Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag angående fortsatt utgivning av otryckta riksdagsprotokoll.
1945-03-13 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1945:16, Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag angående fortsatt utgivning av otryckta riksdagsprotokoll.
Dokumentets text
8
Bankoutskottets utlåtande nr 16.
Nr 16.
Ankom till riksdagens kansli den 13 mars 1945 kl. 3 em.
Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag
angående fortsatt utgivning av otryckta riksdagsprotokoll.
I anledning av framställning av fullmäktige i riksgäldskontoret beslöt
1936 års riksdag med bifall till hemställan av bankoutskottet i utlåtande nr 45
uppdraga åt fullmäktige att i överensstämmelse med en i utlåtandet omförmäld
plan i en upplaga av 500 exemplar till trycket befordra prästeståndets
protokoll för åren 1642—1660 och bondeståndets protokoll för åren 1720—
1727. Riksdagens beslut avsåg utförande av den första etappen av en såsom
önskvärd avsedd publicering av de ännu outgivna riksdagsprotokollen.
Sedermera beslöt 1939 års lagtima riksdag i anledning av framställning av
fullmäktige och med bifall till hemställan av bankoutskottet i utlåtande nr 19
uppdraga åt fullmäktige att låta i överensstämmelse med en i utlåtandet
omförmäld plan i en upplaga av 500 exemplar till trycket befordra prästeståndets
protokoll för åren 1660 och 1664, borgarståndets protokoll för åren
1719 och 1720 samt bondeståndets protokoll för år 1731.
Slutligen beslöt 1942 års riksdag i anledning av framställning av fullmäktige
och med bifall till hemställan av bankoutskottet i utlåtande nr 36 att
låta i en upplaga av 500 exemplar till trycket befordra bondeståndets protokoll
för år 1734.
Arbetet med prästeståndets protokoll har på grund av mellankomma hinder
hittills ej kunnat slutföras. Enligt uppgift av utgivaren föreligga emellertid
protokollen för åren 1642—1660 i korrektur.
Bondeståndets protokoll för åren 1720—1727 utkommo från trycket under
juli manad 1939. Publikationen bär titeln »Bondeståndets riksdagsprotokoll
I 1720—1727».
I början av år 1945 utkommo bondeståndets protokoll för åren 1731 och
1734, sammanfattade i en såsom band II betecknad volym. Borgarståndets
protokoll för åren 1719 och 1720 väntas utkomma under år 1945. I
I skrivelse den 18 januari 1945 till bankoutskottet hava fullmäktige i riksgäldskontoret
— efter en redogörelse för vad i ärendet tidigare förekommit
— meddelat följande:
I särskilda till fullmäktige avgivna promemorior hava förste arkivarie»
vid Stockholms stadsarkiv fil. doktorn N. Staf samt arkivarien vid riksarkivet
fil. lic. S. Landahl, vilka av fullmäktige anförtrotts uppdrag att örn
-
Bankoutskottets utlåtande nr 16.
9
besörja redigeringen av borgarståndets respektive bondeståndets protokoll
för ovannämnda perioder, avgivit förslag beträffande fortsatt tryckning av
ifrågavarande protokoll. Enligt promemoriorna, av vilka avskrifter äro fogade
vid denna skrivelse1, böra närmast tryckas borgarståndets protokoll för
år 1723 och bondeståndets protokoll vid 1738—-1739 års riksdag. Kostnaderna
härför hava i promemoriorna beräknats till 26 300 kronor respektive
22 000 kronor eller sammanlagt 48 300 kronor, vilket sistnämnda belopp
torde böra avrundas till 50 000 kronor. Arbetet beräknas taga tre år i
anspråk.
För egen del hava fullmäktige anfört följande:
Fullmäktige vilja erinra örn att fullmäktige i yttrande till 1936 års bankoutskott
i fråga örn publicering av otryckta riksdagsprotokoll framhöllo önskvärdheten
av att riksdagen genom anvisande av anslag för ändamålet måtte
underlätta forskningen rörande riksdagens verksamhet under olika tidsperioder
såsom en fortsättning av det stora, till hugfästande av riksdagens
500-årsminne utgivna statsvetenskapliga och historiska bokverket och med
utnyttjande av de uppslag till nya undersökningar och framställningar, vilka
i rikt mått givits i dess olika delar. Med hänvisning härtill vilja fullmäktige
förorda, att tryckning av borgarståndets protokoll för år 1723 och bondeståndets
protokoll vid 1738—1739 års riksdag i enlighet med i ovan berörda
promemorior innefattade planer måtte komma till stånd.
Medel för utgivande av otryckta ståndsprotokoll hava hittills beräknats
under förslagsanslaget till riksdagen: utgivande av särskilda publikationer.
Det synes emellertid fullmäktige lämpligare, att ett särskilt anslag av reservationsanslags
natur anvisas för ändamålet.
Med åberopande av det anförda hemställa fullmäktige, att bankoutskottet
ville föreslå riksdagen att
dels uppdraga åt fullmäktige att låta i överensstämmelse med de i ovan
berörda promemorior innefattade planerna i en upplaga av 500 exemplar
till trycket befordra borgarståndets protokoll för år 1723 samt bondeståndets
protokoll vid 1738—-1739 års riksdag,
dels ock för utgivning av otryckta ståndsprotokoll å riksstaten för budgetåret
1945/46 under fjortonde huvudtiteln Riksdagen och dess verk anvisa
ett reservationsanslag av 17 000 kronor.
I likhet med fullmäktige anser utskottet, att medel böra ställas till för- utskottet.
fogande för fortsatt utgivning av otryckta riksdagsprotokoll. Mot det förslag,
som i sådant avseende framlagts av fullmäktige, har utskottet icke funnit
anledning till erinran. Såsom fullmäktige ifrågasatt, torde det vara lämpligt,
att kostnaderna för arbetet med utgivningen av här avsedda protokoll
bestridas från ett för ändamålet anvisat reservationsanslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret
förevarande framställning, må 1
1 Intagna såsom Bilagor A och B till detta utlåtande.
10
Bankoutskottets utlåtande nr 16.
dels uppdraga åt fullmäktige att låta i överensstämmelse
med de i ovan berörda promemorior innefattade planerna i
en upplaga av 500 exemplar till trycket befordra borgarståndets
protokoll för år 1723 samt bondeståndets protokoll
vid 1738—1739 års riksdag,
dels ock för utgivning av otryckta ståndsprotokoll å riksstaten
för budgetåret 1945/46 under fjortonde huvudtiteln
Riksdagen och dess verk m. m. anvisa ett reservationsanslag
av 17 000 kronor.
Stockholm den 13 mars 1945.
På bankoutskottets vägnar:
GUST. SVEDMAN.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Sandström, Sundvik, Leander, Edin, Lindblom,
Löfgren, Andersson i Tidaholm* och Ljungdahl;
från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen, Mattsson, Eriksson i Sandby,
Johnsson i Kastanjegården, Sundberg, von Seth och Svensson i Alingsås.
Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Bankoutskottets utlåtande nr 16.
11
Bilaga A.
P. il/.
angående Blickning av borgarståndets protokoll.
Enligt beslut vid 1939 års riksdag skulle borgarståndets protokoll vid
riksdagarna 1719 och 1720 jämte bilagor utges av trycket. Arbetet har fortskridit
så att det beräknas utkomma i början av 1945.
Såsom redan i den av mig den 29 december 1938 avgivna promemorian
anförts lia borgarståndets riksdagsprotokoll före frihetstiden utgivits genom
Stadshistoriska Institutets försorg. När 1939 års riksdag beslöt övertaga utgivningen
av även borgarståndets protokoll ställde därvid institutet till förfogande
de avskrifter av riksdagsprotokoll, som det låtit verkställa. För
utgivningen av de ovan nämnda protokollen från riksdagarna 1719 och 1720
har undertecknad sålunda fått utnyttja det av institutet sammanbragta materialet.
Även för den följande riksdagen 1723 har institutet tidigare låtit
avskriva protokollstexten. Denna omfattar 905 foliosidor. Men en utgivning
av protokollen bör även inkludera vissa bilagor. Ett urval kan emellertid
först bestämmas i samband med kollationeringen av protokollstexten.
Vid beräkningen av tryckningskostnaderna för den volym, som skulle omfatta
riksdagarna 1719 och 1720, upprättades tvenne alternativ, det ena eller
mindre efter det format, som fastställts för präste- och bondeståndsprotokollen,
och det andra eller större efter det format, i vilket borgarståndets
protokoll före frihetstiden tryckts. Riksgäldsfullmäktige beslöto emellertid,
att volymen skulle tryckas i det större formatet.
Vad avskrivningslcostnaderna beträffar kommer såsom av det ovan anförda
torde framgå, kostnaden för avskrivningen av protokollen att bortfalla,
enär dessa redan föreligga i avskrift. För avskrivningen av de bilagor,
som komma att erfordras, torde böra upptagas ett belopp av kronor 400.
Såsom tidigare redan påpekats omfattar 1723 års protokoll 905 avskriftssidor
i folio. I tryck torde dessa motsvara 560 sidor, vartill kommer beräknat
utrymme för bilagor med 192 sidor, för person- och sakregister med 32
sidor samt för företal, innehållsförteckning, inledning, kapitelrubriker, mellanslag
och nya stycken med 32 sidor eller sammanlagt 816 sidor.
Enligt Almquist och Wiksell offereras för sättning, tryckning och häftning
av protokollstext och bilagor ett pris av kronor 228: 50 per 16-sidigt ark.
Med beräknade 752 sidor eller 47 ark blir summan 47 X 228: 50 = kronor
10 739: 50. För tryckning av person- och sakregister betingas en förhöjning
med kronor 7: 90 per sida. Med beräknade 32 sidor eller 2 ark erhålles en
summa av kronor 709: 80 (2 X 228: 50 + 32 X 7: 90).
För tryckningen av beräknade 32 sidor eller 2 ark företal, innehållsförteckning
m. m. efter 228:50 per 16-sidigt ark tillkommer en summa av
kronor 457. För levande kolumntitlar offereras ett pris av kronor 3: 50 per
16-sidigt ark. Då protokollstexten omfattar 35 ark blir summan kronor
122: 50. Slutligen tillkommer kostnader för omslag med tryck å första sidan
inkl. häftning, vilken enligt offerten upptages till kronor 100:—.
Samtliga tryckningskostnader skulle sålunda belöpa sig till kronor
12 178: 80.
12
Bankoutskottets utlåtande nr 16.
För utgivningen av 1719 och 1720 års riksdagsprotokoll utgår ett redaktörsarvode
av kronor 227 per tryckark. Redaktörsarvodet för 1723 års protokoll
skulle sålunda belöpa sig till kronor 10 669 (47 X 227).
Härtill kommer arvodet för arbetet med att upprätta person- och sakregister.
Enligt beräkningen för 1719 och 1720 års protokoll utgår det med
666: 66 kronor per ark. Med 2 ark skulle detta bli kronor 1 333: 32.
SAMMANFATTNING.
Avskrivningskostnader ............................. kronor 400:_-
Tryckning av protokoll och bilagor .................. » 10 739:50
Tryckning av person- och sakregister ................ > 709:80
Tryckning av företal, innehållsförteckning m. m....... » 457:-—
Levande kolumntitlar............................... * 122:50
Omslag m. m...................................... » xqO:_
Redaktörsarvode ................... , 10 669:_
Arvode för person- och sakregister................... » 1332:32
Kronor 24 530:12
Utgifter för papper m. m. samt för korrigeringskostnader kronor 1 769: 88
Summa kronor 26 300: —.
Stockholm den 6 december 1944.
NILS STAF,
fil. doktor, förste arkivarie.
Bilaga B.
P. M.
angående bondeståndets riksdagsprotokoll: band 3.
Den 6 maj 1936 fattade riksdagen beslut om utgivande av bl. a. bondeståndets
riksdagsprotokoll 1720—1727. Dessa utkommo av trycket år 1939
i en såsom band 1 rubricerad volym. Den 15 mars 1939 och den 6 maj
1942 beslöt riksdagen, att Bondeståndets riksdagsprotokoll även för 1731
och 1734 skulle utgivas. Då dessa inom kort utkomma av trycket i en såsom
band 2 betecknad volym, ber undertecknad såsom av Herrar Fullmäktige
i riksgäldskontoret utsedd redaktör för verket att vördsamt få göra följande
framställning.
De Bondeståndets riksdagsprotokoll, vilka i följd av riksdagens tidigare
principbeslut, »att de ännu outgivna riksdagsprotokollen bliva publicerade»,
därvid närmast böra komma i fråga, äro de för 1738—1739 års riksdag. De
utgöra i handskrift en inbunden volym, vilken, sedan blanka blad och ett
fåtal bilagor i avskrift frånräknats, befunnits omfatta 2 070 skrivna sidor.
Baiikoutskottets utlåtande nr 16.
13
Denna protokollstext är genomgående skriven med samma handstil, varigenom
en ganska exakt beräkning av den omfattning, den skulle kräva i
tryck, är möjlig att göra. Verkställt avskriftsprov har således givit vid handen,
att texten i avskrift kommer att bestå av 1 035 sidor, alldenstund två
handskriftssidor rymmas på en avskriftssida. Då två dylika motsvara en
trycksida, skulle således 1 035 avskriftssidor kräva 517 trycksidar eller
ca 32V2 ark. Härtill bör — i likhet med vad som tidigare skett — fogas utrymme
för kapitelrubriker (d. v. s. rubriker för de olika sammanträdesdagarna),
noter, mellanslag och nya stycken. Detta utrymme beräknas till
ca 40 sidor eller 2V2 tryckark. Härtill komma bilagor. Allmogens allmänna
besvär, vilkas plats bland bilagorna i de två första banden av här ifrågavarande
publikation ansetts självklar, äro emellertid för denna riksdag
liksom för 1734 års — införda i själva protokollet. Det utrymme bland bilagorna,
som härigenom blir ledigt, måste dock — liksom fallet varit vid
1734 års riksdag — tagas i anspråk för Kungl. Maj:ts resolution på Allmogens
besvär. — T. o. lii. 1731 års riksdag vöre dessa aktstycken tryckta
i A. A. von Stiernmans relativt lättillgängliga publikation »Alla riksdagars
och mötens besluth». — Nämnda bilaga utgöres av 114 handskriftssidor. I
allmänhet svara tre sådana mot två avskriftssidor, varför denna bilaga beräknas
komma att kräva 38 trycksidor. För övriga bilagor må beräknas
122 sidor eller tillsammans 10 tryckark. För volymen nödigt person- och
sakregister torde böra beräknas till tre tryckark. I sin helhet skulle volymen
således komma att utgöras av 768 sidor eller 48 tryckark.
Anskri ftskostnaderna, beräknade efter kronor 2: 50 i timmen, vilket pris
i riksarkivet verksamma avskriverskor numera erhålla, kalkyleras på följande
sätt. De 2 070 handskriftssidorna protokollstext torde, då 8 sidor
kunna medhinnas per timme, kräva en tid av 259 timmar eller en kostnad
av 648 kronor. Motsvarande kostnad för Kungl. Maj:ts resolution på Allmogens
besvär beräknas till 48 kronor. Kalkyleras övriga bilagor till 244
avskriftssidor (122 trycksidor), torde deras avskrivande kräva en kostnad
av 80 kronor. Avskriftskostnaderna för 1738—1739 års protokoll och bilagor
skulle således tillsammans belöpa sig till 776 kronor.
Redaktörskostnaderna: För de 45 textarken beräknas 175 kronor per ark
eller tillsammans 7 875 kronor. Kostnaderna för de tre registerarken belöpa
sig till 500 kronor per ark eller tillsammans 1 500 kronor. De sammanlagda
redaktörskostnaderna utgöra således 9 375 kronor.
Tryckningskostnaderna: Enligt begärd tryckerioffert från Almqvist &
Wiksell boktryckeriaktiebolag, där föregående delar av Bondeståndets riksdagsprotokoll
trvckts. hava tryckningskostnaderna beräknats efter 171 kronor
per 16-sidigt tryckark. För de 45 textarkens tryckning skulle de alltså
uppgå till 7 695 kronor. För registerarken tillkommer en kostnad av kronor
9:35 per sida, alltså per tryckark 171 + 149:60 = 320:60. För tre
dylika ark blir således priset kronor 961: 80. Härtill kommer för protokollstexten
kostnaden för s. k. levande kolumntitlar, d. v. s. rubrik a varje sida
med uppgift om datum för sammanträde i Håga. Dessa kolumntitlar beräknas
draga en kostnad av kronor 3: 50 per tryckark, alltså för 35 sådana
kronor 122: 50.
För omslag med liteltryck lill en upplaga på 500 exemplar beräknas kronor
50: —.
Härutöver beräknar tryckeriet förhöjning för noter med kronor 3:25 per
sammanräknad tiel sida. Örn av de 2V2 ark, som ovan beräknats för Doter,
14
Bankoutskottets utlåtande nr 16.
rubriker etc., IV2 ark antages åtgå för noter, skulle denna förhöjning alltså
belöpa sig till kronor 78:—.
Ännu en omständighet måste emellertid tagas med vid beräkningen. Protokollshandskriften
är försedd med 1 531 s. k. marginalrubriker. Dessa
måste liksom förut medtagas i en edition och draga en särskild kostnad av
kronor 0: 50 för varje 5-radig rubrik. Således tillkommer en utgift av kronor
765: 50. Då ett betydande antal av dessa rubriker överstiga 5 rader,
varför en förhöjning av 10 öre för varje råd erfordras, torde ett tillägg av
kronor 200: — behövas. För marginalrubriker måste alltså ett belopp av
kronor 965: 50 beräknas.
Utgifterna skulle sålunda bliva:
Avskriftskostnaden ................................. kronor 776: —
Redaktörsarvode ................................... » 7 875:_
Arvode för person- och sakregister .................. » 1 500:_
Sättnings- etc. kostnader för text .................... * 7 695:_
5 » » levande kolumntitlar..... » 122:50
* » • » » registerark .............. » 961:80
» s » » omslag ................. » 50: —
» _ » » ». marginalrubriker ........ » 965:50
Förhöjning för noter ............................... » 78:
Korrigeringskostnader o. s. v., förslagsvis beräknade till » 1 976:20
Summa kronor 22 000
Med stöd av vad ovan anförts får jag vördsamt hemställa, att Herrar Fullmäktige
i riksgäldskontoret ville hos riksdagen utverka, att ett belopp av
kronor 22 000:— beviljas att, fördelade på tre budgetår, användas till utgivning
av Bondeståndets riksdagsprotokoll, band 3.
Stockholm den 6 december 1944.
STEN LANDAHL.
Centraltryckeriet, Esselte ab. Stockholm lt>45
540890
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.