Sök i Ratio Lex

Utlåtande över nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar beträffande pensioner eller understöd att utgå dels från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m., dels ock av affärsdrivande verks medel. Beträffande utredningen i de ärenden, som behandlas i utlåtandet, får utskottet, i den mån redogörelse i det följande ej lämnas, hänvisa till vederbörande proposition

1945-03-13 · 28 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 26 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1945:13, Utlåtande över nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar beträffande pensioner eller understöd att utgå dels från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m., dels ock av affärsdrivande verks medel. Beträffande utredningen i de ärenden, som behandlas i utlåtandet, får utskottet, i den mån redogörelse i det följande ej lämnas, hänvisa till vederbörande proposition

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 13.

1

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli elen 13 mars 1945 kl. 4 em.

Utlåtande i anledning av framställningar angående pensioner eller

understöd åt vissa i statens tjänst anställda personer

rn. fl.

Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över nedannämnda till utskottet

hänvisade framställningar beträffande pensioner eller understöd att utgå dels

från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m., dels ock av affärsdrivande

verks medel.

Beträffande utredningen i de ärenden, som behandlas i utlåtandet, får utskottet,

i den mån redogörelse i det följande ej lämnas, hänvisa till vederbörande

proposition (nr 53) och motioner.

A. Anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

I. Justitiedepartementet.

1 :o.

Arbetsledaren vid fångvårdens ungdomsanstalt å Skenäs John Nestor Gus

tavsson. I en den 26 januari 1945 dagtecknad proposition, nr 53, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, i punkten 1 föreslagit riksdagen medgiva,

att arbetsledaren vid fångvårdens ungdomsanstalt å Skenäs John Nestor Gustavsson

må från och med månaden näst efter den, varunder han lämnar sin

anställning, under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 600 kronor.

Av handlingarna i ärendet framgår,

att Gustavsson är född den 2/ februari 18/6 och således 69 ar gammal,

att han under tiden 4 oktober 1893—6 december 1897 innehaft fast anställning

vid Livgardet till häst;

alt han enligt egen uppgift under tiden 1 juli 1899—1 oktober 1902 varit

anställd vid statens järnvägar såsom banbyggnadsarbetare;

att han den 1 januari 1933 erhållit anställning vid fångvården såsom vika
Bihang

till riksdagens protokoll 19b5. 8 samt. Nr 18. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 13.

Utskottet.

rierande vaktkonstapel och sedan dess oavbrutet tjänstgjort såsom arbetsledare

vid byggnadsarbeten m. m. vid olika fångvårdsanstalter, från och med den 15

april 1938 vid fångvårdens ungdomsanstalt å Skenäs;

att hans avlöning under anställningen vid fångvården uppgått lägst till

2 700 kronor för år och högst till det under senare tid utgående beloppet eller

omkring 3 150 kronor för år;

att han beräknas lämna ifrågavarande anställning med utgången av juni

månad 1945;

samt att fångvårdsstyrelsen lämnat Gustavsson de allra bästa vitsord och

framhållit, att han med stort intresse och utmärkt kunnighet, särskilt i byggnadsfacket,

fullgjort sina arbetsuppgifter, vilka stundom varit av avsevärd

omfattning och förenade med betydande svårigheter, samt att avsevärda belopp

sparats åt statsverket genom de byggnadsarbeten, som Gustavsson utfört med

hjälp av fångarbetskraft.

Med biträdande av vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit

hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

II. Försvarsdepartementet.

2 :o.

Förra rullföringsbiträdena, fanjunkaren i Jämtlands fältj agar regementes

reserv Johannes Bengtsson, fanjunkaren i Bohusläns regementes reserv Gustaf

Fabian Teofil Thunander och fanjunkaren i förutvarande Västmanlands regementes

reserv Anders Hugo Lindgren, m. m. Under punkten 2 av förenämnda

proposition nr 53 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva, att envar av

torra rullföringsbiträdena, fanjunkaren i Jämtlands fältjägarregementes reserv

Johannes Bengtsson, fanjunkaren i Bohusläns regementes reserv Gustaf Fabian

Teofil Thunander och fanjunkaren i förutvarande Västmanlands regementes

reserv Anders Hugo Lindgren må, Bengtsson, räknat från och med den 1

oktober 1944, samt Thunander och Lindgren från och med månaden näst efter

den, varunder vederbörandes anställning i statens tjänst upphör, under sin

återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

uppbära en årlig pension, Bengtsson och Lindgren å 1 200 kronor och Thunander

å 1 128 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

beträffande Bengtsson,

att han är född den 25 maj 1881 och således 63 år gammal;

att han den 25 maj 1898 antogs till volontär vid Jämtlands fältjägarregemente;
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 13. <>

att han den 18 januari 1902 befordrades till vicekorpral vid regementet, den

20 november 1902 till korpral och den 28 januari 1903 till distinktionskorpral,

från vilken sistnämnda beställning han erhöll avsked den 3 augusti 1910;

att han den 7 oktober 1912 förordnades till distinktionskorpral i regementets

reserv, där han den 19 december 1913 förordnades till sergeant och den 21

oktober 1924 till fanjunkare;

att han den 1 oktober 1922 förordnades till Tullföringsbiträde vid Östersunds

västra rullföringsområde nr 63, vilken befattning han innehade till utgången

av december 1941;

att han därefter erhöll förordnande såsom expeditionsunderofficer i arvodesbefattning

för tiden 1 januari 1942—30 september 1944;

att han såsom Tullföringsbiträde under senare år -— med undantag för tid,

då han åtnjutit krigsavlöning -— uppburit ett årligt arvode av 2 130 kronor

jämte arvodestillägg å 1 080 kronor för år ävensom dyrtidstillägg;

att han på grund av sin förutnämnda arvodesbefattning uppburit arvode till

belopp motsvarande lönen enligt militära avlöningsreglementet för löneklass

UO 7 — dock med avdrag av ett lika stort belopp som summan av tjänsteoch

familjepensionsavdragen för beställningshavare på aktiv stat i nämnda

löneställning — varjämte rörligt tillägg och kristillägg utgått å arvodet enligt

samma grunder, som gälla för beställningshavare å aktiv stat;

att Bengtsson genom beslut den 28 april 1936 tillerkändes pension enligt

1912 års reservbefälsförordning med ett årligt belopp av 200 kronor att utgå

från och med den 1 juni 1936 eller från och med månaden näst efter den,

varunder han fyllde 55 år;

samt alt pensionsförhöjningar utgått å pensionen enligt kungörelsen den 18

juni 1925 (nr 280), varigenom sammanlagda beloppet av Bengtsson tillkommande

pensionsförmåner för tid, varunder krigslön ej åtnjutits, uppgått till

456 kronor för år jämte dyrtidstillägg;

beträffande Thunander,

att han är född den 9 februari 1882 och således 63 år gammal;

att han den 4 april 1901 antogs till volontär vid förutvarande Smålands

grenadjärkår;

att han den l december 1902 förordnades till vicekorpral, den 21 oktober

1904 till korpral och den 21 december 1905 till distinktionskorpral, från vilken

sistnämnda beställning han avgick den 31 oktober 1908;

att han den 31 december 1919 förordnades till sergeant i förutvarande Västgöta

regementes reserv och den 1 november 1938 till fanjunkare i Bohusläns

regementes reserv;

att han den 1 januari 1924 förordnades till Tullföringsbiträde vid Göteborgs

stads rullföringsområde nr 28, vilken befattning han innehade intill den 1

januari 1942;

att han från och med sistnämnda dag tjänstgör i arvodesbefattning såsom

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 13.

expeditionsunderofficer, från vilken befattning han beräknas komina att avgå

med utgången av mars 1945;

samt att hans avlöningsförhållanden äro likartade med förutnämnde Bengtssons

och att han i likhet med denne erhållit pension enligt 1912 års reservbefälsförordning;

samt

beträffande Lindgren,

att han är född den 19 mars 1883 och således nära 62 år gammal;

att han den 5 juli 1901 antogs till volontär vid förutvarande Västmanlands

regemente;

att han den 25 maj 1903 förordnades till vicekorpral och den 12 december

1905 till korpral, från vilken beställning han avgick den 31 oktober 1906;

att han den 1 november 1906 förordnades till distinktionskorpral i regementets

reserv, där han den 15 december 1913 förordnades till sergeant oell den

3 mars 1925 till fanjunkare;

att han den 1 januari 1915 förordnades till Tullföringsbiträde vid Filipstads

rullföringsområde nr 51, vilken befattning han innehade intill den 1 januari

1942;

att han från och med sistnämnda dag tjänstgör i arvodesbefattning såsom

expeditionsunderofficer, från vilken befattning han beräknas komma att avgå

med utgången av mars 1946;

samt att hans avlöningsförhållanden äro likartade med förutnämnde Bengtssons

och att Lindgren liksom denne tillerkänts pension enligt 1912 års reservhefälsförordning.

Bengtsson, Thunander och Lindgren ha hos Kungl. Majit anhållit att komma

i åtnjutande av pension i egenskap av rullföringsbiträden.

Försvarets civilförvaltning har — under erinran örn att riksdagen tidigare

medgivit, att pension av statsmedel finge utgå på grund av anställning såsom

Tullföringsbiträde samt att pensionen i två fall (1941: prop. nr 124, p. 3;

bankoutsk. uti. nr 29, p. 3; riksd. skr. nr 163; 1942: motion I: 22; bankoutsk.

uti. nr 15, p. 4; riksd. skr. nr 135) fastställts till 1 200 kronor för år — hemställt

om utverkande av pension med samma belopp åt envar av Bengtsson.

Thunander och Lindgren.

Statskontoret har i ärendet anfört, bland annat, följande.

I fråga om pension åt Tullföringsbiträde i de sedan år 1941 förekommande

fallen har pensionen bestämts till 1 200 kronor för år räknat, vilket inneburit

en förhöjning med 204 kronor i förhållande till tidigare till befattningshavare

av denna kategori medgivna pensioner. Orsaken till denna uppräkning av

pensionsbeloppet har enligt uttalande av föredragande departementschefen

(prop. nr 124/1941, p. 3 och nr 32/1944, p. 1) resp. bankoutskottet (uti. nr

15/1942, p. 4) angivits vara den långa tid vederbörande innehaft statsanställning,

i intet fall understigande 40 år.

För de i föreliggande ärende omnämnda befattningshavarna, Thunander,

Bengtsson och Lindgren, vilka av försvarets civilförvaltning föreslagits skola

komma i åtnjutande av en årlig pension med 1 200 kronor, kommer den sam
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Barikoutskottets utlåtande nr 13.

manlagda statsanställningen med effektiv tjänstgöring vid avgangen ur tjans

att uppgå till — i helt år räknat — resp. 28, 34 och 36 år. Statskontoret kan

för sin del icke tillstyrka, att pensionen i samtliga nu nämnda fall fastställes

till det sålunda förordade beloppet 1 200 kronor. För att vinna överensstämmelse

med de grunder, som gälla vid bestämmandet av såväl författningsenlig

pension som i allmänhet även av pension, beviljad av riksdagen, bör enligt

statskontorets mening för nu ifrågavarande befattningar tillämpas ett högsta

pensionsbelopp, att utgå vid en tjänstålder, som avväges med hänsyn till för

befattningshavargruppen normalt förekommande inträde^ i statstjänst och

ifrågakommande avgångsålder. I förevarande fall synes såsom dylik tjänstålder

böra gälla 30 år och statskontoret har därför intet att erinra mot att

förenämnda Bengtsson och Lindgren beviljas en pension till ett årligt belopp

av 1 200 kronor. Därest åter vederbörande vid avgången ur tjänst icke kan

tillgodoräkna sig statsanställning i nyss angiven omfattning, synes en reducering

av pensionen höra ske med belopp, motsvarande den tid, varmed anställningen

understiger nyss angivet antal år. Beträffande den i ärendet omnämnde

fanjunkaren Thunander, som vid avgången från den av honom nu innehavda

arvodesbefattningen kommer att kunna tillgodoräkna en tjänstetid av 28 ar

9 månader, torde pensionen böra med nu angivet beräkningssätt bestämmas

till (2S/ao X 1 200 =) 1 120 kronor.

Vad angår pensionen åt Lindgren vill statskontoret ifrågasätta, huruvida

icke frågan örn beviljande av pension at honom tills vidare bör ansta, då han

först den 1 april 1946 kommer att avgå från den av honom nu innehavda

befattningen som expeditionsunderofficer.

Föredragande statsrådet har anfört följande:

»Med hänsyn till att riksdagen tidigare medgivit, att pension av statsmedel

må utgå på grund av anställning såsom Tullföringsbiträde, finner jag mig böra

tillstyrka, att förslag förelägges riksdagen örn att pension enligt hittills tillämpade

grunder beredes de nu ifrågavarande beställningshavarna, vilka under

en följd av år tjänstgjort såsom ruflföringsbiträden och därefter i samband

med rullföringsväsendets omläggning övergått till arvodesbefattningar vid

organisationen för de värnpliktigas inskrivning och redovisning. I betraktande

av att Lindgren beräknas avgå ur tjänst redan i början av nästa år, synes

även hans pensionsfråga nu böra avgöras. I likhet med statskontoret ansel

jag lämpligt att vid pensionsbeloppens bestämmande utgå från en tjänstålder

av 30 år för erhållande av det på senare tid för rullföringsbiträden tillämpade

pensionsbeloppet å 1 200 kronor. Med utgångspunkt härifrån torde pensionen

lill Thunander böra beräknas på sätt statskontoret föreslagit, varvid dock

pensionsbeloppet för att bliva jämnt delbart med tolv bör fastställas lill 1 128

kronor.»

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren under

nr 182 av herr Pelersson, Fini!, och den andra inom andra kammaren under

nr 289 av herr Fröderberg jämte två av kammarens övriga ledamöter, har

hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Majit begära utredning i syfte all

i motionerna omförmälda och vissa andra f. d. rullföringsbiträden måtte

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Dankoutskottets utlåtande nr 13.

erhålla en pension, som i möjligaste mån ansluter sig till elen pension, de

skulle ägt uppbära, därest de varit underofficerare i aktiv tjänst.

De i motionerna omförmälda rullföringsbiträdena äro — förutom Bengtsson,

Thunander och Lindgren — fanjunkarna i reserven P. J. Boström.

A. W. Lilienberg, G. R. Floberg, P. Silfverberg, F. A. Stålmarck och V. K. F.

Sundqvist.

Av ifrågavarande nio rullföringsbiträden erhöll Lilienberg, efter förslag

av Kungl. Maj :t, genom beslut av 7,944 års riksdag en årlig pension av 1 200

kronor. Pensionsfrågan för tre av nämnda rullföringsbiträden, nämligen

Bengtsson, Thunander och Lindgren, har, såsom framgår av det föregående,

upptagits av Kungl. Maj:t under punkten 2 av nu förevarande proposition.

Samtliga här avsedda rullföringsbiträden ha i mars 1944 hos Kungl.

Majit gjort framställning örn erhållande av pension i överensstämmelse

med de grunder, som förordas i de nu föreliggande motionerna. Genom

beslut den 26 januari 1945 har Kungl. Maj.t funnit framställningen, i vad

avser Boström, Floberg, Silfverberg, Stålmarck och Sundqvist, icke föranleda

någon Kungl. Maj :ts åtgärd. Enligt vad utskottet inhämtat lärer frågan

örn deras pensionering komma att upptagas i samband med deras avgång

ur tjänst. I vad avser Lilienberg, som på sätt nyss sagts enligt beslut av

1944 års riksdag erhållit en pension av 1 200 kronor, har Kungl. Maj :t likaledes

funnit framställningen icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

I samband med behandlingen vid 1944 års riksdag av propositionen nr

32, punkten 1, angående pension åt Lilienberg väcktes inom riksdagens kamrar

motioner, i vilka hemställdes, att riksdagen måtte besluta att till Lilienberg

skulle under hans återstående livstid utgå en årlig pension av 3 312

kronor, lill stöd för motionerna anfördes, att en fast anställd fanjunkare, som

avginge ur aktiv tjänst vid 50 års ålder, crhölle en årlig grundpension av

3 312 kronor.

I utlåtande nr 39, punkten 3, anförde bankoutskottet vid 19U års riksdag:

Utskottet tillstyrker, att pension av statsmedel beviljas förra rullföringsbiträdet

Lilienberg. Vad angår pensionens storlek, motsvarar det av Kungl.

Majit föreslagna beloppet, 1 200 kronor, det högsta belopp, som hittills

medgivits utgå på grund av anställning såsom Tullföringsbiträde. Enligt

utskottets mening är den sålunda föreslagna pensionen väl avvägd. Att, såsom

i förevarande motioner yrkats, pensionen skulle bestämmas att motsvara

det för fanjunkare på aktiv stat gällande pensionsunderlaget, 3 312

kronor, kan utskottet således icke tillstyrka. Ett bifall till detta yrkande

skulle innebära, att befattningen såsom Tullföringsbiträde jämställdes med

fanjunkarbeställning på aktiv stat. Såväl med hänsyn till arbetsuppgifter

som i betraktande av de med respektive befattningar förenade avlöningsförmånerna

saknas bärande skäl för en dylik jämförelse.

Utskottet. Utskottet vidhåller sin vid fjolårets riksdag uttalade uppfattning, att bärande

skäl saknas att likställa befattning såsom Tullföringsbiträde med fan
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 13. 7

junkarbeställning på aktiv stat. Vid sådant förhållande finner utskottet sig

icke kunna tillstyrka de nu väckta motionerna, i vad avser beräkningen

av pensionerna till de i förevarande punkt av propositionen nr 53 omförmälda

rullföringsbiträdena. Av i motionerna åsyftade personer i övrigt bär,

såsom framgått av det föregående, Lilienberg redan tillerkänts pension av

riksdagen, och vad de övriga beträffar torde de i samband med avgången

ur tjänst komma att få sin pensionsfråga reglerad. Med hänsyn härtill och

då utskottet icke funnit anledning till erinran mot de av Kungl. Maj :t nu föreslagna

pensionsbeloppen, finner utskottet ej skäl tillstyrka det i motionerna

framställda yrkandet om utredning.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

1) att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande

framställning; samt

2) att motionerna I: 182 och II: 289 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

3 :o.

Förre indelte furiren Oscar Nordin. I motionen 1:33 hemställer heir

Anderberg, att riksdagen måtte besluta tillerkänna förre furiren O. Nordin

pension efter samma grunder som örn han i formellt hänseende varit därtill

berättigad eller, därest detta icke kunde medgivas, understöd med samma

belopp.

Av handlingarna inhämtas,

att Nordin är född den 1 december 1875 och således 69 år gammal;

att han under vissa perioder av åren 1894—1917 samt 1935 1944 varit

inkallad till s. k. ständig tjänstgöring vid Södra skånska infanteriregementet

med en sammanlagd tjänstetid av närmare 18 år, varav närmare 19

är infallit före uppnåendet av 60 års ålder;

samt att han är ägare av dels en fastighet, taxeringsvärderad till 6 400 kronor

men intecknad för ett belopp av 1 400 kronor, dels ock ett sparkapital av

närmare 4 000 kronor.

1 en till statens pensionsanstalt ställd skritt av den 12 maj 1944 anhöll

Nordin att få sig tillerkänd pension jämlikt kungörelsen den 30 juni 1942.

nr 696, med föreskrifter angående pensionering av viss arbetarpersonal i

statens tjänst, jämförd med kungörelsen den 22 december 1943, nr 916,

angående tillämpning å viss indelt personal vid armén av förstnämnda kungörelse.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 13.

Utskottet.

Utskottet.

I häröver avgivet yttrande förklarade försvarets civilförvaltning sig icke

kunna tillstyrka ansökningen, enär Nordin före fyllda 60 år icke varit inkallad

till ständig tjänstgöring i minst 12 år.

Genom beslut den 14 juli 1944 fann statens pensionsanstalt, enär Nordin

sålunda icke före uppnåendet av berörda ålder under sammanlagt minst 12

år innehaft anställning i statens tjänst, med hänsyn till bestämmelserna i

1 § kungörelsen den 30 juni 1942, nr 696, sig förhindrad att tilldela honom

pension.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har Nordin i egenskap av

indelt soldat varit inkallad till s. k. ständig tjänstgöring med en sammanlagd

tjänstetid av närmare 18 år. Enär härav allenast omkring 9 år 6

månader infallit före fyllda 60 år, har Nordin icke kunnat beviljas pension

enligt 1942 års summariska arbetarpensionsbestämmelser, jämförda med

kungörelsen den 22 december 1943, nr 916, angående tillämpning å viss

indelt personal vid armén av nyssnämnda bestämmelser. Med hänsyn till

omfattningen av Nordins sammanlagda tjänstetid i statens tjänst har

utskottet emellertid funnit sig böra tillstyrka, att — på sätt tidigare i likartade

typiska övergångsfall medgivits — en årlig pension av statsmedel beviljas

honom. Pensionens belopp torde lämpligen böra bestämmas till 504

kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion 1: 33,

må medgiva, att förre indelte furiren Oscar Nordin må, räknat

från och med den 1 januari 1945, under sin återstående

livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd

m. m. uppbära en årlig pension av 504 kronor.

4 :o.

Förre soldaten Frans Erland Bäck. I motionen II: 285 hemställer herr

byling, »att riksdagen må medgiva, att förre soldaten vid Vilske kompani

av kungl. Skaraborgs regemente Frans Erland Bäck må från den 1 januari

1945 från Vadstena krigsmanshuskassa tilldelas underhåll enligt samma

grunder som örn han tjänat för underhålls erhållande föreskriven tid.»

Då den väckia underhållsfrågan är av beskaffenhet att böra prövas avförsvarets

civilförvaltning, hemställer utskottet,

alt förevarande motion II: 285 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 13.

9

lil. Socialdepartementet.

5 :o.

Extra förrådsbiträdet vid statens alkoholistanstalt å Venngarn Oskar Fredrik

Rundberg. Under punkten 3 av förenämnda proposition nr 53 förestår

Kungl. Majit riksdagen medgiva, att extra förrådsbiträdet vid statens alkoholistanstalt

å Venngarn Oskar Fredrik Rundberg må från och med manaden

näst efter den, varunder han lämnar sin anställning, under sin återstående

livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

uppbära en årlig pension av 600 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Rundberg är född den 6 maj 1885 och således 59 år gammal;

att han sedan oktober 1930 varit anställd vid statens alkoholistanstall

å Venngarn;

att Rundberg, vilkens anställning till en början varit av tillfällig natur,

förordnats till extra nattvakt vid anstalten från och med den 1 juli 1931 och

sedan den 1 juli 1935 varit extra tjänsteman därstädes, placerad i 5 lönegraden,

med tjänstgöring såsom förrådsbiträde;

samt att han på grund av svag hälsa beräknas komma att bliva entledigad

från sin anställning vid anstalten med utgången av juni månad 1945.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits ifra- utskottet.

gavarande förslag, får hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande framställning.

IV. Kommunikationsdepartementet.

6 :o.

Arbetscheferna hos byggnadsstyrelsen Nils Anton Knut Hederén och Josef

Jonsson. Under punkten 4 av förenämnda proposition nr 53 föreslår Kungl.

Majit riksdagen medgiva, att envar av arbetscheferna hos byggnadsstyrelsen

Nils Anton Knut Hederén och Josef Jonsson må från och med månaden

näst efter den, varunder vederbörande lämnar sin anställning, under sin

återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

uppbära en årlig pension av 5 160 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

beträffande Hederen,

att han är född den 16 maj 1880 och således 64 år gammal;

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 13.

Utskottet.

att hail under tiden 25 maj 1902—3 januari 1905 varit anställd såsom

verkmästare vid ett för riksbankens räkning utfört byggnadsföretag;

att han under tiden 15 maj 1909—mars 1925 innehaft anställning hos arméns

kasernbyggnadsnämnd och under större delen av denna tid tjänstgjort

såsom kontrollant eller arbetschef vid olika kasernbyggen och militära sjukhusbyggen

;

att han under tiden april 1925—mars 1928 samt från och med september

1928 tjänstgjort hos byggnadsstyrelsen såsom kontrollant eller arbetschef

vid olika för statsverkets räkning utförda byggnadsföretag;

att Hederéns tjänstgöring hos byggnadsstyrelsen tagit hans arbetstid helt

i anspråk;

samt att han under sin tjänstgöring uppburit arvode, vilket senast uppgått

till 1 240 kronor för månad; och

beträffande Jonsson,

att lian är född den 25 januari 1878 och således 67 år gammal;

att han under tiden november 1909—april 1925 haft anställning hos arméns

kasernbyggnadsnämnd och därvid huvudsakligen tjänstgjort såsom

kontrollant eller arbetschef vid olika byggnadsföretag;

att han under tiden maj 1925—augusti 1927 samt från och med oktober

1928 tjänstgjort hos byggnadsstyrelsen såsom arbetschef vid olika för statsverkets

räkning utförda byggnadsföretag;

att tjänstgöringen hos byggnadsstyrelsen tagit hans arbetstid helt i anspråk

;

samt att han under sin tjänstgöring uppburit arvode, vilket senast uppgått

till 1 240 kronor för månad.

Med biträdande av vad Kungl. Majit föreslagit hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Majits förevarande

framställning.

7 :o.

Byggnadskontrollanten hos byggnadsstyrelsen Johan (John) Herman Löfström.

Under punkten 5 av propositionen nr 53 föreslår Kungl. Majit riksdagen

medgiva, att byggnadskontrollanten hos byggnadsstyrelsen Johan

(John) Herman Löfström må från och med månaden näst efter den, varunder

han lämnar sin anställning, under sin återstående livstid från anslaget

till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension

av 2 952 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Löfström är född den 23 februari 1881 och således 64 år gammal;

att han sedan den 17 mars 1921 varit anställd hos byggnadsstyrelsen, där

s. 11 Kontrollera mot PDF

Rankoutskottets utlåtande nr 13.

11

han under större delen av anställningstiden tjänstgjort såsom byggnadskontrollant

och i övrigt haft sin tjänstgöring förlagd till olika byråer inom

styrelsen;

att han beräknas avgå ur tjänst med utgången av februari månad 1946:

att Löfströms tjänstgöring hos byggnadsstyrelsen varit av den omfattning,

att den i stort sett tagit hans arbetstid helt i anspråk;

samt att han på grund av sin anställning hos styrelsen uppburit arvode,

som under de senaste tio åren uppgått till i medeltal omkring 11 050 kronor.

Med biträdande av Kungl. Majlis förevarande framställning hemställer utskottet.

utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande framställning.

V. Finansdepartementet.

8 :o.

Städerskan vid tullkammaren i Borås Ebba Börjeson. Under punkten 6 av

propositionen nr 53 föreslår Kungl. Majit riksdagen medgiva, att städerskan

vid tullkammaren i Borås Ebba Börjeson må från och med månaden näst efter

den, varunder hon lämnar sin anställning, under sin återstående livstid från

anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension

av 300 kronor, varå dyrtidstillägg icke skall utgå.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Börjeson är född den 11 januari 1876 och således 69 år gammal;

att hon sedan den 1 april 1925 varit anställd såsom städerska vid tullkammaren

i Borås med en beräknad daglig arbetstid av i medeltal omkring 3

timmar;

att hon erhållit ifrågavarande anställning efter sin moder saint dessförinnan

på grund av moderns sjukdom i hennes ställe utfört städningsarbete för

tullkammarens räkning under cn tid, som enligt Börjesons uppgift överstigit

1 år 3 månader;

att Börjeson i ersättning för städningsarbetet under åren 1939—1943 uppburit

lägst 540 kronor och högst omkring 800 kronor för år samt under

första halvåret 1944 omkring 470 kronor;

samt att Börjeson sedan ett tjugutal år ensam har vårdnaden om en sjuk

och sedan barndomen arbetsoförmögen syster.

Med anledning av cn av Börjeson gjord ansökning örn pension fann statens

pcnsionsanstalt genom beslut den 25 augusti 1944 sig förhindrad tilldela

henne pension enligt bestämmelserna i kungörelsen den 30 juni 1942 (nr

696) med föreskrifter angående pensionering av viss arbetarpcrsonal i statens

*

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 13.

Utskottet.

tjänst, enär hon icke före fyllda 60 år linder en tid av sammanlagt minst 12

år innehaft anställning i statens tjänst.

Börjeson har hos Kungl. Maj :t anhållit att komma i åtnjutande av pension.

Generaltullstyrelsen har tillstyrkt utverkande av pension åt Börjeson och

därvid anfört bland annat följande.

Sökandens dagliga arbetstid uppgår icke till det timantal, som i regel torde

fordras för erhållande av riksdagspension. Det synes därför tveksamt, huruvida

pension av statsmedel bör beredas i förevarande fall. Styrelsen får emellertid

erinra, att riksdagen i några fall beviljat pension eller understöd åt städerskor,

ehuru den dagliga arbetstiden uppgått till endast 3 timmar eller därunder

(bankoutsk. uti. nr 54 år 1939, nr 26 år 1940, nr 31 år 1943, p. 8; prop.

nr 32 år 1944, p. 6, bankoutsk. uti. nr 39, p. 14). Med hänsyn härtill och i

betraktande av föreliggande ömmande omständigheter har styrelsen icke något

att erinra mot att framställning avlåtes till riksdagen om en mindre årlig

pension åt sökanden, att utgå från och med månaden näst efter den, varunder

hon lämnar sin anställning.

Statens pensionsanstalt har med hänsyn till i förevarande fall föreliggande

ömmande omständigheter och i betraktande av att riksdagen under senare

tid beviljat pension i andra liknande fall icke velat motsätta sig, att förslag

framlägges för riksdagen örn beviljande av någon pension åt Börjeson, förslagsvis

300 kronor för år utan tilläggsförmåner.

Statskontoret har biträtt pensionsanstaltens förslag.

Föredragande statsrådet har anfört följande:

»Med hänsyn till att riksdagen förut vid några tillfällen beviljat pension

även i sådana fall, då den dagliga arbetstiden uppgått till allenast tre timmar,

och då ömmande omständigheter föreligga i det nu förevarande fallet,

vill jag icke motsätta mig, att förslag förelägges riksdagen örn pension åt

Börjeson. Beträffande pensionens storlek ansluter jag mig till pensionsanstaltens

förslag.»

För erhållande av pension enligt kungörelsen den 30 juni 1942, nr 696,

med föreskrifter angående pensionering av viss arbetarpersonal i statens tjänst

erfordras, att vederbörande arbetare under visst antal år utfört arbete i

statens tjänst, som utgjort hans huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla.

Sistnämnda förutsättning har beträffande städerskor ansetts föreligga

vid en daglig tjänstgöringstid av 4 timmar. Vid en daglig tjänstgöringstid

av "SVo timmar har dock enligt särskilda beslut av riksdagen pension

lill belopp av 360 kronor beviljats, varvid tilläggsförmåner utgått å pensionen.

Vidare har riksdagen under åren 1943 och 1944 i tre fall beviljat

pension åt städerskor, vilkas dagliga tjänstgöringstid uppgått till allenast 3

timmar. Såsom villkor för pensionens beviljande har i dessa fall gällt, att

ömmande omständigheter förelegat. Med hänsyn till tjänstgöringstidens begränsade

omfattning har pensionen här närmast fått karaktären av ett ålderdomsunderstöd,

varjämte högre belopp än 300 kronor i ett för allt ansetts

icke böra ifrågakomma.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 13.

13

Den nu föreliggande understödsfrågan är likartad med de nyss omförmälda

av 1943 och 1944 års riksdagar behandlade fallen. Vid sådant förhållande tillstyrker

utskottet bifall till Kungl. Majits förslag om en årlig pension åt städerskan

Ebba Börjeson av 300 kronor, varå dyrtidstillägg icke skall utgå.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Majlis ifrågavarande

framställning.

9 :o.

Förra städerskan vid tullkammaren i Hudiksvall Anna Margareta Molarin.

Under punkten 7 av förevarande proposition föreslår Kungl. Maj:t riksdagen

medgiva, att förra städerskan vid tullkammaren i Hudiksvall Anna Margareta

Molarin må, räknat från och med den 1 november 1944, under sin återstående

livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en

årlig pension av 300 kronor, varå dyrtidstillägg icke skall utgå.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Molarin är född den 29 september 1878 och således 66 år gammal;

att hon under tiden 1 januari 1922—31 oktober 1944 eller under 22 år 10

månader varit anställd såsom städerska vid tullkammaren i Hudiksvall med

en daglig arbetstid av i genomsnitt omkring 3 timmar:

att hon under de sista fem åren av anställningstiden i ersättning för städningsarbetet

uppburit i medeltal omkring 725 kronor för år;

samt att hon enligt läkarintyg på grund av sjukdom (blodtrycksförhöjning,

hjärtfel och reumatiska förändringar i ryggen) är för framtiden oförmögen

till arbete.

Molarin, som icke blivit underkastad 1942 års tjänstepensionsreglemente

för arbetare, kan med hänsyn till omfattningen av den dagliga arbetstiden ej

heller komma i åtnjutande av pension enligt bestämmelserna i kungörelsen

den 30 juni 1942 (nr 696) med föreskrifter angående pensionering av viss

arbetarpersonal i statens tjänst.

I förevarande ärende föreligga i huvudsak enahanda förhållanden som i Utskottet.

det under nästföregående punkt upptagna. Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må bifalla Kungl. Majrts förevarande framställning.

10 :o.

Förra städerskan vid centraltullkammaren i Malmö Anna Maria Ekström,

född Ekholm. I motionen II: 13 hemställer herr Paulsen, alt riksdagen måtte,

med beaktande av i motionen anförda synpunkter, besluta tillerkänna förra

städerskan vid centraltullkammaren i Malmö Anna Maria Ekström pension av

statsmedel i den utsträckning, som riksdagen med hänsyn till omständigheterna

må finna skälig.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 13.

Av handlingarna inhämtas,

att Ekström är född den 1 april 1881 och således nära 64 år gammal;

att hon varit anställd såsom städerska vid centraltullkammaren i Malmö

under tiden 1 januari 1924—31 augusti 1944, vid vilken sistnämnda tidpunkt

hon efter en tjuguårig anställning vid tullverket, varav 17 år 3 månader infallit

före 60 års ålder, nödgats lämna sin anställning på grund av ohälsa;

att ersättning för städningsarbetet alltsedan den 1 december 1939 utgått

med 67 kronor 50 öre för månad jämte lönetillägg;

att den dagliga arbetstiden enligt Ekströms egen uppgift utgjort omkring

4 timmar för söckendag under tiden intill den 1 december 1939 och 3 timmar

för söckendag under tiden därefter.

Med skrivelse den 20 oktober 1943 överlämnade generaltullstyrelsen till

statens pensionsanstalt en av Ekström gjord ansökan om pension.

Genom beslut den 19 november 1943 fann statens pensionsanstalt — efter

antecknande att Ekström varit anställd i berörda befattning med en daglig

arbetstid av omkring 3 timmar — sig förhindrad tilldela sökanden pension,

enär hon icke under en tid av sammanlagt minst 15 år innehaft sådan anställning

i statens tjänst, som kunde anses hava utgjort hennes huvudsakliga

sysselsättning och förvärvskälla.

Härefter anhöll Ekström i en den 10 januari 1944 dagtecknad skrift hos

Kungl. Majit om pension.

1 häröver avgivet yttrande anförde generaltullstyrelsen i huvudsak följande:
»Sökandens

dagliga arbetstid uppgår icke till det timantal, som i regel

fordras för att riksdagspension skall kunna ifrågakomma. Det synes därför

tveksamt, huruvida i förevarande fall någon pension bör beviljas. Med hänsyn

till sökandens uppgift angående makens arbets- och inkomstförhållanden

och då riksdagen i några fall beviljat pension åt städerskor, oaktat deras

dagliga arbetstid icke uppgått till mera än omkring 3 timmar, vill styrelsen

emellertid icke avstyrka, att pension utverkas åt sökanden. Därest pension

anses böra ifrågakomma, bör densamma icke utgå med högre belopp än 300

kronor för år.»

Statens pensionsanstalt fann det synnerligen tveksamt, om riksdagspension

borde ifrågakomma i sådana fall, där den dagliga arbetstiden varit så

kort som sökandens. Visserligen hade riksdagen vid några tillfällen beviljat

pension även vid dylik begränsad arbetstid, men därvid syntes omständigheterna

i allmänhet ha varit mera ömmande än vad i fråga om sökanden

syntes vara fallet. I betraktande härav kunde pensionsanstalten icke tillstyrka

framställningen.

Statskontoret erinrade, att ämbetsverket vid åtskilliga tidigare tillfällen

givit uttryck åt den uppfattningen, att pension icke borde komma i fråga i

sådant fall, då den med anställningen förenade dagliga tjänstgöringstiden

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 13.

15

varit av alltför begränsad omfattning. Med denna principiella inställning

kunde statskontoret i ett fall som det förevarande, där den dagliga tjänstgöringstiden

icke syntes lia uppgått till mera än 3 timmar och omständigheterna

icke förefölle vara av särskilt ömmande natur, icke tillstyrka, att

pension utverkades åt sökanden. Vid ärendets handläggning inom statskontoret

del togo — förutom t jänsteför rättande generaldirektören — en ledamot

och föredraganden. De två sistnämnda ansågo, att ämbetsverket bort tillstyrka

pension åt sökanden med ett belopp av 300 kronor för år utan tillläggsförmåner.

Genom beslut den 10 mars 1944 fann Kungl. Maj:t den gjorda framställningen

icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Då i förevarande ärende föreligga i stort sett enahanda förhållanden som

i de under punkterna 8 och 9 upptagna ärendena, har utskottet ansett sig

böra tillstyrka bifall till det av motionären väckta yrkandet på det sätt, att

fru Ekström beviljas en årlig pension av 300 kronor i ett för allt.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion II: 13,

må medgiva, att förra städerskan vid centraltullkammaren i

Malmö Anna Maria Ekström, född Ekholm, må, räknat från

och med den 1 januari 1945, under sin återstående livstid från

anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära

en årlig pension av 300 kronor, varå dyrtidstillägg icke skall

utgå.

VI. Ecklesiastikdepartementet,

liro.

Biträdande tjänstemannen vid universitetsbiblioteket i Uppsala, filosofie licentiaten

Gunnar Olof Quennerstedt. Under punkten 8 av förenämnda proposition

nr 53 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen medgiva, att biträdande tjänstemannen

vid universitetsbiblioteket i Uppsala, filosofie licentiaten Gunnar Olof

Quennerstedt må från och med månaden näst efter den, varunder han lämnar

sin anställning, under sin återstående livstid från anslaget till diverse

pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 1 500 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Quennerstedt är född den 15 februari 1879 och således 66 år gammal;

att han avlagt filosofie licentiatexamen i slaviska språk;

att han under åren 1917 och 1918 under sammanlagt omkring 13 månader

tjänstgjort vid avdelning B vid svenska beskickningen i dåvarande retrograd.

Viskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande nr 13.

lilskoUet.

därav under 4 månader såsom kanslichef och i övrigt såsom chef för krigsfångeavdelningen

;

att han sedan november 1924 tjänstgjort vid universitetsbiblioteket i Uppsala,

varvid han till en början närmast varit att betrakta såsom frivillig medarbetare

och endast emellanåt åtnjutit ersättning med s. k. flitpengar till

obetydliga belopp;

att han efter några år knutits fastare till biblioteket och i samband därmed

tillförsäkrats regelbunden avlöning, vilken under många år utgått med 100

kronor i månaden, senare höjts till 125 kronor och, i den mån medelstillgången

det tillåtit, utökats till 150 kronor;

att han därjämte sedan år 1931 för bibliotekets räkning utfört ett specialarbete

— katalogkopiering för bibliotekets huvudkatalog — och därför uppburit

ersättning med 1 krona 50 öre för timme;

att hans arbetstid ofta överskridit den för ordinär heltidstjänst gällande;

samt att hans sammanlagda löneförmåner vid biblioteket under de senaste

tio åren i regel uppgått till mellan 2 500 och 3 000 kronor för budgetår och

endast vid ett par tillfällen obetydligt överstigit sistnämnda belopp.

Med biträdande av vad Kungl. Majit föreslagit hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

12 :o.

Förra städerskan vid högre allmänna läroverket för gossar i Hälsingborg Tilda

Johansson, född Persson. Under punkten 9 av förevarande proposition föreslår

Kungl. Maj :t riksdagen medgiva, att förra städerskan vid högre allmänna

läroverket för gossar i Hälsingborg Tilda Johansson, född Persson, må, räknat

från och med den 1 juli 1944, under sin återstående livstid från anslaget till

diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 360 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Johansson är född den 7 juli 1877 och således 67 år gammal;

att hon varit anställd såsom städerska vid högre allmänna läroverket för

gossar i Hälsingborg under tiden 1 januari 1920—14 juni 1944 efter att dessförinnan

sedan 1916 hava varit anställd av läroverkets vaktmästare, som ombesörjt

städningen på entreprenad;

att hon under 9 månader om året haft en daglig arbetstid av 3 timmar

före 1931 och 4 timmar därefter, varjämte hon deltagit i storrengöring under

ferierna med hel arbetsdag under sammanlagt fyra veckor;

att ersättningen för städningsarbetet under de senaste fem åren utgått

nied i medeltal 950 kronor örn året;

samt att Johansson och hennes make äga ett mindre sparkapital samt en

egnahemsfastighet taxerad till 16 000 kronor och intecknad för 7 000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 13.

17

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande framställning.

13 :o.

Förra städerskan vid högre allmänna läroverket för gossar i Hälsingborg

Emma Karolina Törnkvist, född Wickström. Under punkten 10 av förevarande

proposition föreslår Kungl. Majit riksdagen medgiva, att förra städerskan

vid högre allmänna läroverket för gossar i Hälsingborg Emma Karolina

Törnkvist, född Wickström, må, räknat från och med den 1 juli 1944, under

sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

uppbära en årlig pension av 360 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Törnkvist är född den 28 november 1873 och således 71 år gammal;

att hon varit anställd såsom städerska vid högre allmänna läroverket för

gossar i Hälsingborg under tiden 1 maj 1924—14 juni 1944 eller något mer

än 20 år;

att hon under 9 månader om året haft en daglig arbetstid av 3 timmar

före 1931 och 4 timmar därefter, varjämte hon deltagit i storrengöring under

ferierna med hel arbetsdag under sammanlagt fyra veckor;

samt att ersättningen för städningsarbetet under de senaste fem åren utgått

med i medeltal 950 kronor om året.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

14 :o.

Förra småskollärarinnan Sara Maria Magnusson, född Högberg. I motionen

II: 174 hemställer herr Olsson i Mellerud, »att riksdagen måtte besluta bereda

f. d. småskollärarinnan Sara Maria Magnusson, Väne-Ryrs församling, ett årligt

statligt understöd med belopp, som efter ärendets prövning kan befinnas

skäligt».

Av handlingarna inhämtas,

att Magnusson är född den 19 december 1869 och således 75 år gammal;

samt att hon tjänstgjorde såsom småskollärarinna i Väne-Ryrs skoldistrikt

under tiden 17 maj 1886—3 mars 1907, vid vilken sistnämnda tidpunkt hennes

anställning upphörde på grund av skolans indragning.

Bihang till riksdagens protokoll 19b5. 8 sami. Nr 13. 2

Utskottet.

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande nr 13.

Ultkoltet.

I en den 1 september 1932 dagtecknad skrift anhöll Magnusson hos statens

pensionsanstalt örn pension eller understöd.

Genom beslut den 9 september 1932 förklarade statens pensionsanstalt att,

enär enligt det vid tiden för Magnussons avgång ur tjänst gällande reglementet

den 22 juni 1892 för småskollärarcs m. fl. ålderdomsundcrstödsanstalt någon

rätt till understöd från sagda anstalt icke tillkom henne och då hon, såvitt

handlingarna utvisade, icke innehaft befattning med delaktighet i statens pensionsanstalt,

vars reglemente av den 31 december 1919 trädde i kraft den 1

januari 1920, någon pension icke heller från denna anstalt kunde tilldelas

henne.

Härefter anhöll Magnusson i en den 2 februari 1933 dagtecknad skrift hos

Kungl. Majit att av nåd få sig tillerkänd skälig pension.

I häröver avgivet yttrande förklarade statens pensionsanstalt — under åberopande

av de lill stöd för anstaltens omförmälda beslut anförda skälen och

med hänvisning till de svåröverskådliga konsekvenser, till vilka ett bifall till

ansökningen kunde leda — sig förhindrad tillstyrka någon Kungl. Majlis

åtgärd i ärendet.

Genom beslut den 19 maj 1933 fann Kungl. Maj:t den gjorda ansökningen

icke föranleda någon Kungl. Majits åtgärd.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att Magnussons anställning såsom

småskollärarinna upphört år 1907, vid vilken tidpunkt hennes levnadsålder

utgjorde allenast 38 år. Vidare inhämtas av handlingarna, att någon författningsenlig

rätt lill pension på grund av nämnda anställning icke tillkommit

Magnusson. Vid angivna förhållanden och då en av Magnusson hos Kungl.

Majit gjord framställning örn pension lämnats utan bifall, finner sig utskottet

icke kunna tillstyrka det i motionen väckta förslaget.

Utskottet hemställer förty,

att förevarande motion lii 174 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

VII. Handelsdepartementet.

15 :o.

Förra städerskan hos kommerskollegium Charlotta Moxén, född Kropp. Under

punkten 11 av propositionen nr 53 föreslår Kungl. Majit riksdagen medgiva,

alt förra städerskan hos kommerskollegium Charlotta Moxén, född Kropp, må,

räknat från och med den 1 oktober 1944, under sin återstående livstid från

anslaget lill diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension

av 408 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 13.

19

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Moxén är född den 2 mars 1874 och således 71 år gammal;

att hon under tiden 1 januari 1931—30 september 1944 varit anställd som

städerska hos kommerskollegium efter att dessförinnan sedan mars 1924 hava

varit anställd av förste expeditionsvakten hos kollegiet, som ombesörjt städningen

på entreprenad;

att hennes dagliga arbetstid utgjort omkring 4% timmar;

samt att hennes avlöning senast utgått med 112 kronor 50 öre i månaden

jämte visst dyrtidslillägg.

Med biträdande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

B. Affärsdrivande verks medel.

1. Telegrafverkets medel.

16 :o.

Förra reservtelegrafexpeditören Fanny Matilda Lilljeqvist, född Winblad von

Walter. Under punkten 12 av propositionen nr 53 föreslår Kungl. Majit riksdagen

medgiva, att förra reservtelegrafexpeditören Fanny Matilda Lilljeqvist,

född Winblad von Walter, må, räknat från och med den 1 januari 1944, under

sin återstående livstid uppbära en årlig pension av 756 kronor, att utgå av

telegrafverkets medel.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Lilljeqvist är född den 5 september 1880 och således 64 år gammal;

att hon antagits till extra lokaltelefonist vid telegrafverket den 15 september

1896;

att hon blivit telegrafelev den 3 december 1897, antagits till extra ordinarie

telegrafist (extra ordinarie telegrafexpeditör) den 10 maj 1898 och konstituerats

till ordinarie telegrafist (telegrafexpeditör) från och med den 1 januari

1903;

att hon, sedan hon ingått äktenskap, erhållit avsked från sistberörda befattning

från och med den 1 juli 1907;

att hon den 27 april 1918 ånyo antagits till extra ordinarie telegrafist;

att hon från och med den 1 juli 1920 övergått till anställning såsom reservtelegrafist

(rescrvtelegrafexpeditör), vilken anställning hon innehaft lill den

1 januari 1944;

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande nr 13.

Utskottet.

att hon under hela den tid, varunder hon innehaft anställning såsom ickeordinarie

befattningshavare vid telegrafverket, stått till verkets fulla disposition

för fortlöpande eller tillfällig tjänstgöring;

att hennes sammanlagda effektiva tjänstgöring vid verket uppgått till 21 år

7 månader 15 dagar;

att hon på grund av sin anställning vid telegrafverket under åren 1939—

1943 uppburit avlöning med i medeltal 3 130 kronor för år;

att hon icke erhållit vederlag i någon form för de avgifter för egen pensionering,

vilka hon erlagt under den tid hon innehaft anställning såsom ordinarie

tjänsteman vid verket;

samt att hennes man, vilken innehaft anställning vid statens järnvägar såsom

distriktskassör, numera avgått från nämnda befattning med pension.

Telegraf styrelsen har hos Kungl. Majit hemställt örn utverkande av pension

åt Lilljeqvist till lämpligt belopp samt därvid erinrat örn 1943 års riksdags

beslut örn pension ål förra reservpostexpeditören Ingrid Mathilda Melin, född

Nordquist (prop. nr 160, p. 4; bankoutsk. uti. nr 31, p. 30; riksd. skr. nr 146).

Statskontoret har ansett starka skäl tala för att framställning gjordes till

riksdagen om att Lilljeqvist måtte komma i åtnjutande av pension eller understöd.

Beträffande storleken av det belopp, som därvidlag borde ifrågakomma, har

ämbetsverket anfört följande.

Lilljeqvist har enligt vad telegrafstyrelsen under hand uppgivit under de

sisla tre åren (1941—1943) åtnjutit en lön av respektive 2 530: 80, 2 473: 80

och 2 473:80 kronor förutom därå belöpande rörligt tillägg och kristillägg.

Hennes genomsnittliga lön för dessa tre år, vilken alltså utgör 2 492: 80, motsvarar

efter omräkning lill s. k. nyreglerad avlöning 2 275 kronor. Sistnämnda

belopp överensstämmer närmast med lön i 3 löneklassen å G-ort — den för

hennes stalioncringsort, Stockholm, gällande ortsgruppen — i de före den 1

juli 1939 för civilförvaltningen gällande allmänna Iöneplanerna, till vilka

de i civila tjänslepcnsionsreglementet fastställda pcnsionsunderlagen äro anknutna.

Med utgångspunkt från lönen å A-ort i samma löneklass, 1 740 kronor,

skulle, med en beräknad anställningstid av 21 hela år, pensionen för Lilljeqvist

kunna bestämmas till (I 2/aXl 740 = 1 160; 2VsoXl 160 = 812; 812—

10 % härav =) 730 kronor för år. I betraktande av alt Lilljeqvist erlagt

pensionsavgifter under 4 år 6 månader, torde nämnda belopp böra avrundas

uppåt till förslagsvis 750 kronor för år.

Föredragande statsrådet har anslutit sig till statskontorets förslag med den

jämkningen, att pensionsbeloppet i och för jämn delbarhet med tolv ansetts

böra fastställas till 756 kronor.

I betraktande av Lilljeqvists sammanlagda tjänstetid och därunder åtnjutna

avlöningsförmåner kan den föreslagna pensionen måhända förefalla låg, särskilt

vid jämförelse med det av telegrafstyrelsen åberopade pensionsbeslutet

vid 1943 års riksdag. Med avseende härå vill utskottet emellertid framhålla, att

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 13.

21

den då beviljade pensionen kommit att beräknas alltför högt vid jämförelse

med likartade fall, beroende på att beslutet utgått från förutsättningar beträffande

tjänstgöringsförhållandena, vilka sedermera visat sig vara felaktiga.

Vid sådant förhållande och då beräkningen av pensionen till Lilljeqvist skett

efter för ifrågavarande personal vedertagna grunder, hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

17 :o.

Förra städerskan hos telegrafstyrelsen Maria Charlotta Elisabet Svensson,

född Essman. Under punkten 13 av förevarande proposition föreslår Kungl.

Majit riksdagen medgiva, att förra städerskan hos telegrafstyrelsen Maria

Charlotta Elisabet Svensson, född Essman, må, räknat från och med den 1

augusti 1944, under sin återstående livstid uppbära en årlig pension av 408

kronor, att utgå av telegrafverkets medel.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Svensson är född den 29 juni 1868 och således 76 år gammal;

att hon under tiden augusti 1919—juli 1944 varit anställd såsom städerska

hos telegrafstyrelsen;

att hennes dagliga arbetstid uppgått till mellan 4 och 5 timmar;

samt att hon i ersättning för städningsarbctet under tiden januari 1939—

juni 1944 uppburit i medeltal omkring 144 kronor för månad.

Svensson, som icke blivit underkastad 1942 års tjänstcpensionsreglemente

för arbetare, har ej heller kunnat komma i åtnjutande av pension jämlikt

bestämmelserna i kungörelsen den 30 juni 1942 (nr 696) med föreskrifter

angående pensionering av viss arbetarpersonal i statens tjänst, enär hon icke

under minst 12 år före fyllda 60 år innehaft anställning i statens tjänst.

Med biträdande av Kungl. Maj :ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts ifrågavarande framställning.

18 :o.

Förra telefonisten Helny Amanda Hynylä. I motionen II: 146 hemställer

herr Lövgren, »att riksdagen måtte bevilja f. d. telefonisten Helny Amanda

Hynylä i Haparanda ett årligt understöd av 600 kronor».

Av handlingarna inhämtas,

att Hynylä är född den 22 augusti 1888 och sålunda 56 år gammal;

att hon såsom biträde åt vederbörande telefonstationsföreståndare omhun
-

Vlshottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande nr 13.

Utskottet.

derhaft skötseln av Karungi telefonstation åren 1908—1938, vilket sistnämnda

år telefonstationen förstatligades efter att tidigare ha underhållits av abonnenterna;
att

Hynyläs ersättning för ifrågavarande arbete torde ha utgjort högst omkring

600 å 700 kronor örn året;

samt att hon, som är blind alltsedan barndomen, åtnjuter blindhetsersättning

med 708 kronor om året, inklusive tillägg.

I en den 3 juli 1944 dagtecknad skrift anhöll Hynylä hos telegrafstyrelsen

att få sig tillerkänd pension eller gratifikation på grund av omförmälda tjänstgöring.

Genom beslut den 23 augusti 1944 meddelade telegraf styrelsen sökanden, att

styrelsen icke hade möjlighet att bevilja henne pension eller gratifikation.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har Hynylä, vilken är blind

alltsedan barndomen, i egenskap av biträde åt telefonstationsföreståndaren

ombesörjt skötseln av Karungi telefonstation under en tid av 30 år. Ehuru

sådan anställning som här avses icke i och för sig kan anses vara pensionsberättigande,

har utskottet i betraktande av föreliggande särskilda omständigheter

icke velat motsätta sig motionärens förslag örn beredande åt Hynylä

av ett årligt understöd under hennes återstående livstid. Ett beslut i dylik riktning

synes med hänsyn till fallets ömmande natur utskottet icke behöva bliva

prejudiccrande. Vad angår storleken av understödet finner sig utskottet icke

kunna biträda motionärens yrkande. Med hänsyn såväl till den ersättning

Hynylä uppburit såsom biträde åt telefonstationsföreståndaren som till att hon

åtnjuter blindhetscrsättning synes understödsbeloppet böra begränsas till 300

kronor.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion II: 146,

må medgiva, att förra telefonisten Helny Amanda Hynylä

må, räknat från och med den 1 januari 1945, under sin återstående

livstid uppbära ett årligt understöd av 300 kronor, att

utgå av telegrafverkets medel.

II. Trafikmedel.

19: o.

Förre stationskarlen vid statens järnvägar Carl Johan Lugn. Under punkten

14 av förevarande proposition nr 53 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen medgiva,

att förre stationskarlen vid statens järnvägar Carl Johan Lugn må, räknat

från och med den 1 oktober 1944, under sin återstående livstid av trafikmedel

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 13.

23

uppbära ett årligt understöd av 360 kronor; dock under villkor att Lugn till

statsverket överlåter sin rätt till pension enligt pensionsstyrelscns frivilliga

försäkring.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Lugn är född den 20 september 1877 och således 67 år gammal;

alt han innehaft anställning vid förutvarande Jönköping—Gripenbergs järnvägsaktiebolag

under tiden 1 juni 1905—30 september 1935;

alt han, i samband med att järnvägsakticbolaget trätt i konkurs och driften

å järnvägen nedlagts, den 1 oktober 1935 erhållit tillfällig anställning såsom

stationskarl vid statens järnvägar, från vilken anställning han på grund av

en uppnådd levnadsålder av 67 år avgått med utgången av september månad

1944;

alt han anställts vid statens järnvägar under villkor att han icke för sig eller

sina efterlevande gjorde anspråk på några pensionsförmåner eller understöd

från statens järnvägar;

att han vid tillträdet av nämnda anställning varit delägare i Jönköping—

Gripenbergs järnvägs pensionsfond;

att han vid avvecklingen av berörda pensionsfond i samband med det enskilda

järnvägsaktiebolagcts konkurs under åren 1936—1940 erhållit i utdelning

ett sammanlagt belopp av omkring 5 090 kronor, utgörande viss del av

honom tillkommande fordran på grund av dclägarskap i fonden;

samt alt Lugn på grund av frivillig försäkring hos pcnsionsstyrclscn, till

vilken försäkring statens järnvägar under hans anställningstid därstädes bidragit

med 11 kronor i månaden eller ett belopp ungefärligen motsvarande hans

förutvarande avgift till den enskilda järnvägens pensionsfond, äger efter uppnådda

67 levnadsår utbekomma en årlig pension av 226 kronor 32 öre.

Järnvägsstyrelsen har gjort framställning hos Kungl. Maj:t örn beredande

av pension åt Lugn till belopp av 360 kronor för år. Styrelsen har därvid hänvisat

till att pension i ett tidigare fall beviljats en förutvarande tjänstehavare

vid Jönköping—Gripenbergs järnvägsaktiebolag, konduktören Viktor Gustafsson,

vilken i samband med nedläggandet av driften å nämnda järnväg bereddes

tillfällig anställning såsom stationskarl vid statens järnvägar och vilken i likhet

med Lugn varit delägare i den enskilda järnvägens pensionsfond och samtidigt

med denne fått sin pensionsfråga under styrelsens medverkan ordnad genom

frivillig försäkring hos pensionsstyrelscn. I överensstämmelse med beslut av

1944 års riksdag (prop. nr 196, p. 17; bankoutsk. uti. nr 39, p. 33; riksd. skr.

nr 209) hade nämligen Kungl. Majit genom brev den 5 maj 1944 bland annat

förordnat, att Gustafsson finge uppbära ett årligt understöd av 504 kronor,

under villkor att han till statsverket överläte sin rätt till pension enligt pensionsstyrelscns

frivilliga försäkring. Nämnda undcrstödsbelopp motsvarade

ungefärligen skillnaden mellan den ålderspension, vartill Gustafsson skulle

varit berättigad, örn Jönköping—Gripenbergs järnvägs pensionsfond fortfa
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets utlåtande nr 13.

Utskottet.

rande varit i verksamhet, och den årspension, som vid avgången ur tjänst

skulle tillkommit honom, därest han till frivillig försäkring hos pensionsstyrelsen

erlagt det kapitalbelopp, som han vid avvecklingen av fonden erhållit

i utdelning på grund av delägarskap i densamma.

Beträffande Lugn har styrelsen meddelat, att för den händelse den enskilda

järnvägens pensionsfond fortfarande ägt bestånd och Lugn således bibehållits

vid honom tidigare tillförsäkrad pensionsrätt, skulle enligt uppgift till honom

efter uppnådd pensionsålder (63 år) från och med den 1 oktober 1940 ha utgått

en årlig ålderspension av 1 008 kronor. Därjämte har styrelsen uppgivit, att

därest Lugn till pensionsstyrelsens frivilliga försäkring utan förbehåll om avgiftsåterbetalning

vid dödsfall inbetalat det belopp av 5 090 kronor, som han

erhållit från det enskilda järnvägsaktiebolagets konkursbo, han skulle från

och med den månad, under vilken han uppnådde 67 års ålder, kunnat komma

i åtnjutande av en pension å 654 kronor 40 öre för år räknat.

Enär Lugn med hänsyn till den långvariga tjänstgöringen vid förutvarande

Jönköping—Gripenbergs järnväg och statens järnvägar — omfattande en tid

av 39 år 4 månader — enligt styrelsens mening borde komma i åtnjutande av

pensionsförmåner efter samma grunder, som tillämpats beträffande understödet

åt Gustafsson, vilkens motsvarande anställningstid uppgick till 37 år 11

månader, hemställde styrelsen, att Kungl. Maj:t ville utverka riksdagens

medgivande, att Lugn finge från och med dagen näst efter den, då han avgått

ur tjänst, åtnjuta ett årligt understöd av 360 kronor.

Statskontoret har icke funnit anledning till erinran mot bifall till järnvägsstyrelsens

hemställan, därvid statskontoret emellertid utgått från att järnvägsstyrelsen

— oaktat så icke uttryckligen angivits i styrelsens framställning —

avsett att såsom villkor för åtnjutande av det föreslagna understödet borde

föreskrivas, att Lugn till statsverket överläte sin rätt till pension enligt pensionsstyrelsens

frivilliga försäkring.

I en inom andra kammaren under nr 459 väckt motion har herr Gustafsson

i Bogla hemställt, »att riksdagen må besluta örn sådan ändring av Kungl.

Maj :ts proposition nr 53 punkt 14, att sista satsen i yrkandet som börjar med

orden ''dock under villkor’ må utgå och att sålunda riksdagen må medgiva, att

förre stationskarlen vid statens järnvägar Carl Johan Lugn må, räknat från

och med den 1 oktober 1944, under sin återstående livstid av trafikmedel uppbära

ett årligt understöd av 360 kronor».

Det i motionen II: 459 väckta yrkandet innebär, att av Kungl. Maj:t föreslaget

villkor örn överlåtande till staten av den Lugn tillkommande pensionen å

226 kronor 32 öre från pensionsstyrelsens frivilliga försäkring skulle eftergivas.

Utskottet vill i anledning härav erinra, att de pensionsavgifter, vilka av Lugn

erlagts till pensionsstyrelsen, uppgått till ungefär samma belopp som hans förutvarande

avgifter till den enskilda järnvägens pensionsfond och sålunda

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 13.

25

kunna sägas ha trätt i stället för den avgiftsskyldighet, som i händelse av hans

kvarstående i den enskilda järnvägens tjänst intill uppnådd pensionsålder

skolat åvila Lugn för erhållande av full pension å 1 008 kronor. Med hänsyn

härtill finner utskottet någon erinran icke kunna riktas mot de av Kungl. Maj :t

föreslagna beräkningsgrunderna, vilka även överensstämma med dem som tilllämpats

i förenämnda vid 1944 års riksdag behandlade pensionsfråga beträffande

förre stationskarlen Viktor Gustafsson. Utskottet kan således icke

biträda motionärens yrkande.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med avslag å motionen II: 459, bifalla

Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

20: o.

Förre extra ordinarie banvakten Karl Adolf Norberg. I motionen II: 67 hemställer

herr Hedlund i Östersund jämte två av andra kammarens övriga ledamöter,

»att riksdagen måtte besluta tillerkänna Norberg ett skäligt understöd

under hans återstående livstid».

Av handlingarna inhämtas,

att Norberg är född den 7 augusti 1875 och således 69 år gammal;

att han antogs till extra ordinarie banvakt vid statens järnvägar den 4 april

1900;

att han den 1 januari 1918 blev delägare i statens järnvägars pensionskassa

för pensionering av icke-ordinarie personal;

att han avgick ur statens järnvägars tjänst med utgången av februari 1921;

att han vid avgången ur tjänst kunde räkna en tjänstetid av 20 år 10 månader

27 dagar och såsom avgiftsår i pensionshänseende en tid av 3 år 2 månader;

att järnvägsstyrelsen år 1921 till pensionsstyrelsen inbetalade ett belopp av

1 103 kronor för beredande åt Norberg av pension enligt lagen den 30 juni 1913

örn allmän pensionsförsäkring;

samt att Norberg i följd härav alltsedan augusti 1937 uppbär en årlig pension

från pensionsstyrelsen av 157 kronor 20 öre.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, avgick Norberg ur statens utskottet.

järnvägars tjänst år 1921 vid en levnadsålder av 45 år. Enligt vad utskottet

inhämtat från järnvägsstyrelsen hade Norberg under sin anställningstid varit

erbjuden ordinarie befattning men förklarat sig icke önska erhålla dylik befattning.

Vidare är upplyst, att Norberg uppbär en årlig pension av 157 kronor

20 öre från pensionsstyrelsen jämlikt lagen örn allmän pensionsförsäkring.

Vid angivna förhållanden finner utskottet tillräckliga skäl icke föreligga att

Bihang till riksdagens protokoll 19b5. 8 sami. Nr 13.

3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande nr 13.

Utskottet.

tillstyrka det i motionen väckta yrkandet om beredande av ett årligt understöd

av statsmedel åt Norberg. Utskottet hemställer förty,

att förevarande motion II: 67 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

21 :o.

Förre maskinisten Karl Georg Johansson. I motionen II: 147 hemställer herr

Lövgren, »att riksdagen måtte bevilja f. d. maskinisten vid statens järnvägar

Karl Georg Johansson i Niemisel, Norrbottens län, en årlig pension till så högt

belopp, som brukar tilldelas personer, som innehaft anställning i statens tjänst

av liknande art».

Av handlingarna inhämtas,

att Johansson är född den 24 oktober 1884 och sålunda 60 år gammal;

att han enligt egen uppgift innehaft olika anställningar vid statens järnvägsbyggnader

och statens järnvägar vissa tider av åren 1898—1901, 1905

samt 1908—1921 med en uppgiven anställningstid av sammanlagt 18 år 27

dagar;

att emellertid hans sammanlagda anställningstid i statens tjänst av järnvägsstyrelsen

uppskattats till högst 8 år 6 månader, varav endast 5 år 8 månader

24 dagar ansetts vara vederbörligen styrkt tjänstetid;

samt att han vid sin avgång ur statens tjänst var endast 37 år gammal.

Med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen uppgivit rörande omfattningen av

Johanssons tjänstetid i statens tjänst finner sig utskottet icke kunna tillstyrka,

att pension av statsmedel beviljas honom. Utskottet hemställer förty,

att förevarande motion II: 147 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

lil. Statens domäners fond.

22 :o.

Kartriterskan hos domänstyrelsen Barbro Christina Gyllenhammar-Berg, född

Gyllenhammar. Under punkten 15 av förenämnda proposition nr 53 föreslår

Kungl. Maj :t riksdagen medgiva, att kartriterskan hos domänstyrelsen Barbro

Christina Gyllenhammar-Berg, född Gyllenhammar, må från och med månaden

näst efter den, varunder hon lämnar sin anställning, under sin återstående

livstid uppbära en årlig pension av 840 kronor, att utgå av statens domäners

fond.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 13.

27

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Gyllenhammar-Berg är född den 28 augusti 1882 och således 62 år

gammal;

att hon från början av år 1896 till och med sommaren år 1900 tidvis för

domänverkets räkning utfört expeditionsarbete, huvudsakligen bestående i

ritning, färgläggning och textning av kartor;

att hon under tiden 19 juni 1925—15 december 1935 i hemmet utfört kartritningsarbete

för domänstyrelsens räkning och därvid haft oavbruten sysselsättning

av en omfattning, som måst förutsätta en daglig arbetstid, ungefärligen

motsvarande den för i styrelsen anställd personal fastställda;

att hon för berörda arbete uppburit ersättning i form av timpenning, vilken

under senare delen av perioden uppgått till 1 krona 45 öre;

att hon sedan den 16 december 1935 är anställd som kartriterska vid domänstyrelsens

kartritningskontor mot månadsarvode, vilket till en början utgjort

200 kronor och därefter successivt ökats, senast till 325 kronor;

samt att hon beräknas komma att avgå från sistnämnda anställning med

utgången av juni 1945.

Med biträdande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet, utskottet.

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts ifrågavarande framställning.

Stockholm den 13 mars 1945.

På bankoutskottets vägnar:

GUST. SVEDMAN.

Vid förestående ärendens slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Sandström, Sundvik, Leander, Edin, Lindblom,

Löfgren och Ljungdahl;

från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen, Andersson i Munkaljungby,

Mattsson, Eriksson i Sandby, Johnsson i Kastanjegården, Sundberg och Fagerholm;

dock att fru Humla i stället för herr Paulsen deltagit i behandlingen av ärendet

under punkten 16.

Reservationer:

vid punkten 8 (ang. pension åt städerskan Ebba Börjeson) :

av herrar Sandström, Leander, Löfgren, Paulsen och Fagerholm, vilka ansett,

att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets utlåtande nr 13.

»För erhållande---(sid. 10)---omständigheter förelegat. Högre

belopp än 300 kronor i ett för allt har därvid ansetts icke böra ifrågakomma.

Utskottet, som icke kunnat finna någon anledning, varför i fall av förevarande

art undantag skulle göras från den eljest som regel tillämpade principen,

att dyrtidstillägg utgår å beviljade pensioner, hemställer,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må medgiva, att städerskan vid tullkammaren i

Borås Ebba Börjeson må från och med månaden näst efter

den, varunder hon lämnar sin anställning, under sin återstående

livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd

m. m. uppbära en årlig pension av 300 kronor.»;

vid punkten 9 (ang. pension åt förra städerskan Anna Margareta Molarin) :

av herrar Sandström, Leander, Löfgren, Paulsen och Fagerholm, vilka ansett,

att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»I förevarande---(sid. 13)---— hemställer förty,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må medgiva, att förra städerskan vid tullkammaren

i Hudiksvall Anna Margareta Molarin må, räknat från

och med den 1 november 1944, under sin återstående livstid

från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära

en årlig pension av 300 kronor.»;

vid punkten 10 (ang. pension åt förra städerskan Anna Maria Ekström):

av herrar Sandström, Leander, Löfgren, Paulsen och Fagerholm, vilka ansett,

att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Då i förevarande--— (sid. 15) — — — pension av 300 kronor.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion II: 13,

må medgiva, att förra städerskan vid centraltullkammaren i

Malmö Anna Maria Ekström må, räknat från och med den 1

januari 1945, under sin återstående livstid från anslaget till

diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension

av 300 kronor.»; samt

vid punkten 19 (ang. pension åt förre stationskarlen Carl Johan Lugn):

av herr Paulsen.

Emil Kilströms Tryckeri A.-B. Stockholm 1945

24788

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:122 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om viss ändring i gällande bestämmelser örn landstingsområdes indelning i valkretsar. a1 i texten