhöjda löner till befattningshavare, som tillika äro aktieägare, samt

uttagande av engångsbelopp motsvarande värdet av en eljest under flera

år utgående förmån. I

I propositionen lia undantag från efterskänkande föreslagits skola ske

endast i sådana fall, då den under år 1945 eller 1946 eller motsvarande räkenskapsår

redovisade högre inkomsten berott pa särskilda åtgärder fran den

skattskyldiges sida i syfte att göra en skattevinst i samband med övergången

till det nya uppbördssystemet. Däremot komma sådana ökningar under de

berörda åren, som icke berott på särskilda åtgöranden av ovannämnda^ slag

från den skattskyldiges sida, enligt de i propositionen föreslagna övergångsbestämmelserna

att undgå beskattning. Därest exempelvis till följd av rådande

varubrist dolda reserver, vilka bildats genom förut verkställd nedskrivning

av värdet å inneliggande varor, framkomma samt öka rörelseidkares

för åren 1945 och 1946 eller motsvarande räkenskapsår redovisade inkomster,

kommer den å sådan inkomstökning belöpande skatten att efterskänkas. Den

av utskottet i betänkande nr 64 förordade och av riksdagen beslutade ändringen

av anvisningarna till 41 § kommunalskattelagen, innebärande viss begränsning

i rätten lill nedskrivning av värdet å rättigheter till leverans av

tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning i rörelse, enligt ej fullgjorda

köpekontrakt, kan likaledes bidraga till att dylika inkomstökningar

uppkomma, för vilka skatten enligt propositionen skall efterskänkas.

Utskottet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

Med hänsyn till den begränsade tid, som stått utskottet till buds vid behandlingen

av förevarande proposition, har utskottet icke kunnat taga definitiv

ställning till huruvida ett efterskänkande av skatt i sådana och liknande

fall bör äga rum. Utskottet föreslår fördenskull skrivelse till Kungl.

Majit med hemställan, att Kungl. Majit ville taga frågan om en komplettering

av de i propositionen föreslagna övergångsbestämmelserna under övervägande

samt, om så befinnes påkallat, vid 1946 års riksdag framlägga förslag

i ämnet. Under angivna förhållanden har utskottet ansett sig kunna

tillstyrka de i propositionen föreslagna övergångsbestämmelserna, varvid

dock vidtagits vissa ändringar med i huvudsak förtydligande syfte.

Övriga frågor.

I 13 och 24 §§ i den föreslagna uppbördsförordningen finnas bestämmelser

örn att preliminär B- eller C-skatt skall beräknas med ledning av preliminär

taxering, därest avvikelse i viss utsträckning kan antagas uppstå mellan de

årliga taxeringarna året näst före inkomståret och året näst efter samma

år. I 53 § 1 mom. nämnda förordning stadgas att i särskilda fall jämkning

i preliminär skatt icke skall äga rum, såvida icke ändringen i berörda skatt

är av viss storlek. Enligt 53 § 2 mom. samma förordning skall för mycket

erlagd preliminär skatt återbetalas utan avvaktan å debitering av slutlig skatt,

därest det överskjutande beloppet är av viss storlek.

I de ovannämnda fallen må dock, även örn förut angiven förutsättning icke

är för handen, preliminär B- eller C-skatt beräknas med ledning av preliminär

taxering, respektive jämkning i preliminär skatt eller återbetalning av sådan

skatt äga rum, därest särskilda omständigheter därtill föranleda. Uppbördsberedningen

har, såvitt angår beräkning av preliminär B-skatt och jämkning

i preliminär skatt, uttalat att dylika särskilda omständigheter kunde anses

föreligga, då fråga vore om ömmande fall eller särskilt stora skattebelopp.

Berörda uttalande har i propositionen lämnats utan erinran.

Utskottet. Utskottet vill framhålla, att i 13, 24 och 53 §§ i den föreslagna uppbördsförordningen

med särskilda omständigheter böra avses sådana fall, som avberedningen

och departementschefen åsyftats.

Enligt 19 § förenämnda förordning skall preliminär självdeklaration till

ledning för preliminär taxering, som äger rum under den ordinarie debiteringsperioden,

avlämnas senast den 1 december året näst före inkomståret.

Såsom motivering till berörda bestämmelse har departementschefen uttalat,

att därest deklaration senare inkomme lokal skattemyndighet likväl borde,

därest så kunde ske utan åsidosättande av övriga brådskande arbetsuppgifter,

taga hänsyn till deklarationen vid beräkningen och debiteringen av preliminärskatten.

Vore detta icke möjligt, borde myndigheten, sedan det ordinarie

debiteringsarbetet slutförts, utan särskild ansökan från den skattskyldige

vidtaga den jämkning i den debiterade preliminärskatten, som kunde föranledas

av de i deklarationen angivna uppgifterna.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

45

Utskottet vill understryka vad departementschefen sålunda uttalat.

De av utskottet ovan berörda ändringarna återfinnas i den såsom utskottets

förslag betecknade författningstexten i 2 § 2 morn., 3 §, 4 § 2 och 3

morn., 5 §, 10 §, 28 §, 35 §, 42 §, 46 §, 47 §, 48 § 1 morn., 49 §, 51 §,

61 §, 62 §, 65 §, 69 §, 92 §, 93 §, 100 § 1 mom. och 101 §, övergångsbestämmelserna

samt anvisningarna till 3, 46 och 47 §§.

Övriga av utskottet föreslagna författningsändringar torde icke erfordra

någon särskild motivering.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 370, i vad densamma hänvisats till

bevillningsutskottet, icke kunnat av riksdagen oförändrad

bifallas,

1) med bifall till motionen 11:672 av herr Lindberg och

motionen 11:680 av herr Adolfsson m. fl., i vad sistnämnda

motion avser anmaning innan indrivning vidtages, ävensom

i anledning av de likalydande motionerna I: 439 av herr Tjällgren

och II: 675 av herr Jönsson i Rossbol m. fl., de likalydande

motionerna 1:438 av herr Sten m. fl. och 11:676 av

herrar Ericsson i Sörsjön och Jonsson i Järfsand samt de likalydande

motionerna I: 442 av herr Wehtje m. fl. och II:

678 av herr Wiberg m. fl. för sin del antaga följande såsom

utskottets förslag betecknade

Utskottet.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

Förslag

till

Uppbördsförordning.

Härigenom förordnas som följer.

Inledande bestämmelser.

1 §•

Med skatt förstås i denna förordning, där icke annat angives, statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt, särskild skatt å förmögenhet, utskiftningsskatt,

ersättningsskatt, allmän kommunalskatt, landstingsmedel, tingshusmedel,

skogsaccis, skogsvårdsavgifter, pensionsavgifter som avses i 1 § lagen örn

folkpensionering, olycksfallsförsäkringsavgifter, som uppbäras enligt § 1 förordningen

den 31 mars 1922 angående uppbörd av avgifter för försäkringar i

riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i arbete,

ävensom annuiteter å avdikningslån och å förskott för avlösning av frälseräntor.

2 §.

1 mom. Där beteckningar, som användas i kommunalskattelagen, förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt eller taxeringsförordningen,

begagnas i denna förordning, hava de, såvida ej annat angives eller av

sammanhanget framgår, samma innebörd som i nämnda författningar.

2 mom. I denna förordning förstås

slutlig skatt: utskylder, vilka

debiteras på grund av sådan taxering

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

särskild skatt å förmögenhet,

utskiftningsskatt, ersättningsskatt,

kommunal inkomstskatt och skogsaccis

samt av fastighet, varom beskattningsnämnd

fattat beslut senast den

10 oktober under taxeringsåret, ävensom

i 1 § omförmälda avgifter och

annuiteter, vilka debiteras i sammanhang

med nämnda utskylder;

med

slutlig skatt: utskylder, vilka

debiteras på grund av sådan taxering

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

särskild skatt å förmögenhet,

utskiftningsskatt, ersättningsskatt,

kommunal inkomstskatt och skogsaccis,

varom beskaltningsnämnd fattat

beslut senast den 10 oktober under

taxeringsåret, utskylder, vilka debiteras

på grund av sådan taxering av

fastighet, varom beslut fattats av taxeringsnämnd

eller fastighetsprövningsnämnd,

ävensom i 1 § omförmälda

avgifter och annuiteter, vilka debiteras

i sammanhang med nämnda utskylder;
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

47

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

preliminär skatt: i 3 § första stycket omförmäld skatt, som erlägges i

avräkning å slutlig skatt;

kvarstående skatt: skatt, som återstår att erlägga, sedan preliminär skatt

avräknats från slutlig skatt;

tillkommande skatt: skatt

som debiteras på grund av beslut vilket

fattats av prövningsnämnd senare

än den 10 oktober under taxeringsåret

eller av kammarrätten eller

Kungl. Maj:t;

tillkommande skatt: fastighetsskatt,

som debiteras på grund av

beslut vilket fattats av prövningsnämnd

eller av kammarrätten eller

Kungl. Maj:t, samt annan skatt än fastighetsskatt,

som debiteras på grund

av beslut vilket fattats av prövningsnämnd

senare än den 10 oktober under

taxeringsåret eller av kammarrätten

eller Kungl. Maj:t;

inkomstår: det kalenderår, som närmast föregått taxeringsåret;

• uppbördsår: tiden från och med mars månad ett år till och med februari

månad nästföljande år;

landet: jämväl stad utan magistrat samt sådan stad med magistrat, som

enligt förordnande av Kungl. Majit tillhör fögderi;

stad: stad med magistrat, som icke tillhör fögderi; samt

lo kal skattemyndighet: på lokal skattemyndighet: på

landet häradsskrivare och i stad upp- landet häradsskrivare och i stad krobördskamrerare.

nokamrerare.

Beräkning av preliminär skatt.

3 §.

Preliminär skatt skall, i den omfattning nedan närmare angives, erläggas

med avseende å följande slag av skatter nämligen statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

särskild skatt å förmögenhet, allmän kommunalskatt, landstingsmedel,

tingshusmedel och pensionsavgifter, dock att fastighetsskatt icke

skall erläggas preliminärt. Det belopp, som skattskyldig skall betala i form av

preliminär skatt, skall så nära som möjligt motsvara beloppet av de ulskylder

och den pensionsavgift, vilka kunna antagas bliva påförda den skatlskyldige

efter verkställd årlig taxering för den inkomst och förmögenhet, varom

fråga är.

Preliminär skatt skall utgå för in- Preliminär skatt skall utgå för inkomst

och förmögenhet, varför skatt- komst och förmögenhet, varför skattskyldighet

föreligger jämlikt kom- skyldighet föreligger jämlikt kommunalskattelagen,

förordningen om munalskattelagen, förordningen om

statlig inkomst- och förmögenhets- .statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

samt förordningen om särskild skatt samt förordningen örn särskild

skatt å förmögenhet, dock att prelimi- skatt å förmögenhet.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

när skatt icke skall utgå för folkpension

enligt 6 § lagen om folkpensionering,

invalidunderstöd enligt förordningen

den 28 juni 1935 om invalidunderstöd,

blindhetsersättning enligt

förordningen den 20 april 1934 örn

blindhetser sättning eller barnbidrag

enligt lagen den 18 juni 1937 örn

barnbidrag, ej heller för sådan pension

eller livränta från försäkringsanstalt,

som understiger 1 200 kronor

för år.

Preliminär skatt utgöres såsom preliminär A-skatt, preliminär B-skatt eller

preliminär C-skatt.

1. Preliminär A- s k a 11 skall

utgöras för sådan inkomst av tjänst,

som helt eller delvis utgår i penningar

och som hänför sig till den skattskyldiges

huvudsakliga arbetsanställning

eller eljest utgör hans huvudsakliga inkomst

av tjänst, och skall utgå med

belopp som angives i skattetabell, varom

i 4 § sägs, eller med den procent av

inkomsten som i 7 § sägs. Med tjänst

likställes i denna förordning rätt till

pension, livränta och undantagsförmåner

samt sådant periodiskt understöd

eller därmed jämförlig periodisk

intäkt, som i 31 § kommunalskattelagen

sägs.

1. Preliminär A-skatt skall

utgöras för sådan inkomst av tjänst,

som helt eller delvis utgår i penningar

och som hänför sig till den skattskyldiges

huvudsakliga arbetsanställning

eller eljest utgör hans huvudsakliga inkomst

av tjänst, och skall utgå med

belopp som angives i skattetabell, varom

i 4 § sägs, eller med den procent avinkomsten

som i 7 § sägs. Med tjänst

likställes i denna förordning rätt till

pension, livränta och undantagsförmåner

samt sådant periodiskt understöd

eller sådan därmed jämförlig periodisk

intäkt, varför givaren enligt

22, 25 eller 29 § kommunalskattelagen

är berättigad till avdrag. Att preliminär

A-skatt i vissa fall kan komma

att utgå jämväl för annan inkomst än

nyss sagts eller för förmögenhet framgår

av 48 § 1 mom.

2. Preliminär B-skatt skall utgöras av skattskyldig, som icke åtnjuter sådan

inkomst av tjänst som i föregående stycke avses. Preliminär B-skatt skall

utgöras för inkomster från den skattskyldiges samtliga förvärvskällor ävensom

för förmögenhet samt utgå enligt debitering på grundval av verkställd

taxering.

3. Preliminär C-skatt skall, under de närmare förutsättningar som angivas

i 23 §, utgöras av skattskyldig som har att erlägga preliminär A-skatt, därest

den skattskyldige åtnjuter jämväl annan inkomst än av tjänst och tillfällig

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

49

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

förvärvsverksamhet. Skall den skattskyldige sålunda utgöra förutom preliminär

A-skatt även preliminär C-skatt, skall sistnämnda skatt utgå jämväl

för den skattskyldiges förmögenhet. Preliminär C-skatt skall utgå enligt debitering

på grundval av verkställd taxering.

Är skattskyldig, som åtnjuter inkomst

av tjänst som under 1 avses,

berättigad till avdrag för omkostnader

till betydande del av inkomsten

eller utgör nyssnämnda inkomst endast

en obetydlig del av den skattskyldiges

sammanlagda inkomster eller

uppbäres den huvudsakliga delen av

inkomsten av tjänst icke från arbetsgivaren

utan från allmänheten eller

föranleda eljest särskilda omständigheter

därtill, må den lokala skattemyndigheten

förordna, att den skattskyldige

skall, i stället för att erlägga

preliminär A-skatt eller sådan skatt

jämte preliminär C-skatt, erlägga preliminär

B-skatt.

Är skattskyldig, som åtnjuter inkomst

av tjänst som under 1 avses,

berättigad till avdrag för omkostnader

till betydande del av inkomsten

eller åtnjuter skattskyldig förutom

nyssnämnda inkomst annan i förhållande

därtill betydande inkomst av

tjänst eller av annan förvärvskälla eller

uppbär skattskyldig den huvudsakliga

delen av inkomsten av tjänst icke från

arbetsgivaren utan från allmänheten,

må den lokala skattemyndigheten

meddela förordnande, att den skattskyldige

skall, i stället för att erlägga

preliminär A-skatt eller sådan skatt

jämte preliminär C-skatt, erlägga preliminär

B-skatt. Dylikt förordnande

må jämväl meddelas, då eljest särskilda

omständigheter därtill föranleda.

(Se vidare anvisningarna.)

Preliminär A-skatt.

4 §•

1 mom. Preliminär A-skatt skall, då inkomst av tjänst avser bestämd tidsperiod

och uppbäres vid regelbundet återkommande tillfällen, utgå med belopp

som angivas i skattetabeller. Kungl. Maj :t fastställer för varje inkomstår

sådana tabeller.

Skattetabellerna skola för olika inkomstbelopp, beräknade för vecka och

månad eller annan tid som Kungl. Majit bestämmer, angiva därå belöpande

preliminär skatt. Tabellerna skola grundas på följande förutsättningar nämligen
att

inkomsten samt civilstånd och barnantal äro oförändrade under inkomståret,

att den skattskyldige icke kommer att taxeras för annan inkomst än som

i tabellen angives, ej heller för förmögenhet,

att vid taxering för inkomsten icke andra avdrag medgivas den skattskyldige

än dels ortsavdrag, dels ytterligare ett belopp av etthundra kronor, dels

ock, såvitt angår taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, för

kommunala utskylder med belopp, motsvarande för skattekrona och skatte
Biliang

till riksdagens protokoll 1945. 7 sami. Nr 65.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Hafås förslag.)

(Utskottets förslag.)

öre det belopp, som enligt 3 mom. legat lill grund vid uträknandet av de i vederbörlig

tabell angivna utskylderna.

Tabellerna skola icke upptaga preliminär skatt för belopp, som motsvarar

ett taxerat belopp eller en taxerad inkomst, understigande sexhundra kronor,

eller ett beskattningsbart belopp eller en beskattningsbar inkomst, understigande

tio kronor. Inkomstbelopp och skattebelopp skola angivas i helt antal

kronor.

2 mo m. I skattetabellerna skola i

särskilda kolumner upptagas skattebelopp

för följande grupper av skattskyldiga,

nämligen

1) gift, med makan sammanlevande

manlig inkomsttagare utan barn;

2) gift, med makan sammanlevande

manlig inkomsttagare med ett barn;

3) —9) gift, med makan sammanlevande

manlig inkomsttagare med två,

tre etc. till och med åtta barn, därvid

i tabellen för inkomsttagare med åtta

barn upptagen preliminär skatt skall

avse även inkomsttagare, som hår avses,

med flera än åtta barn;

10) inkomsttagare, som är ogift,

änkling, änka, frånskild eller hemskild,

utan barn;

11) inkomsttagare som är ogift, änkling,

änka, frånskild eller hemskild,

med ett barn;

12) —18) inkomsttagare, som är

ogift, änkling, änka, frånskild eller

hemskild, med två, tre, etc. till och

med åtta barn, därvid i tabellen för

inkomsttagare med åtta barn upptagen

preliminär skatt skall avse även

inkomsttagare, som hår avses, med

flera än åtta barn.

Gift, med maken sammanlevande

kvinna med egen inkomst skall, därest

maken har inkomst, hänföras till under

10) upptagen grupp av skattskyldiga.

2 mo m. I skattetabellerna skola i

särskilda kolumner upptagas skattebelopp

för följande grupper av skattskyldiga,

nämligen

1) inkomsttagare, som är ogift, utan

barn;

2) gift, med makan sammanlevande

manlig inkomsttagare, utan barn;

3) gift, med makan sammanlevande

manlig inkomsttagare, med ett barn;

4) —10) gift, med makan sammanlevande

manlig inkomsttagare, med

två, tre etc. till och med åtta barn,

därvid i tabellen för inkomsttagare

med åtta barn upptagen preliminär

skatt skall avse även inkomsttagare,

som här avses, med flera ån åtta

barn;

Inkomsttagare, som är ogift, med ett

barn liänföres till under 2) upptagen

grupp av skattskyldiga, sådan inkomsttagare

med två barn hånföres

till under 3) upptagen grupp av skattskyldiga,

sådan inkomsttagare med

tre barn hänföres till under 4) upptagen

grupp av skattskyldiga etc.

Med ogift skattskyldig skall likställas

skattskyldig, som är änkling, änka,

frånskild eller hemskild.

Gift, med maken sammanlevande

kvinna med egen inkomst skall, därest

maken har inkomst, hänföras till under

1) upptagen grupp av skattskyldiga.

Gift, med maken sammanlevande kvinna, som har egen inkomst men vilkens

make icke uppbär inkomst, skall likställas med gift manlig inkomsttagare.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65. 51

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Skattskyldig, som äger åtnjuta familjeavdrag för husföreståndarinna, skall

likställas med gift manlig inkomsttagare.

Skattskyldig, som är berättigad till ett halvt eller två halva familjeavdrag

för barn, likställes med skattskyldig, som äger åtnjuta ett helt dylikt avdrag,

skattskyldig, som är berättigad till tre halva eller fyra halva avdrag, likställes

med skattskyldig, som äger åtnjuta två hela familjeavdrag för barn, o. s. v.

3 mom. För envar av de i 48 §

1 mom. kommunalskattelagen angivna

fem ortsgrupperna skola upprättas

särskilda tabeller, angivande den preliminära

skatten under förutsättning

att i statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

ingående bottenskatt beräknas

med tillämpning av det procenttal

av grundbeloppet, som bestämts

för inkomståret, samt att det sammanlagda

beloppet av allmän kommunalskatt,

landstingsmedel och tingshusmedel

beräknas för skattekrona

och skatteöre till vissa i hela krontal

och femtiotal Ören bestämda belopp,

vilka av Kungl. Majit fastställas för

varje inkomstår.

5 §•

Vid beräkning av preliminär A-skatt

enligt skattetabell skall för envar

skattskyldig tillämpas den tabell, som

dels avser den ortsgrupp till vilken

den kommun eller kommundel hör

där den skattskyldige mantalsskrives

för inkomståret och dels avser en

sammanlagd utdebitering till allmän

kommunalskatt, landstingsmedel och

tingshusmedel, vilken för skattekrona

och skatteöre är lika med eller närmast

understiger det belopp som för

nämnda kommun eller kommundel

bestämts till utdebitering för inkomståret.

3 mom. För envar av de i 48 §

1 mom. kommunalskattelagen angivna

fem ortsgrupperna skola upprättas

särskilda tabeller, angivande den preliminära

skatten under förutsättning

atti statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

ingående bottenskatt beräknas

med tillämpning av det procenttal

av grundbeloppet, som bestämts

för inkomståret, samt att det sammanlagda

beloppet av kommunal inkomstskatt,

landstingsmedel och tingshusmedel

beräknas för skattekrona

och skatteöre till vissa i hela krontal

bestämda belopp, vilka av Kungl.

Majit fastställas för varje inkomstår.

5 §•

Vid beräkning av preliminär A-skatt

enligt skattetabell skall för envar

skattskyldig tillämpas den tabell, som

dels avser den ortsgrupp till vilken

den kommun eller kommundel hör

där den skattskyldige mantalsskrives

för inkomståret och dels avser en

sammanlagd utdebitering till kommunal

inkomstskatt, landstingsmedel och

tingshusmedel, vilken för skattekrona

och skatteöre är lika med det belopp,

som för nämnda kommun eller kommundel

bestämts till utdebitering för

inkomståret. Ingå i sistnämnda utdebitering

öretal, uppgående till högst

femtio, användes den tabell, som avser

närmast lägre utdebitering. Därest i

utdebiteringen ingå öretal, överstigande

femtio, tillämpas den tabell, som

avser närmast högre utdebitering.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Förhållandena den 1 november året näst före inkomståret äro, där icke i

nästföljande stycke annorledes stadgas, avgörande för till vilken i 4 § 2 mom.

omförmäld grupp av skattskyldiga vederbörande skall hänföras. Härvid

skall iakttagas, att i nämnda författningsrum med barn avses allenast skattskyldigs

hemmavarande eller av honom helt eller delvis underhållna barn,

vilka vid nyssnämnda tidpunkt icke fyllt sjutton år och ej heller kunna

antagas komma att under inkomståret uppbära inkomst, uppgående till

minst sexhundra kronor.

Skall under inkomståret preliminär A-skatt enligt tabell börja utgå för

skattskyldig, för vilken skatt icke tidigare sålunda beräknats, skall i fråga

om skattskyldigs civilstånd det förhållande, som kan antagas komma att

råda under större delen av inkomståret, samt beträffande skattskyldigs barnantal

förhållandet vid den tidpunkt, då debetsedel jämlikt 42 § sista stycket

översändes till skattskyldig, vara avgörande för till vilken i 4 § 2 mom. avsedd

grupp av skattskyldiga vederbörande skall hänföras. Hänsyn skall dock

icke tagas till sådan ändring av barnantalet, som inträtt efter den 1 november

under inkomståret.

6 §■

Preliminär A-skatt enligt skattetabell

utgår vid varje tillfälle, då inkomst

uppbäres, med det belopp som

i vederbörlig tabell i tillämplig kolumn

angives för det inkomstbelopp

och den tidsperiod, varom fråga är.

Därest inkomsten avser annan tidsperiod

än som är i tabellen upptagen,

skall uträknas huru mycket av inkomsten

som belöper på en i tabellen

upptagen tidsperiod; och skall skatten

beräknas med utgångspunkt från

det skattebelopp, som skulle utgå för

sådan del av inkomsten, och efter förhållandet

mellan, å ena sidan, längden

av den tidsperiod den uppburna

inkomsten avser och, å andra sidan,

den i tabellen angivna tidsperiodens

längd.

6 §•

Preliminär A-skatt enligt skattetabell

utgår vid varje tillfälle, då inkomst

uppbäres, med det belopp som

i vederbörlig tabell i tillämplig kolumn

angives för det inkomstbelopp

och den tidsperiod, varom fråga är.

Därest inkomsten avser annan tidsperiod

än som är i tabellen upptagen,

skall uträknas huru mycket av inkomsten

som belöper på en i tabellen

upptagen tidsperiod; och skall skatten

beräknas med utgångspunkt från

det skattebelopp, som skulle utgå för

sådan del av inkomsten, och efter förhållandet

mellan, å ena sidan, längden

av den tidsperiod den uppburna

inkomsten avser och, å andra sidan,

den i tabellen angivna tidsperiodens

längd. Ingå härvid i skattebelopp öretal,

skall beloppet avrundas till närmast

lägre hela krontal.

Uppbäres inkomst för kortare tidsperiod än en vecka, skall preliminär

skatt icke utgå mera än en gång i veckan. Därvid skola de under samma

vecka uppburna inkomstbeloppen sammanräknas och anses på en gång utbetalda.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

53

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

7 §•

Då inkomst av tjänst icke avser bestämd tidsperiod eller icke uppbäres vid

regelbundet återkommande tillfällen, skall preliminär A-skatt utgå med tio

procent av inkomsten. Kan skattskyldig under inkomståret antagas komma att

uppbära inkomst, överstigande tiotusen kronor, skall dock nämnda skatt

utgå med femton procent av inkomsten. Här avsedd skatt skall icke utgå

å belopp, understigande tjugufem kronor. Skattebeloppet avrundas till närmast

lägre hela krontal.

I första stycket omnämnda procentsatser skola angivas i skattetabellerna.

8 §•

Åtnjuter skattskyldig jämte kontant inkomst naturaförmån i form av kost

och bostad eller endera av dessa förmåner, skall preliminär A-skatt beräknas

efter de nämnda inkomstförmånernas sammanlagda värde.

Kungl. Majit fastställer de värden, som i första stycket angivna naturaförmåner

skola anses äga inom olika delar av riket vid tillämpning av denna

förordning. Nämnda värden skola angivas i skattetabellerna.

9 §•

Äger skattskyldig på grund av arbetsavtal uppbära, förutom kontant inkomst

av arbetsgivaren, ersättning direkt av allmänheten, såsom drickspenningar

eller dylikt, och är ersättningens belopp för arbetsgivaren känt eller

är ersättningen av natur att kunna av honom till beloppet uppskattas, skall

vid beräkning av preliminär A-skatt i

rande ersättning.

10 §.

Preliminär A-skatt skall icke beräknas

å ersättning, som vid kommunal

tjänst eller, i den män Kungl.

Maj:t därom förordnar, vid annan

tjänst anvisas för vissa med tjänsten

förenade kostnader, ej heller å ersättning

som utbetalas till person, vilken

är i konkurs, eller till konkursbo.

inkomsten inräknas jämväl ltragava
10

§.

Preliminär A-skatt skall icke beräknas

å ersättning, som vid kommunal

tjänst anvisas för vissa med

tjänsten förenade kostnader, ej heller

å ersättning, som vid enskild tjänst

anvisas för sådana kostnader, därest

icke ersättningen väsentligen överstiger

vad som skäligen kan anses vara

erforderligt för kostnadernas bestridande.

Preliminär A-skatt skall icke utgå

för folkpension enligt 6 § lagen örn

folkpensionering, invalidunderstöd enligt

förordningen den 28 juni 1935 örn

invalidunderstöd, blind hetsersättning

enligt förordningen den 20 april 1934

örn blindhetsersättning eller barnbi
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

drag enligt lagen den 18 juni 1937 örn

barnbidrag, ej heller för sådan pension

eller livränta från försäkringsanstalt,

som uppgår till högst 1 200 kronor

för år.

Preliminär A-skatt skall icke vidare

utgå å ersättning, som utbetalas till

person, vilken är i konkurs, eller till

konkursbo.

11 §■

Preliminär A-skatt skall beräknas å det belopp, som återstår sedan från

inkomsten avräknats sådana avgifter, som den skattskyldige på grund av

sin tjänst har att erlägga för egen eller efterlevande familjs pensionering.

Till andra vid taxering medgivna avdrag för kostnader för fullgörande av

tjänst än ovan sagts må, där ej Kungl. Majit annorledes förordnat, hänsyn

icke tagas vid beräkning av preliminär A-skatt.

12 §.

I fråga om svensk medborgare, som tillhör svensk beskickning hos utländsk

makt eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens eller konsulatets

betjäning och som på grund av sin tjänst är bosatt utomlands, skall preliminär

A-skatt avse allenast å inkomsten av tjänsten belöpande statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt jämte pensionsavgift samt beräknas enligt av

Kungl. Majit fastställda grunder.

Preliminär B-skatt.

13 §.

Preliminär B-skatt skall, där icke nedan i denna paragraf annorledes stadgas,

beräknas med ledning av det taxerade belopp, den taxerade inkomst och

den beskattningsbara förmögenhet, varom beskattningsnämnd fattat beslut

under året näst före inkomståret, dock att hänsyn icke skall tagas till beslut

som meddelats senare än den 10 oktober.

Har skattskyldig under året näst före inkomståret icke taxerats för inkomst

men kan han antagas komma att under inkomståret uppbära inkomst varför

skattskyldighet föreligger, skall preliminär B-skatt beräknas med ledning

av särskild taxering till sådan skatt (preliminär taxering). Äger nu nämnd

skattskyldig förmögenhet, varför skattskyldighet till särskild skatt å förmögenhet

föreligger, skall preliminär B-skatt även för förmögenheten beräknas

med ledning av sådan taxering.

Preliminär B-skatt skall jämväl beräknas med ledning av preliminär taxering,

därest det med sannolikhet är att antaga, att vid årlig taxering året näst

efter inkomståret taxerat belopp eller taxerad inkomst kommer att avvika från

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

motsvarande belopp eller inkomst vid den årliga taxeringen året näst löre inkomståret

med minst en femtedel av sistnämnda belopp eller inkomst, dock

minst sexhundra kronor. Preliminär B-skatt må beräknas på grundval av preliminär

taxering även i annat fall än nyss är sagt, därest särskilda omständigheter

därtill föranleda.

Preliminär taxering må icke verkställas efter det debetsedel å preliminär

skatt för inkomståret utfärdats för den skattskyldige.

14 §.

Örn så finnes påkallat med hänsyn till det konjunkturläge, som kan antagas

komma att råda under inkomståret, äger Kungl. Maj:t förordna att preliminär

B-skatt, som beräknas med ledning av årlig taxering, skall för riket i

dess helhet eller viss del därav eller för vissa kategorier skattskyldiga utgå å

allenast viss procentuell del av det beskattningsbara belopp och den beskattningsbara

inkomst, som skall ligga till grund för uträkningen av den preliminära

skatten.

15 §.

Vid beräkning av preliminär B-skatt skola beskattningsbart belopp, beskattningsbar

inkomst och beskattningsbar förmögenhet fastställas i enlighet

med bestämmelserna i förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

kommunalskattelagen samt förordningen örn särskild skatt å förmögenhet.

Dock skall iakttagas, att vid bestämmande av beskattningsbart

belopp och beskattningsbar inkomst ortsavdrag beräknas med hänsyn dels

till den ortsgrupp, vartill den kommun eller kommundel hör där den skattskyldige

mantalsskrives för inkomståret, dels ock, där icke i andra stycket

annorlunda stadgas, till den skattskyldiges civilstånd och barnantal den 1

november året näst före inkomståret. Hänsyn skall dock härvid tagas allenast

till den skaltskyldiges hemmavarande eller av honom helt eller delvis underhållna

barn, vilka vid nyssnämnda tidpunkt icke fyllt sjutton år och ej heller

kunna antagas komma att under inkomståret uppbära inkomst, uppgående

till minst sexhundra kronor.

Vid preliminär taxering, som sker under inkomståret, skall hänsyn tagas

i fråga om skattskyldigs civilstånd till det förhållande, som kan antagas komma

att råda under större delen av inkomståret, samt beträffande skattskyldigs

barnantal till förhållandet vid den tidpunkt, då taxeringen verkställes.

Hänsyn skall dock icke tagas till sådan ändring av barnantalet, som inträtt

efter den 1 november under inkomståret.

Har skattskyldig vid den årliga taxeringen året näst före inkomståret medgivits

särskilt avdrag, enär hans skatteförmåga funnits vara väsentligen nedsatt

till följd av långvarig sjukdom, olyckshändelse, ålderdom, underhåll av andra

närstående än barn, för vilka familjeavdrag är medgivet, eller annan därmed

jämförlig omständighet, och kan samma förhållande antagas vara rådande

även under inkomståret, skall vid bestämmande av beskattningsbart belopp

och beskattningsbar inkomst hänsyn tagas jämväl till dylikt avdrag.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

16 §.

Lokal skattemyndighet skall verkställa beräkning av preliminär B-skatt

beträffande skattskyldiga, vilka för inkomståret hava att utgöra sådan skatt

i kommun eller kommundel inom myndighetens tjänstgöringsområde.

17 §.

Preliminär taxering åsättes med ledning av deklaration (preliminär självdeklaration).

Sådan taxering må dock åsättas även med stöd av annan uppgift

eller upplysning.

18 §.

1 mom. Skattskyldig, som har att utgöra preliminär B-skatt, är pliktig

att utan anmaning avgiva preliminär självdeklaration:

1) därest han under året näst före inkomståret icke taxerats för inkomst

men kan antagas komma att under inkomståret uppbära inkomst, varför

skattskyldighet föreligger; samt

2) därest hans vid årlig taxering året näst efter inkomståret taxerade belopp

eller taxerade inkomst, såvitt senast den 1 december året näst före inkomståret

kan bedömas, kommer att överstiga motsvarande belopp eller inkomst

vid den årliga taxeringen året näst före inkomståret med minst en

femtedel av sistnämnda belopp eller inkomst, dock minst sexhundra kronor.

2 mom. Skattskyldig må i andra fall än i 1 mom. sägs avgiva preliminär

självdeklaration, därest han så finner erforderligt.

19 §.

Preliminär självdeklaration skall avfattas å blankett enligt av Kungl. Maj:t

fastställt formulär.

Preliminär självdeklaration enligt 18 § 1 mom. skall avlämnas senast den 1

december under året näst före inkomståret eller, örn den skattskyldige då icke

ägde kännedom om att han kommer att uppbära inkomst, varför skattskyldighet

föreligger, senast fjorton dagar efter det han vunnit sådan kännedom.

Preliminär självdeklaration enligt 18 § 2 mom. skall avlämnas senast den

1 december året näst före inkomståret.

Preliminär självdeklaration skall avlämnas till den lokala skattemyndighet,

som jämlikt 16 § har att verkställa beräkning av preliminär skatt.

20 §.

Efter anmaning av lokal skattemyndighet är arbetsgivare eller försäkringsanstalt

skyldig att, den förre beträffande namngiven hos honom anställd

person och den senare beträffande namngiven person, som av anstalten

uppbär pension eller livränta, lämna uppgift å löneförmån, pension eller

livränta, som enligt vad antagas kan kommer att utbetalas under inkomståret.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

57

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

21 §.

Har skattskyldig, som jämlikt 18 § 1 mom. skolat utan anmaning avgiva

preliminär självdeklaration, icke avlämnat sådan inom föreskriven tid eller befinnes

avgiven deklaration ofullständig, äger den lokala skattemyndigheten

anmana den skattskyldige att avgiva dylik deklaration eller att fullständiga

den avgivna deklarationen.

22 §.

Anmaning jämlikt 20 eller 21 § skall innehålla dels föreläggande för den

anmanade att till den lokala skattemyndigheten avlämna deklaration eller

annan uppgift inom viss efter omständigheterna lämpad tid, minst fem dagar

efter delfåendet, dels ock underrättelse om den påföljd som underlåtenhet

att hörsamma anmaningen medför enligt 103 §.

Preliminär C-skatt.

23 §.

Preliminär C-skatt skall erläggas av

skattskyldig som har att erlägga preliminär

A-skatt, därest han taxeras,

förutom för inkomst av tjänst, jämväl

för inkomst av annan förvärvskälla

än av tjänst och tillfällig förvärvsverksamhet

samt denna inkomst utgör

minst en femtedel av den sammanlagda

uppskattade inkomsten dock

minst 600 kronor. Den preliminära Cskatten

skall i fall varom nyss sagts

utgå för inkomst av andra förvärvskällor

än av tjänst och tillfällig förvärvsverksamhet.

Därest den skattskyldige

i fall varom nyss sagts äger

förmögenhet, varför skattskyldighet

till särskild skatt å förmögenhet föreligger,

skall preliminär C-skatt utgå

jämväl för förmögenheten.

Bestämmelserna i 13—22 §§ skola

fande preliminär C-skatt dock med de avvikelser som följa av vad i 24—

26 §§ stadgas.

23 §.

Preliminär C-skatt skall erläggas av

skattskyldig som har att erlägga preliminär

A-skatt, därest han åtnjuter,

förutom inkomst av tjänst, jämväl inkomst

av annan förvärvskälla än

tjänst och tillfällig förvärvsverksamhet

samt denna inkomst utgör minst

en femtedel av den sammanlagda

uppskattade inkomsten, dock minst

600 kronor. Den preliminära C-skatten

skall i fall varom nyss sagts utgå för

inkomst av andra förvärvskällor än

tjänst och tillfällig förvärvsverksamhet.

Därest den skattskyldige i fall

varom nyss sagts äger förmögenhet,

skall preliminär C-skatt utgå jämväl

för förmögenheten.

äga motsvarande tillämpning beträf
-

24 §.

Preliminär C-skatt skall, där ej nedan annorledes stadgas, beräknas med

ledning av den årliga taxeringen under året näst före inkomståret.

Preliminär C-skatt skall beräknas med ledning av preliminär taxering,

därest det med sannolikhet är att antaga att vid årlig taxering året näst

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

efter inkomståret den uppskattade inkomsten från andra förvärvskällor än

tjänst och tillfällig förvärvsverksamhet kommer att avvika från motsvarande

inkomst vid den årliga taxeringen året näst före inkomståret med minst

sexhundra kronor; dock att skyldighet att verkställa preliminär taxering

icke föreligger örn den skattskyldiges taxerade belopp eller taxerade inkomst

vid taxeringen året näst efter inkomståret kan antagas komma att avvika

från motsvarande belopp eller inkomst vid taxeringen året näst före inkomståret

med mindre än en femtedel av sistnämnda belopp eller inkomst. Preliminär

C-skatt må beräknas med ledning av preliminär taxering även i

annat fall än nyss är sagt, därest särskilda omständigheter därtill föranleda.

25 §.

För beräkning av preliminär C-skatt skall, vare sig skatten beräknas med

ledning av årlig eller preliminär taxering, beskattningsbart belopp och beskattningsbar

inkomst fastställas för inkomsten från samtliga förekommande

förvärvskällor ävensom för förmögenhet.

26 §.

I fråga om skyldighet att avgiva preliminär självdeklaration till ledning

vid taxering till preliminär C-skatt skall i stället för bestämmelsen i 18 §

1 mom. 2) gälla att dylik skyldighet åligger skattskyldig, därest hans vid årlig

taxering under året näst efter inkomståret uppskattade inkomst från

andra förvärvskällor än tjänst och tillfällig förvärvsverksamhet, såvitt senast

den 1 december året näst före inkomståret kan bedömas, kommer att avvika

från motsvarande inkomst vid den årliga taxeringen året näst före inkomståret

med minst sexhundra kronor; dock att deklarationsskyldighet

icke skall föreligga med mindre den skattskyldiges taxerade belopp eller

taxerade inkomst vid taxeringen året näst efter inkomståret kan antagas

komma att avvika från motsvarande belopp eller inkomst vid taxeringen året

näst före inkomståret med minst en femtedel av sistnämnda belopp eller inkomst.

Debitering av skatt m. m. samt utfärdande av debetsedel.

27 §.

Det ankommer på lokal skattemyndighet

att angiva vilken skattetabell och vilken kolumn i vederbörlig avdelning av

tabellen, som skall tillämpas vid uttagande av preliminär A-skatt och, i förekommande

fall, debitera preliminär C-skatt för skattskyldiga, som för inkomståret

mantalsskrivits i kommun eller kommundel inom myndighetens

t j änstgöringsområde,

att debitera preliminär B-skatt för skattskyldiga, för vilka myndigheten

jämlikt 16 § beräknat sådan skatt,

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

59

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

att debitera slutlig, kvarstående och tillkommande skatt för skattskyldiga,

som åsatts taxering i kommun eller kommundel inom myndighetens tjänstgöringsområde,

samt

att utfärda debetsedel varom i 40 § förmäles.

28 §.

Skatt skall förfalla till betalning under uppbördstermin.

Uppbördsterminerna under uppbördsåret

äro sex och infalla under

tiden från och med den 5 till och meä

den 12 i månaderna mars, maj, juli,

september, november och januari;

dock att under sön- eller helgdag uppbörd

förrättas endast i den utsträckning

generalpoststyrelsen bestämmer.

Kungl. Maj:t må örn särskilda omständigheter

därtill föranleda, efter

generalpoststyrelsens hörande, föreskriva

att uppbördstermin under viss

månad skall infalla under annan tid

än nyss sagts.

Uppbördsterminerna under uppbördsåret

äro sex och infalla under

tiden från och med den 6 till och med

den 13 i månaderna mars, maj, juli,

september, november och januari;

dock att under sön- eller helgdag uppbörd

förrättas endast i den utsträckning

generalpoststyrelsen bestämmer.

Kungl. Majit må örn särskilda omständigheter

därtill föranleda, efter

generalpoststyrelsens hörande, föreskriva

att uppbördstermin under viss

månad skall infalla under annan tid

än nyss sagts.

29 §.

I fråga om preliminär A-skatt skall endast angivas, vilken skattetabell och

vilken kolumn i vederbörlig avdelning av tabellen som med hänsyn till

skattskyldigs civilstånd och barnantal skall tillämpas.

30 §.

Vid debitering av preliminär B-skatt skall iakttagas:

att pensionsavgift uträknas med tillämpning av 4 § lagen om folkpensionering,

därvid iakttages att sådan avgift icke påföres någon för inkomstår

före det, under vilket han fyller sjutton år, eller efter det, under vilket han

fyllt sextiofyra år;

att i statlig inkomst- och förmögenhetsskatt ingående bottenskatt uträknas

med tillämpning av det procenttal av grundbeloppet, som bestämts för

inkomståret; samt

att allmän kommunalskatt, lands- att kommunal inkomstskatt, landstingsmedel

och tingshusmedel uträk- tingsmedel och tingsbusmedel uträknas

med ledning av de belopp för nas med ledning av de belopp för

skattekrona och skatteöre, som förin- skattekrona och skatteöre, som för inkomståret

bestämts för utdebitering komståret bestämts för utdebitering

till vederbörande kommun, municipal- till vederbörande kommun, municipalsamhälle,

landsting och tingslag. samhälle, landsting och tingslag.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

31 §.

Preliminär C-skatt skall debiteras dels med ett belopp motsvarande skillnaden

mellan den preliminära skatt, som skulle utgå å det beskattningsbara

belopp och den beskattningsbara inkomst, varom i 25 § sägs, och det belopp

som den skattskyldige kan antagas komma att erlägga i form av preliminär

A-skatt dels ock, därest den skattskyldige äger förmögenhet varför skattskyldighet

till särskild skatt å förmögenhet föreligger, med belopp vartill nämnda

skatt beräknas.

32 §.

Preliminär B-skatt skall, liksom preliminär C-skatt, debiteras i en gemensam

post, därvid öretal icke medtagas. Preliminär skatt, som icke uppgår

till tjugu kronor, skall icke påföras.

Preliminär B- eller C-skatt skall förfalla till betalning:

om skattens belopp uppgår till högst etthundratjugu kronor, med tjugu kronor

under den första och envar av de närmast följande uppbördsterminerna

till dess hela beloppet sålunda förfallit till betalning, dock att under den

första terminen dessutom skall förfalla belopp, som vid sådan fördelning

icke uppgår till tjugu kronor; samt

örn skattens belopp överstiger etthundratjugu kronor, med lika belopp under

envar av uppbördsterminerna, dock att belopp, som skall förfalla under

annan termin än den första, skall avrundas till närmast lägre hela antal kronor

därvid återstoden skall förfalla under den första terminen.

33 §.

Vid debitering av fastighetsskatt jämte annuiteter, varom i 1 § sägs, skall

iakttagas:

att slutsumman utföres i helt antal kronor, därvid öretal, örn de uppgå

till högst femtio, bortfalla och, om de överstiga femtio, höjas till närmaste

hela krontal; samt

att skatten uträknas med ledning av den utdebitering för skattekrona och

skatteöre, som gäller i fråga om annan slutlig skatt, påförd på grund av

taxering under taxeringsåret.

34 §.

1 mom. Vid debitering av annan slutlig skatt än i 33 § sägs skall iakttagas:

att slutsumman utföres i helt antal kronor, därvid öretal, om de uppgå till

högst femtio, bortfalla och, om de överstiga femtio, höjas till nårmaste hela

krontal;

att i statlig inkomst- och förmögenhetsskatt ingående bottenskatt uträknas

med tillämpning av det procenttal av grundbeloppet, som fastställts att

gälla för den preliminära skatt, vilken skall avräknas mot den ifrågavarande

slutliga skatten;

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

61

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

att kommunal inkomstskatt, landstingsmedel

och tingshusmedel likaledes

uträknas med ledning av den utdebitering

för skattekrona och skatteöre,

som fastställts att gälla för den

preliminära skatt, vilken skall avräknas

mot ifrågavarande slutliga skatt,

dock att, därest i stad fastställts annan

utdebitering för den slutliga skatten

än för den preliminära skatten, den

kommunala inkomstskatten skall utgöras

efter den utdebitering som bestämts

att gälla för den slutliga

skatten;

att skogsaccis uträknas enligt den skattesats, som bestämts för utdebitering

under taxeringsåret; samt

att kommunal inkomstskatt, landstingsmedel och tingshusmedel för sig

samt skogsaccis och skogsvårdsavgift för sig påföras i en gemensam post.

2 mom. Vid debitering av annan slutlig skatt än i 33 § sägs skall skattskyldig

gottskrivas debiterad preliminär skatt, så ock under inkomståret erlagd

preliminär A-skatt.

35 §.

att kommunal inkomstskatt, landstingsmedel

och tingshusmedel likaledes

uträknas med ledning av den utdebitering

för skattekrona och skatteöre,

som fastställts att gälla för den

preliminära skatt, vilken skall avräknas

mot ifrågavarande slutliga skatt;

Fastighetsskatt jämte annuiteter, varom i 1 § sägs, skall förfalla till be
-

talning,

om skattens belopp uppgår till

högst tjugu kronor: under uppbördsterminen

i november månad under

taxeringsåret; samt

om skattens belopp överstiger tjugu

kronor: med lika belopp under vardera

av de två uppbördsterminer, som

infalla i november månad under taxeringsåret

samt i januari månad nästföljande

år; dock att belopp, som

skall förfalla under den senare terminen,

skall avrundas till närmast lägre

hela antal kronor, därvid återstoden

skall förfalla under den förra terminen.

om skattens belopp uppgår till

högst sextio kronor, med tjugu kronor

under uppbördsterminen i september

månad under taxeringsåret samt

vardera av de två uppbördsterminer,

som infalla i november månad under

samma år samt i januari månad nästföljande

år, lill dess hela beloppet sålunda

förfallit till betalning, dock att

under den första terminen dessutom

skall förfalla belopp, som vid sådan

fördelning icke uppgår till tjugu kronor;

samt

om skattens belopp överstiger sextio

kronor, nied lika belopp under envar

av nämnda terminer, dock att belopp,

som skall förfalla under annan

termin än den första, skall avrundas

till närmast lägre hela antal kronor,

därvid återstoden skall förfalla under

den första terminen.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

36 §.

Annan kvarstående skatt än i 35 § sägs, som icke uppgår till minst fem

kronor, skall icke påföras.

Kvarstående skatt, varom i denna paragraf sägs, skall förfalla till betalning,

om skattens belopp uppgår till högst tjugu kronor: under den första uppbördsterminen

under uppbördsåret näst efter taxeringsåret; samt

örn skattens belopp överstiger tjugu kronor: med lika belopp under vardera

av de båda första uppbördsterminema under nämnda uppbördsår; dock

att belopp, som skall förfalla under den senare terminen, skall avrundas till

närmast lägre hela antal kronor, därvid återstoden skall förfalla under den

förra terminen.

37 §.

Debitering av tillkommande skatt skall ske efter samma grunder, som gällt

för debitering av motsvarande slutliga skatt.

Tillkommande skatt skall förfalla till betalning under en eller flera, högst

sex på varandra följande uppbördsterminer. Lokal skattemyndighet bestämmer,

under vilka uppbördsterminer skatten sålunda skall förfalla till betalning.

Därvid böra tillämpas enahanda grunder, som enligt 32 § gälla för

skatt som där avses.

38 §.

Debitering av px-eliminär B- och C-skatt, slutlig och kvarstående skatt

samt tillkommande skatt skall ske å uppbördskort, som upprättas i enlighet

med av Kungl. Maj:t fastställt formulär. I den mån Kungl. Maj:t därom

förordnar skall jämväl debiteringslängd upprättas.

I fråga örn preliminär A-skatt skall å uppbördskort antecknas tillämplig

skattetabell och kolumn i tabellen.

Fastighetsskatt skall debiteras sär- Fastighetsskatt jämte annuiteter,

skilt för sig. varom i 1 § sägs, skall debiteras sär
skilt

för sig.

39 §.

Särskilt uppbördskort skall uppläggas för envar skattskyldig, som har att

utgöra skatt. Har make att erlägga allenast pensionsavgift skall dock, därest

maken är mantalsskriven såsom tillhörande samma hushåll som andre maken

och uppbördskort är för denne upplagt, anteckning angående avgiften

verkställas å nämnda kort.

40 §.

För envar skattskyldig, för vilken upplagts särskilt uppbördskort, skall

utfärdas debetsedel, upptagande å uppbördskortet angivna uppgifter. Vid

debetsedel, som upptager uppgift angående tillämplig skattetabell, skall fogas

ett exemplar av tabellen i fråga.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nv 65.

63

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Vid debetsedel skola vara fogade genom perforering frånskiljbara skatteanvisningar,

avsedda för inbetalning av skatt.

Debetsedel och skatteanvisningar skola upprättas i enlighet med av Kungl.

Maj:t fastställt formulär.

41 §.

Debiterad preliminär skatt eller

uppgift angående tillämplig skattetabell

och kolumn i tabellen skall upplagas

å särskild debetsedel. Särskilda

debetsedlar skola vidare utfärdas dels

för fastighetsskatt jämte annuiteter,

varom i 1 § sägs, dels ock för annan

kvarstående skatt.

Debiterad preliminär skatt eller

uppgift angående tillämplig skattetabell

och kolumn i tabellen skall upptagas

å särskild debetsedel. Särskilda

debetsedlar skola vidare utfärdas dels

för fastighetsskatt jämte annuiteter,

varom i 1 § sägs, dels ock för annan

slutlig och kvarstående skatt.

Har skattskyldig, som jämlikt 46 § skall vidkännas löneavdrag, att erlägga

preliminär men icke kvarstående skatt, skall anteckning härom ske å debetsedel,

avseende den preliminära skatten.

Har skattskyldig att utgöra både preliminär A-skatt och preliminär C-skatt,

skall särskild debetsedel utfärdas för vartdera slaget av skatt.

Tillkommande skatt skall upptagas å särskild debetsedel. Ingår fastighetsskatt

i den tillkommande skatten skall särskild debetsedel därå utfärdas.

Särskild debetsedel skall utfärdas åt fastighetsägare för varje honom tillhörig

fastighet som särskilt taxerats, därest han före den 15 juni under taxeringsåret

gör framställning därom hos vederbörande lokala skattemyndighet.

42 §.

Debetsedel å fastighetsskatt jämte

annuiteter, varom i 1 § sägs, skall

med tillhörande skatteanvisningar senast

den 25 oktober under taxeringsåret

samt debetsedel å annan kvarstående

skatt med därtill hörande skatteanvisningar

senast den 10 december

under taxeringsåret med posten utan

kostnad för den skattskyldige tillställas

denne under adress, som är angiven

i mantalslängden eller befolkningsregistret

eller anmälts till den lokala

skattemyndigheten.

42 §.

Debetsedel å fastighetsskatt jämte

annuiteter, varom i 1 § sägs, skall

med tillhörande skatteanvisningar senast

den 25 augusti under taxeringsåret

samt debetsedel å annan kvarstående

skatt med därtill hörande skatteanvisningar

senast den 10 december

under taxeringsåret med posten utan

kostnad för den skattskyldige tillställas

denne under adress, som är angiven

i mantalslängden eller befolkningsregistret

eller anmälts till den lokala

skattemyndigheten.

Debetsedel, avseende preliminär skatt, för vars gäldande jämlikt 46 § löneavdrag

skall verkställas, skall med tillhörande skatteanvisningar och skattetabell

i den ordning, som i nästföregående stycke sägs, översändas till skattskyldig

senast den 18 januari under inkomståret.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Debetsedel, som avser sjöman inskriven vid sjömanshus, skall avsändas

senast den 15 november året näst före inkomståret.

Har skattskyldig under året näst före inkomståret icke haft att utgöra preliminär

skatt, för vars gäldande löneavdrag skall verkställas, men skall han,

enligt vad antagas kan, under inkomståret utgöra sådan skatt, skall debetsedel

med tillhörande skatteanvisningar och skattetabell, efter anmälan av

den skattskyldige, översändas till honom senast den 18 december året näst

före inkomståret.

Har skattskyldig tidigare icke haft inkomst, för vilken preliminär Askatt

skolat utgöras, men börjar han under inkomståret uppbära sådan

inkomst, skall han ofördröjligen göra anmälan därom hos vederbörande lokala

skattemyndighet. Denna har att under i anmälningen uppgiven eller eljest

känd adress till den skattskyldige skyndsamt översända debetsedel jämte

tillhörande skatteanvisningar och skattetabell.

43 §.

Debetsedel, upptagande preliminär B-skatt för vars gäldande löneavdrag

enligt 46 § icke skall verkställas, skall jämte tillhörande skatteanvisningar i

den ordning, som i 42 § första stycket sägs, översändas till skattskyldig senast

den 25 februari under inkomståret.

Debetsedel å preliminär B-skatt, som grundar sig på preliminär taxering

verkställd under inkomståret, så ock debetsedel å tillkommande skatt skola

med tillhörande skatteanvisningar översändas till skattskyldig så snart ske

kan.

Bestämmelserna i denna paragraf skola äga motsvarande tillämpning beträffande

preliminär C-skatt.

44 §.

Därest skattskyldig som icke senast fem dagar efter den tidpunkt, som i

42 § första, andra eller fjärde stycket eller i 43 § första eller tredje stycket

angives, erhållit vederbörlig debetsedel, hos den lokala skattemyndigheten

gör anmälan härom, åligger det denna att, örn debetsedel bort utfärdas,

under i anmälningen uppgiven eller eljest känd adress ofördröjligen översända

sådan till den skattskyldige. Anmälan, som här avses, bör göras senast

tio dagar efter nyssnämnda tidpunkt.

Vad i första stycket stadgas skall

hava motsvarande tillämpning för det

fall att sjöman, som i 42 § tredje stycket

avses, icke erhållit debetsedel senast

den 23 januari under inkomståret.

Anmälan bör härvid göras senast

den 28 januari samma år.

Vad i första stycket stadgas skall

hava motsvarande tillämpning för det

fall att sjöman, som i 42 § tredje stycket

avses, icke erhållit debetsedel senast

den 23 januari under inkomståret.

Anmälan bör härvid göras så

snart ske kan efter sistnämnda dag.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

65

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

45 §.

Därest för skattskyldig, som enligt utfärdad debetsedel har att erlägga

preliminär B-skatt, under inkomståret utfärdas debetsedel med uppgift angående

tillämplig skattetabell, skall preliminär B-skatt utgå för tiden till och

med uppbördsterminen i den månad, under vilken löneavdrag varom i 46 §

förmäles börjat verkställas, eller, om uppbördstermin icke infaller under

nämnda månad, för tiden till och med uppbördsterminen under föregående

månad.

Avdrag å lön m. m. för gäldande av skatt.

46 §.

1 m o m. Vid utbetalning av kontant

belopp, som för mottagaren (arbetstagaren)

utgör sådan inkomst

av tjänst som i 3 § under 1 sägs (lön),

skall den som utbetalar beloppet (arbetsgivaren)

verkställa avdrag

till gäldande av arbetstagaren påförd

skatt (löneavdrag). Avdragsskyldighet

föreligger dock icke i fråga örn

annan skatt än i 2 mom. sägs. Ej heller

föreligger avdragsskyldighet, om

arbetsanställningen varor mindre än

en vecka.

2 mom. Har arbetstagaren att erlägga preliminär A-skatt, skall avdrag ske

med belopp som i 6 eller 7 § angives.

Har arbetstagare varom i föregående stycke sägs att erlägga kvarstående

skatt, som påförts i kommun där han mantalsskrivits för året näst före

taxeringsåret, är arbetsgivaren skyldig att vid utbetalning av lön verkställa

avdrag jämväl för gäldande av sådan skatt, dock att avdragsskyldighet icke

föreligger beträffande fastighetsskatt samt annuiteter varom i 1 § sägs. För

gäldande av den kvarstående skatten skall arbetsgivaren vid varje utbetalningstillfälle

avdraga belopp, motsvarande så stor del av den under nästföljande

uppbördstermin förfallande skatten, som med hänsyn till antalet

utbetalningstillfällen före ingången av den månad, då nämnda uppbördstermin

infaller, belöper å utbetalningstillfället. Belopp, som avdrages vid annat utbetalningstillfälle

än det första, skall dock avrundas till närmast lägre hela

antal kronor och återstoden avdragas vid det första utbetalningstillfället.

46 §.

1 m o m. Vid utbetalning av kontant

belopp, som för mottagaren (arbetstagaren)

utgör sådan inkomst

av tjänst som i 3 § under 1 sägs (lön),

skall den som utbetalar beloppet (arbetsgivaren)

verkställa avdrag

till gäldande av arbetstagaren påförd

skatt (l ö ne av d r a g). Avdragsskyldighet

föreligger dock icke i fråga om

annan skatt än i 2 mom. sägs. Ej heller

föreligger avdragsskyldighet, därest

anställningen är avsedd att vara

kortare tid än en vecka.

Har lokal skattemyndighet meddelat

förordnande, som i 3 § sista stycket

avses, skall myndigheten tillika

föreskriva, huruvida löneavdrag skall

Bihang lill riksdagens protokoll 194!5

Ilar lokal skattemyndighet meddelat

förordnande, som i 3 § sista stycket

avses, skall såväl den preliminära

B-skatten som den kvarstående skatten

7 sami. Nr 64. A

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj.ts förslag.)

verkställas för gäldande av den skattskyldige

påförda skatter. Skall löneavdrag

ske, skall såväl den preliminära

B-skatten som den kvarstående skatten

fördelas å utbetalningstillfällena

på sätt ovan sagts i fråga örn kvarstående

skatt.

I fall, som i nästföregående stycke

avses, skall löneavdrag icke verkställas

å lön, vilken utbetalas till person,

som är i konkurs, eller till konkursbo.

3 m o m. Under januari månad

skall, intill dess en vecka förflutit från

det för inkomståret gällande debetsedel

kommit arbetsgivare tillhanda, löneavdrag

ske, därest den skattskyldige

har att utgöra preliminär A-skatt be
-

(Utskottets förslag.)

fördelas å utbetalningstillfällena på

sätt ovan sagts i fråga örn kvarstående

skatt. Därest på grund av skattskyldigs

anställnings- eller inkomstförhållanden

särskilda svårigheter att

göra löneavdrag föreligga, må myndigheten

föreskriva, att dylikt avdrag icke

skall verkställas för gäldande av den

skattskyldige påförda skatter. Utbetalas

lön för kvartal eller halvår eller

eljest vid sådana tidpunkter, att genom

löneavdrag innehållna medel icke

förslå att gälda kvarstående skatt under

vederbörlig uppbördstermin, må

myndigheten förordna, att löneavdrag

icke skall ske för gäldande av nämnda

skatt.

Har lokal skattemyndighet meddelat

förordnande, som i 3 § sista stycket

avses, skall löneavdrag icke verkställas

å folkpension enligt 6 § lagen

örn folkpensionering, invalidunderstöd

enligt förordningen den 28 juni 1935

örn invalidunderstöd, blindhetsersättning

enligt förordningen den 20 april

1934 örn blindhetsersättning, barnbidrag

enligt lagen den 18 juni 1937 örn

barnbidrag, sådan pension eller livränta

från försäkringsanstalt, som

uppgår till högst 1 200 kronor för dr,

sådant periodiskt understöd eller sådan

därmed jämförlig periodisk intäkt,

varför givaren enligt 46 § kommunalskattelagen

är berättigad till avdrag,

eller å lön, vilken utbetalas till

person, som är i konkurs, eller till

konkursbo.

3 mom. Under januari månad må

löneavdrag ske, därest den skattskyldige

har att utgöra preliminär A-skatt

beräknad enligt skattetabell, enligt

den tabell och den kolumn däri som

tillämpats under nästföregående in
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

67

(Kungl. Maj:ts förslag.)

räknad enligt skattetabell, enligt den

tabell och den kolumn däri som tilllämpats

under nästföregående inkomstår

och, därest den skattskyldige

har att utgöra preliminär B-skatt, med

belopp som avdragits vid motsvarande

utbetalningstillfällen under december

månad nästföregående år.

(Se vidare anvisningarna.)

(Utskottets förslag.)

komstår och, därest den skattskyldige

har att utgöra preliminär B-skatt, med

belopp som avdragits vid motsvarande

utbetalningstillfällen under december

månad nästföregående år.

Där särskilda förhållanden därtill

föranleda, må löneavdrag jämväl under

februari månad ske på sätt i föregående

stycke sägs.

(Se vidare anvisningarna.)

47 §.

Då löneavdrag skall verkställas, skall arbetstagaren så snart han erhållit

debetsedel överlämna denna till arbetsgivaren.

Tillträder arbetstagaren ny anställning, skall debetsedel överlämnas till den

nye arbetsgivaren ofördröjligen efter det anställningen tillträtts.

Har i fall, då löneavdrag skall verk

ställas, debetsedel avseende preliminär

skatt icke överlämnats till arbetsgivaren,

skall löneavdrag verkställas

med tjugufem procent av det vid varje

avlöningstillfälle utbetalade beloppet

eller, såvitt angår sjöman inskriven

vid sjömanshus, med tjugu procent

av beloppet. Beloppet avrundas

till närmast lägre hela krontal.

Har i fall, då löneavdrag skall verkställas,

debetsedel avseende preliminär

skatt icke överlämnats till arbetsgivaren,

skall löneavdrag verkställas

med tjugufem procent av det vid varje

avlöningstillfälle utbetalade beloppet

eller, såvitt angår sjöman inskriven

vid sjömanshus, med femton procent

av beloppet. Beloppet avrundas

till närmast lägre hela krontal.

Därest arbetstagaren i fall, då löneavdrag skall verkställas, icke senast

fem dagar efter anställnings början till arbetsgivaren överlämnat debetsedel

å kvarstående skatt, har denne att så snart ske kan göra anmälan härom

hos den lokala skattemyndigheten i orten. Därest denna haft att utfärda

debetsedel, skall myndigheten skyndsamt utfärda ny debetsedel och översända

densamma till arbetsgivaren. I annat fall har myndigheten att skyndsamt

lämna meddelande till den lokala skattemyndighet, som haft att utfärda

debetsedel, och har sistnämnda myndighet att förfara på sätt nyss

sagts. Ny debetsedel bör vara arbetsgivaren tillhanda senast före ingången

av den månad, under vilken vederbörlig uppbördstermin infaller.

(Se vidare anvisningarna.)

48 §.

/ mom. Vill arbetstagare, att löneavdrag

tor gäldande av preliminär

A-skatt skall under inkomståret eller

viss del därav verkställas med större

48 §.

/ mom. Vill arbetstagare, att löneavdrag

för gäldande av preliminär

A-skatt skall under inkomståret eller

viss del därav verkställas med större

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

belopp än som enligt bestämmelserna belopp än som enligt bestämmelserna

här ovan skall ske för gäldande av här ovan skall ske för gäldande av

nämnda skatt, och gör han anmälan nämnda skatt, och gör han anmälan

härom hos arbetsgivaren, är denne härom hos arbetsgivaren, är denne

skyldig att från och med det avlö- skyldig att från och med det avlöningstillfälle,

som infaller näst efter ningstillfälle, som infaller näst efter

det en vecka förflutit från anmälning- det två veckor förflutit från det anén

skedde, verkställa det begärda lö- meiningen skedde, verkställa det beneavdraget.

gärda löneavdraget.

2 mom. Om det belopp, som skulle återstå sedan löneavdrag gjorts, understiger

vad den skattskyldige kan anses behöva till underhåll för sig själv och

för make och oförsörjda barn eller adoptivbarn, som icke av honom åtnjuta

underhållsbidrag, äger den lokala skattemyndigheten efter ansökan av den

skattskyldige förordna, att löneavdrag icke skall ske eller skall verkställas

med mindre belopp än som skulle ske enligt bestämmelserna här ovan. Har

den skattskyldige även annan inkomst, skall vid prövning av frågan om

löneavdragets storlek hänsyn tagas jämväl till denna inkomst.

49 §.

Är utbetald lön icke av den storlek, att därå kan verkställas löneavdrag

motsvarande för lönen utgående preliminär skatt jämte den kvarstående

skatt, som belöper å utbetalningstillfället, skall genom löneavdraget innehållet

belopp anses i första hand avse kvarstående skatt.

Kan vid visst utbetalningstillfälle

löneavdrag icke verkställas med belopp,

som motsvarar å utbetalningstillfället

belöpande skatt, skall vid senare

utbetalningstillfälle före ingången

av den månad, då nästföljande

uppbördstermin infaller, avdragas så

stort belopp att de innehållna beloppen

tillhopa förslå att gälda under

nämnda uppbördstermin förfallande

skatt. Kan så icke ske och inbetalar

icke arbetstagaren efter anmodan från

arbetsgivaren felande belopp senast

den 10 i den månad, då uppbördsterminen

infaller, skola de innehållna

beloppen innestå hos arbetsgivaren till

och med den 15 i samma månad. Därest

arbetstagaren inom sistnämnda tid

erlagt felande belopp jämte i 62 § omförmäld

särskild avgift, skall arbets
-

Kan vid visst utbetalningstillfälle

löneavdrag icke verkställas med belopp,

som motsvarar å utbetalningstillfället

belöpande skatt, skall vid senare

utbetalningslillfälle före ingången

av den månad, då nästföljande

uppbördstermin infaller, avdragas så

stort belopp att de innehållna beloppen

tillhopa förslå att gälda under

nämnda uppbördstermin förfallande

skatt. Kan så icke ske och inbetalar

icke arbetstagaren efter anmodan från

arbetsgivaren felande belopp senast

den lii den månad, då uppbördsterminen

infaller, skola de innehållna

beloppen innestå hos arbetsgivaren till

och med den 16 i samma månad. Därest

arbetstagaren inom sistnämnda tid

erlagt felande belopp jämte i 62 § omförmäld

särskild avgift, skall arbets
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

69

(Utskottets förslag.)

givaren inom den tid och i den ordning,

som i nämnda paragraf sägs, inbetala

skattebeloppet jämte avgiften.

Erlägges icke felande belopp jämte

omförmälda avgift inom nyss angiven

tid, har arbetsgivaren att skyndsamt

på sätt i 64 § tredje stycket sägs inbetala

innestående belopp till vederbörande

länsstyrelse eller lokala skattemyndighet

i stad.

(Kungl. Maj.ts förslag.)

givaren inom den tid och i den ordning,

som i nämnda paragraf sägs, inbetala

skattebeloppet jämte avgiften.

Erlägges icke felande belopp jämte

omförmälda avgift inom nyss angiven

tid, bär arbetsgivaren att skyndsamt

på sätt i 64 § tredje stycket sägs inbetala

innestående belopp till vederbörande

länsstyrelse eller lokala skattemyndighet

i stad.

Har genom löneavdrag jämlikt 47 § tredje stycket innehållits större belopp

än som enligt arbetsgivaren senare tillhandakommen debetsedel skall

under närmast följande uppbördstermin inbetalas, skall arbetsgivaren skyndsamt

mot kvitto tillhandahålla arbetstagaren vad sålunda för mycket innehållits.

50 §.

Arbetsgivare är pliktig att låta arbetstagare taga del av för honom utfärdad

debetsedel, som förvaras hos arbetsgivaren.

(Se vidare anvisningarna.)

51 g.

Efter utgången av den sista uppbördstermin, under vilken enligt de vid

debetsedel fogade skatteanvisningarna skatt skall erläggas, eller, om arbetstagare

tidigare slutar sin anställning, vid dennas slut skall arbetsgivaren till

arbetstagaren återställa debetsedeln.

Då arbetstagare slutar anställning

skall arbetsgivaren, därest innehållet

belopp innestår hos honom och anställningen

icke upphör under pågående

uppbördstermin, inbetala eller

medelst girering överföra nämnda belopp

till särskilt centralt postgirokonto.

Därvid skall å inbetalningskortet

eller girokortet angivas den skattskyldiges

namn och mantalsskrivningsadress

samt debetsedels nummer. Inbetalningen

sker kostnadsfritt.

Då arbetstagare slutar anställning

skall arbetsgivaren, därest innehållet

belopp innestår hos honom och anställningen

icke upphör under pågående

uppbördstermin, inbetala eller

medelst girering överföra nämnda bebelopp

till postgirokontot för skatteavdelningen

vid postkontoret i residensstaden

eller till postgirokontot för

skatteavdelningen vid postgirokontoret.

Därvid skall å inbetalningskortet

eller girokortet angivas den skattskyldiges

namn och mantalsskrivningsadress

samt debetsedels nummer. Inbetalningen

sker kostnadsfritt.

Vid inbetalning skall vidare iakttagas, att kvarstående skatt skall gäldas i

första hand.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

52 §.

Länsstyrelsen skall övervaka, att arbetsgivare behörigen fullgör sina skyldigheter

enligt bestämmelserna i 46—51 §§.

Det åligger lokal skattemyndighet att med hjälp av exekutionsbiträde!!

inom myndighetens tjänstgöringsområde biträda länsstyrelsen vid fullgörande

av ovannämnda övervakning.

På begäran av arbetsgivare eller arbetstagare skall den lokala skattemyndigheten

å den ort, där arbetsgivaren har sitt kontor eller lönen eljest utbetalas,

lämna besked i frågor, som angå skyldigheten att verkställa löneavdrag,

beräknandet av sådant avdrag eller tillämpningen i övrigt av bestämmelserna

i 46—51 §§.

Jämkning av preliminär skatt.

53 §.

1 mom. Jämkning av preliminär skatt skall av den lokala skattemyndigheten

verkställas under inkomståret

1) därest sådan ändring skett i skattskyldigs civilstånd eller barnantal, vartill

hänsyn skall tagas vid taxering under året näst efter inkomståret;

2) därest skattskyldig eller, om han avlidit, hans dödsbo gör sannolikt eller

det eljest för myndigheten framstår såsom troligt att den preliminära skatten

till följd av ändring i inkomsten eller rätt att vid taxering åtnjuta andra

avdrag än sådana som vid beräkning av nämnda skatt beaktats, kommer

att avvika från motsvarande slutliga skatt; eller

3) därest skattskyldig visar eller myndigheten eljest erhåller kännedom

örn att den skattskyldiges skatteförmåga blivit väsentligen nedsatt till följd

av långvarig sjukdom, olyckshändelse, ålderdom, underhåll av andra närstående

än barn, för vilka familjeavdrag är medgivet, eller annan därmed

jämförlig omständighet.

Jämkningen skall avse åvägabringande av sådan ändring av den preliminära

skatten, att denna kommer att så nära som möjligt överensstämma

med motsvarande slutliga skatt.

Där icke särskilda omständigheter till annat föranleda, skall i fall varom

under 2) eller 3) sägs jämkning av preliminär skatt icke äga rum, såvida

icke ändringen i den preliminära skatten skulle uppgå till minst en femtedel

av det förut beräknade skattebeloppet, dock minst tjugufem kronor.

Erhåller lokal skattemyndighet genom anmälan av skattskyldig eller eljest

vetskap om att preliminär skatt blivit obehörigen eller med oriktigt belopp

påförd eller att felaktighet ägt rum vid utskrivandet av debetsedel, skall myndigheten

vidtaga den jämkning av nämnda skatt, som i följd härav må erfordras.

Innan jämkning äger rum, skall den skattskyldige beredas tillfälle att yttra

sig, där detta icke uppenbarligen är obehövligt.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

71

(Kungl. Maj-.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

2 mom. Innebär beslut om jämkning av preliminär skatt, att sådan skatt

icke vidare skall utgå under inkomståret, och har skattskyldig inbetalt preliminär

skatt med belopp, som beräknas överskjuta motsvarande slutliga

skatt med minst en femtedel av sistnämnda skatt, dock minst tjugufem kronor,

skall efter beslut av den lokala skattemyndigheten det överskjutande

beloppet återbetalas till den skattskyldige, på sätt i 89 § 1 mom. sägs, utan

avvaktan å debitering av den slutliga skatten. Då särskilda omständigheter

därtill föranleda, må lokal skattemyndighet besluta om återbetalning av för

mycket erlagd preliminär skatt, även om den inbetalda preliminärskatten

icke överstiger den beräknade slutliga skatten på sätt nyss angivits.

Beslut om återbetalning av preliminär skatt må fattas av lokal skattemyndighet

jämväl under året näst efter inkomståret, därest ansökan därom inkommer

före utgången av april månad.

(Se vidare anvisningarna.)

54 §.

1 mom. Lokal skattemyndighet äger meddela beslut om jämkning i preliminär

skatt beträffande skattskyldiga, åt vilka myndigheten för inkomståret

utfärdat debetsedel, avseende sådan skatt.

Är skattskyldig icke bosatt inom förenämnda myndighets tjänstgöringsområde,

må ansökan örn jämkning i preliminär skatt ingivas till den lokala

skattemyndigheten å bosättningsorten. Denna har att, sedan erforderlig

utredning i ärendet införskaffats, översända ansökningen till i första stycket

omförmäld myndighet.

2 mom. Beslut om jämkning skall delgivas den skattskyldige. Innebär

beslut om jämkning, att debiterad preliminär skatt, som förfaller till betalning

efter det beslutet meddelats, skall utgöras med annat belopp än det

som tidigare utfärdad debetsedel utvisar, skall därjämte utfärdas ny debetsedel

upptagande den ändrade skatten.

Sker jämkning i preliminär skatt, vilken beräknas enligt skattetabell, av

anledning som i 53 § 1 mom. under 1) sägs, skall i beslutet angivas, vilken

kolumn i tabellen som med hänsyn till det ändrade civilståndet eller barnantalet

skall tillämpas vid skattens beräkning. Vidtages jämkning i nämnda

preliminära skatt av annan anledning än nyss sagts, skall i beslutet därom

angivas att den inkomst, varå skatten beräknas, skall nedsättas med visst

belopp eller med viss del av inkomsten eller ock att skatt skall utgå med

visst belopp vid varje avlöningstillfälle eller med viss procent av inkomsten.

Vid jämkning i preliminär skatt, vilken utgår efter i 7 § omförmäld procentsats,

skall i beslutet angivas efter vilken procentsats den ändrade skatten

skall utgöras.

3 mom. Beslut örn jämkning, som grundar sig på ansökan av skattskyldig,

skall, där icke ärendes invecklade beskaffenhet eller andra särskilda

omständigheter till annat föranleda, meddelas beträffande lön senast inom tio

dagar samt beträffande annan inkomst senast inom tjugu dagar efter det

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

ansökan om jämkning inkommit till den lokala skattemyndigheten. Beslutet

jämte, i förekommande fall, den nya debetsedeln skall skyndsamt tillställas

den skattskyldige utan kostnad för denne. Beslut, som avses i 53 § 2 morn.,

ävensom annat beslut, vilket meddelats av lokal skattemyndighet på landet,

skall därjämte tillställas länsstyrelsen.

Arbetstagare, å vilkens lön avdrag för gäldande av skatt skall verkställas,

har att ofördröjligen till arbetsgivaren överlämna beslut om jämkning jämte,

i förekommande fall, den nya debetsedeln. Dylikt beslut skall av arbetsgivaren

iakttagas med början vid det avlöningstillfälle, som infaller näst efter

det en vecka förflutit från det beslutet överlämnades till arbetsgivaren.

55 §.

Har genom löneavdrag innehållits större belopp än som enligt meddelat

beslut om jämkning skall under närmast följande uppbördstermin inbetalas,

skall arbetsgivaren skyndsamt mot kvitto tillhandahålla arbetstagaren vad

sålunda för mycket innehållits.

Anstånd med inbetalning av kvarstående eller tillkommande skatt.

56 §.

Skattskyldig, vars skattebetalningsförmåga på grund av arbetslöshet eller

sjukdom eller eljest oförvållat blivit nedsatt, må beviljas anstånd med erläggande

av kvarstående eller tillkommande skatt, som förfaller till betalning

under högst två av de uppbördsterminer, vilka utlöpa närmast efter det

ansökan om anstånd gjorts. Anståndstiden må bestämmas till längst ett år

efter utgången av den månad, varunder den första av nyssnämnda terminer

infaller.

57 §.

Gör skattskyldig sannolikt, att han

vid årlig taxering taxerats för samma

fastighet, inkomst, förmögenhet eller

virke å mera ån en ort, och har han

anfört besvär över endera av taxeringarna,

må den skattskyldige beviljas

anstånd med betalning av det lägre

av de skattebelopp, som påförts på

grund av taxeringarna, eller, örn skattebeloppen

äro lika stora, med ettdera

beloppet. Anståndet skall gälla intill

dess prövningsnämnden eller, om besvären

anförts direkt hos kammarrätten,

denna meddelat beslut i anledning

av besvären.

57 §.

Gör skattskyldig sannolikt, att han

taxerats å mera än en ort vid årlig

taxering för samma inkomst, förmögenhet

eller virke samt vid sådan taxering

eller allmän fastighetstaxering för

samma fastighet, och har han anfört

besvär över endera av taxeringarna,

må den skattskyldige beviljas anstånd

med betalning av det lägre av de skattebelopp,

som påförts på grund av

taxeringarna, eller, om skattebeloppen

äro lika stora, med ettdera beloppet.

Anståndet skall gälla intill dess antingen

prövningsnämnden eller fastighetsprövningsnämnden

eller, örn be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65. 16

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

svårén anförts direkt hos kammarrätten,

denna meddelat beslut i anledning

av besvären.

58 §.

Anstånd, som i 56 och 57 §§ avses, beviljas efter ansökan av skattskyldig

av den lokala skattemyndighet, som utfärdat debetsedel å den skatt som med

anståndet avses.

Beslut om anstånd skall skyndsamt meddelas den skattskyldige utan kostnad

för denne; på landet skall beslutet därjämte tillställas vederbörande länsstyrelse.

I övrigt skola, då fråga är om anstånd enligt 56 §, bestämmelserna

i 54 § 3 mom. sista stycket och 55 § äga motsvarande tillämpning.

Om anståndet skall verkställas anteckning å uppbördskort och i restlängd,

varom i 65 § förmäles. Har restlängd överlämnats till utmätningsman, skall

länsstyrelsen eller lokal skattemyndighet i stad skyndsamt underrätta denne

örn anståndet.

59 §.

Sedan meddelande örn anstånd inkommit till utmätningsmannen, må den

av anståndet omfattade skatten icke indrivas under tiden för anståndet, ej

heller må restavgift varom i 66 § sägs uttagas för skatten.

Har anståndstiden gått till ända utan att skatten till fullo guldits, skall dock

den skattskyldige erlägga restavgift å den del av skatten, som då återstod

ogulden.

Uppbörd av skatt.

60 §.

Uppbörd av skatt verkställes genom postverket samt de penninginrättningar,

med vilka Kungl. Majit därom träffat avtal.

61 §.

1 mom. Skatt, som förfaller till betalning

under viss uppbördstermin,

skall under samma termin inbetalas å

fast postanstalt inom riket eller i sådan

penninginrättning, varom i 60 §

sägs. Inbetalning sker kostnadsfritt.

Därvid skall den för den skattskyldige

utfärdade debetsedeln jämte för uppbördsterminen

avsedd skatteanvisning

företes. Skall enligt utfärdad debetsedel

debiterad skatt erläggas under me
-

61 §.

1 mom. Skatt, som förfaller till betalning

under viss uppbördstermin,

skall under samma termin inbetalas å

fast postanstalt inom riket eller i sådan

penninginrättning, varom i 60 §

sägs. Inbetalning sker kostnadsfritt.

Därvid skall den för den skattskyldige

utfärdade debetsedeln jämte för

uppbördsterminen avsedd skatteanvisning

företes. Skall enligt utfärdad

debetsedel debiterad skatt erläggas

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

ra än en termin, må, om därför avsedda

skatteanvisningar företes, under

en termin inbetalas jämväl den

del av skatten, som förfaller till betalning

under den eller de följande

terminerna.

under mera än en termin, må, örn

därför avsedda skatteanvisningar företes,

under en termin inbetalas jämväl

den del av skatten, som förfaller

till betalning under den eller de följande

terminerna. Debiterad skatt,

som förfaller till betalning under viss

uppbördstermin, må före terminens

ingång inbetalas eller medelst girering

överföras till i 51 § omförmält postgirokonto.

För skattskyldig, som har att vidkännas löneavdrag, skall arbetsgivaren ombesörja

inbetalningen, såvitt angår skatt som med löneavdraget avses. Då

arbetsgivare har att inbetala preliminär A-skatt för arbetstagare, skall arbetsgivaren

å skatteanvisningen hava ifyllt beloppet av sådan skatt

Arbetsgivare med flera än tjugufem

arbetstagare må, efter tillstånd av

länsstyrelsen i länet, inbetala arbetstagarnas

under uppbördstermin förfallande

skatt sålunda, att det sammanlagda

skattebeloppet antingen medelst

inbetalningskort eller girokort

inbetalas eller överföres till postgirokontot

för skatteavdelningen vid postkontoret

i residensstaden eller ock

översändes till vederbörande penninginrättning;

samtidigt därmed skola

för uppbördsterminen avsedda skatteanvisningar

ävensom summerad förteckning

i två exemplar över de olika

skattebeloppen insändas till skatteavdelningen

eller penninginrättningen.

För att sådan inbetalning skall anses

verkställd under uppbördsterminen,

skall försändelsen hava inkommit till

postanstalt eller penninginrättning senast

å terminens sista dag. Tillstånd,

Arbetsgivare med flera än tjugufem

arbetstagare skall inbetala arbetstagarnas

under uppbördstermin förfallande

skatt sålunda, att det sammanlagda

skattebeloppet antingen medelst

inbetalningskort eller girokort inbetalas

eller överföres till postgirokontot

för skatteavdelningen vid postkontor

i residensstaden eller ock översändes

till vederbörande penninginrättning;

samtidigt skola debetsedlar

jämte för uppbördsterminen avsedda

skatteanvisningar insändas till skatteavdelningen

eller penninginrättningen.

För att sådan inbetalning skall anses

verkställd under uppbördsterminen,

skall försändelsen hava inkommit till

postanstalt eller penninginrättning sebast

å terminens sista dag.

varom i detta stycke sägs, lämnas tills

vidare och må när som helst återkallas.

Statlig eller kommunal myndighet

äger, oavsett antalet arbetstagare,

utan särskilt tillstånd verkställa inbetalning

av skatt för arbetstagarna i

den ordning varom i detta stycke sägs.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

75

(Kungl. Maj.ts förslag.)

Inbetalning av skatt under uppbördstermin

må ock kunna fullgöras

sålunda, att skattebeloppet medelst

girering överföres till postgirokontorets

skatteavdelning. För att dylik inbetalning

skall anses fullgjord under

uppbördsterminen, skall girokort jämte

skatteanvisning eller skatteanvisningar

för uppbördsterminen ävensom,

i sistnämnda fall, summerad förteckning

i två exemplar över de olika

skattebeloppen hava inkommit till

postanstalt senast å terminens sista

dag.

(Utskottets förslag.)

Inbetalning av skatt under uppbördstermin

må ock kunna fullgöras

sålunda, att skattebeloppet medelst girering

överföres till postgirokontorets

skatteavdelning. För att dylik inbetalning

skall anses fullgjord under

uppbördsterminen, skall försändelse

innehållande girokort jämte skatteanvisning

eller skatteanvisningar för

uppbördsterminen ävensom, i sistnämnda

fall, summerad förteckning i

två exemplar över de olika skattebeloppen

hava inkommit till postanstalt

senast å terminens sista dag.

2 mom. Kontant inbetalning av skatt bör såvitt möjligt ske med jämna

penningar. Såsom betalningsmedel må jämväl användas postremissväxel, utfärdad

av riksbanken eller annan bank, för vilken Kungl. Majit fastställt

reglemente, samt ställd till eller överlåten å postverket eller vederbörande

penninginrättning.

Sker inbetalning av skatt med företeende

av debetsedel, skall den tjänsteman,

som mottager betalningen, frånskilja

och behålla den skatteanvisning,

enligt vilken betalningen erlägges,

samt till den, som verkställer inbetalningen,

återställa debetsedeln,

kvitterad och avstämplad i överensstämmelse

med anvisningar å densamma.

Verkställes inbetalning samtidigt

enligt minst tio debetsedlar, må

i stället vid inbetalningen lämnas interimskvitto,

upptagande namn och,

örn så erfordras, adress å den, som

verkställer inbetalningen, samt debetsedlarnas

antal och det belopp som

sammanlagt erlägges. Snarast därefter

skola debetsedlarna, kvitterade och

avstämplade, mot återbekommande

av interimskvittot återställas till den,

som verkställt inbetalningen.

lid arbetsgivare, som i i mom. tredje

stgeket avses, inbetalat skatt för arbetstagarna,

skall vederbörande tjäns
-

Sker inbetalning av skatt med företeende

av debetsedel, skall postanstalt,

skatteavdelning eller penninginrättning

frånskilja och behålla den

skatteanvisning. enligt vilken betalningen

erlägges, samt till den, som

verkställer inbetalningen, återställa

debetsedeln, kvitterad och avstämplad

i överensstämmelse med anvisningar å

densamma. Verkställes inbetalning i

den ordning, som i 1 mom. första stycket

sägs, samtidigt enligt minst tio debetsedlar,

må i stället vid inbetalningen

lämnas interimskvitto, upplagande

namn och, om så erfordras, adress å

den, som verkställer inbetalningen,

samt debetsedlarnas antal och det belopp

som sammanlagt erlägges. Snarast

därefter skola debetsedlarna,

kvitterade och avstämplade, mot återbekommande

av interimskvittot återställas

till den, som verkställt inbetalningen.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj.ts förslag.)

teman lämna kvitto till arbetsgivaren

d det inbetalda beloppet. Arbetsgivaren

bär därefter att förse envar arbetstagares

debetsedel med kvitto i

överensstämmelse med anvisningar å

debetsedeln.

Har annan än arbetsgivare, som i

1 mom. tredje stycket avses, inbetalat

skatt i den ordning som i 1 mom. sista

stycket sägs, skall postgirokontorets

skatteavdelning till den, som verkställt

gireringen, översända särskilt kvitto

(Utskottets förslag.)

Har skatt inbetalats i den ordning,

som i 1 mom. sista stycket sägs, skall

postgirokontorets skatteavdelning till

den, som verkställt gireringen, översända

särskilt kvitto beträffande varje

skatteanvisning.

med anvisning
-

beträffande varje skatteanvisning.

Kvitto, meddelat i annan ordning än i överensstämmelse

arna å debetsedeln, gäller icke mot statsverket.

62 §.

Har skattskyldig eller arbetsgivare

försummat att under uppbördstermin

inbetala därunder förfallande skatt,

äger han att med företeende av debetsedeln

senast den 17 i den månad, under

vilken terminen infallit, å fast

postanstalt inom riket erlägga skatten,

därvid han tillika skall gälda särskild

avgift, utgörande för skattebelopp örn

högst 20 kronor

över 20 men icke över 50 »

» 50 » » » 100 s

över 100 »

hundratal kronor.

62 §.

Har skattskyldig eller arbetsgivare

försummat att under uppbördstermin

inbetala därunder förfallande skatt,

äger han att med företeende av debetsedeln

senast den 18 i den månad,

under vilken terminen infallit, å fast

postanstalt inom riket erlägga skatten,

därvid han tillika skall gälda särskild

avgift, utgörande för skattebelopp örn

20 öre

50 »

1 krona samt

1 » för varje påbörjat

Inbetalas skatt i den ordning, som i första stycket sägs, skall vederbörande

tjänsteman förfara på sätt i 61 § 2 mom. andra stycket sägs samt därjämte

förse skatteanvisningen med frimärke till belopp, motsvarande den erlagda

särskilda avgiften.

63 §.

I fråga om inbetalning av skatt för sjöman, som är inskriven vid sjömanshus

och för vilken löneavdrag verkställes, skola i stället för de i 61 § 1 mom.

och 62 § meddelade bestämmelserna gälla vad nedan stadgas.

Vederbörande befälhavare skall till rederiet redovisa belopp motsvarande

verkställda löneavdrag samt översända för uppbördsterminen avsedda skatteanvisningar

jämte summerad förteckning i två exemplar över de särskilda

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

skattebeloppen. Samtidigt skall befälhavaren förse envar sjömans debetsedel

med kvitto i överensstämmelse med anvisningar å debetsedeln.

Vederbörande rederi skall inbetala under uppbördstermin förfallande skatt

sålunda att det sammanlagda skattebeloppet för de hos rederiet anställda

sjömännen medelst inbetalningskort eller girokort inbetalas eller överföres

till postgirokontot för skatteavdelningen vid postkontoret i residensstaden i

det län, där rederiet har sitt huvudkontor, eller medelst girering överföres lill

postgirokontot för skatteavdelningen vid postgirokontoret; samtidigt därmed

skola för uppbördsterminen avsedda skatteanvisningar ävensom summerad

förteckning i två exemplar över de särskilda skattebeloppen insändas till vederbörande

skatteavdelning.

Inbetalningen skall ske senast å sista dagen i andra månaden efter den,

då uppbördsterminen infallit. Möter hinder för inbetalning inom nämnda tid

må länsstyrelsen i det län, där rederiets huvudkontor är beläget, bevilja anstånd

med inbetalningen, i regel dock högst en månad.

64 §.

Ej må postanstalt under annan tid eller i annan ordning än i 61- eller 62 §

sägs, ej heller penninginrättning, som i 60 § avses, under annan tid eller i

annan ordning än i 61 § angives mottaga skattebelopp, som under viss uppbördstermin

förfallit till betalning eller eljest då fått erläggas. Ej heller må

belopp mottagas, som icke motsvarar vad som förfaller till betalning vid

den eller de uppbördsterminer inbetalningen avser.

Har under den i 62 § omförmälda tid skatt inkommit till penninginrättning,

som i 60 § avses, eller till skatteavdelning vid postkontoret i residensstad

eller till postgirokontorets skatteavdelning, skall den skattskyldige anmanas

att ofördröjligen inbetala den i 62 § angivna särskilda avgiften. Efterkommes

icke anmaningen, skall det inbetalda skattebeloppet inbetalas eller överföras

till särskilt postgirokonto för vederbörande länsstyrelse eller lokala skattemyndighet

i stad medelst inbetalningskort eller girokort.

Erlägges under uppbördstermin förfallande skatt helt eller delvis etter utgången

av den i 62 § eller, såvitt angår sjöman, den i 63 § angivna tiden men

innan åtgärd för indrivning av skatten vidtagits mot vederbörande, skall

skatten inbetalas eller överföras till det särskilda postgirokontot för vederbörande

länsstyrelse eller lokala skattemyndighet i stad medelst inbetalningskort

eller girokort, varå angivas skattskyldigs namn och mantalsskrivningsadress

samt debetsedels nummer. Vid inbetalning av skatt efter utgången av

tid, som i 62 eller 63 § sägs, skall jämväl erläggas restavgift i enlighet med

vad i 66 § stadgas.

Har efter utgången av den i 62 § eller, såvitt angår sjöman, den i 63 §

omförmälda tid skatt inkommit till penninginrättning eller skatteavdelning

varom i andra stycket sägs, skall beloppet översändas lill länsstyrelsen eller

den lokala skattemyndigheten på sätt i nämnda stycke angives.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj.ts förslag.)

Skatt, som innehållits genom löneavdrag

enligt 47 § tredje stycket, skall

under vederbörlig uppbördstermin

likaledes överföras till vederbörande

länsstyrelse eller lokala skattemyndighet

i stad på sätt i andra stycket i

denna paragraf sägs.

65 §.

1 mom. Penninginrättning, varom i

60 § sägs, skall dag för dag till skatteavdelningen

vid postkontoret i residensstaden

i länet dels redovisa inbetalda

skattebelopp medelst insättning

på skatteavdelningens postgirokonto,

dels ock insända motsvarande skatteanvisningar,

försedda med anteckning

eller påstämpling, att beloppen inbetalats

till inrättningen, jämte över desamma

upprättad förteckning i två

exemplar. Det ena exemplaret av förteckningen

skall, försett med kvitto

av vederbörande tjänsteman vid skatteavdelningen,

återställas till penninginrättningen.

Till skatteavdelningen vid postkontoret

i residensstaden skola postanstalterna

i länet dag för dag insända

inkomna skattebelopp och skatteanvisningar.

Postgirokontorets skatteavdelning

har att efter utgången av uppbördstermin

skyndsamt till skatteavdelningen

vid postkontoret i vederbörlig

residensstad översända till postgirokontorets

skatteavdelning inom föreskriven

tid inkomna skatteanvisningar.

2 mom. Skatteavdelningen vid postkontoret

i residensstad har att dag för

dag dels till skatteavdelningen vid

postkontoret i residensstad i annat län

översända skatteanvisningar, som av
-

(Utskottets förslag.)

Skatt, som innehållits genom löneavdrag

enligt 47 § tredje stycket, skall

under vederbörlig uppbördstermin

likaledes inbetalas eller överföras till

vederbörande länsstyrelse eller lokala

skattemyndighet i stad på sätt i andra

stycket i denna paragraf sägs.

65 §.

Penninginrättning, varom i 60 §

sägs, postanstalt och postgirokontorets

skatteavdelning skola redovisa

inbetald skatt till skatteavdelning vid

postkontor i residensstad i den ordning

Kungl. Maj:t bestämmer.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

79

(Kungl. Maj:ts förslag.)

se skattskyldiga i nämnda län, dels

ock i riksbanken å statsverkets checkräkning

för länsstyrelsens i länet räkning

insätta beloppet av inbetald

skatt. Skatteavdelningen skall därjämte

vid uppbördsterminens slut

lämna underrättelse till länsstyrelsen

angående beloppet av den skatt, som

avser skattskyldiga inom envar stad

i länet. Samtidigt skall motsvarande

uppgift lämnas till den lokala skattemyndigheten

i envar stad, såvitt staden

angår.

Skatteavdelningen vid postkontoret

i residensstad skall vidare efter utgången

av envar uppbördstermin i

fråga om skattskyldiga å landet göra

anteckning om inbetald skatt å uppbördskort,

som för sådant ändamål

överlämnats till skatteavdelningen,

samt att särskilt för varje kommun

eller del av kommun upprätta i tre

exemplar förteckning över debiterad

skatt, vilken förfallit till betalning under

uppbördsterminen men icke erlagts

i tid och ordning, som i 61, 62

eller 63 § sägs (restlång d). Restlängden

skall översändas till länsstyrelsen

senast två månader efter uppbördsterminens

början.

Därest Kungl. Maj:t så förordnar,

skall skatteavdelning vid postkontor

i stad på sätt i nästföregående stycke

sägs göra anteckning å uppbördskort

örn inbetald skatt samt upprätta restlängd,

såvitt angår skattskyldiga i staden.

Restlängden skall överlämnas till

den lokala skattemyndigheten i staden

inom tid som i föregående stycke

sägs.

(Utskottets förslag.)

Skatteavdelningen vid postkontor i

residensstad skall efter utgången av

envar uppbördstermin i fråga om

skattskyldiga å landet i länet göra

anteckning örn inbetald skatt å uppbördskort,

som för sådant ändamål

överlämnats till skatteavdelningen,

samt särskilt för varje kommun eller

del av kommun upprätta i tre exemplar

förteckning över debiterad skatt,

vilken förfallit till betalning under

uppbördsterminen men icke erlagts

i tid och ordning, som i 61, 62 eller

63 § sägs (restlängd). Restlängden

skall översändas till länsstyrelsen

senast två månader efter uppbördsterminens

början, dock att restlängd

avseende skattskyldiga, som i

63 § avses, skall översändas senast tre

månader efter utgången av den månad,

varunder uppbördsterminen infallit.

Därest Kungl. Maj:t så förordnar,

skall skatteavdelning vid postkontor i

stad på sätt i nästföregående stycke

sägs göra anteckning å uppbördskort

om inbetald skatt samt upprätta restlängd,

såvitt angår skattskyldiga i staden.

Restlängden skall överlämnas till

den lokala skattemyndigheten i staden

inom tid som i föregående stycke sägs.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

Skatteavdelningen vid postkontoret

i residensstad har att efter utgången

av uppbördstermin till den lokala

skattemyndigheten i annan stad än i

föregående stycke avses skyndsamt

avlämna de skatteanvisningar, som

avse skattskyldiga i staden. Skatteanvisningarna

skola vid överlämnandet

vara ordnade i nummerföljd samt

åtföljda av förteckning i två exemplar,

upptagande skatteanvisningarnas

nummer och belopp. Det ena

exemplaret av förteckningen skall,

försett med den lokala skattemyndighetens

kvitto, återställas till skatteavdelningen.

Den lokala skattemyndigheten

har att göra anteckning örn inbetald

skatt å uppbördskort samt att

i ovan omförmäld ordning upprätta

restlängd. Skatteanvisningarna skola

av den lokala skattemyndigheten senast

inom fyra månader efter uppbördsterminens

utgång återsändas till

skatteavdelningen vid postkontoret.

(Utskottets förslag.)

Sedan skatteavdelningen vid postkontor

i residensstad efter utgången

av uppbördstermin lämnat den lokala

skattemyndigheten i annan stad än i

föregående stycke sägs uppgift angående

skatt, som under terminen inbetalts

av skattskyldiga i staden, skall

nämnda myndighet göra anteckning

örn inbetald skatt ä uppbördskort

samt i ovan omförmäld ordning upprätta

restlängd.

Indrivning av resterande skatt.

66 §.

Skattskyldig, vilken underlåtit att inbetala skatt i tid och ordning, som i

61, 62 eller 63 § sägs, skall erlägga restavgift, beräknad efter fyra öre för varje

full krona av den sålunda icke erlagda skattens slutsumma, dock ej mindre

än tjugufem öre.

67 §.

Länsstyrelsen eller lokal skattemyndighet

i stad skall senast två månader

efter uppbördsterminens utgång överlämna

två exemplar av restlängden till

vederbörande utmätningsman för resternas

indrivning. Utmätningsmannen

skall så snart ske kan till vederbörande

exekutionsbiträde överlämna ett av

de honom tillställda exemplaren.

67 §.

Länsstyrelsen eller lokal skattemyndighet

i stad skall senast två månader

eller, såvitt angår skattskyldiga som

i 63 § avses, senast fyra månader efter

uppbördsterminens utgång överlämna

två exemplar av restlängden till vederbörande

utmätningsman för indrivning

av de restförda beloppen. Utmätningsmannen

skall så snart ske kan

s. 81 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

81

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

till vederbörande exekutionsbiträde

överlämna ett av de honom tillställda

exemplaren.

68 §.

Innan restlängd översändes till utmätningsman, skall länsstyrelsen eller den

lokala skattemyndigheten i stad med ledning av befolkningsregistret undersöka,

huruvida skattskyldig, som icke i behörig ordning erlagt sin skatt, avflyttat

till annan fastighet inom kommunen eller till annan kommun eller

huruvida skattskyldig, som är arbetstagare, erhållit anställning hos annan

arbetsgivare än som finnes angiven å vederbörligt uppbördskort. I förekommande

fall skall i restlängden antecknas, vad sålunda eller eljest må vara av

betydelse för skattens indrivande.

69

Skall indrivning av skatt äga rum, åligger det vederbörande utmätningsman

att verkställa indrivningen och för sådant ändamål förrätta utmätning

eller bevilja införsel.

Utmätningsman må åt exekutionsbiträde uppdraga att verkställa indrivning

av skatt samt att för sådant ändamål förrätta utmätning av lös egendom

eller, där förordnande jämlikt 21 § 8) lagen om införsel i avlöning,

pension eller livränta meddelats, bevilja införsel.

Innan utmätningsman eller exeku- Innan utmätningsman eller exekutionsbiträde

vidtager indrivningsåt- tionsbiträde vidtager indrivningsåt
-

gärd som ovan sägs, skall han genom

tjänstebrev anmana den skattskyldige

att fullgöra sin betalningsskyldighet.

gärd som ovan sägs, bär han, där ej

omständigheterna göra sannolikt att

anmaningen blir utan verkan, genom

tjänstebrev anmana den skattskyldige

att fullgöra sin betalningsskyldighet.

Då exekutionsbiträde förrättat utmätning, skall det vid utmätningen förda

protokollet av honom genast insändas till den utmätningsman, av vilken han

erhållit uppdraget att verkställa utmätningen, och åligger det utmätningsmannen

att med ärendet vidare lagligen förfara.

Av exekutionsbiträde indrivna medel skola till utmätningsmannen redovisas

i den ordning, som därför finnes särskilt stadgad.

70 §.

1 mom. Vad i 6 § utsökningslagen stadgas om jäv mot utmätningsman är

ock gällande med avseende å den, som på grund av denna förordning förrättar

utmätning.

2 mom. Vid utmätning enligt denna förordning skola, med de förbehåll

som i 3 mom. sägs, lända till efterrättelse utsökningslagens föreskrifter örn

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 7 sami. Nr 65.

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

verkställighet av utmätning och vad därvid må undantagas, om utmätt egendoms

försäljning, om fördelning av medel, som till följd av utmätning influtit,

samt örn klagan över utmätningsmans förfarande.

3 mom. Vad i utsökningslagen stadgas om skyldighet för borgenär att i

vissa fall förskjuta kostnad äger ej tillämpning vid utmätning enligt denna

förordning.

Utmätning må även i gäldenärens frånvaro genast förrättas utan att sådan

underrättelse, varom i 59 och 60 §§ utsökningslagen sägs, blivit honom meddelad.

Skall utmätning ske av gäldenären tillhörig fast egendom, som finnes

å annan ort än där han har sitt hemvist, skall dock underrättelse jämte

uppgift örn förrättningsstället med rekommenderat tjänstebrev senast fjorton

dagar före förrättningen avsändas till gäldenären under adress, som angivits

i restlängden eller eljest kan av utmätningsmannen utrönas. Återkommer

brevet såsom obeställbart, skall utmätningsmannen därom underrätta överexekutor

vid insändandet av protokoll över utmätningen; och åligger det i

sådant fall överexekutor att, innan vidare åtgärder för egendomens försäljning

vidtagas, anställa de ytterligare efterforskningar rörande gäldenärens

vistelseort, som med hänsyn till av utmätningsmannen redan vidtagna åtgärder

och övriga omständigheter må anses erforderliga, samt, om vistelseorten

därvid utrönes, på sätt överexekutor finner lämpligt lämna gäldenären

underrättelse örn utmätningen. Har egendomen veterligen övergått till ny

ägare, skola åtgärder varom i detta stycke sägs i stället vidtagas för hans

underrättande. Kan hans adress ej utrönas, bör dock underrättelse lämnas

förre ägaren.

4 mom. Beträffande införsel för skatt skall iakttagas vad som är stadgat

i 21 § lagen örn införsel i avlöning, pension eller livränta.

71 §.

Framgår av restlängden, att skattskyldig vistas å ort inom riket, belägen

utom det utmätningmansdistrikt, där skatten påförts honom, eller att av

annan anledning indrivning bör verkställas inom annat utmätningsmansdistrikt,

åligger det utmätningsmannen i det förra distriktet, därest icke honom

veterligen annan inom samma distrikt är pliktig att ansvara för skatten eller

tillgång till dennas gäldande eljest där förefinnes, att omedelbart hos utmätningsmannen

i det senare distriktet begära handräckning för skattens uttagande.

Därvid skall överlämnas fullständigt restlängdsutdrag, försett med

uppgift om ovannämnda i restlängden antecknade förhållanden samt med intyg,

att skatten icke kunnat inom distriktet uttagas.

72 §.

Kan skattskyldig, i annat fall än i 71 § avses, icke anträffas inom den

kommun, där skatten blivit honom påförd, åligger det utmätningsmannen,

därest icke honom veterligen annan inom samma distrikt är pliktig att

s. 83 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

83

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

ansvara för skatten eller tillgång till dennas gäldande eljest där förefinnes,

att ofördröjligen med ledning av det hos honom befintliga anställningsregistret

eller genom införskaffande av upplysningar ur befolkningsregistret hos

länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten noga undersöka, å vilken

ort den skattskyldige eller annan, som är pliktig att ansvara för skatten, må

kunna anträffas.

Undersökningen skall bedrivas skyndsamt och bör vara slutförd senast en

månad efter det restlängden kommit utmätningsmannen tillhanda.

Framgår av undersökningen eller annorledes, att skattskyldig må kunna

anträffas å ort inom riket, belägen utom det utmätningsmansdistrikt, där

skatten påförts honom, eller att av annan anledning indrivning bör verkställas

inom annat utmätningsmansdistrikt, åligger det utmätningsmannen i det

förra distriktet att omedelbart hos utmätningsmannen i det senare distriktet

begära handräckning för skattens uttagande. Därvid skall överlämnas fullständigt

restlängdsutdrag, försett med intyg att den skattskyldige blivit inom

distriktet förgäves eftersökt samt att skatten där icke kunnat uttagas, ävensom

med uppgift örn vad vid undersökningen framkommit rörande vederbörandes

vistelseort och anställning eller andra omständigheter, som kunna

föranleda till antagande att skatten kan uttagas å annan ort.

73 §.

Kan skattskyldig enligt behöriga intyg icke anträffas å handräckningsorten,

skall utmätningsmannen därstädes verkställa sådan utredning, som i

72 § omförmäles, samt därefter för handräckningens verkställande översända

restlängdsutdrag i ärendet, försett med intyg om att skatten icke kunnat

inom distriktet uttagas samt med uppgift örn vad vid ifrågavarande utredning

framkommit, till utmätningsmannen i det distrikt, där den skattskyldige

enligt den sist verkställda utredningen må kunna anträffas. Förstnämnde

utmätningsman skall tillika till sökanden lämna underrättelse om till vem

ärendet överlämnats.

Har vid utredningen icke framkommit var den skattskyldige må kunna

anträffas, skall utmätningsmannen i handräckningsorten i stället återsända

restlängdsutdraget till sökanden.

74 §.

Det åligger utmätningsman, hos vilken handräckning begärts, att intill

dess slutredovisning avgivits senast den 20 i varje månad över postgiro till

sökanden redovisa dittills influtna medel samt i övrigt så skyndsamt ombesörja

handräckningen, att slutredovisning, såvitt på utmätningsmannen

beror, kommer sökanden tillhanda senast inom sex månader efter det utmätningsmannen

emottagit framställningen örn handräckning.

75 §.

I mom. Därest skattskyldig, som häftar för restförd skatt, enligt vunnen

upplysning vistas å känd ort utom riket och skatten vid undersökning inom

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

riket icke kunnat uttagas, skall utmätningsmannen, där ej stadgandet i 2 mom.

till annat föranleder och under förutsättning att det restförda beloppet överstiger

femtio kronor, därom göra anmälan hos länsstyrelsen, som såvitt ske

kan vidtager åtgärd för att den skattskyldige genom vederbörande beskickning

eller konsulat erhåller anmaning att till beskickningen eller konsulatet

erlägga skatten.

2 mom. Föreligger mellan Sverige och främmande stat överenskommelse,

på grund varav handräckning i sistnämnda stat kan erhållas för indrivning

av skatt, skall det åligga utmätningsmannen att, om skatten ej kunnat uttagas

här i riket men anledning föreligger till antagande att den skall kunna indrivas

genom handräckning i den främmande staten, vidtaga de åtgärder, som

enligt vad särskilt stadgats erfordras för erhållande av sådan handräckning.

76 §.

Finner länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten i stad sådana omständigheter

föreligga, att skattskyldig eller arbetsgivare, som jämlikt denna

förordning är ansvarig för arbetstagares skatt, bör försättas i konkurs här i

riket för utfående av skatt, skall länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten

förordna, att framställning därom skall göras; dock att, då skattebelopp,

för vilket den skattskyldige eller arbetsgivaren häftar, understiger

etthundra kronor, sådan framställning ej må ske, med mindre i det föreliggande

fallet synnerliga skäl därtill äro.

77 §.

Utmätningsman på landet skall å tredje söckendagen före varje månads

utgång till länsstyrelsen samt utmätningsman i stad den 15 i varje månad till

den lokala skattemyndigheten i staden insända uppgift, upptagande specifikt

de skatteposter, beträffande vilka efter avgivandet av nästföregående uppgift

indrivningen slutförts till följd av verkställd inbetalning eller meddelat beslut

om avkortning eller avskrivning. Uppgiften skall dock icke upptaga skatt, som

på grund av handräckning skall slutligen redovisas till annan än länsstyrelsen

eller den lokala skattemyndigheten.

Lokal skattemyndighet i stad har att å tredje söckendagen före varje månads

utgång till länsstyrelsen insända uppgift, som i första stycket sägs, dock

att däri upptagen skatt skall angivas summariskt.

Samtidigt med att uppgift enligt första eller andra stycket insändes, skall

till vederbörande myndighets postgirokonto gireras enligt uppgiften influten

skatt.

78 §.

Utmätningsman eller exekutionsbiträde skall å medel, som han uppbär enligt

denna förordning, utfärda särskilt kvitto (indrivningskvitto), dock att

sådant kvitto icke erfordras då medel erläggas genom insättning å utmät
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

85

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

ningsmannens eller exekutionsbiträdets tjänstepostgirokonto. Indrivningskvittot

skall vid betalningstillfället lämnas till den som erlagt beloppet eller,

där så icke kan ske, såsom då beloppet översänts med posten, tillställas honom

i tjänstebrev. Annat kvitto än indrivningskvitto eller av postverket utfärdat

kvitto örn insättning å tjänstepostgirokonto är icke gällande.

79 §.

För indrivning av skatt, som ankommit på landsfiskal, skall stadgad restavgift

tillfalla statsverket. Har landsfiskal för indrivningen anlitat exekutionsbiträde,

äger dock denne uppbära hälften av restavgiften för medel med

vilkas indrivning han tagit befattning, dock högst femtio kronor för varje

restförd skattepost.

Har indrivningen ankommit på annan utmätningsman än landsfiskal, äger

sådan utmätningsman uppbära restavgiften, i den mån denna icke överstiger

etthundra kronor för varje restförd skattepost. Har exekutionsbiträde anlitats

för indrivningen, äger dock denne uppbära hälften av den utmätningsmannen

tillkommande restavgiften för medel, med vilkas indrivning han tagit

befattning. Där i stad, med eller utan magistrat, i övrigt finnas meddelade

särskilda föreskrifter rörande dispositionen av restavgift, skola dessa

föreskrifter fortfarande tills vidare tillämpas. Restavgiften skall till den del

densamma överstiger etthundra kronor tillfalla statsverket.

Har utmätningsman fått vidkännas kostnad för införande i ortstidning av

kungörelse om utmätt lös egendoms försäljning eller för egen resa vid utmätning

av fast egendom, vare han, där utmätningen ägt rum för uttagande

av skatt, berättigad till ersättning för sagda kostnad på sätt i enskilda utsökningsmål

gäller.

Restavgift och ersättning, varom i denna paragraf är fråga, må utan särskilt

bemyndigande uttagas.

80 §.

Riksräkenskapsverket äger att, i den mån så påkallas, meddela särskilda

föreskrifter i fråga örn redovisning av medel, som influtit efter indrivning.

Avkortning och avskrivning av skatt samt balanslängd.

81 §.

Avkortning av debiterad skatt skall äga rum,

då genom oriktig debitering slutlig eller tillkommande skatt påförts skattskyldig

dubbelt eller med för högt belopp eller påförts annan person än som

vederbort; skolande i sistnämnda fall, såframt icke den rätteligen skattskyldige

på grund av stadgandet i 91 § är från betalningsskyldighet fri, i sammanhang

med beslut örn avkortning förordnas om det avkortade beloppets

uttagande hos denne;

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

då beträffande slutligt påförd pensionsavgift sådant skäl föreligger till

upphävande av avgiftspåföringen, som avses i 15 § tredje stycket lagen om

folkpensionering;

då någon vunnit nedsättning i eller befrielse från honom åsatt taxering;

samt

då genom beslut om jämkning debiterad preliminär skatt nedsatts.

Vidare skall, därest debiterad preliminär skatt överstiger motsvarande

slutliga skatt, det överskjutande beloppet avkortas i den mån det är oguldet.

Har arbetsgivare till gäldande av arbetstagares skatt verkställt avdrag å

lön jämlikt denna förordning eller jämlikt lagen om införsel i avlöning,

pension eller livränta, men kan på grund av arbetsgivarens obestånd det innehållna

beloppet icke utfås hos denne, skall motsvarande debiterade preliminära

eller kvarstående skatt avkortas, såvitt den skattskyldige angår, och

samma belopp i stället uppdebiteras såsom fordran hos arbetsgivaren.

82 §.

Avskrivning av debiterad skatt må äga rum,

1) då den skattskyldige saknar utmätningsbara tillgångar till skattens gäldande

och införsel i honom tillkommande avlöning, pension eller livränta

enligt gällande bestämmelser icke kan äga rum, dock att avskrivning icke

må ske för skatt, för vilken fast egendom svarar, med mindre utretts att

betalning för skatten icke kunnat erhållas ur egendomen;

2) då upplysning icke kunnat vinnas om skattskyldigs vistelseort eller

skattskyldig icke kunnat anträffas å ort, där han enligt inhämtade upplysningar

antagits uppehålla sig;

3) då skattskyldig vistas å utrikes ort och minst två år förflutit från det

åtgärd av beskickning eller konsulat eller vederbörande utländska myndighet

vidtagits för beloppets utfående, utan att detsamma influtit;

4) då skattskyldig vistas å utrikes ort och anmaning att gälda skatten ej

kan tillställas honom genom beskickning eller konsulat eller vederbörande

utländska myndighet; samt

5) då beloppet av den skatt, för vilken till utlandet avflyttad eller därstädes

eljest bosatt skattskyldig häftar, icke överstiger femtio kronor.

Avskrivning av preliminär skatt må icke äga rum förrän efter utgången

av andra uppbördsåret efter det, under vilket skatten förfallit till betalning.

Avskrivning av kvarstående skatt må icke äga rum förrän efter utgången

av det uppbördsår, under vilket skatten förfallit till betalning.

Avskrivning av anledning, som under 2) sägs, må ske tidigast två år efter

det att bevis om sådant hinder, som där avses, först utfärdats.

Då arbetsgivaren jämlikt 95 § är ansvarig för arbetstagares skatt, må avskrivning

av denna icke äga rum, förrän det befunnits, att skatten av anledning,

som i första stycket sägs, ej heller kan utfås av arbetsgivaren.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

87

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

83 §.

Beträffande skatt, som ifrågasättes till avskrivning på grund av att den

skattskyldige icke äger tillgång till dess gäldande eller vistas å okänd ort,

skola i stad vederbörliga hindersbevis granskas av den lokala skattemyndigheten.

Om granskningen och vad därvid förekommit skall tecknas intyg

å hindersbevisen eller å en förteckning över desamma.

Granskning, som i första stycket sägs, erfordras icke beträffande skatt,

för vars uttagande handräckning enligt 71 eller 72 § begärts.

84 §.

Utmätningsman på landet skall under månaderna februari, juni och oktober

senast å fjortonde söckendagen i månaden hos länsstyrelsen samt utmätningsman

i stad under samma månader senast å femte söckendagen i månaden

hos den lokala skattemyndigheten i staden till avkortning eller avskrivning

anmäla skattskyldig påförd skatt, vilken enligt då tillgängliga intyg

eller andra handlingar må avkortas eller avskrivas. Vid sådan anmälan skall

fogas längd över samtliga till avkortning eller avskrivning ifrågakommande

poster samt bevis om de förhållanden, på vilka anmälningen grundas; i förekommande

fall skall vid längden fogas jämväl intyg, varom förmäles i 83 §.

Sedan lokal skattemyndighet i stad granskat de enligt första stycket dit

inkomna handlingarna, har myndigheten att senast å fjortonde söckendagen

i den månad, under vilken handlingarna inkommit, till länsstyrelsen översända

desamma tillika med bevis om granskningen.

Lokal skattemyndighet i stad har att å tredje söckendagen före varje månads

utgång till länsstyrelsen insända längd över debiterad preliminär skatt,

som till följd av meddelat beslut om jämkning skall avkortas.

85 §.

Länsstyrelsen skall pröva fråga om avkortning eller avskrivning av skatt

och, där stadgade förutsättningar härför föreligga, förordna om skattens

avkortning eller avskrivning. Saknas i något fall erforderlig utredning skall,

intill dess sådan vunnits, med prövningen av avkortnings- eller avskrivningsfrågan

i denna del anstå.

Beslut rörande avkortning eller avskrivning skall meddelas senast den 20 i

månaden näst efter den, då anmälan härom inkommit till länsstyrelsen. Örn

beslutet skall vederbörande utmätningsman på landet eller lokal skattemyndighet

i stad ofördröjligen underrättas.

86 §.

över skatt, som avkortas före upprättandet av restlängd, skall länsstyrelsen

upprätta särskild avkortningslängd med angivande tillika av orsaken till

avkortningen.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

87 §.

1 mom. Har avskrivning av skatt ägt rum, kvarstår likväl den skattskyldiges

och, i förekommande fall, arbetsgivarens betalningsskyldighet. I händelse

framdeles anledning förekommer till antagande, att obetald skatt kan

uttagas, skall denna åter uppföras i räkenskaperna, varefter åtgärder ånyo

skola vidtagas för dess indrivande och redovisning.

Det åligger exekutionsbiträde, som erhåller kännedom örn att tillgång finnes

till gäldande av avskriven skatt, att därom ofördröjligen underrätta vederbörande

utmätningsman. Erhåller utmätningsman sålunda eller annorledes

kännedom örn förhållande, som nyss sagts, har han att därom underrätta

på landet länsstyrelsen och i stad den lokala skattemyndigheten.

2 mom. Sedan avkortning av skatt medgivits, skola åtgärder för skattens

indrivning icke vidare äga rum. Skulle emellertid avkortad skatt frivilligt

erläggas, skall den i räkenskaperna ånyo uppföras och behörigen redovisas.

88 §.

Före den 15 januari varje år skall balanslängd över all vid nästföregående

års utgång oredovisad skatt av utmätningsmannen insändas på landet

till länsstyrelsen och i stad till den lokala skattemyndigheten.

Balanslängden, som bör åtföljas av intyg örn hinder som mött för indrivningen

eller verkställigheten, skall upptaga:

a) specifikt den skatt, som beror på sökt handräckning, med uppgift för

envar skattskyldig om den eller de utmätningsman, hos vilka handräckning

blivit sökt, och dagen för varje sådan åtgärd; samt

b) likaledes specifikt all övrig skatt, vilken är beroende på åtgärd inom

distriktet, med noggrann uppgift om de åtgärder, som vidtagits, och örn det

hinder, som mött för indrivningen.

I balanslängden må skatt, som restförts under senast tilländalupna år, upptagas

summariskt.

Sedan den lokala skattemyndigheten granskat den enligt första stycket dit

inkomna balanslängden, har myndigheten att före utgången av januari månad

samma år till länsstyrelsen översända densamma tillika med bevis om

granskningen.

Restitution av skatt.

89 §.

1 morn. överstiger erlagd preliminär skatt motsvarande slutliga skatt, oberäknat

fastighetsskatt och i 1 § omförmälda annuiteter, skall länsstyrelsen

i det län, där skatten debiterats, utan kostnad för den skattskyldige till denne

återbetala det överskjutande beloppet. Restitution skall dock icke ske av belopp

understigand# fem kronor.

Det åligger lokal skattemyndighet i stad att skyndsamt till länsstyrelsen

översända förteckning över skattskyldiga, vilka enligt första stycket äro be
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

89

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

rättigade återbekomma skatt, med angivande tillika av de belopp som böra

återbetalas.

Sedan beslut, som i 53 § 2 mom. avses, inkommit till länsstyrelsen, skall

länsstyrelsen utan kostnad för den skattskyldige till denne återbetala det belopp,

som han enligt beslutet äger återbekomma.

2 mom. Har riksräkenskapsverket vid granskning av verkställd debitering

funnit, att anledning föreligger till antagande att slutlig eller tillkommande

skatt blivit någon påförd obehörigen eller med för högt belopp, skall

ämbetsverket underrätta vederbörande länsstyrelse härom. Länsstyrelsen har

att verkställa den utredning i ärendet, som må finnas erforderlig, och att,

därest vederbörande finnes hava erlagt skatt obehörigen eller med för högt

belopp, till honom återbetala vad som för mycket erlagts. Finner länsstyrelsen

eljest att förhållande, som nyss sagts, föreligger, har länsstyrelsen likaledes

att återbetala för mycket erlagt belopp.

Envar, som eljest vinner nedsättning i eller befrielse från honom påförd

slutlig eller tillkommande skatt, äger att genom länsstyrelsen i det län, där

debiteringen skett, kostnadsfritt återbekomma vad han för mycket erlagt.

Därest någon, utan att sådant fall som i andra stycket sägs är för handen,

hos länsstyrelsen visar, att för samma år mera än en pensionsavgift enligt

lagen örn folkpensionering erlagts för honom, skall länsstyrelsen återbetala

vad som befinnes erlagt utöver den högsta avgifteris belopp.

3 mom. Skall den, som jämlikt stadgandet i 2 mom. första eller andra

stycket är berättigad återbekomma skatt, som debiterats å en ort för visst år,

i stället utgöra skatt, som debiterats eller bör debiteras å annan ort eller för

annat år, och är sistnämnda skatt vid meddelandet av beslut i restitutionsärendet

ej gulden, äger den skattskyldige utfå allenast den del av det för

mycket erlagda beloppet, som överstiger det belopp vilket han sålunda rätteligen

har att utgöra. Återstoden av det erlagda beloppet skall gottskrivas den

skattskyldige till gäldande av sistnämnda skatt och i förekommande fall skyndsamt

tillställas länsstyrelsen i det län, inom vilket den ort är belägen, där

skatten debiterats eller bör debiteras.

4 mom. Häftar den, som enligt 1 eller 2 mom. är berättigad återbekomma

erlagt skattebelopp, för restförd skatt, äger han utfå allenast vad som överstiger

det oguldna beloppet jämte därå belöpande restavgift. Återstoden skall

gottskrivas honom till gäldande av den oguldna skatten jämte restavgift och

i förekommande fall tillställas annan länsstyrelse med motsvarande tillämpning

av bestämmelserna i 3 mom.

90 §.

Envar som jämlikt 89 § 2 mom. första eller tredje stycket eller efter besvär

över taxering eller debitering vinner nedsättning i eller befrielse från

honom påförd slutlig eller tillkommande skatt, äger vid återbekominande av

för mycket erlagt belopp tillika erhålla ränta å det belopp, som utbetalas,

efter fem procent för år.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90 Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Vid beräkning av ränta skall iakttagas:

att ränta utgår för skatt, som preliminärt erlagts under vederbörligt uppbördsår,

från utgången av nämnda år samt för annan skatt, därest den erlagts

under förra hälften av ett uppbördsår, från och med den 1 därpå följande

september och, därest den erlagts under senare hälften av ett uppbördsår,

från och med den 1 därpå följande mars;

att, därest skatten betalts i flera poster och restitutionen avser allenast viss

del av det sammanlagda skattebeloppet, det för mycket erlagda beloppet avräknas

mot det eller de belopp som sist guldits; samt

att ränta utgår till och med den dag, då beloppet återbetalas.

Efterkrav och preskription av skatt.

91 §.

För slutlig eller tillkommande skatt,

som befinnes vara från debitering

obehörigen utesluten eller till för

ringa belopp påförd, är den skattskyldige

fortfarande ansvarig; dock är

han fri från betalningsskyldighet, därest

icke krav delgives honom inom tre

år efter utgången av det uppbördsår,

under vilket skatten, om debitering i

vederbörlig ordning skett, skolat erläggas,

samt utslag i mål angående vederbörandes

betalningsskyldighet är

meddelat inom två år efter det kravet

hos honom anställdes.

92 §.

Skatt må icke uttagas senare än

fem år efter utgången av det uppbördsår,

under vilket skatten enligt

verkställd debitering skolat erläggas.

91 §.

1 mom. För slutlig eller tillkommande

skatt, som befinnes vara från

debitering obehörigen utesluten eller

till för ringa belopp påförd, är den

skattskyldige fortfarande ansvarig;

dock är han fri från betalningsskyldighet,

därest icke krav delgives honom

inom tre år efter utgången av det

uppbördsår, under vilket skatten, om

debitering i vederbörlig ordning skett,

skolat erläggas, samt utslag i mål angående

vederbörandes betalningsskyldighet

är meddelat inom två år efter

det kravet hos honom anställdes.

2 mom. Skatt må icke uttagas

senare än fem år efter utgången av

det uppbördsår, under vilket skatten

enligt verkställd debitering skolat erläggas.

Centrala uppbördsnämnden.

92 §.

Kungl. Maj.t förordnar en för hela

riket gemensam nämnd (centrala

uppbördsnämnden) med uppgift

att

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj-.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

dels, efter framställning från länsstyrelse,

lokal skattemyndighet, arbetsgivare

eller skattskyldig eller när

anledning därtill eljest uppkommer,

meddela bindande förklaring beträffande

frågor örn sättet för uttagande

av preliminär skatt samt örn verkställande

av löneavdrag,

dels lämna anvisningar i frågor

rörande uppbördsförfarandet,

dels, efter framställning från länsstyrelse

eller lokal skattemyndighet,

avgiva yttranden i ärenden rörande

uppbörd av skatt,

dels ock, när anledning därtill

föreligger, till Kungl. Maj:t avgiva förslag

till föreskrifter rörande tillämpning

av denna förordning.

Nämnden skall bestå av ordförande

och fyra ledamöter. En av ledamöterna

skall förordnas till vice ordförande.

Ordföranden och vice ordföranden

skola vara lagkunniga och erfarna i

domarvärv, allmänna eller administrativa,

eller eljest väl kvalificerade för

sin uppgift. Av övriga ledamöter skola

en äga särskild insikt och erfarenhet

i uppbörd sfrågor samt två vara i arbetsförhållanden

erfarna och kunniga.

Sistnämnda båda ledamöter förordnas

för två år i sänder, en efter

förslag av svenska arbetsgivarföreningarnas

förtroenderåd och en efter

förslag av landsorganisationen i Sverige.

För envar ledamot utses en suppleant

enligt samma regler som gälla

för utseende av ledamöter.

Förslag till ledamot och suppleant

skall för att vinna avseende upptaga

minst två personer, lämpliga såsom

ledamot, och två personer, lämp
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

t

(Utskottets förslag.)

liga såsom suppleant. Har vederbörligt

förslag icke avgivits, förordnar

Kungl. Maj.t ändå ledamot och suppleant.

Nämnden är beslutför, då tre medlemmar

äro tillstädes.

Nämnden må i den utsträckning

Kungl. Maj.t förordnar åtnjuta biträde

av sakkunniga.

Beträffande nämndens verksamhet

skola de i 110 §, lil § 1 mom. samt

112 § taxeringsförordningen meddelade

bestämmelserna i tillämpliga delar

gälla.

Rätt att taga del av preliminär

självdeklaration m. m.

93 §.

Tjänsteman hos lokal skattemyndighet

och länsstyrelse, ordförande

och ledamöter i den centrala uppbördsnåmnden,

hos nämnden anställda

tjänstemän samt sakkunnig, som

biträder nämnden, ävensom, med

motsvarande tillämpning av bestämmelsen

i 56 § 1 mom. första stycket

taxeringsförordningen, beskattningsnämnd

äga taga del av preliminär

självdeklaration eller annan uppgift

eller handling, som avlämnats eller

tillhandahållits enligt bestämmelse i

denna förordning. Självdeklaration,

uppgift eller handling som nyss sagts

skall jämväl tillhandahållas andra

tjänstemän än de förut nämnda, därest

dessa i och för sin befattning böra

erhålla del därav.

Den, som äger taga del av självdeklaration,

uppgift eller handling,

varom i första stycket sägs, må, i den

mån så erfordras för fullgörande av

vad vederbörande jämlikt denna förordning

åligger, jämväl taga del av

s. 93 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

93

(Kungl. Maj:ls förslag.) (Utskottets förslag.)

självdeklaration eller annan uppgift

eller handling som avlämnats till ledning

vid ärlig taxering.

Självdeklaration, uppgift eller handling

som i första stycket sägs skola

förvaras under samma tid som motsvarande

självdeklaration vid årlig

taxering.

Vad i 56 § 1 mom. andra, fjärde,

femte, sjätte och åttonde styckena

taxeringsförordningen stadgas beträffande

självdeklaration, uppgift eller

handling som avlämnats till ledning

vid årlig taxering, skall i tillämpliga

delar gälla även i fråga örn självdeklaration,

uppgift eller handling som

i första stycket avses.

Ansvar för debitering, uppbörd, indrivning och redovisning av skatt.

93 §. 9A §.

Häradsskrivare eller uppbördskamrerare

är ansvarig för den debitering,

som på honom ankommer.

Postverket ansvarar för den uppbörd

av skatt, som äger rum genom

verkets försorg.

I stad är uppbördskamreraren ansvarig

för indrivningens och redovisningens

behöriga verkställande.

På landet ansvarar vederbörande

utmätningsman för indrivning eller

befordrande till avkortning eller avskrivning

av ogulden skatt.

9* §.

Underlåter lokal skattemyndighet

eller på landet utmätningsman att

inom föreskriven tid fullgöra vad på

vederbörande enligt denna förordning

ankommer, skall länsstyrelsen, då sådant

blivit känt, omedelbart vidtaga

1 mom. Häradsskrivare eller kronokamrerare

är ansvarig för den debitering,

som på honom ankommer.

Postverket ansvarar för den uppbörd

av skatt, som äger rum genom

verkets försorg.

I stad är kronokamreraren ansvarig

för indrivningens och redovisningens

behöriga verkställande.

På landet ansvarar vederbörande

utmätningsman för indrivning eller

befordrande till avkortning eller avskrivning

av ogulden skatt.

2 mom. Underlåter lokal skattemyndighet

eller på landet utmätningsman

att inom föreskriven tid fullgöra

vad på vederbörande enligt denna förordning

ankommer, skall länsstyrelsen,

då sådant blivit känt, omedelbart

s. 94 Kontrollera mot PDF

94 Bevillningsutskottets

(Kungl. Maj:ts förslag.)

de åtgärder, vartill förhållandena kunna

föranleda.

Gör utmätningsman i stad sig skyldig

till underlåtenhet, varom förmäles

i första stycket, skall lokal skattemyndighet

i staden förfara på sätt i

nämnda stycke stadgas beträffande

länsstyrelse.

betänkande nr 65.

(Utskottets förslag.)

vidtaga de åtgärder, vartill förhållandena

kunna föranleda.

Gör utmätningsman i stad sig skyldig

till underlåtenhet, varom förmäles

i första stycket, skall lokal skattemyndighet

i staden förfara på sätt i nämnda

stycke stadgas beträffande länsstyrelse.

Arbetsgivares ansvar för arbetstagares skatt, m. m.

95 §.

Underlåter arbetsgivare, som är skyldig verkställa löneavdrag, utan skälig

anledning att vederbörligen fullgöra denna skyldighet, är han jämte arbetstagaren

ansvarig för skatt, vilken löneavdraget skolat avse, till belopp som

svarar mot vad han underlåtit att avdraga.

Arbetsgivarens ansvarighet må dock göras gällande endast om arbetstagaren

underlåter att efter anmaning erlägga ifrågavarande skatt. Det felande

beloppet må i sådant fall uttagas hos arbetsgivaren i samma ordning som stadgats

i fråga om indrivning av skatt, därvid arbetsgivaren tillika är skyldig att

å beloppet erlägga restavgift.

Bestrider arbetsgivare skyldighet att svara för arbetstagares skatt, har utmätningsmannen

att av den lokala skattemyndigheten i orten inhämta besked,

huruvida arbetsgivaren är ansvarig för skatten. Denna må icke hos arbetsgivaren

uttagas, därest icke sistnämnda myndighet funnit arbetsgivaren ansvarig

för skatten. Har länsstyrelsen efter besvär av arbetsgivare över lokal

skattemyndighets beslut funnit denne icke vara ansvarig för arbetstagares

skatt, skall länsstyrelsen till arbetsgivaren återbetala skatt, som denne erlagt

för arbetstagaren, jämte ränta efter fem procent för år.

Har arbetstagares skatt uttagits hos arbetsgivare, skall nämnda förhållande

anmärkas i det indrivningskvitto, som överlämnas till arbetsgivaren.

96 §.

Arbetsgivare, som betalt skatt för arbetstagare jämlikt 95 §, äger söka beloppet

åter av arbetstagaren. Härvid har arbetsgivaren att till vederbörande

utmätningsman insända det till arbetsgivaren överlämnade indrivningskvittot.

Utmätningsmannen må hos arbetstagaren uttaga beloppet i samma ordning

som stadgats i fråga om indrivning av skatt, därvid arbetstagaren tilllika

är skyldig att å beloppet erlägga restavgift.

97 §.

Har arbetsgivare verkställt löneavdrag men icke inbetalat det innehållna

beloppet i tid och ordning, som i 61, 62 eller 63 § sägs, må beloppet uttagas

s. 95 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

95

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

hos arbetsgivaren i samma ordning, som stadgats i fråga om indrivning av

skatt, och skall arbetsgivaren därvid å beloppet erlägga restavgift.

Arbetstagaren är fri från betalningsansvar för motsvarande skattebelopp,

ändå att på grund av arbetsgivarens obestånd det innehållna icke kan utfås

hos denne.

98 §.

Arbetsgivare, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker, skall hava sin

bokföring så ordnad att därav framgå arbetstagares namn, utbetald lön samt

löneavdrags belopp.

Det åligger arbetsgivare, som i första stycket sägs, att efter anmaning

av vederbörande föredragande i uppbördsärenden hos länsstyrelsen tillhandahålla

sin bokföring med därtill hörande handlingar för kontroll å verkställandet

av löneavdrag.

Kontroll, som i andra stycket avses, skall såvitt möjligt ske på sådant sätt

och på sådan tid, att den icke förorsakar hinder i verksamheten för den, vars

bokföring är föremål för kontrollen. Där arbetsgivaren det begär och det

lämpligen kan ske, skall kontrollen verkställas hos honom. Hava handelsböcker

eller andra handlingar överlämnats för kontroll, skola de så snart ske

kan återställas. Meddelande om resultatet av kontrollen skall snarast lämnas

arbetsgivaren.

Ansvarsbestämmelser m. m.

99 §.

Har någon lämnat oriktig uppgift till arbetsgivare om förhållande, som har

betydelse för verkställandet av löneavdrag, under sådana omständigheter att

det kan antagas hava skett i syfte att åstadkomma att löneavdrag icke verkställes

eller sker med för lågt belopp, eller

har någon i preliminär självdeklaration eller i ansökan om jämkning av

preliminär skatt uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnat oriktig uppgift,

ägnad att för honom eller den han företräder leda lill frihet från preliminär

skatt eller till för låg sådan skatt, eller

har någon i ansökan jämlikt 48 § 2 mom. om nedsatt löneavdrag eller i ansökan

om anstånd med inbetalning av skatt uppsåtligen eller av grov oaktsamhet

lämnat oriktig uppgift angående förhållande av betydelse för ärendets

avgörande,

straffes med dagsböter.

100 §.

Underlåter arbetsgivare, som är

skyldig verkställa löneavdrag, att fullgöra

vad honom sålunda åligger eller

verkställer han löneavdrag med för

100 §.

1 m o m. Underlåter arbetsgivare,

som är skyldig verkställa löneavdrag,

att fullgöra vad honom sålunda åligger

eller verkställer han löneavdrag

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj.ts förslag.)

lågt belopp och begås gärningen av

uppenbar tredska, eller

underlåter arbetsgivare att inora föreskriven

tid till uppbördsmyndighet

inbetala innehållet belopp,

straffes med dagsböter.

101 §.

Fullgör icke arbetsgivare eller försäkringsanstalt

behörigen vad vederbörande

enligt 20 § åligger, eller

fullgör icke arbetsgivare behörigen

vad honom enligt 50 §, 51 § första

stycket eller 98 § första stycket åligger,

straffes med böter, högst trehundra

kronor.

(Utskottets förslag.)

med för lågt belopp och begås gärningen

av uppenbar tredska, eller

underlåter arbetsgivare uppsåtligen

eller av grov oaktsamhet att inom föreskriven

tid till uppbördsmyndighet

inbetala innehållet belopp,

straffes med dagsböter.

2 mom. Fullgör icke arbetsgivare

eller försäkringsanstalt behörigen vad

vederbörande enligt 20 § åligger, eller

fullgör icke arbetsgivare behörigen

vad honom enligt 50 §, 51 § första

stycket eller 98 § första stycket åligger,

straffes med böter, högst trehundra

kronor.

101 §.

Den, som jämlikt 93 § erhållit del

av självdeklaration eller annan uppgift

eller handling, som avlämnats eller

tillhandahållits enligt bestämmelse

i denna förordning eller som avlämnats

till ledning vid årlig taxering,

må ej i vidare mån än utövningen

av tjänst eller uppdrag erfordrar

offentliggöra eller yppa innehållet i

sådan handling. Bryter någon häremot

straffes, där han ej för sin förseelse

är underkastad ansvar för tjänstefel,

med dagsböter eller fängelse i högst

sex månader.

102 §.

Straff enligt denna förordning skall icke inträda, då den skyldige för sin

förseelse är underkastad ansvar för tjänstefel eller förseelsen eljest är belagd

med straff enligt allmänna strafflagen.

103 §.

1 mom. Hörsammar icke skattskyldig anmaning att avlämna preliminär

självdeklaration, eller

underlåter arbetsgivare eller försäkringsanstalt att hörsamma anmaning enligt

20 §, eller

s. 97 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

97

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

underlåter arbetsgivare, som är skyldig verkställa löneavdrag, att fullgöra

sådan skyldighet eller verkställer han löneavdrag med för lågt belopp, eller

fullgör arbetsgivare icke vad honom åligger enligt 50 §, 51 § första stycket

eller 98 § första eller andra stycket,

äger länsstyrelsen förelägga den försumlige lämpligt vite.

Då fråga uppstår om tillämpning av Då fråga uppstår om tillämpning av

förelagt vite, skall av vederbörande

föredragande i uppbördsärenden hos

länsstyrelsen, uppbördskamrerare, häradsskrivare

eller annan behörig person

anmälan därom göras hos länsstyrelsen,

som har att, efter prövning

av härvid förekommande förhållanden,

förordna örn uttagande av det

vite, vartill någon finnes hava gjort

sig förfallen.

förelagt vite, skall av vederbörande

föredragande i uppbördsärenden hos

länsstyrelsen, kronokamrerare, häradsskrivare

eller annan behörig person

anmälan därom göras hos länsstyrelsen,

som har att, efter prövning

av härvid förekommande förhållanden,

förordna om uttagande av det

vite, vartill någon finnes hava gjort

sig förfallen.

2 mom. Den som verkställer delgivning av jämlikt denna förordning meddelat

vitesföreläggande, äger att därför av den försumlige undfå gottgörelse

med fem kronor för varje förrättning.

104 §.

Förseelse, som i 99—101 §§ omförmäles, må åtalas, förutom vid laga domstol

i brottmål, vid den rätt där vederbörande skall svara i tvistemål i allmänhet.

105 §.

Böter och vitén, som ådömas enligt denna förordning, tillfalla kronan.

106 §.

Förmenar någon, att slutlig eller tillkommande skatt blivit genom fel vid

debiteringen obehörigen eller med oriktigt belopp honom påförd eller att felaktighet

ägt rum vid utskrivandet av hans debetsedel, äger han att däri söka

rättelse hos den lokala skattemyndighet, som verkställt debiteringen. Ansökan

om rättelse skall ingivas till nämnda myndighet inom natt och år efter det

skatten blivit sökanden avfordrad.

107 §.

Den, som icke åtnöjes med beslut av lokal skattemyndighet, äger i beslutet

söka ändring hos länsstyrelsen genom besvär, vilka skola hava inkommit

till länsstyrelsen inom en månad från den dag, då klaganden erhöll del

av beslutet.

108 §.

över länsstyrelses beslut enligt denna förordning må besvär anföras hos

kammarrätten, dock att klagan icke må föras över länsstyrelses beslut rörande

Bihang till riksdagens protokoll 1015. 7 sami. Nr 65. 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

preliminär taxering, sättet för uttagande av preliminär skatt, debitering eller

jämkning av sådan skatt, verkställande av löneavdrag eller anstånd med inbetalning

av skatt. Besvären skola hava inkommit till länsstyrelsen inom en

månad från den dag, då klaganden erhöll del av beslutet, vid påföljd, om den

tid försittes, att besvären icke upptagas till prövning. Ej må den omständigheten,

att besvären i stället för till länsstyrelsen ingivits till kammarrätten,

utgöra hinder för deras upptagande till prövning, därest besvären till kammarrätten

inkommit före utgången av nyss stadgade besvärstid. I sådant fall

skola besvären av kammarrätten omedelbart överlämnas till vederbörande

länsstyrelse.

Sedan besvären inkommit till länsstyrelsen, har länsstyrelsen att infordra

förklaringar och, där förklaringarna därtill föranleda, påminnelser från vederbörande

samt därefter skyndsamt överlämna handlingarna till kammarrätten

med det yttrande, vartill omständigheterna giva anledning.

Över kammarrättens utslag må klagan förås hos Kungl. Majit genom besvär,

vilka tillika med bevis om dagen för utslagets delfående skola hava inkommit

till finansdepartementet inom två månader från den dag, då klaganden

erhöll del av utslaget, vid påföljd, om den tid försittes, att besvären icke

upptagas till prövning.

Vid prövning av besvär över utdömande av vite må jämväl frågan, huruvida

vitet bort föreläggas, komma under bedömande.

109 §.

Besvär eller ansökan enligt denna förordning må jämte tillhörande handlingar

kunna, under iakttagande av stadgad tid och ordning, på klagandens

eget äventyr i betalt brev med posten insändas till vederbörande myndighet.

110 §.

Besvär över beslut enligt denna förordning eller över taxering befriar icke

skattskyldig i vidare mån än i 57 § sägs från att i behörig ordning erlägga

skatt.

Särskilda föreskrifter.

lil §•

örn debitering, uppbörd, indrivning och redovisning av skatt i Stockholm

är särskilt stadgat.

112 §.

De närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpningen av denna förordning,

meddelas av Kungl. Majit.

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Majlis förslag.) (Utskottets förslag.)

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1947; dock att förordningen

skall tillämpas redan dessförinnan såvitt fråga är om åtgärder, som erfordras

för att uppbörd av preliminär skatt i enlighet med förordningens bestämmelser

skall kunna äga rum från 1947 års ingång.

Genom denna förordning upphävas uppbördsreglementet den 14 december

1917 (nr 838), förordningen den 2 maj 1919 (nr 200) angående rätt till ränta

vid restitution av utskylder m. m., restindrivningsförordningen den 13 november

1931 (nr 394) samt förordningen den 30 april 1943 örn preskription av

utskylder m. m. (nr 207) så ock vad eljest finnes stadgat stridande mot denna

förordnings bestämmelser.

I samband med denna förordnings ikraftträdande skall följande iakttagas:

1) Skattskyldig är, med de inskränkningar som följa av vad nedan under

2) och 3) sägs, befriad från att erlägga:

A. av skatter, som skulle hava utgått på grund av 1946 års taxering,

a) statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, särskild skatt å förmögenhet,

landstingsmedel och tingshusmedel, i den män nämnda skatter enligt äldre

bestämmelser skolat erläggas under år 1947,

b) allmän kommunalskatt; samt

B. av skatter, som skulle hava utgått på grund av 1947 års taxering, statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt, särskild skatt å förmögenhet, landstingsmedel,

tingshusmedel samt allmän kommunalskatt.

2) Den under 1) stadgade befrielsen skall icke gälla beträffande fastighetsskatt.

3) Har skattskyldig vid 1948 eller 1949 års taxering taxerats för inkomst

av rörelse lill lägre belopp än vid 1946 respektive 1947 års taxering och

sammanhänger den högre inkomsten det tidigare året med att den skattskyldige

verkställt uppskrivning av lager av tillgångar, avsedda för omsättning

eller förbrukning i rörelse, skall den under 1) stadgade skattebefrielsen icke

avse den del av skatterna, som belöper å det överskjutande inkomstbelopp

som motsvaras av den sålunda framtagna dolda reserven i varulagret. Å

nämnda inkomstbelopp skall därvid anses belöpa så stor del av skatterna,

som motsvarar skillnaden mellan, å ena sidnn, de å den beskattningsbara

inkomsten eller det beskattningsbara beloppet i dess helhet belöpande skatterna

och, å andra sidan, de skatter som skulle hava utgått därest ifråga
-

varande belopp icke ingått i inkomsten.

Vad i föregående stycke stadgats

skall äga motsvarande tillämpning i

annat fall än där sägs, därest skattskyldig

under beskattningsår, för vilket

taxering verkställes år 1946 eller

1947, redovisat inkomst som överstiger

vad den skattskyldige normalt redovisar

såsom inkomst samt det berott

på åtgöranden av den skattskyl
-

Vad i föregående stycke stadgats

skall äga motsvarande tillämpning i

annat fall än där sägs, därest skattskyldig

under beskattningsår, för vilket

taxering verkställes år 1946 eller

1947, av rörelse eller annan förvärvskälla

redovisat inkomst, som överstiger

vad den skattskyldige normalt redovisar

såsom inkomst, samt det be
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

dige eller av juridisk person, i vilken

den skattskyldige är delägare, eller

annan därmed jämförlig orsak att

högre inkomst redovisats ifrågavarande

år.

Länsstyrelsen skall övervaka, att

beskattningsnämnderna i samband

med 1946 och 1947 års taxeringar

uppgöra förteckningar över sådana

skattskyldiga, beträffande vilka det

med hänsyn till innehållet av avgivna

självdeklarationer eller eljest kan

antagas, att skattskyldighet kommer

att föreligga jämlikt detta moment.

Det skall ankomma på vederbörande

prövningsnämnd att i samband

med 1948 respektive 1949 års taxering

fastställa, örn skattskyldig har

att erlägga skatt jämlikt detta moment.

Innan beslut härom fattas skall

den skattskyldige beredas tillfälle yttra

sig i ärendet. Om besvär över sådant

beslut skall gälla vad i allmänhet

är stadgat angående fullföljd av

talan mot prövningsnämnds beslut.

Skatt för inkomst som i detta moment

avses skall utgå, såvitt angår

inkomst under det beskattningsår för

vilket taxering verkställes år 1946, en

ligt de utdebitering sgrunder som gälla

för preliminär skatt för inkomståret

(Utskottets förslag.)

rott på åtgöranden av den skattskyldige

eller av juridisk person, i vilken

den skattskyldige är delägare, i

syfte att erhålla befrielse från att erlägga

skatt eller annan därmed jämförlig

omständighet att högre inkomst

redovisats ifrågavarande år.

Skatt, som i första eller andra stycket

avses, skall för inkomst, varför

taxering verkställes dr 1956, reduceras

med hälften av i nämnda skatt ingående

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

samt sådana landstingsmedel

och tingshusmedel, som belöpa å

inkomst.

Länsstyrelsen skall övervaka, att

beskattningsnämnderna i samband

med 1946 och 1947 års taxeringar

uppgöra förteckningar över sådana

skattskyldiga, beträffande vilka det

med hänsyn till innehållet av avgivna

självdeklarationer eller eljest kan antagas,

att skattskyldighet kommer att

föreligga jämlikt första eller andra

stycket.

Det skall ankomma på vederbörande

prövningsnämnd att i samband

nied 1948 respektive 1949 års taxering

fastställa, om skattskyldig har

att erlägga skatt jämlikt första eller

andra stycket. Innan beslut härom

fattas skall den skattskyldige beredas

tillfälle yttra sig i ärendet. Örn besvär

över sådant beslut skall gälla vad i

allmänhet är stadgat angående fullföljd

av talan mot prövningsnämnds

beslut.

Skatt för inkomst, som i första eller

andra stycket avses, skall utgå, såvitt

angår inkomst under det beskattningsår

för vilket taxering verkställes

år 1946, enligt den statliga skatteprocent

och den kommunala utdebi
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Bevilhångsutskottets betänkande nr 65.

101

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

1947 samt, såvitt angår inkomst un- tering, som gälla för preliminär skatt

der det beskattningsår för vilket taxe- för inkomståret 1947, samt, såvitt anring

verkställes år 1947, enligt dc går inkomst under det beskattningsgrunder

som gälla för preliminär år för vilket taxering verkställes år

1947, enligt den statliga skatteprocent

och den kommunala utdebitering, som

gälla för preliminär skatt för inkomståret

1948. Skatt som här avses

skall i sin helhet tillfalla staten.

Länsstyrelsen har att i förekom
-

skatt för inkomståret 1948. Skatt som

här avses skall i sin helhet tillfalla

staten.

Länsstyrelsen har att i förekommande

fall bestämma, under vilken mande fall bestämma, under vilken

termin eller under vilka terminer upp- termin eller under vilka terminer upphörd

skall ske av skatt som i detta börd skall ske av skatt som i första

moment avses.

4) Annuiteter å avdikningslån, som

upptagits å kronodebetsedel för år

1946, skola i sin helhet erläggas under

första uppbördsterminen eller å första

uppbördsstämman. Fastighetsskatt,

eller andra stycket avses.

4) Annuiteter å avdikningslån, som

upptagits å kronodebetsedel för år

1946, skola i sin helhet erläggas under

första uppbördsterminen eller å

första uppbördsstämman. Fastighets
-

som påföres på grund av 1946 och skatt, som påföres på grund av 1946

1947 års taxering, skall i sin helhet och 1947 års taxeringar, skall i sin

erläggas under uppbörds terminerna i helhet erläggas under uppbördstermimars

och maj månader år 1947 res- nema i mars, maj och juli månader

pektive år 1948. år 1947 respektive år 1948. Under

sistnämnda uppbördsterminer år 1948

skola jämväl erläggas annuiteter, varom

i 1 § förmäles. Debetsedel å fastighetsskatt

samt å fastighetsskatt och

nyssnämnda annuiteter skall med tillhörande

skatteanvisningar tillställas

skattskyldig senast den 25 februari

1947 respektive 1948.

5) I fråga örn skatt, som påförts eiler påföres på grund av 1946 eller tidigare

års taxering och som icke utgöres av skatt för fastighet för år 1946,

skola äldre bestämmelser fortfarande äga tillämpning.

6) Under januari månad 1947 skall, 6) Under år 1947 må under jaintill

dess en vecka förflutit från det nuari månad och, där särskilda förför

inkomståret 1947 gällande debet- hållanden därtill föranleda, jämväl

sedel kommit arbetsgivare tillhanda, under februari månad löneavdrag lill

denne verkställa löneavdrag till gäl- gäldande av arbetstagares skatt ske

dande av arbetstagares skatt med tio med tio procent av inkomsten eller,

procent av inkomsten eller, örn ar- örn arbetstagaren kan antagas kombetstagaren

kan anlagas komma alt ina att under nämnda inkomstår

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

under nämnda inkomstår uppbära

inkomst överstigande tiotusen kronor,

med femton procent av inkomsten. Å

belopp, understigande tjugufem kronor,

skall skatt icke utgå. Det belopp,

som vid varje utbetalningstillfälle

skall avdragas, skall avrundas till

närmast lägre hela krontal.

7) De ytterligare föreskrifter, som

erfordras i samband med denna förordnings

ikraftträdande, meddelas av

Kungl. Majit.

(Utskottets förslag.)

uppbära inkomst överstigande tiotusen

kronor, med femton procent av

inkomsten. Å belopp, understigande

tjugufem kronor, skall skatt icke utgå.

Det belopp, som vid varje utbetalningstillfälle

skall avdragas, skall

avrundas till närmast lägre hela

krontal.

7) Skattskyldig eller arbetsgivare,

som vill att preliminär B-skatt skall

utgå för inkomst av tjänst under år

1947, har att senast den 31 mars 1946

göra framställning härom hos taxeringsnämnden

i den skattskyldiges

hemortskommun. Underrättelse örn

nämndens beslut skall tillställas skattskyldig

eller ombud för denne samt,

därest arbetsgivare gjort framställningen,

jämväl denne. Oavsett huruvida

framställning gjorts hos taxeringsnämnden

eller ej, äger skattskyldig

eller arbetsgivare göra ansökan

som här avses hos den lokala skattemyndigheten.

8) De ytterligare föreskrifter, som

erfordras i samband med denna förordnings

ikraftträdande, meddelas av

Kungl. Majit.

Anvisningar

till 3 §.

Med stöd av 3 § sista stycket kan

lokal skattemyndighet i fall, då beräkning

av preliminär skatt enligt

skattetabell eller med viss procentsats

skulle visa otillfredsställande resultat,

på ansökan av skattskyldig eller på

eget initiativ förordna, att sådan skatt

skall utgå med belopp, som grundar

sig pp taxering och angives å debetsedeln.

Sådana fall kunna vara för

handen, då fråga är örn bruttoinkomst,

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

från vilken skattskyldig är berättigad

att göra avdrag för omkostnader till

betydande del av inkomsten, t. ex. inkomst

som åtnjutes av provisionsresande

eller arbetstagare, vilka hava att

själva bekosta material för arbetet. Då

skattskyldig väl åtnjuter inkomst av

tjänst i kommunalskattelagens mening

men icke uppbär inkomsten av

arbetsgivare, kan löneavdrag icke ske

och preliminär skatt ej heller beräknas

enligt skattetabell eller med viss

procentsats; såsom exempel å sådana

skattskyldiga kan nämnas viss serveringspersonal.

Även vid vissa andra inkomst- och

anställningsförhållanden kan det visa

sig ändamålsenligt att uttaga preliminär

skatt efter debitering. Så kan t. ex.

vara fallet, då skattskyldig har anställning

hos ett flertal arbetsgivare utan

att någon av dessa kan anses vara huvudsaklig

arbetsgivare eller då skattskyldig

jämte den huvudsakliga inkomsten

av tjänst har inkomst av

bisysslor eller eljest annan i förhållande

till förstnämnda inkomst

betydande inkomst av annan förvärvskälla

än tjänst. Vidare kan det

befinnas lämpligt att tillämpa debiteringsmetoden

då fråga är örn exempel

vis vissa grupper av stuveriarbetare,

arbetstagare i skogsbruk eller anläggningsindustri

eller hemarbetare, sysselsatta

inom vissa industrier. Med

hänsyn till de i hög grad varierande

anställnings- och inkomst förhållandena

kunna mera detaljerade anvisningar

icke lämnas rörande de fall,

då debitering smetoden bör användas.

Såsom allmän regel gäller emellertid,

att den metod för beräkning av preliminär

skatt bär tillämpas, som är för

den skattskyldige lämpligast. Vid be
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

dömandet härav skall jämväl beaktas,

att den metod som ur nyssnämnda

synpunkt bör tillämpas icke innebär

en oskälig belastning för arbetsgivaren

och icke medför väsentligt större

avvikelse mellan preliminär och slutlig

skatt än annan metod.

Arbetsgivare äger, liksom arbetstagare,

hos lokal skattemyndighet göra

framställning örn att få tillämpa debiteringsmetoden

för uttagande av preliminärskatten.

Har icke arbetstagaren

biträtt arbetsgivarens framställning,

skall myndigheten, innan beslut

i anledning därav meddelas, inhämta

yttrande från arbetstagaren eller ombud

för denne. Vid prövning av frågan,

örn preliminårskatten skall uttagas

efter debitering eller enligt tabell,

skall den lokala skattemyndigheten

fästa särskilt avseende vid vilken av

de båda metoderna som år för den

skattskyldige och det allmänna den

mest fördelaktiga.

_ Ben i 92 § omförmälda centrala

uppbördsnämnden skall, då sd finnes

påkallat, meddela bindande förklaringar

rörande de fall, då debiteringsmetoden

bör tillämpas.

till 46 §.

Med arbetsgivare förstås enligt denna förordning envar, som ingått avtal

med annan person att denne skall utföra arbete för hans räkning och

som i följd härav är skyldig utbetala lön till denne. Med arbetstagare förstås

i förordningen den, med vilken sådant avtal ingåtts. Såsom arbetstagare betraktas

emellertid icke den, som är att anse som självständig företagare.

Lika med arbetsgivare betraktas en- Lika med arbetsgivare betraktas enligt

förordningen den som till annan ligt förordningen den som till annan

utbetalar pension, annan livränta, un- utbetalar pension, livränta, undantags
-

dantagsförmåner, periodiskt understöd

eller därmed jämförlig periodisk intäkt,

varför givaren är berättigad till

avdrag enligt 31 § kommunalskatte
-

förmåner, periodiskt understöd eller

därmed jämförlig periodisk intäkt.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

105

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

lagen, allt såvida beloppet eller förmånen

hänför sig till mottagarens (arbetstagarens)

huvudsakliga arbetsanställning

eller eljest utgör mottagarens

huvudsakliga inkomst av förvärvskäl
-

lan tjänst.

Då en person åtagit sig utförande

av arbete och i sin tur anställt arbetstagare,

är han att anse som arbetsgivare

gentemot dessa. Huruvida han

skall betraktas såsom arbetstagare i

förhållande till sin uppdragsgivare eller

såsom självständig företagare, får

bedömas med hänsyn till dels innebörden

av det mellan dem träffade

avtalet, dels ock arten av den förvärvsverksamhet

som av uppdragsta
-

Det ankommer på centrala uppbördsnåmnden

att, dd så finnes påkallat,

meddela bindande besked angående

vem som är att anse såsom

arbetsgivare eller arbetstagare enligt

denna förordning.

gören bedrives. Vid skogsarbete, dikningsarbete,

byggnadsarbete m. m. förekommer

ofta, att en person åtager

sig att utföra visst arbete och i sin

tur anställer en eller flera personer

för dess utförande. Särskilt i norra

och mellersta Sverige är det sålunda

vanligt, att en skogsägare träffar avtal

med en jordbrukare, att denne

skall mot visst pris verkställa avverkning.

Jordbrukaren (kö rar en) utför

timmerkörslor men anställer skogsarbetare

(huggare), som verkställa huggning.

I sådant fall är jordbrukaren

att anse som arbetsgivare gentemot

de av honom anställda. Då inkomsten

av avverkningen för jordbrukaren

i regel torde utgöra inkomst av jordbruk

eller rörelse, blir denne vanligen

att betrakta såsom självständig

företagare. .... ,

Örn en person avlönas uteslutande genom andel i vinst, är lian att betrakta

som självständig företagare. I handelsbolag eller enkelt bolag ar det

icke ovanligt, att en eller flera delägare utföra arbete för bolagets räkning

och därför uppbära bestämd lön, beräknad för vecka, månad eller annan bestämd

tidsperiod, varjämte vederbörande, utöver lönen, erhåller viss del i

vinsten. Sådan delägare är icke arbetstagare enligt denna förordnings me
-

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj:ls förslag.) (Utskottets förslag.)

ning. Enligt skatteförfattningama anses icke heller den inkomst, som han

uppbär i fonn av lön, såsom inkomst av tjänst utan såsom inkomst av rörelse.

Om en person enligt denna förordning anses som arbetstagare, förändras däremot

icke denna hans ställning av att han jämte fastställd lön uppbär

tantiem.

Provision bör icke anses utgöra andel i vinst, då den utgår med hänsyn

till omsättningen. En handelsresande, som helt avlönas medelst provision,

är alltså arbetstagare, om han kan anses såsom anställd i huvudmannens

tjänst.

För bedömande av frågan, huruvida en person är att anse som arbetstagare

eller ej, saknar det betydelse, om han utför arbetet i sitt hem eller eljest å

arbetsplats, som av honom bestämmes, eller om han är släkt med arbetsgivaren.

Vid utbetalning av lön till arbetsgivarens

make eller hemmavarande

barn under sexton år eller hemmavarande

barn, som fyllt sexton men icke

aderton år och ej har så stor inkomst,

att den föranleder skatteplikt för barnet

enligt 51 § kommunalskattelagen,

skall dock löneavdrag icke verkställas,

enär icke nämnda personer utan den

utbetalande arbetsgivaren med hänsyn

till bestämmelserna i 20 § kommunalskattelagen

och 2 § förordningen

örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

taxeras för lönen eller ersättningen.

Har arbetstagaren jämte sin huvudsyssla en eller flera bisysslor, skall den

arbetsgivare, hos vilken arbetstagaren har sin huvudanställning, verkställa

löneavdrag, medan den eller de arbetsgivare, för vilkens eller vilkas räkning

arbetstagaren utför bisysslorna, icke hava att verkställa dylikt avdrag.

Kan av flera anställningar ingen anses såsom den huvudsakliga eller föreligger

tvekan örn vilken anställning som skall betraktas såsom huvudsaklig,

har arbetstagaren att vända sig till den lokala skattemyndigheten, som

meddelar besked om vid vilken anställning löneavdrag skall verkställas.

Arbetsgivares skyldighet att verkställa löneavdrag avser preliminär skatt

ävensom annan kvarstående skatt än fastighetsskatt jämte annuiteter å avdikningslån

och å förskott för avlösning av frälseräntor, men däremot icke tillkommande

skatt. Avdragsskyldigheten, såvitt angår kvarstående skatt och å

debetsedel till beloppet angiven preliminär skatt, är icke inskränkt till att avse

skatt, som utgår för inkomst av tjänst, utan gäller även i fråga om skatt för

annan inkomst. Den å debetsedel till beloppet angivna preliminära skatten

s. 107 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65. 107

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

kan nämligen, liksom den kvarstående skatten, avse båda de nyssnämnda

slagen av inkomst.

Arbetsgivare är skyldig göra avdrag endast för sadan till beloppet angiven

preliminär skatt och sådan kvarstående skatt, som arbetstagaren har att

erlägga i hemortskommun. Härigenom undantages skatt, som utgår för sådan

inkomst av jordbruksfastighet, annan fastighet och rörelse, vilken taxeras

i annan kommun än hemortskommunen.

Med stöd av 3 § sista stycket kan

lokal skattemyndighet i fall, då beräkning

av preliminär skatt enligt

skattetabell eller med viss procentsats

skulle visa otillfredsställande resultat,

på ansökan av skattskyldig eller arbetsgivare

eller på eget initiativ förordna,

att sådan skatt skall utgå med

belopp-, som grundar sig på taxering

och angives å debetsedeln. Sådana fall

kunna vara för handen, då fråga är

örn bruttoinkomst, från vilken skattskyldig

är berättigad att göra avdrag

för omkostnader till betydande del av

inkomsten, t. ex. inkomst som åtnjutes

av provisionsresande eller arbetstagare,

vilka hava att bekosta material

för arbetet. Dylika fall kunna vidare

inträffa, då av skattskyldig uppburen

inkomst av tjänst utgör blott obetydlig

del av hela hans inkomst. Då i

sistnämnda fall inkomsten av tjänst,

även örn den är arbetstagarens huvudsakliga,

är så obetydlig i förhållande

till annan inlcomst, att de genom

löneavdrag innehållna beloppen

icke förslå att gälda skatten å hela

inkomsten, äger den lokala skattemyndigheten

tillika förordna, att löneavdrag

icke skall verkställas. Då skattskyldig

väl åtnjuter inkomst av tjänst

i kommunalskattelagens mening men

icke uppbär inkomsten av arbetsgivare,

kan löneavdrag icke ske och preliminär

skatt ej heller beräknas enligt

skattetabell eller med viss procentsats;

Då skattskyldig enligt 3 § sista stycket

har att utgöra debiterad preliminär

skatt, äger lokal skattemyndighet i

fall, dd särskilda svårigheter att verkställa

löneavdrag föreligga, medgiva

att dylikt avdrag icke skall göras. Sådana

fall kunna vara för handen, då

en person har anställning hos ett flertal

arbetsgivare utan att någon av dessa

kan anses vara den huvudsaklige

arbetsgivaren.

Framställning örn befrielse från löneavdrag

kan göras både av arbetsgivare

och arbetstagare. Har arbetsgivare

begärt befrielse från att verkställa

löneavdrag, skall arbetstagare, som beröres

av framställningen, eller ombud

för denne höras däröver.

Vid prövning av arbetsgivares ansökan

örn befrielse från skyldighet att

verkställa löneavdrag skall särskilt beaktas

intresset för arbetstagare att erhålla

en bekväm skattebetalningsform

och för det allmänna att ernå en effektiv

utskyldsbetalning.

Den i 92 § omförmälda centrala

uppbördsnämnden skall, då så finnes

påkallat, avgiva bindande besked,

huruvida i visst eller vissa fall —

med hänsyn till skattskyldigs inkomst-

eller anställningsförhållanden

— befrielse från skyldighet att verkställa

eller vidkännas löneavdrag skall

medgivas.

Utom i fall, som ovan sägs, äger lokal

skattemyndighet förordna, att lö
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

såsom exempel å sådana skattskyldiga

kan nämnas viss serveringspersonal.

(Utskottets förslag.)

neavdrag icke skall verkställas eller

ske i begränsad omfattning, därest i

46 § 2 mom. tredje stycket sista punkten

och 48 § 2 mom. omförmälda omständigheter

åro för handen.

till 47 §.

överlämnas icke debetsedel avseende

preliminär skatt till arbetsgivaren,

bör denne, såvida det icke är uppenbart,

att anställningen hos honom

är att anse som bisyssla, alltid verkställa

avdrag med tjugufem procent

av lönebeloppet eller, såvitt angår sjöman

inskriven vid sjömanshus, med

tjugu procent. Gör arbetstagaren gällande,

att anställningen är av nyssnämnda

natur, bör arbetsgivaren i

tveksamma fall påfordra, att arbetstagaren

styrker förhållandet med intyg

från den lokala skattemyndigheten.

till 47 §.

Överlämnas icke debetsedel avseende

preliminär skatt till arbetsgivaren,

bör denne, såvida det icke är uppenbart,

att anställningen hos honom är

att anse som bisyssla, alltid verkställa

avdrag med tjugufem procent av lönebeloppet

eller, såvitt angår sjöman

inskriven vid sjömanshus, med femton

procent. Gör arbetstagaren gällande,

att anställningen är av nyssnämnda

natur, bör arbetsgivaren i tveksamma

fall påfordra, att arbetstagaren styrker

förhållandet med intyg från den

lokala skattemyndigheten.

Har debetsedel å kvarstående skatt icke överlämnats till arbetsgivaren,

har denne att hos den lokala skattemyndigheten i orten, d. v. s. å den plats

där arbetsgivaren har kontor, varifrån lön utbetalas, anmäla förhållandet,

så att ny debetsedel å kvarstående skatt kan utfärdas och tillställas arbets
-

givaren. Sistnämnda debetsedel torde som regel kunna vara arbetsgivaren

tillhanda å sådan tid under månaden, att åtminstone ett avlöningstillfälle

återstår, vid vilket löneavdrag för den kvarstående skatten kan verkställas;

kan så icke ske, har arbetstagaren att själv erlägga nämnda skatt.

till 50 §.

Då arbetstagaren tager del av sin hos arbetsgivaren förvarade debetsedel,

har han att göra detta pa sadant sätt och å sådan tid, att hinder icke förorsakas

arbetsgivaren eller hans personal i det förberedande arbetet för inbetalning

till uppbördsmyndigheten av innehållna belopp.

till 53 §.

Sker ändring i skattskyldigs civilstånd under förra delen av inkomståret

eller ändras senast den 1 november under inkomståret antalet barn därigenom,

att barn födes eller att barn, för vilket skattskyldig vid beräkningen av

preliminärskatt erhållit familjeavdrag, avlider, har lokal skattemyndighet

att utan särskild anmälan från den skattskyldige vidtaga den jämkning i

nämnda skatt, som av ändringen må betingas.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

109

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Lokal skattemyndighet äger jämväl utan särskild anmälan från den skattskyldige

upptaga fråga om jämkning av preliminär skatt i övriga i denna

paragraf omförmälda fall. Jämkning må icke ske, utan att den skattskyldige

beretts tillfälle att yttra sig, därest detta icke uppenbarligen är obehövligt.

Vid höjning av preliminär skatt utan skattskyldigs medgivande bör iakttagas

stor försiktighet, så att icke för hög sådan skatt uttages.

Den bevisning, som skattskyldig måste prestera för att erhålla jämkning,

är olika i det fall, som avses i 1 mom. under 2), och i de fall, som omförmälas

i samma mom. under 3). I det förstnämnda fallet behöver vederbörande

endast göra sannolikt, att ifrågavarande förhållande kommer att vara

för handen; mera kan han tydligen i detta fall icke heller åstadkomma. I

det sistnämnda fallet har han däremot att styrka, att de berörda omständigheterna

verkligen föreligga.

Vid beslut om jämkning skall den lokala skattemyndigheten tillse, att den

preliminära skatten för inkomståret så nära som möjligt kommer att överensstämma

med den slutliga skatt (oberäknat fastighetsskatt och förut omnämnda

annuiteter) som kan antagas komma att påföras på grund av taxering,

verkställd under året näst efter inkomståret. Har skattskyldig under

inkomståret, innan beslutet örn jämkning meddelats, erlagt högre preliminär

skatt än han rätteligen bort göra, skall icke sålunda inbetald skatt nedsättas

och vad som för mycket erlagts restitueras, utan den preliminära skatt, som

skall erläggas efter beslutet örn jämkning, skall i motsvarande grad reduceras,

så att den sammanlagda preliminärskatten kommer att uppgå till belopp,

som beräknas böra utgå för inkomståret. Fall kunna förekomma — sådana

torde inträffa i synnerhet vid jämkning under senare delen av inkomståret

— då preliminärskatten nedsättes med så stort belopp att, trots det den

skattskyldige helt befriats från att erlägga dylik skatt under återstående uppbördsterminer

under uppbördsåret, han likväl för inkomståret inbetalt högre

skatt än han kan antagas hava rätteligen bort göra. Uppgår det för mycket

inbetalda beloppet till minst en femtedel av den slutliga skatt, som kan beräknas

komma att utgå, dock till minst tjugufem kronor, äger skattskyldig

återbekomma det för mycket inbetalda beloppet utan avvaktan å debitering

av den slutliga skatten. Äro särskilda förhållanden för handen — fråga är

t. ex. om s. k. ömmande omständigheter eller om ett särskilt stort skattebelopp

— kan myndigheten, även om det angivna villkoret icke är uppfyllt,

medgiva alt det för mycket erlagda beloppet återbetalas till den skattskyldige.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

2) för sin del antaga följande

Förslag

till

lag om ändring i vissa delar av kommunalskattelagen den 28

september 1928 (nr 370).

Härigenom förordnas, att 65 och 66 §§ samt 70 § 1 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 ävensom anvisningarna till 20 § 2. och 3.,

48 § 1., 53 § 1. och 66 § 1. samma lag1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

65 §.

Frågan, huruvida skattskyldig haft barn eller icke, liksom ock frågan örn

barns ålder skall bedömas efter förhållandena den 1 november året näst

före taxeringsåret.

Har under---för taxeringen.

66 §.

Med hemortskommun förstås i denna lag den kommun, där den skattskyldige

författningsenligt skall vara mantalsskriven för året näst före taxeringsåret.

För den, som varit under ett beskattningsår eller del därav bosatt här i

riket utan att mantalsskrivningsskyldighet i någon kommun beträffande honom

förelegat för året näst före taxeringsåret, skall såsom hemortskommun

anses den kommun, där han först varit bosatt under det år, som närmast

föregått taxeringsåret.

För oskift---avlidnes hemortskommun.

För bolag eller annan sammanslutning, som jämlikt 64 § 2 mom. skall

betraktas såsom svensk ekonomisk förening, gäller såsom hemortskommun

den kommun, inom vilken den verkliga ledningen av företag^ utövades den

1 november näst före det år, som närmast föregått taxeringsåret.

För annan juridisk person än oskift dödsbo och bolag eller annan sammanslutning,

som nyss sagts, gäller såsom hemortskommun den kommun,

där vederbörande styrelse eller förvaltning den 1 november näst före det år,

som närmast föregått taxeringsåret, hade sitt säte eller där syssloman eller

ombud vid nämnda tid var bosatt.

(Se vidare anvisningarna.)

1 Senaste lydelse ''av 66 § se 1933: 394 samt av 70 § 1 mom. och anvisningarna till 20 § 2,

se 1938: 368.

opaginerad Kontrollera mot PDF

lil

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

70 §.

7 mom. Person, som tillhört främmande makts härvarande beskickning

eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning och som

icke varit svensk medborgare, anses i beskattningshänseende icke hava varit

här i riket bosatt. För inkomster, vilka enligt föreskrifterna i denna lag beskattas

i hemortskommunen, skall skatt av sådan person utgöras i den kommun

här i riket, där han under det år, som närmast föregått taxeringsåret,

först haft sitt egentliga bo och hemvist eller, utan att sådant fall förelegat,

stadigvarande vistats.

Vad ovan---svenska medborgare.

Anvisningar

till 20 §.

2. Hemmavarande barn---enligt 51 §.

Frågan örn barns ålder bedömes efter förhållandet den 1 november året

"häst före taxeringsåret (se 65 §).

3. Såsom allmänna skatter räknas allmänna utskylder till staten samt lill

landsting, kommun, församling, skoldistrikt, fattigvårdssamhälle, som avses

i 6 § lag örn fattigvården, tingslag och municipalsamhälle. Såsom allmän

skatt räknas däremot icke skogsaccis, ej heller skogsvårdsavgift.

till 48 §.

1. Vad i denna paragraf stadgas örn person, som varit här i riket bosatt,

skall på grund av föreskriften i 68 § tillämpas även å person, som här

i riket stadigvarande vistats. Jämlikt 65 § bedömes frågan, örn en person

varit gift eller om en gift person levt tillsammans med sin make, efter det

förhållande som rått under större delen av beskattningsåret, och bedömes

frågan, huruvida skattskyldig har barn eller icke, liksom ock frågan om

barns ålder efter förhållandena den 1 november året näst före taxeringsåret.

Med barn avses jämväl styvbarn ävensom adopterat barn. Avgörande

för frågan, huruvida skattskyldig haft husföreståndarinna, är det förhållande,

som rått under större delen av beskattningsåret.

till 53 §.

1. Såsom bosatt---i riket.

Huruvida en person skall bär mantalsskrivas eller ej, är således utan betydelse

för frågan örn hans skattskyldighet för inkomst. Ej heller avgöres

frågan örn omfattningen av hans skattskyldighet uteslutande med hänsyn

till förhållandena den 1 november näst före det år, som närmast föregått

taxeringsåret, utan avseende fästes vid omständigheterna under hela det år,

som närmast föregått taxeringsåret, och kan i anledning härav en person

komma att beskattas såsom här bosatt för allenast en del av samma år.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

till 66 §.

1. Av bestämmelserna i denna paragraf, jämförda med föreskriften i 68 §,

framgår, att för den som under ett beskattningsår eller del därav stadigvarande

vistats här i riket utan att mantalsskrivningsskyldighet i någon kommun

beträffande honom förelegat för året näst före taxeringsåret, skall såsom

hemortskommun anses den kommun, där han under det år, som närmast

föregått taxeringsåret, först vistats, utan att vistelsen varit allenast tillfällig.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1947; dock att bestämmelserna i

66 och 70 §§ samt anvisningarna till 53 och 66 §§ skola träda i kraft den

1 januari 1948.

I fråga örn eftertaxering för år 1946 eller tidigare år eller, såvitt angår nyss

angivna bestämmelser, i fråga örn eftertaxering för år 1947 eller tidigare år

skola äldre bestämmelser fortfarande gälla.

3) antaga följande

Förslag

till

förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den

28 september 1928 (nr 373) om statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt.

Härigenom förordnas, att 2 §, 4 §, 6 § 1 morn., 14 §, 20 § och 32 § förordningen

den 28 september 1928 om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt1

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

2 §•

Örn vad---följande undantag:

till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet hänföres slutlig eller tillkommande

skatt, som restituerats, avkortats eller avskrivits, i den mån avdrag

därför av skattskyldig åtnjutits vid tidigare års taxeringar;

vid beräkning —--beräknade nettointäkten.

4 §•

Från sammanlagda---därtill förslår;

slutlig eller tillkommande skatt, som under beskattningsåret påförts skattskyldig

här i riket, till den del skatten skall erläggas till kommun eller annan

kommunal samfällighet.

Skattskyldig, som — — — kommunalskattelagen sägs.

1 Senaste lydelse av 4 § se 1938:369, av 6 § 1 mom. se 1943:46 samt av 20 § se 1943: 264.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

113

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

6 §.

1 mom. Skyldighet att---eller rörelse;

för slutlig eller tillkommande skatt, som restituerats, avkortats eller avskrivits,

i den mån avdrag därför av den skattskyldige åtnjutits vid tidigare års

taxeringar; samt

för inkomst---eller rörelse;

för slutlig eller tillkommande skatt, som restituerats, avkortats eller avskrivits,

i den man avdrag därför av bolaget åtnjutits vid tidigare års taxeringar;

samt

för inkomst---ekonomiska föreningar.

14 §.

Har skattskyldig hemmavarande barn, som den 1 november året näst före

taxeringsåret icke fyllt 21 år, skall, därest barnets till inkomst- och förmögenhetsskatt

beräknade beskattningsbara belopp icke uppgår till minst 10 kronor,

den skattskyldige taxeras jämväl för barnets förmögenhet.

20 §.

Varje år bestämmes, med vilka procenttal av de i 18 § 2 mom. a), b) och

c) omförmälda grundbeloppen bottenskatt skall ingå i preliminär skatt dels

för nästkommande budgetårs förra hälft dels ock för detta budgetårs senare

hälft; därvid iakttages att procenttalen för nästkommande budgetårs förra

hälft skola vara lika med procenttalen för det löpande budgetårets senare

hälft. Slutlig skatt på grund av taxering visst år skall utgå efter de procenttal

av grundbeloppen, som bestämts med avseende å preliminär skatt för året

näst före taxeringsåret.

Vid bestämmandet--- — å livförsäkringsrörelsen.

32 §.

Om skattskyldig blivit genom beslut av vederbörande myndigheter beskattad

för samma inkomst eller förmögenhet såväl här i riket som i utländsk

stat, må Konungen på ansökan av den skattskyldige efter vederbörandes hörande

kunna, därest ömmande omständigheter eller eljest synnerliga skäl

föreligga, till undvikande av eller lindring i dubbelbeskattningen, förordna om

efterskänkande av inkomst- och förmögenhetsskatt. Har skatten redan erlagts,

återbekommes den i den ordning, som för restitution av skatt i uppbördsförordningen

stadgas.

Denna förordning träder i kraft den

1 januari 1947; dock att bestämmelsen

i 20 § skall träda i kraft den 1 januari

1946. I fråga örn eftertaxering för år

1946 eller tidigare år, skola äldre bestämmelser

fortfarande gälla.

Denna förordning träder i kraft den

1 januari 1947; dock att bestämmelsen

i 20 § skall träda i kraft den 1 januari

1946. 1 fråga örn eftertaxering för år

1946 eller tidigare år samt beträffande

skatt, som påförts eller påföres på

grund av taxering eller eftertaxering

för nämnda år, skola äldre bestämmelser

fortfarande gälla.

Iiihanci till riksdagens protokoll 1945. 7 sami. Nr 65.

H

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

4) antaga följande

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 1 § förordningen den 17 juni

1938 (nr 370) om särskild skatt å förmögenhet.

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 17 juni 1938 om särskild

skatt å förmögenhet skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

1 §■

Särskild skatt å förmögenhet skall enligt vad i denna förordning stadgas

årligen erläggas till staten av fysisk person, därest hans enligt förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skattepliktiga förmögenhet vid utgången

av det beskattningsår, som gått till ända närmast före den 1 mars

under taxeringsåret, överstigit 20 000 kronor. I den skattepliktiga förmögenheten

inbegripes härvid även förmögenhet tillhörig den skattskyldiges hemmavarande

barn, som den 1 november året näst före taxeringsåret icke fyllt

21 år, därest ej jämlikt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

barnet skall taxeras därför.

Skattskyldighet, som---omförmäld familjestiftelse.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1947; dock att i fråga örn

eftertaxering för år 1946 eller tidigare år äldre bestämmelser fortfarande

skola gälla.

5) för sin del antaga följande

Förslag

till

lag angående ändrad lydelse av 8, 14 och 16 §§ lagen den 28

september 1928 (nr 377) om skogsaccis.

Härigenom förordnas, att 8, 14 och 16 §§ lagen den 28 september 1928 om

skogsaccis skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

8 §.

Skogsaccis till kommunen skall utgå å det taxerade rotvärdet efter en

skattesats, vilken för etthundra kronor utgör en fjärdedel av det belopp, som

på en skattekrona i medeltal under de senast förflutna fem åren beslutats till

utdebitering inom kommunen, skolande nämnda skattesats jämkas till närmast

högre femtal ören.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

115

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Skattesatsen fastställes på landet vid den ordinarie kommunalstämma eller,

där kommunalfullmäktige finnas, vid det ordinarie sammanträde med kommunalfullmäktige,

som skall hållas under tiden från och med den 16 mars

till och med den 31 maj taxeringsåret, samt i stad vid det ordinarie sammanträde

med stadsfullmäktige eller, där stadsfullmäktige ej finnas, vid den

allmänna rådstuga, som skall hållas före utgången av juni månad samma år.

14 §.

Skogsaccis skall--—- om fattigvården.

Vid beräkning av den skattesats, efter vilken skogsaccisen skall utgå, samt

vid påförande av skogsaccis skall vad i 8 § första stycket samt 12 § stadgas

äga motsvarande tillämpning.

Beträffande skogsaccismedel---och 11 §§.

Skattesatsen för skogsaccis fastställes för församling och skoldistrikt av

kyrkostämma eller, där kyrkofullmäktige finnas, av dessa vid den ordinarie

kyrkostämma eller det ordinarie sammanträde med kyrkofullmäktige, som

skall hållas före utgången av maj månad taxeringsåret. För särskilt fattigvårdssamhälle

fastställes nämnda skattesats av fattigvårdsstämma eller, där

fattigvårdsfullmäktige finnas, av dessa å tid, som i 8 § andra stycket i fråga

örn kommunalstämma eller kommunalfullmäktige sägs.

16 §.

Sedan skattesatsen för skogsaccis fastställts och dylikt beslut i församling,

skoldistrikt och särskilt fattigvårdssamhälle delgivits på landet kommunalnämnd

och i stad drätselkammare, skola dessa ofördröjligen underrätta länsstyrelsen

och vederbörande lokala skattemyndighet härom.

Örn debitering och uppbörd av skogsaccis stadgas i uppbördsförordningen.

Till utdebitering beslutad skogsaccis äger kommun, församling, skoldistrikt

och särskilt fattigvårdssamhälle uppbära av statsverket.

Belopp, som vid utgången av ett år utgör kommuns, församlings, skoldistrikts

eller särskilt fattigvårdssamhälles fordran hos statsverket, skall länsstyrelsen

under nästföljande år utanordna till kommunalnämnden eller drätselkammaren

med en fjärdedel å var och en av dagarna den 15 februari, den

15 maj, den 15 augusti och den 15 november.

Länsstyrelsen skall senast den 15 februari till kommunalnämnden eller

drätselkammaren överlämna för nästföregående år upprättad redovisning över

kommun, församling, skoldistrikt eller särskilt fattigvårdssamhälle tillkommande

samt till kommunalnämnden eller drätselkammaren utanordnad

skogsaccis. Närmare föreskrifter angående dylik redovisning meddelas av

Kungl. Majit.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1947.

I fråga örn skogsaccis, som påförts eller påföres på grund av 1946 eller

tidigare års taxering, skola äldre bestämmelser fortfarande gälla.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

6) för sin del antaga följande såsom utskottets förslag betecknade
-

Förslag

till

förordning angående ändring i vissa delar av taxeringsförordningen

den 28 september 1928 (nr 379).

Härigenom förordnas, att 4 §, 12 § 1 och 3 morn., 15 §, 18 §, 20 § 1 morn.,

24 § 1 morn., 28 § 3 morn., 37 § 1 morn., 53 § 1 morn., 78 §, 86 § samt

145 § 1, 2 och 4 mom. taxeringsförordningen den 28 september 19281 skola

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

4 §•

Indelning i---särskild taxeringsnämnd.

Åt distrikten — — — i övrigt.

Innan länsstyrelsen ändrar i stad tillämpad distriktsindelning, skall, utom

vad angår Stockholm, yttrande infordras från drätselkammaren ävensom, i

stad med egen uppbördsförvaltning, från den lokala skattemyndigheten i

staden.

12 §.

1 mom. Till medlemmar---taxeringens verkställande.

Av kommun må till ledamot eller suppleant i beredningsnämnd, fastighetstaxeringsnämnd

eller taxeringsnämnd utses allenast den, som är inom kommunen

mantalsskriven, och av landsting må till ledamot eller suppleant i

fastighetstaxeringsnämnd utses allenast den, som är mantalsskriven i kommun

inom fastighetstaxeringsdistriktet. Av landstings förvaltningsutskott må till

ledamot eller suppleant i särskild taxeringsnämnd utses allenast den, som

är mantalsskriven i kommun inom nämndens verksamhetsområde; beträffande

Kalmar län skall därjämte iakttagas att den, som av någotdera landstingets

förvaltningsutskott väljes, skall vara mantalsskriven i kommun inom samma

landstings område.

Vid kommuns---inom densamma.

Vid val---ankommande taxeringsfrågorna.

Till medlemmar — — — nämndens verksamhetsområde.

3 mom. Medlem i —:--svensk medborgare.

Ej må sådant uppdrag utövas av den, som är omyndig eller försalt i konkurstillstånd.

1 Senaste lydelse av 4 §, 12 § 1 och 3 morn., 15 § 2 morn., 28 § 3 morn., 78 §, 8fi § samt

145 § 1, 2 och 4 mom. se 1943: 855, av 15 § 1 morn., 20 § 1 mom. och 24 § 1 mom. se

1932: 279, av 37 § 1 mom. se 1945: samt av 53 § 1 mom. se 1945: 409.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

117

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

15 §.

1 mom. I Stockholm må Överståthållarämbetet förordna tjänstemän hos

ämbetet att biträda beskattningsnämnderna i första instans på sätt i 108 §

sägs. För samma ändamål må i annan stad drätselkammaren, såvitt angår

stad nied egen uppbördsförvaltning efter hörande av den lokala skattemyndigheten,

samt i köping eller landskommun kommunalstämman eller, där

kommunalfullmäktige finnas, dessa till förfogande för beskattningsnämnderna

i första instans ställa en eller flera kommunens tjänstemän, som därtill

godkännas av länsstyrelsen. Sådant godkännande må lämnas för högst tre

år i sänder. Lämnat godkännande kan av länsstyrelsen när som helst återkallas.

2 mom. Ordförande i beskattningsnämnd i första instans äger anlita skrivbiträde,

som av ordföranden tillkallas. Vid uppläggandet och kompletterandet

av de längder, som skola föras hos fastighetstaxeringsnämnd och taxeringsnämnd

i stad med egen uppbördsförvaltning, skall erforderligt biträde lämnas

i Stockholm av uppbörds- eller annan tjänsteman, som ställes till förfogande

av Överståthållarämbetet, och i annan stad av den lokala skattemyndigheten.

I övriga städer och på landet skall biträde lämnas av vederbörande lokala

skattemyndighet i den utsträckning Kungl. Majit föreskriver.

18 §.

Till ledning vid allmän fastighetstaxering skola vidare följande handlingar

utan anmaning avlämnas:

a) av lokal skattemyndighet:

de till —- — — avlämnas; samt

b) av hypoteksinrättning:

uppgift å---skall avlämnas.

20 §.

1 mom. Allmän fastighetsdeklaration samt uppgift enligt 18 § skola avlämnas

senast den 15 september året näst före det, då allmän fastighetstaxering

skall äga rum, och ingivas,

när fråga är örn deklaration,

beträffande fastighet å landet: till ordföranden i beredningsnämnden för

det beredningsdistrikt, landsfiskalen i det landsfiskalsdistrikt eller länsstyrelsen

i det län, där fastigheten är belägen;

beträffande fastighet i Stockholm: till Överståthållarämbetet; och

beträffande fastighet i annan stad: till ordföranden i fastighetstaxeringsnämnden

för det distrikt, den lokala skattemyndigheten eller, där staden

icke har egen uppbördsförvaltning, magistraten eller kommunalborgmästaren

i den stad eller länsstyrelsen i det län, där fastigheten är belägen; samt,

när fråga är örn uppgift enligt 18 §,

beträffande fastighet---är belägen.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

24 §.

1 mom. Särskild fastighetsdeklaration, som jämlikt 22 § 1 mom. skall

avgivas utan anmaning, skall avlämnas senast den 15 februari under taxeringsåret

och ingivas antingen direkt till ordföranden i taxeringsnämnden för

det distrikt, där fastigheten är belägen, eller, beträffande fastighet i Stockholm,

till Överståthållarämbetet och, beträffande fastighet utom Stockholm,

till länsstyrelsen i det län, den lokala skattemyndigheten eller, där staden

icke har egen uppbördsförvaltning, magistraten eller kommunalborgmästaren

i den stad eller landsfiskalen i det landsfiskalsdistrikt, där fastigheten är belägen.

28 §.

3 mom. Deklarationsskyldig, som är fysisk person, oskift dödsbo eller familjestiftelse

och som är skattskyldig till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

eller särskild skatt å förmögenhet, skall avgiva dels i den kommun, där

han var mantalsskriven för året näst före taxeringsåret eller, utan att hava

varit mantalsskriven, är skattskyldig till sådan skatt, allmän självdeklaration

till ledning vid taxering till nämnda skatter och till kommunal inkomstskatt

i samma kommun, dels i varje annan kommun, där han är skattskyldig till

kommunal inkomstskatt, särskild självdeklaration till ledning vid taxering till

sådan skatt. Här avsedd deklarationsskyldig, som icke är skattskyldig till

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt eller särskild skatt å förmögenhet,

skall avgiva särskild självdeklaration i varje kommun, där han är skattskyldig

till kommunal inkomstskatt.

Finnes inom —---särskild kommun.

37 §.

/ m o m. Självdeklaration, som avgives

utan anmaning, så ock uppgift

enligt 33 eller 34 § skall avlämnas

antingen direkt till ordföranden i

den taxeringsnämnd, som har alt verkställa

taxering, för vilken deklarationen

eller uppgiften är avsedd att tjäna

till ledning, eller, om taxeringen

skall äga rum i Stockholm, till Överståthållarämbetet

och eljest till länsstyrelsen

i det län, den lokala skattemyndigheten

eller, där staden icke

har egen uppbördsförvaltning, magistraten

eller kommunalborgmästaren i

den stad eller landsfiskalen i det

landsfiskalsdistrikt, där taxeringen

skall äga rum.

37 §.

1 m o lii. Självdeklaration, som avgives

utan anmaning, så ock uppgift

enligt 33 eller 34 § skall avlämnas

antingen direkt till ordföranden i

den taxeringsnämnd, som har att verkställa

taxering, för vilken deklarationen

eller uppgiften är avsedd att tjäna

till ledning, eller, om taxeringen

skall äga rum i Stockholm, till Överståthållarämbetet

och eljest till länsstyrelsen

i det län, den lokala skattemyndigheten

eller, där staden icke

har egen uppbördsförvaltning, magistraten

eller kommunalborgmästaren i

den stad eller landsfiskalen i det

landsfiskalsdistrikt, där taxeringen

skall äga rum. I fall, som avses i 33 §

s. 119 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

119

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

sista stycket, skola dock uppgifterna

jämte därtill hörande sammandrag

städse avlämnas till myndighet, hos

vilken arbetsgivarens allmänna självdeklaration

må avlämnas.

Motsvarande gäller — — — äga Vad i---äga rum.

rum.

Uppgifter enligt---uppgifter avser.

53 §.

1 mom. Deklarationsblanketter skola kostnadsfritt tillhandahållas i Stockholm

hos Överståthållarämbetet, i övriga städer hos den lokala skattemyndigheten

eller, där staden icke har egen uppbördsförvaltning, hos magistraten

eller kommunalborgmästaren och å landet hos ordförande i kommunalnämnd

samt därjämte, då fråga är om allmän fastighetstaxering, hos ordförande i

beredningsnämnd och, då fråga är om årlig taxering, hos ordförande i taxeringsnämnd.

Vad nu sagts örn deklarationsblanketter för årlig taxering skall

gälla även i fråga om blanketter till uppgifter enligt 40 a § 1 och 2 mom.

samt 41 och 42 §§; och skola blanketter lill uppgifter enligt 42 § kostnadsfritt

tillhandahållas jämväl hos den, som utbetalar utdelning eller ränta, som där

avses.

78 §.

Taxeringsnämndens ordförande —--vinnande behövligt.

Det åligger---kunna lämnas.

På begäran av länsstyrelsen eller lokal skattemyndighet skall ordförande i

taxeringsnämnd vidare lämna länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten

de upplysningar, som vid handläggning av ärenden enligt uppbördsförordningen

må erfordras och som av ordföranden kunna lämnas.

86 §.

För varje---i 77 § 4 mom.

Hos särskild taxeringsnämnd skola föras inkomstlängd och förmögenhetslängd.

Särskilda längder skola förås för varje fögderi samt för varje stad med

egen uppbördsförvaltning.

De beslutade — — — skattskyldiges namn.

I inkomstlängden---här ovan.

I förmögenhetslängden —--beskattningsbara förmögenheten.

Närmare föreskrifter — — — Kungl. Majit.

Taxeringslängderna underskrivas----och ledamöter.

145 §.

1 mom. Av statsmedel — — — städernas tjänstemän; samt

4) kostnader för taxeringen, vilka omförmälas i 5 och 6 samt 8—12 mom.

här nedan.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

2 mom. Det åligger länsstyrelsen att de år, då allmän fastighetstaxering

äger rum, senast den 1 maj, i Stockholm senast den 20 juli, till Kungl. Maj:t

inkomma med yttrande angående den ersättning, som för bestyr med nyssnämnda

taxering inom länet bör tillkomma envar av de personer, vilka enligt

bestämmelserna i 1 mom. 1) och 3) äro därtill berättigade, och skola därvid

angivas de grunder, som varit bestämmande vid ersättningarnas beräknande.

Motsvarande yttrande--— under taxeringsåret.

Yttrande enligt---taxeringsnämndernas beslut.

i mom. Efter prövning---kommun utanordnas.

Därvid må vad som ställes till länsstyrelsernas förfogande för ersättning åt

ordförandena i berednings- och fastighetstaxeringsnämnderna samt åt de av

länsstyrelserna förordnade ledamöterna i fastighetstaxeringsnämnderna ävensom

för det i samband med allmän fastighetstaxering jämlikt 15 § 2 mom. av

städernas tjänstemän lämnade biträde jämte vad som utanordnas till kommuner

utgöra sammanlagt högst ett belopp motsvarande två hundradels procent

av taxeringsvärdet å samtliga fastigheter i riket, sådant detta värde beräknats

enligt fastighetstaxeringsnämndernas beslut.

Vad som ställes till länsstyrelsernas förfogande för ersättning åt ordförandena

och kronoombuden i taxeringsnämnderna samt åt taxeringskonsulenterna

ävensom för det i samband med den årliga taxeringen jämlikt 15 § 2

mom. av städernas tjänstemän lämnade biträde jämte vad som utanordnas till

kommuner må sammanlagt utgöra högst, ett belopp motsvarande tre procent

av grundbeloppet för hela riket av den i den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten

ingående bottenskatten, sådant grundbeloppet beräknats enligt

taxeringsnämndernas beslut.

Vid fördelningen---av länsstyrelsen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1947; dock att bestämmelserna

i 4 §, 15 § 2 morn., 78 § samt 145 § 1, 2 och 4 mom. skola träda i kraft

den 1 juli 1946 samt bestämmelserna i 28 § 3 mom. den 1 januari 1948.

I fråga om ersättning för biträde, som jämlikt 107 § i samband med taxeringsförrättningarna

lämnats av häradsskrivare före den 1 juli 1946, skola

bestämmelserna i 145 § 1, 2 och 4 mom. i sin äldre lydelse alltjämt äga

tillämpning.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65

121

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

7) för sin del antaga följande

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 11 § förordningen den 17 maj

1923 (nr 116) angående skatt för hundar.

Härigenom förordnas, att 11 § förordningen den 17 maj 1923 angående

skatt för hundar skall erhålla följande ändrade lydelse.

11 §•

Hundskatt, som efter vederbörlig anmälan enligt 5 § eller domstols lagakraftägande

utslag är förfallen till betalning, må utmätas lika med skatt

varom i uppbördsförordningen sägs.

Kommunen äger---påföljden, dödas.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1947.

8) för sin del antaga följande såsom utskottets förslag betecknade
Förslag
till
förordning

örn utdebitering av tingshusmedel.

Härigenom förordnas som följer.

1 §-

Tingshusbyggnadsskyldige skola senast den 31 oktober fastställa utgiftsoch

inkomststat för det nästföljande året, upptagande, å ena sidan, de särskilda

utgiftsposterna och, å den andra, de inkomster, som äro att påräkna,

samt det belopp, vilket skall hos tingslagets skattskyldiga invånare utdebiteras.

2 §•

Med det belopp för skattekrona och skatteöre, som bestämts till utdebitering

för ett år, skola utgöras dels tingshusmedel, som ingå i preliminär skatt

för inkomst under detta år, dels ock tingshusmedel, som ingå i den slutliga

skatt som påföres på grund av nästföljande års taxering.

3 §. 3 §.

Sedan utgifts- och inkomststaten Sedan utgifts- och inkomststaten

fastställts, skola länsstyrelsen och ve- fastställts, skola länsstyrelsen och vederbörande

lokala skattemyndighet derbörande lokala skattemyndighet

ofördröjligen underrättas örn det be- ofördröjligen underrättas örn det be
-

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

lopp, varmed tingshusmedel skola utgöras.

Samtidigt skall länsstyrelsen

underrättas örn det antal skattekronor

och skatteören, som lagts till grund för

bestämmandet av utdebiteringens storlek.

lopp för skattekrona och skatteöre,

varmed tingshusmedel för nästkommande

år skola utgöras. Samtidigt

skall länsstyrelsen underrättas om det

belopp, som för nämnda dr beslutats

till utdebitering.

4 §.

Om debitering och uppbörd av tingshusmedel stadgas i uppbördsförordningen.

5 §. 5 §.

Till utdebitering beslutade medel Tingshusbyggnadsskyldige äga av

äga tingshusbyggnadsskyldige uppbä- statsverket uppbära de tingshusmedel,

ra av statsverket. som debiteras enligt i kommunalskat
telagen

angivna grunder.

I avräkning å de tingshusmedel,

som debiteras på grundval av taxering

under visst år, äga tingshusbyggnadsskyldige

av statsverket såsom förskott

erhålla det belopp, som beslutats till

utdebitering för närmast föregående

år.

Belopp, som vid utgången av ett år utgör tingshusbyggnadsskyldiges fordran

hos statsverket, skall länsstyrelsen under nästföljande år utanordna till tingshusbyggnadsskyldige

med en fjärdedel å var och en av dagarna den 15 februari,

den 15 maj, den 15 augusti och den 15 november.

6 §•

Länsstyrelsen skall senast den 15 februari till tingshusbyggnadsskyldige

överlämna för nästföregående år uppräUad redovisning över tingshusbyggnadsskyldige

tillkommande och till dem utanordnade tingshusmedel.

Närmare föreskrifter angående dylik redovisning meddelas av Kungl. Maj :t.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1946.

Genom denna förordning upphäves förordningen den 30 juni 1933 om debitering

och uppbörd av tingshusmedel.

I samband med denna förordnings ikraftträdande skall iakttagas:

1) Äldre bestämmelser skola fortfarande gälla i fråga om tingshusr.iedel,

som påförts eller påföras på grund av 1946 eller tidigare års taxering och

som icke utgöras av skatt för fastighet för år 1946.

2) Tingshusmedel för fastighet för åren 1946 och 1947 skola för skattekrona

och skatteöre utgöras med belopp, som beslutats till utdebitering för

år 1947 respektive år 1948.

3) Tingshusmedel, som förfalla till betalning vid den första terminen eller

stämman för uppbörd av 1946 års kronoutskylder skola, i den mån de inflyta,

tillfalla statsverket.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

123

(Kungl. Maj.-ts förslag.) (Utskottets förslag.)

9) för sin del antaga följande

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 16 december

1927 (nr 462) angående understöd av skatteutjämningsmedel

åt synnerligt skattetyngda kommuner.

Härigenom förordnas, att 2 §, 3 §, 4 § 1 mom. och 5 § förordningen den

16 december 1927 angående understöd av skatteutjämningsmedel åt synnerligt

skattetyngda kommuner skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angi

ves.

2 §•

1 mom. För att understöd skall kunna erhållas erfordras:

a) att den kommunalskatt och landstingsskatt, som vederbörande kommun,

församling och skoldistrikt samt landsting under det löpande året beslutat

till utdebitering, skola tillhopa hava föranlett så högt skattetryck, att

detta, beräknat på sätt i 3 § sägs, överstiger tio kronor för skattekrona, varjämte

det skattetryck, som, på enahanda sätt beräknat, föranletts av de under

det löpande och de två nästföregående åren beslutade utdebiteringar,

skall i medeltal för dessa tre år likaledes överstiga tio kronor för skattekrona;

samt

b) att de utgifter för kommunområdets kyrko-, folkskole-, fattigvårds- och

barnavårdsväsen, för vilkas bestridande utdebitering beslutats under det löpande

året, skola motsvara ett skattetryck av mer än fem kronor 50 öre för

skattekrona.

2 mom. Om synnerliga skäl därtill äro, må stad så ock annat kommunområde,

ändock att det ej uppfyller de i 1 mom. b) angivna betingelser, kunna

erhålla understöd, därest för kommunområdets vidkommande ett varaktigt

synnerligen högt skattetryck föranletts därav, att den beskattningsbara inkomsten

är väsentligt lägre än i andra liknande kommunområden, eller därav,

att de allmänna ekonomiska förhållandena i kommunområdet undergått en

avsevärd försämring.

3 §.

Vid beräkning — — — iakttagas följande:

a) Kommunalskatten upptages till det belopp, som utdebiterats för skattekrona,

med de jämkningar, som kunna föranledas av föreskrifterna under

b) och c) bär nedan, medan landstingsskatten upptages till det för skattekrona

utdebiterade beloppet.

b) Har vederbörande kommun, församling eller skoldistrikt icke eller endast

delvis begagnat dem tillkommande rätt att såsom tillskott till täckande av ut
-

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

gifter använda skogsaccismedel eller hava för sådant ändamål icke använts

därför eljest tillgängliga inkomster, skall endast den utdebitering tagas i beräkning,

som skulle erfordrats, därest nämnda tillgångar kommit till dylik

användning.

c) Ingår bland kommunens, församlingens eller skoldistriktets utgifter ränta

eller amortering å lån för annat ändamål än kyrko-, folkskole-, fattigvårds-,

barnavårds- eller sundhetsväsen, skall allenast den utdebitering beräknas,

som skulle hava erfordrats, därest räntan eller amorteringen icke medräknats

vid utdebiteringens bestämmande.

4 §.

1 mom. Understöd, som i 2 § 1 mom. avses, må icke i något fall utgå

med högre belopp än som erfordras för att skattetrycket må kunna, till den

del det föranletts av de under det löpande året beslutade utgifter för kommunområdets

kyrko-, folkskole-, fattigvårds- och barnavårdsväsen, nedbringas

så mycket, att skattetrycket för angivna ändamål, beräknat för skattekrona,

kommer att utgöra det i 2 § 1 mom. b) angivna belopp av fem kronor 50 öre.

Med iakttagande av vad nu stadgats skall angående tilldelning av understöd,

som nu avses, gälla följande:

a) understödet utgår, därest ej bestämmelserna i b) och c) här nedan annat

föranleda, med det belopp, som erfordras för att skattetrycket, beräknat

för skattekrona, må kunna lättas med

30 procent i den mån det överstiger 10 men icke 12 kronor,

40 » » » » » » 12 »»14 » ,

50 » » » » » » 14 kronor;

b) kan det höga skattetrycket anses hava väsentligen förorsakats därav, att

fastigheterna inom kommunområdet taxerats förhållandevis lägre än vad i allmänhet

i sådant hänseende gäller, eller att vederbörande kommun, församling

eller skoldistrikt under det löpande året eller något av de två nästföregående

åren vidtagit med avsevärda utgifter förenade anstalter, vilka icke varit

av trängande behov påkallade, eller beslutat utdebitering för täckande av utgifter,

vilka enligt normal hushållning i stället bort bestridas med lånemedel

eller eljest annorledes än med utdebiterade medel,

eller finner---a) sägs.

5 §.

Det åligger kommun, församling eller skoldistrikt, som ämnar ansöka örn

understöd enligt denna förordning, att vid upprättande av utgifts- och inkomststat

för kalenderåret näst efter det löpande upptaga beräknat sådant

understöd bland inkomsterna. I enlighet härmed skall utdebiteringen av skatt

bestämmas till det lägre belopp, som med hänsyn till det beräknade bidraget

är erforderligt.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1946 men skall icke tillämpas

beträffande understöd, som utgår under år 1946.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

125

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

10) för sin del antaga följande

Förslag

till

lag om ändring i lagen den 16 oktober 1SC8 (nr 110 s. 1) angående

lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet till svenska

kyrkan samt hennes prästerskap och betjäning.

Härigenom förordnas, att lagen den 16 oktober 1908 angående lindring

i främmande trosbekännares skattskyldighet till svenska kyrkan samt hennes

prästerskap och betjäning1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

Vid debitering av i slutlig eller tillkommande skatt ingående avgifter till

svenska kyrkan eller hennes prästerskap eller betjäning, vilka efter kyrkostämmas

beslut eller eljest utdebiteras, skall iakttagas, att för den till kommunal

inkomstskatt beskattningsbara inkomsten dylika avgifter skola med

endast hälften av det belopp, som eljest bort utgå, påföras medlemmar av

sådan i riket befintlig församling av främmande kristna eller mosaiska trosbekännare,

vilken äger rätt till offentlig religionsutövning. Vad sålunda är stadgat

skall dock gälla endast såvida de främmande trosbekännarna före den 1

januari det år, då debitering av de i slutlig skatt ingående åVgifterna verkställes,

i laga ordning övergått till eller eljest rättsligen tillhört och fortfarande

tillhöra den främmande församlingen.

I ändamål att dylik lindring må tillgodokomma omförmälda främmande

trosbekännare skall intyg om deras namn och bostad ävensom därom, att de

under tiden från och med den 1 januari tillhört och fortfarande tillhöra den

främmande församlingen, av denna församlings föreståndare utfärdas och

före den 1 juli tillställas vederbörande pastorsämbete, som har att ofördröjligen

översända intyget, behörigen granskat, till den som verkställer debiteringen.

Äro avgifterna---äga rum.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1947.

B) att riksdagen måtte i anledning av de likalydande motionerna

1: 437 av herrar Carl Eric Ericsson och Robert Berg

samt II: 674 av herr Lindberg m. fl. ävensom de likalydande

motionerna 1:442 av herr Wehtje m. fl. och 11:678 av herr

Senaste lydelse se 1928: 398.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Wiberg m. fl. i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl.

Majit ville snarast möjligt verkställa utredning och för riksdagen

framlägga förslag till ändrade regler angående beskattning

och utskyldsbetalning för sjömän;

C) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,

att Kungl. Majit ville taga frågan örn en komplettering av

de vid förslaget till uppbördsförordning fogade övergångsbestämmelserna

under övervägande samt, om så befinnes påkallat,

vid 1946 års riksdag framlägga förslag i ämnet;

samt

D) alt följande motioner, nämligen:

de likalydande motionerna 1:441 av herrar Gunnar Andersson

och Garlström samt 11:677 av herr Larsson i Karlstad

m. fl.,

de likalydande motionerna I: 440 av herrar Johan Bernhard

Johansson och Carl Eric Ericsson samt lii 681 av herr

Janson i Frändesta m. fl.,

motionen lii 679 av herr Hansson i Skediga, ävensom

motionen 11:680 av herr Adolfsson m. fl. i under A) 1)

härovan ej angiven del,

i den mån de icke kunna anses besvarade genom vad utskottet

ovan anfört och hemställt, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 13 december 1945.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Sjödahl,

Ekman, Frans Ericson, Velander, Björnsson, Näsgård och Wehtje, samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg i Malmö, Hammarlund, Olsson i

Gävle, Orgdrd, Falk, Karlsson i Grängesberg, Olson i Göteborg, Vigelsbo och Kristensson.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

127

Reservationer:

I) av herrar Velander, Wehtje, Hagberg i Malmö och Olson i Göteborg,

vilka

A) dels ansett, att utskottets motivering under rubriken »Utskottets yttrande»

å s. 14 (rad 6 uppifrån—rad 5 nedifrån) i betänkandet bort erhålla

denna lydelse:

»Bevillningsutskottet har vid åtskilliga tidigare tillfällen framhållit de olägenheter

för både den enskilde och det allmänna, som vårt nuvarande uppbördsförfarande

innebär därigenom, att skatten för viss inkomst erlägges

först längre tid efter det att inkomsten intjänats. Därvid har samtidigt betonats

behovet av en bättre ordning på uppbördsväsendets område. I betänkande

i anledning av motioner till 1940 års riksdag hemställde bevillningsutskottet,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl.

Maj :t ville snarast möjligt för riksdagen framlägga förslag i syfte att tidigare

inbetalning av skatter till stat och kommun skulle kunna äga rum. Riksdagen

beslöt i enlighet med utskottets hemställan. Den utredning, som i anledning

härav igångsattes, föranledde emellertid ingen lagstiftningsåtgärd.

Det i nu föreliggande proposition framlagda förslaget synes anvisa en

framkomlig väg för en reform av vårt uppbördsväsende. Under inkomståret

torde i form av preliminär skatt komma att erläggas i huvudsak de skatter,

som belöpa på den under samma år uppburna inkomsten. De sålunda preliminärt

erlagda skatterna skola avräknas mot den slutliga skatt, som påföres

efter verkställd taxering. En dylik avräkning torde — med den utformning,

som våra beskattningsregler erhållit — icke kunna undvaras; någon ändring

i dessa finner utskottet icke böra ifrågakomma.

Såsom departementschefen framhållit äro åtskilliga svårigheter förknippade

med uttagandet av en preliminär skatt, som skall så nära som möjligt

ansluta sig till den slutliga skatten. Härtill kommer, att det nya uppbördssystemet

erfordrar en mycket betydande förstärkning av den nuvarande uppbördsorganisationen.

Utskottet vågar emellertid hysa den förhoppningen, att

de fördelar, som det föreslagna uppbördsförfarandet innebär för de skattskyldiga

och det allmänna, skola komma alt överväga de olägenheter och

kostnader, vilka föranledas därav. Utskottet anser sig fördenskull kunna i

huvudsak godtaga vad som i propositionen föreslagits.

På åtskilliga, icke oväsentliga punkter har emellertid utskottet funnit sig

böra föreslå ändringar i Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet har dock på grund

av den knappa tid, som stått lill buds för behandling av förevarande synnerligen

omfatlande författningskomplex, icke kunnat underkasta detsamma

en så ingående granskning, som varit önskvärd. Enligt utskottets förmenande

kan därför tvekan råda, huruvida icke vissa i och för sig svårlösta frågor,

beträffande vilka utskottet icke framlägger ändringsförslag, skulle kunna

givas en bättre lösning.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

En reform av den omfattning, varom här är fråga, medför långt gående

verkningar icke blott å beskattningsområdet utan även i åtskilliga andra betydelsefulla

avseenden, icke minst med avseende å arbetsmarknaden och för

kommunerna, och den kräver en utomordentligt vidlyftig organisation. Det

hade därför varit önskvärt, att ett tillräckligt rådrum för reformens förberedande

hade förefunnits. För att tillgodose det i och för sig välgrundade

önskemålet att det nya uppbördsförfarandet skulle kunna träda i tillämpning

redan den 1 januari 1947 har emellertid frågans behandling på grundval av

uppbördsberedningens betänkande hos såväl Kungl. Majit som riksdagen

måst forceras på ett sätt, som är ägnat att väcka betänkligheter. Det måste

befaras, att tillämpningen av åtskilliga i författningskomplexet ingående bestämmelser

komma att bereda betydande svårigheter och att det nya uppbördssystemet

skall befinnas behäftat med avsevärda brister. Beträffande

vissa bestämmelser, avsedda att träda i tillämpning vid en senare tidpunkt

än den 1 januari 1947, är det måhända möjligt att efter en förnyad översyn

framlägga förslag till ändringar därav i god tid före bestämmelsernas avsedda

trädande i tillämpning. I andra fall åter torde förefintliga brister icke

kunna konstateras och förslag till deras avhjälpande icke kunna framläggas,

förrän närmare erfarenhet vunnits om systemets praktiska tillämpning.

På sätt reservanten inom uppbördsberedningen anfört, torde det, med bibehållande

av nuvarande beskattningsregler, icke vara möjligt att, innan den

för ändamålet erforderliga organisationen blivit prövad, genomföra ett uppbördssystem,

som låter anpassa sig efter de i hög grad skiftande anställningsoch

inkomstförhållandena. Systemet måste sålunda successivt förbättras och

kompletteras.

Utskottet förutsätter, att den centrala nämnd, som utskottet senare i betänkandet

föreslår skola inrättas, kommer att fungera såsom ett därför väl

lämpat organ. Den härigenom skapade möjligheten till en allsidig översyn

av författningskomplexet, kontroll av systemets tillämpning samt förbättring

och komplettering därav är i icke oväsentlig grad ägnad att minska utskottets

betänkligheter mot att tillstyrka bifall till det i propositionen framlagda

förslaget med däri av utskottet föreslagna ändringar.

Utskottet övergår härefter till att närmare behandla de i propositionen berörda

frågorna, i den mån anledning förefinnes till särskilda uttalanden från

utskottets sida.»

B) dels ock beträffande uppbördsförordningens övergångsbestämmelser anfört:
»Utformningen

av övergångsbestämmelserna till uppbördsförordningen är

utan tvivel förenad med svårigheter. Problemet har lösts efter helt olika linjer

i uppbördsberedningens betänkande och i den föreliggande propositionen.

Det i propositionen framlagda förslaget innebär, att vid sjunkande inkomst de

skatter, som skola uttagas fr. o. m. ingången av år 1947 omedelbart anpassas

till den lägre inkomsten, medan enligt uppbördsberedningens förslag detta,

med vissa begränsade undantag, icke skulle komma att ske förrän fr. o. m.

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

ingången av år 1949. Genom det förra förslaget vinnes den fördelen, att i

och med reformens genomförande skattetabeller beträffande det stora flertalet

löntagare komma till användning, vilket icke gärna kunnat ifrågakomma,

därest övergångsbestämmelserna utformats efter uppbördsbeiedningens

linjer. Skatteuttagen åren 1947 och 1948 skulle nämligen då regelmässigt lia

kommit att ske med belopp minst motsvarande de pä grundval av inkomsten

år 1945 respektive år 1946 belöpande beloppen.

Till förhindrande av att skattskyldig skall kunna bereda sig obehörig

skattevinst i samband med övergången till det nya uppbördssystemet har i

propositionen föreslagits, att särskild beskattning skall äga nini, da pa

grund av åtgärder från den skattskyldiges sida en ökning av den för år 1945

eller år 1946 redovisade vinsten åstadkommits. 1 likhet med departementschefen

anse vi, att en dylik spärregel, avsedd att träda i funktion i sådana

fall, då särskilda åtgärder i skattelindrande syfte av den skattskyldige vidtagits,

är erforderlig. Den särskilda beskattningen och därmed förenat betungande

taxeringsarbete begränsas ock härigenom till de fall, då en sådan

beskattning kan anses av sakliga grunder motiverad. Utskottet ifrågasätter

emellertid, huruvida icke en särskild beskattning under vissa antydda förutsättningar

bör ifrågakomma, även om åtgärder i skattelindrande syfte icke

av den skattskyldige vidtagits. Detta skulle innebära, att spärregeln utvidgades

till att avse jämväl sådana fall, då något bärande skäl för dess tilllämpning

icke föreligger, och beskattningen under övergångstiden skulle därmed

för ifrågavarande skattskyldiga närma sig den, som förutsatts enligt de

av uppbördsberedningen föreslagna linjerna. Att anordna övergången för

vissa skattskyldiga enligt väsentligt andra grunder än för övriga skattskyldiga

måste ock framstå såsom föga rimligt.

På grund av vad sålunda anförts och då spörsmålet om i vilken utsträckning

bestämmelser kunna anses påkallade till förhindrande av att skattskyldig

genom särskilda åtgärder söker bereda sig obefogad skattevinst måste

förutsättas hava av Kungl. Majit ingående övervägts i samband med propositionens

utarbetande och framläggande för riksdagen, kunna vi icke biträda

utskottets förslag om förnyat övervägande av bestämmelser nied sådant syfte.

Vi nödgas alltså yrka, att utskottets hemställan under punkt C) i betänkandet

icke måtte av riksdagen bifallas.»; II)

II) av herrar Björnsson, Näsgård, Hammarlund, Orgård, Falk och Vigels

bo, som ansett att utskottets yttrande i fråga örn redovisning av kommun

eller annan kommunal samfällighet tillkommande utskglder bort ha följande

lydelse:

»Propositionen har---------- (= utskottet s. 18 rad .‘5 uppifrån—s. 19 råd 9

nedifrån)---motsvarande inkomstår.

Även örn under vissa perioder av ekonomisk depression skatteunderlaget

skulle sjunka, torde det dock icke kunna bestridas att vid bifall till propositionen

staten i det långa loppet kommer att göra en viss vinst av kommunala

skattemedel. Ehuru denna vinst reduceras därigenom, att .slaten gör ränte
B

i hany till riksdagens protokoll 1945. 7 sami. Nr 6 5.

9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

förlust genom att förskottera kommunen tillkommande skattemedel och genom

att staten utan ersättning svarar för uppkommande restantier beträffande

kommunala utskylder samt dessutom på landet och i fögderistad genom

sina organ utan koslnad för kommunen ombesörjer debitering och

uppbörd av nämnda utskylder, kan det göras gällande, all efterreglering bör

ske, så att kommunernas skatteintäkter komma att beräknas på grundval av

förhållandena under inkomståret, antingen skatteunderlaget befinner sig i

stigande eller sjunkande.

Så länge den ekonomiska utvecklingen fortskrider i gynnsam riktning,

komma kommunerna att genom efterregleringen tillföras vissa, ibland betydande

belopp årligen. Skulle däremot en ekonomisk depression av någon

längre varaktighet inträffa, kunna kommuner med jämförelsevis ringa ekonomisk

bärkraft komma i ett svårt läge, då de bli nödsakade att år efter år

till staten återbetala för högt beräknade skattebelopp. Särskilt kan detta

väntas bli fallet i mindre kommuner på landsbygden med ett ringa antal

skattekronor. Tillgänglig statistik ger visserligen vid handen, att skatteunderlaget

under de sist förflutna tio åren stigit i ungefärligen samma proportion

i landskommunerna som i städerna, men huruvida denna stegring

är enhetlig för olika kategorier av landskommuner synes vara ovisst och

torde böra göras till föremål för närmare undersökning. I fall det skulle visa

sig, att en kontinuerlig minskning av skatteunderlaget skulle vara att vänta

i något större antal kommuner, borde också verkningarna av ovannämnda

efterreglering i fråga om skatterna undersökas. Vidare synes, därest efterreglering

skall ske, böra prövas huruvida icke vid denna efterreglering hänsyn

även borde tagas till statens kostnader för uppbördsförfarandet samt till

uppkomna restantier.

Då frågan om redovisning av dessa utskylder icke behöver avgöras i samband

med det föreliggande förslaget i övrigt anser utskottet, med hänvisning

till det anförda, att frågan om redovisning av kommun tillkommande skattemedel

bör göras till föremål för ny utredning och därför uppskjutas till nästa

års riksdag.»; samt

lil) av herr Björnsson, som beträffande övergångsbestämmelserna anfört

följande:

»Enligt övergångsbestämmelserna i förslaget till ny uppbördsförordning

skola med viss begränsning statliga och allmänna kommunalskatter för inkomster

som taxeras år 1946 eller 1947 efterskänkas i den mån de förfalla

till betalning år 1947 eller senare.

Mot utformningen av de regler, som uppställts, kunna såväl principiella

som tekniska invändningar göras. I huvudsak skall skattebefrielse icke gälla

för inkomst, som direkt eller indirekt tillförts skattskyldig genom överflyttning

av tidigare obeskattade vinstmedel till något av åren 1945 eller 1946

(eller motsvarande räkenskapsår).

Flertalet skattskyldiga, däribland de flesta löntagare, sakna möjlighet att

genom dylik inkomstöverflyttning skaffa sig skattelindring. Det torde där
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

13]

för vara omöjligt att ernå likställighet mellan olika grupper av skattskyldiga,

om man icke till grund för befrielsen rent principiellt fastslår att

skattebefrielse endast skall gälla för inkomst eller vinst, som uppkommit

genom normal förvärvsverksamhet under åren 1945 eller 1946, medan däremot

all inkomst, som direkt eller indirekt härleder sig från inkomstöverflyttning

från annat år, skall undantagas. Härvid är det uppenbarligen rent

fiskalisk sett likgiltigt huruvida sådan inkomstöverflyttning gjorts i syfte

att ge skattskyldig obehörig skattelindring eller ej. I många fall kunna säkerligen

legitima skäl för sådan inkomstöverflyttning föreligga. Så har exempelvis

utskottet i sitt skrivelsetörslag framhållit, att många näringsidkare

kunna bliva tvungna att i samband med lagerminskning realisera dolda reserver

uppkomna genom nedskrivning av lagervärden med hjälp av obeskattade

vinster, som gjorts under tidigare verksamhetsår.

I en massa fall torde det vara praktiskt omöjligt att fastslå huruvida en

dylik inkomstöverflyttning helt eller delvis är att anse som otillbörlig. Med

hänsyn härtill synes det mig principiellt oriktigt att i beskattningsavseende

söka draga en gräns mellan legitima och otillbörliga inkomstöverflyttningar.

Tillämpar man den här ovan angivna grundprincipen, synes det ej heller

riktigt att göra skattebefrielsen beroende av huruvida den skattskyldiges inkomstbelopp

under något av åren 1945 eller 1946 är större än under de föregående

eller de 2 närmast följande åren. Inkomsten från en skattskyldigs

normala förvärvsverksamhet kan nämligen på grund av olika omständigheter

t. ex. ändrade konjunkturer, upptagande av nya verksamhetsgrenar

eller nedläggande av äldre sådana växla med så stora belopp från det ena

året till det andra att de i övergångsbestämmelserna föreslagna spärreglerna

bliva ineffektiva.

Slutligen är det från samma utgångspunkt icke tillfredställande att såsom

föreslås medge skattebefrielse för inkomstöverflyttning, som skett genom

nedskrivning av andra tillgångar än lager. Varje framtagande av dold reserv

bör föranleda skatteplikt för däremot svarande inkomst.

Under åberopande av vad nu anförts får jag hemställa, att riksdagen måtte

besluta att övergångsbestämmelserna i vad de avse punkt 3) första, andra

och tredje styckena skola erhålla följande lydelse:

’Har skattskyldig eller juridisk person, i vilken den skattskyldige är delägare,

under beskattningsår, för vilket taxering skall äga rum år 1946 eller

år 1947, genom uppskrivning av värde å lager, osäkra fordringar eller andra

tillgångar eller genom underlåtenhet att företaga normala avskrivningar eller

genom annan därmed jämförlig åtgärd föranlett, att inkomst blivit högre

än vad eljest skulle hava blivit fallet, skall den under 1) stadgade skattebefrielsen

icke gälla för den del av skatterna, som belöper å inkomstbelopp,

varmed inkomsten därigenom blivit förhöjd. Vad här stadgats skall äga

motsvarande tillämpning i fråga örn inkomst, som uppkommit därigenom

att dold reserv upplösts på grund av lagerminskning eller annan därmed

jämförlig omständighet.

Å nämnda inkomstbelopp skall därvid anses belöpa så stor del av skaf
-

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

terna, som motsvarar skillnaden mellan, å ena sidan, de å den beskattningsbara

inkomsten eller det beskattningsbara beloppet i dess helhet belöpande

skatterna och, å andra sidan, de skatter som skulle hava utgått, därest ifrågavarande

belopp icke ingått i inkomsten.

Skatt, som i första eller andra styckena avses, skall för inkomst, varför

taxering verkställes år 1946, reduceras med hälften av i nämnda skatt ingående

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt samt sådana landstingsmedel

och tingshusmedel som belöpa å inkomst’»

s. 133 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

133

Bilaga A.

Tabell,

utvisande dels huru stora belopp, som skattebetalarna i Stockholm årligen

hade fått erlägga till statsverket under tidsperioden 1925—1944, därest uppbördsberedningens

förslag till omläggning av uppbördsförfarandet tillämpats,

dels vad staden nied nuvarande uppbördsförfarande under samma tidsperiod

fått vidkännas i avkortning av debiterad skatt.

In-

komst

år

Taxe-

ring

år

Stat

för år

Antal

miljo-

ner

skatte-

kronor

Skattesats

(utom

kommunal

progressiv- skatt)

enl. stat

Korri-

gerad

skatte-

sats1

Debiterat

belopp å

6,6649

(medeltal av

korrigerade

skattesatsen

1925—1946)

milj. kr.

Till

stats- verket

milj. kr.

Från

stats- verket

milj. kr.

Avkor

verkliga

siffror

milj.

kronor

t ning

% av

debite- rad

skatt

1923

1924

1925

8-42

5-20

5-40

56-11

5"40

3-1

6-844

1924

1925

1926

8-73

5-90

6-10

58-18

6-66

3-9

7-213

1925

1926

1927

9-23

5-65

5-80

61-51

6-47

3-7

6-811

1926

1927

1928

9-73

560

5-80

64-84

11-60

3-3

5-868

1927

1928

1929

10-20

5-50

5-80

67-98

1459

3-2

5-404

1928

1929

1930

11-47

5''25

5-45

76*44

9-87

3-4

5-452

1929

1930

1931

12-39

5-15

535

82-57

4-60

4-1

6109

1930

1931

1932

12-95

5-70

5-75

86-31

16-07

6-1

8-102

1931

1932

1933

11-70

8-15

7-65

77-97

12-73

8-3

9-301

1932

1933

1934

10-54

8-10

7-40

70-24

1-86

5-8

7-430

1933

1934

1935

9-79

6-95

6-75

65-24

11-33

3-1

4-701

1934

1935

1936

1026

6*55

6-60

68-38

13-26

2-9

4-205

1935

1936

1937

11-49

6-35

6-45

76-57

12-07

2-5

3-302

1936

1937

1938

12-25

6-35

6*65

81-64

12.13

2-6

3-108

1937

1938

1939

13-30

6-35

6-65

88-64

10-53

3-3

3-708

1938

1939

1940

14-07

7-30

7-—

93-77

5-60

''

4-9

4-901

1939

1940

1941

14-88

8-60

7-85

99-17

7-93

7-0

6-007

1940

1941

1942

14-91

8-95

8-10

99-37

22-99

7-0

25"785

1941

1942

1943

16-07

8-20

7-55

107-10

27-59

7-0

25*785

1942

1943

1944

18-36

7-65

7-05

122-36

19-73

7-5

25-785

1943

1944

1945

20-21

7-15

6-75

134-69

1944

1945

1946

2132

7-15

6*75

142-09

197-75

161

35-26

ä-49

92-7

Vid uppbördsreformens genomförande 1 januari 1947 skulle under förutsättning

av en stegring av antalet skattekronor med 1 milj. kronor och en

utdebitering av 8 kr. per skattekrona staten tillföras årligen 16 milj. kronor 1 2

enligt

följande:

1945

1946

1947

322-32

ä S kr.

178-56

1946

1947

1948

8 23-32

186-66

1947

1948

1949

824-32

194-56

1948

1949

1950

325-32

202-56

16-oo

16-00

1 Den under åren 1925—1939 utgående kommunala progressivskatten samt under åren 1940—

1943 staden tillkommande ersättning för nastad sådan skatt har här fördelats på den beskattningsbara

inkomsten. Hänsyn har jämväl tagits därtill att staden enligt uppbördsberedningens

förslag till omläggning av uppbördsförfarandet tillförsäkras hela det belopp för skattekronor och

-öre, som bestämts till utdebitering för ett år.

2 Genomsnittligt tal för åren 1925—1941. — 9 Sannolika siffror.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

Bilaga B.

Tabell,

utvisande dels huru stora belopp, som skattebetalarna i Huskvarna årligen

skulle fått erlägga till staten på grundval av en kommunal utdebitering å

8 kronor 50 öre per skattekrona, därest det föreslagna uppbördsförfarandet

tillämpats från år 1925, dels ock motsvarande belopp, därest nämnda förfarande

skulle tillämpas från år 1947.

Inkomst

år

Taxering

år

Stat för

år

Antal

skattekronor

Debiterat

belopp å 8: 50

Till staten

Från staten

1923

1924

1925

53 220

452 370

1924

1925

1926

61 515

—

522 877

—

1925

1926

1927

63 285

—

537 922

—

85 552

—

1926

1927

1928

66 187

—

562 589

—

39 712

—

1927

1928

1929

67 258

—

571 693

—

33 771

—

1928

1929

1930

71471

—

607503

—

44 914

—

1929

1930

1931

73160

—

621860

—

50167

—

1930

1931

1932

70 945

—

603 032

—

4 471:-

1931

1932

1933

61607

—

523 659

—

98 201: —

1932

1933

1934

56 428

—

479 638

—

123 394: —

1933

1934

1935

61883

—

526 005

—

2 346

—

1934

1935

1936

74174

—

630 479

—

150 841

—

1935

1936

1937

92 942

—

790 007

—

264 002

—

1936

1937

1938

97193

—

826 140

—

195 661

—

1937

1938

1939

107 519

—

913 911

—

123 904

—

1938

1939

1940

103 375

—

878 687

—

52 547

—

1939

1940

1941

110 849

—

942 216

—

28 305

—

1940

1941

1942

123 642

—

1 050 957

—

172 270

—

1941

1942

1943

150 522

—

1 279 437

—

337 221

—

1942

1943

1944

175 358

—

1 490 543

—

439 586

—

1943

1944

1945

196 763

—

1 672 485

—

393 048

—

1944

1945

1946

222 580

—

1 891 930

—

401 387

—

Kronor

2 815 234

—

226 066: —

1945

1946

1947

‘150 000

—

1 275 000

—

397 485: —

1946

1947

1948

‘220 000

—

1870 000

—

21 930: -

1947

1948

1949

‘225 000

—

1912 500

—

637 500: —

Kronor

3 452 734

—

645 481: —

Vid uppbördsreformens genomförande 1/i 1947 skulle siffrorna bli följande:

1945

1946

1947

1150 000

—

1275 000

—

1946

1947

1948

‘220 000

—

1870 000

—

1947

1948

1949

‘225 000

—

1 912 500

—

637 500

—

1948

1949

1950

‘230 000

—

1 955 000

—

85 000

—

Kronor

722 500

—

Sannolika siffror.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

135

Bilaga C.

Tabell.

Därest det föreslagna uppbördsförfarandet skulle ha tillämpats redan från

1930 utvisar följande uppställning huru stora belopp, som skattebetalarna

i Katrineholm årligen skulle fått erlägga till staten på grundval av en kommunal

utdebitering å kr. 9:— per skattekrona.

Inkomst

år

Taxering

år

Stat för

år

Antal

skattekronor

Debiterat

belopp å 9: —

Till staten

Från staten

1930

1931

1932

75 304

—

677 736

__

1931

1932

1933

68 290

—

614 610

—

1932

1933

1934

63 967

—

575 703

—

102 033: —

1933

1934

1935

69 497

—

625 473

—

10 863

—

1934

1935

1936

75 998

—

683 982

—

108 279

—

1935

1936

1937

91 538

—

823 851

—

198 378

—

1936

1937

1938

lil 247

—

1 001 223

—

317 241

—

1937

1938

1939

124 578

—

1 121 202

—

297 351

—

1938

1939

1940

129 301

—

1 163 709

—

162 486

—

1939

1940

1941

147 852

—

1 330 668

—

209 466

—

1940

1941

1942

148 652

—

1 337 868

—

174 159

—

1941

1942

1943

168 570

—

1 517 130

186 462

—

1942

1943

1944

200 181

—

1 801 629

—

463 761

—

1943

1944

1945

251 657

—

2 264 913

—

747 783

—

1944

1945

1946

243 766

—

2193 895

—

392 266

—

1945

1946

1947

*200 000

—

1 800 000

—

464 913: —

1946

1947

1948

Kronor

3 268 495: —

566 946: —

1 Sannolika siffror. Minskning på grund av konflikten. Medeltalet av utdebiteringen per

skattekrona under perioden utgör kr. 9: 05.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

Bilaga D.

Tabell,

utvisande antal skattekronor i hela riket ävensom skillnaden mellan det

antal skattekronor, som påförts visst år, och det antal skattekronor, som

påförts två år senare.

Antal skattekronor, påförda pä grund av taxering åren 1928—19 ii.

År

Antal skatte- kronor i lands- kommuner

Antal skatte- kronor i städer

Summa antal

skattekronor

Skillnad mellan det antal

skattekronor, som påförts

visst är, och det antal

skattekronor, som påförts

två år senare

(ökning + , minskning ./.)

1928

16 342 435

25 834 757

42 177 192

1929

16147 239

28 163 134

44 310373

1930

17 536 833

30 003 112

47 539 945

+ 5 362 753

1931

17 314 504

30 689 489

48 003993

+ 3 693 620

1932

15850 571

28 735 639

44 586 210

./. 2 953 735

1933

13 797 936

26552 181

40 350117

./. 7 653 876

1934

13 829 015

25396 515

39 225 530

./. 5 360 680

1935

15293 495

27 575 166

42 868 661

+ 2 518 544

1936

16 917 913

30 815 099

47 733 012

+ 8 507 482

1937

18 605 642

33 054 510

51 660152

+ 8 791491

1938

22108 334

36 040 487

58 148 821

+ 10 415 809

1939

23 419 710

38423 853

61843 563

+ 10183 411

1940

24 478 267

41781 992

66 260 259

+ 8111438

1941

25 810 923

42 742 929

68553 852

+ 6710 289

1942

29 396 996

47118 785

76 515 781

+ 10 255 522

1943

34 400 660

54 436 557

88 837 217

+ 20 283 365

1944

38 994 715

60 287 487

99 282 202

+ 22 766 421

Summa ökning efter avdrag för minskning

101631 854

s. 137 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 65.

137

Bilaga E.

Tabell.

Därest det föreslagna uppbördsförfarandet skulle tillämpats redan från

1925, utvisar följande uppställning vad Grangärde kommuns skattebetalai e

skulle erlagt till staten i skatt efter den för varje år fastställda utdebiteringen.

In-

komst

år

Taxe- l

ring

år

Stat

för

år

Antal

skattekronor

Debiterat

belopp |

Till staten

Från staten

Utdebi-

tering

1925

1926

1927

71820:02

481194:13

6: 70

1926

1927

1928

85 147:81

553 460:76

6: 50

1927

1928

1929

109 467: 15

711536:47

230 342:34

6: 50

1928

1929

1930

49 409:90

321 164: 35

232 296:41

6:50

1929

1930

1931

94092:42

611600:73

99 935: 74

6:50

1930

1931

1932

92 239:77

737 918:16

416 753: 81

8: —

1931

1932

1933

72 603: 94

871 247: 28

259 646: 55

12: —

1932

1933

1934

50 311:72

804987:52

67 069: 36

16: —

1933

1934

1935

47 031:52

658 441:28

212 806: —

14:-

1934

1935

1936

54 671:77

546 717:70

258 269:82

10: —

1935

1936

1937

90 046: 52

720 372:16

61 930:88

8: —

1936

1937

1938

94 897: 10

759 176:80

212 459:10

8: —

1937

1938

1939

142 871: 60

1142 972: 80

422 600:64

8: —

1938

1939

1940

233 889: 31

1 754 169:82

994 993:02

7:50

19S9

1940

1941

235 610: 56

1 767 079: 20

624 106: 40

7:50

1940

! 1941

1942

227 443: 57

1705826:77

; 48 344: 05

;

7:50

1941

1942

1943

307 851:90

2 154 963: 30

387 884:10

7: —

1942

1943

1944

294 401:65

2 060811:55

354 984:78

7: —

1943

1944

1945

322 853: 98

2 259 977:86

105 014: 56

i 7:~

1944

1945

1946

239 991:41

| 1 679 939:87

380 871: 68

j 7: —

Kronor ; 4 137 785: 54 \ 1 232 523: 70

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 7 sami. Nr 65,

10

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:609 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående Sveriges anslutning till ett vid den nordiska socialministerkonferensen i Köpenhamn i s s. 2 i texten