Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag angående fortsatt utgivning av otryckta riksdagsprotokoll.

1945-03-13 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1945:16, Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag angående fortsatt utgivning av otryckta riksdagsprotokoll.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 16.

Nr 16.

Ankom till riksdagens kansli den 13 mars 1945 kl. 3 em.

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag

angående fortsatt utgivning av otryckta riksdagsprotokoll.

I anledning av framställning av fullmäktige i riksgäldskontoret beslöt

1936 års riksdag med bifall till hemställan av bankoutskottet i utlåtande nr 45

uppdraga åt fullmäktige att i överensstämmelse med en i utlåtandet omförmäld

plan i en upplaga av 500 exemplar till trycket befordra prästeståndets

protokoll för åren 1642—1660 och bondeståndets protokoll för åren 1720—

1727. Riksdagens beslut avsåg utförande av den första etappen av en såsom

önskvärd avsedd publicering av de ännu outgivna riksdagsprotokollen.

Sedermera beslöt 1939 års lagtima riksdag i anledning av framställning av

fullmäktige och med bifall till hemställan av bankoutskottet i utlåtande nr 19

uppdraga åt fullmäktige att låta i överensstämmelse med en i utlåtandet

omförmäld plan i en upplaga av 500 exemplar till trycket befordra prästeståndets

protokoll för åren 1660 och 1664, borgarståndets protokoll för åren

1719 och 1720 samt bondeståndets protokoll för år 1731.

Slutligen beslöt 1942 års riksdag i anledning av framställning av fullmäktige

och med bifall till hemställan av bankoutskottet i utlåtande nr 36 att

låta i en upplaga av 500 exemplar till trycket befordra bondeståndets protokoll

för år 1734.

Arbetet med prästeståndets protokoll har på grund av mellankomma hinder

hittills ej kunnat slutföras. Enligt uppgift av utgivaren föreligga emellertid

protokollen för åren 1642—1660 i korrektur.

Bondeståndets protokoll för åren 1720—1727 utkommo från trycket under

juli manad 1939. Publikationen bär titeln »Bondeståndets riksdagsprotokoll

I 1720—1727».

I början av år 1945 utkommo bondeståndets protokoll för åren 1731 och

1734, sammanfattade i en såsom band II betecknad volym. Borgarståndets

protokoll för åren 1719 och 1720 väntas utkomma under år 1945. I

I skrivelse den 18 januari 1945 till bankoutskottet hava fullmäktige i riksgäldskontoret

— efter en redogörelse för vad i ärendet tidigare förekommit

— meddelat följande:

I särskilda till fullmäktige avgivna promemorior hava förste arkivarie»

vid Stockholms stadsarkiv fil. doktorn N. Staf samt arkivarien vid riksarkivet

fil. lic. S. Landahl, vilka av fullmäktige anförtrotts uppdrag att örn
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 16.

9

besörja redigeringen av borgarståndets respektive bondeståndets protokoll

för ovannämnda perioder, avgivit förslag beträffande fortsatt tryckning av

ifrågavarande protokoll. Enligt promemoriorna, av vilka avskrifter äro fogade

vid denna skrivelse1, böra närmast tryckas borgarståndets protokoll för

år 1723 och bondeståndets protokoll vid 1738—-1739 års riksdag. Kostnaderna

härför hava i promemoriorna beräknats till 26 300 kronor respektive

22 000 kronor eller sammanlagt 48 300 kronor, vilket sistnämnda belopp

torde böra avrundas till 50 000 kronor. Arbetet beräknas taga tre år i

anspråk.

För egen del hava fullmäktige anfört följande:

Fullmäktige vilja erinra örn att fullmäktige i yttrande till 1936 års bankoutskott

i fråga örn publicering av otryckta riksdagsprotokoll framhöllo önskvärdheten

av att riksdagen genom anvisande av anslag för ändamålet måtte

underlätta forskningen rörande riksdagens verksamhet under olika tidsperioder

såsom en fortsättning av det stora, till hugfästande av riksdagens

500-årsminne utgivna statsvetenskapliga och historiska bokverket och med

utnyttjande av de uppslag till nya undersökningar och framställningar, vilka

i rikt mått givits i dess olika delar. Med hänvisning härtill vilja fullmäktige

förorda, att tryckning av borgarståndets protokoll för år 1723 och bondeståndets

protokoll vid 1738—1739 års riksdag i enlighet med i ovan berörda

promemorior innefattade planer måtte komma till stånd.

Medel för utgivande av otryckta ståndsprotokoll hava hittills beräknats

under förslagsanslaget till riksdagen: utgivande av särskilda publikationer.

Det synes emellertid fullmäktige lämpligare, att ett särskilt anslag av reservationsanslags

natur anvisas för ändamålet.

Med åberopande av det anförda hemställa fullmäktige, att bankoutskottet

ville föreslå riksdagen att

dels uppdraga åt fullmäktige att låta i överensstämmelse med de i ovan

berörda promemorior innefattade planerna i en upplaga av 500 exemplar

till trycket befordra borgarståndets protokoll för år 1723 samt bondeståndets

protokoll vid 1738—-1739 års riksdag,

dels ock för utgivning av otryckta ståndsprotokoll å riksstaten för budgetåret

1945/46 under fjortonde huvudtiteln Riksdagen och dess verk anvisa

ett reservationsanslag av 17 000 kronor.

I likhet med fullmäktige anser utskottet, att medel böra ställas till för- utskottet.

fogande för fortsatt utgivning av otryckta riksdagsprotokoll. Mot det förslag,

som i sådant avseende framlagts av fullmäktige, har utskottet icke funnit

anledning till erinran. Såsom fullmäktige ifrågasatt, torde det vara lämpligt,

att kostnaderna för arbetet med utgivningen av här avsedda protokoll

bestridas från ett för ändamålet anvisat reservationsanslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret

förevarande framställning, må 1

1 Intagna såsom Bilagor A och B till detta utlåtande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 16.

dels uppdraga åt fullmäktige att låta i överensstämmelse

med de i ovan berörda promemorior innefattade planerna i

en upplaga av 500 exemplar till trycket befordra borgarståndets

protokoll för år 1723 samt bondeståndets protokoll

vid 1738—1739 års riksdag,

dels ock för utgivning av otryckta ståndsprotokoll å riksstaten

för budgetåret 1945/46 under fjortonde huvudtiteln

Riksdagen och dess verk m. m. anvisa ett reservationsanslag

av 17 000 kronor.

Stockholm den 13 mars 1945.

På bankoutskottets vägnar:

GUST. SVEDMAN.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Sandström, Sundvik, Leander, Edin, Lindblom,

Löfgren, Andersson i Tidaholm* och Ljungdahl;

från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen, Mattsson, Eriksson i Sandby,

Johnsson i Kastanjegården, Sundberg, von Seth och Svensson i Alingsås.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 16.

11

Bilaga A.

P. il/.

angående Blickning av borgarståndets protokoll.

Enligt beslut vid 1939 års riksdag skulle borgarståndets protokoll vid

riksdagarna 1719 och 1720 jämte bilagor utges av trycket. Arbetet har fortskridit

så att det beräknas utkomma i början av 1945.

Såsom redan i den av mig den 29 december 1938 avgivna promemorian

anförts lia borgarståndets riksdagsprotokoll före frihetstiden utgivits genom

Stadshistoriska Institutets försorg. När 1939 års riksdag beslöt övertaga utgivningen

av även borgarståndets protokoll ställde därvid institutet till förfogande

de avskrifter av riksdagsprotokoll, som det låtit verkställa. För

utgivningen av de ovan nämnda protokollen från riksdagarna 1719 och 1720

har undertecknad sålunda fått utnyttja det av institutet sammanbragta materialet.

Även för den följande riksdagen 1723 har institutet tidigare låtit

avskriva protokollstexten. Denna omfattar 905 foliosidor. Men en utgivning

av protokollen bör även inkludera vissa bilagor. Ett urval kan emellertid

först bestämmas i samband med kollationeringen av protokollstexten.

Vid beräkningen av tryckningskostnaderna för den volym, som skulle omfatta

riksdagarna 1719 och 1720, upprättades tvenne alternativ, det ena eller

mindre efter det format, som fastställts för präste- och bondeståndsprotokollen,

och det andra eller större efter det format, i vilket borgarståndets

protokoll före frihetstiden tryckts. Riksgäldsfullmäktige beslöto emellertid,

att volymen skulle tryckas i det större formatet.

Vad avskrivningslcostnaderna beträffar kommer såsom av det ovan anförda

torde framgå, kostnaden för avskrivningen av protokollen att bortfalla,

enär dessa redan föreligga i avskrift. För avskrivningen av de bilagor,

som komma att erfordras, torde böra upptagas ett belopp av kronor 400.

Såsom tidigare redan påpekats omfattar 1723 års protokoll 905 avskriftssidor

i folio. I tryck torde dessa motsvara 560 sidor, vartill kommer beräknat

utrymme för bilagor med 192 sidor, för person- och sakregister med 32

sidor samt för företal, innehållsförteckning, inledning, kapitelrubriker, mellanslag

och nya stycken med 32 sidor eller sammanlagt 816 sidor.

Enligt Almquist och Wiksell offereras för sättning, tryckning och häftning

av protokollstext och bilagor ett pris av kronor 228: 50 per 16-sidigt ark.

Med beräknade 752 sidor eller 47 ark blir summan 47 X 228: 50 = kronor

10 739: 50. För tryckning av person- och sakregister betingas en förhöjning

med kronor 7: 90 per sida. Med beräknade 32 sidor eller 2 ark erhålles en

summa av kronor 709: 80 (2 X 228: 50 + 32 X 7: 90).

För tryckningen av beräknade 32 sidor eller 2 ark företal, innehållsförteckning

m. m. efter 228:50 per 16-sidigt ark tillkommer en summa av

kronor 457. För levande kolumntitlar offereras ett pris av kronor 3: 50 per

16-sidigt ark. Då protokollstexten omfattar 35 ark blir summan kronor

122: 50. Slutligen tillkommer kostnader för omslag med tryck å första sidan

inkl. häftning, vilken enligt offerten upptages till kronor 100:—.

Samtliga tryckningskostnader skulle sålunda belöpa sig till kronor

12 178: 80.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 16.

För utgivningen av 1719 och 1720 års riksdagsprotokoll utgår ett redaktörsarvode

av kronor 227 per tryckark. Redaktörsarvodet för 1723 års protokoll

skulle sålunda belöpa sig till kronor 10 669 (47 X 227).

Härtill kommer arvodet för arbetet med att upprätta person- och sakregister.

Enligt beräkningen för 1719 och 1720 års protokoll utgår det med

666: 66 kronor per ark. Med 2 ark skulle detta bli kronor 1 333: 32.

SAMMANFATTNING.

Avskrivningskostnader ............................. kronor 400:_-

Tryckning av protokoll och bilagor .................. » 10 739:50

Tryckning av person- och sakregister ................ > 709:80

Tryckning av företal, innehållsförteckning m. m....... » 457:-—

Levande kolumntitlar............................... * 122:50

Omslag m. m...................................... » xqO:_

Redaktörsarvode ................... , 10 669:_

Arvode för person- och sakregister................... » 1332:32

Kronor 24 530:12

Utgifter för papper m. m. samt för korrigeringskostnader kronor 1 769: 88

Summa kronor 26 300: —.

Stockholm den 6 december 1944.

NILS STAF,

fil. doktor, förste arkivarie.

Bilaga B.

P. M.

angående bondeståndets riksdagsprotokoll: band 3.

Den 6 maj 1936 fattade riksdagen beslut om utgivande av bl. a. bondeståndets

riksdagsprotokoll 1720—1727. Dessa utkommo av trycket år 1939

i en såsom band 1 rubricerad volym. Den 15 mars 1939 och den 6 maj

1942 beslöt riksdagen, att Bondeståndets riksdagsprotokoll även för 1731

och 1734 skulle utgivas. Då dessa inom kort utkomma av trycket i en såsom

band 2 betecknad volym, ber undertecknad såsom av Herrar Fullmäktige

i riksgäldskontoret utsedd redaktör för verket att vördsamt få göra följande

framställning.

De Bondeståndets riksdagsprotokoll, vilka i följd av riksdagens tidigare

principbeslut, »att de ännu outgivna riksdagsprotokollen bliva publicerade»,

därvid närmast böra komma i fråga, äro de för 1738—1739 års riksdag. De

utgöra i handskrift en inbunden volym, vilken, sedan blanka blad och ett

fåtal bilagor i avskrift frånräknats, befunnits omfatta 2 070 skrivna sidor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Baiikoutskottets utlåtande nr 16.

13

Denna protokollstext är genomgående skriven med samma handstil, varigenom

en ganska exakt beräkning av den omfattning, den skulle kräva i

tryck, är möjlig att göra. Verkställt avskriftsprov har således givit vid handen,

att texten i avskrift kommer att bestå av 1 035 sidor, alldenstund två

handskriftssidor rymmas på en avskriftssida. Då två dylika motsvara en

trycksida, skulle således 1 035 avskriftssidor kräva 517 trycksidar eller

ca 32V2 ark. Härtill bör — i likhet med vad som tidigare skett — fogas utrymme

för kapitelrubriker (d. v. s. rubriker för de olika sammanträdesdagarna),

noter, mellanslag och nya stycken. Detta utrymme beräknas till

ca 40 sidor eller 2V2 tryckark. Härtill komma bilagor. Allmogens allmänna

besvär, vilkas plats bland bilagorna i de två första banden av här ifrågavarande

publikation ansetts självklar, äro emellertid för denna riksdag

liksom för 1734 års — införda i själva protokollet. Det utrymme bland bilagorna,

som härigenom blir ledigt, måste dock — liksom fallet varit vid

1734 års riksdag — tagas i anspråk för Kungl. Maj:ts resolution på Allmogens

besvär. — T. o. lii. 1731 års riksdag vöre dessa aktstycken tryckta

i A. A. von Stiernmans relativt lättillgängliga publikation »Alla riksdagars

och mötens besluth». — Nämnda bilaga utgöres av 114 handskriftssidor. I

allmänhet svara tre sådana mot två avskriftssidor, varför denna bilaga beräknas

komma att kräva 38 trycksidor. För övriga bilagor må beräknas

122 sidor eller tillsammans 10 tryckark. För volymen nödigt person- och

sakregister torde böra beräknas till tre tryckark. I sin helhet skulle volymen

således komma att utgöras av 768 sidor eller 48 tryckark.

Anskri ftskostnaderna, beräknade efter kronor 2: 50 i timmen, vilket pris

i riksarkivet verksamma avskriverskor numera erhålla, kalkyleras på följande

sätt. De 2 070 handskriftssidorna protokollstext torde, då 8 sidor

kunna medhinnas per timme, kräva en tid av 259 timmar eller en kostnad

av 648 kronor. Motsvarande kostnad för Kungl. Maj:ts resolution på Allmogens

besvär beräknas till 48 kronor. Kalkyleras övriga bilagor till 244

avskriftssidor (122 trycksidor), torde deras avskrivande kräva en kostnad

av 80 kronor. Avskriftskostnaderna för 1738—1739 års protokoll och bilagor

skulle således tillsammans belöpa sig till 776 kronor.

Redaktörskostnaderna: För de 45 textarken beräknas 175 kronor per ark

eller tillsammans 7 875 kronor. Kostnaderna för de tre registerarken belöpa

sig till 500 kronor per ark eller tillsammans 1 500 kronor. De sammanlagda

redaktörskostnaderna utgöra således 9 375 kronor.

Tryckningskostnaderna: Enligt begärd tryckerioffert från Almqvist &

Wiksell boktryckeriaktiebolag, där föregående delar av Bondeståndets riksdagsprotokoll

trvckts. hava tryckningskostnaderna beräknats efter 171 kronor

per 16-sidigt tryckark. För de 45 textarkens tryckning skulle de alltså

uppgå till 7 695 kronor. För registerarken tillkommer en kostnad av kronor

9:35 per sida, alltså per tryckark 171 + 149:60 = 320:60. För tre

dylika ark blir således priset kronor 961: 80. Härtill kommer för protokollstexten

kostnaden för s. k. levande kolumntitlar, d. v. s. rubrik a varje sida

med uppgift om datum för sammanträde i Håga. Dessa kolumntitlar beräknas

draga en kostnad av kronor 3: 50 per tryckark, alltså för 35 sådana

kronor 122: 50.

För omslag med liteltryck lill en upplaga på 500 exemplar beräknas kronor

50: —.

Härutöver beräknar tryckeriet förhöjning för noter med kronor 3:25 per

sammanräknad tiel sida. Örn av de 2V2 ark, som ovan beräknats för Doter,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 16.

rubriker etc., IV2 ark antages åtgå för noter, skulle denna förhöjning alltså

belöpa sig till kronor 78:—.

Ännu en omständighet måste emellertid tagas med vid beräkningen. Protokollshandskriften

är försedd med 1 531 s. k. marginalrubriker. Dessa

måste liksom förut medtagas i en edition och draga en särskild kostnad av

kronor 0: 50 för varje 5-radig rubrik. Således tillkommer en utgift av kronor

765: 50. Då ett betydande antal av dessa rubriker överstiga 5 rader,

varför en förhöjning av 10 öre för varje råd erfordras, torde ett tillägg av

kronor 200: — behövas. För marginalrubriker måste alltså ett belopp av

kronor 965: 50 beräknas.

Utgifterna skulle sålunda bliva:

Avskriftskostnaden ................................. kronor 776: —

Redaktörsarvode ................................... » 7 875:_

Arvode för person- och sakregister .................. » 1 500:_

Sättnings- etc. kostnader för text .................... * 7 695:_

5 » » levande kolumntitlar..... » 122:50

* » • » » registerark .............. » 961:80

» s » » omslag ................. » 50: —

» _ » » ». marginalrubriker ........ » 965:50

Förhöjning för noter ............................... » 78:

Korrigeringskostnader o. s. v., förslagsvis beräknade till » 1 976:20

Summa kronor 22 000

Med stöd av vad ovan anförts får jag vördsamt hemställa, att Herrar Fullmäktige

i riksgäldskontoret ville hos riksdagen utverka, att ett belopp av

kronor 22 000:— beviljas att, fördelade på tre budgetår, användas till utgivning

av Bondeståndets riksdagsprotokoll, band 3.

Stockholm den 6 december 1944.

STEN LANDAHL.

Centraltryckeriet, Esselte ab. Stockholm lt>45

540890

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.