Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial nr 2

1945-01-16 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1945:2, Bankoutskottets memorial nr 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 16 januari 1945 kl. 3.30 em.

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksgäldskontoret

till innevarande riksdag avgivna, till bankoutskottet

avlämnade berättelse. ,

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den

av fullmäktige i riksgäldskontoret, jämlikt § 51 av det för nämnda verk gällande

reglementet, till riksdagen avgivna berättelsen angående riksgäldskontorets

ställning och förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges

beräitelse till 1944 års riksdag avgavs, får härmed enligt gällande instruktion

till riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 16 januari 1945.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande: se anteckning å memorial nr 1.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 8 sami. Nr 2.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial nr 2.

Fullmäktiges i riksgäldskontoret berättelse till 1945 års

riksdag.

Fullmäktige i riksgäldskontoret få härmed jämlikt § 51 av det för verket

gällande reglementet avgiva berättelse örn riksgäldskontorets ställning och

förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges berättelse till

1944 års riksdag avgavs.

Härvid vilja fullmäktige erinra om att riksgäldskontoret för varje budgetperiod

utgiver en årsbok, vari utförliga redogörelser lämnas för inträffade

förändringar i riksgäldskontorets ställning och för de förvaltningsåtgärder,

som av fullmäktige vidtagits inom riksgäldskontorets olika verksamhetsområden.

Den senast utkomna årsboken, som avser budgetåret 1943/44, innehåller

text- och tabellmaterial till belysande av riksgäldskontorets verksamhet, varvid

jämväl lämnats vissa uppgifter för tiden efter budgetårets utgång. Fullmäktige

anse sig därför kunna, vad beträffar nämnda period, hänvisa till

årsboken och inskränka sig sålunda här nedan till att allenast lämna en

kompletterande översikt över riksgäldskontorets rörelse under senare halvåret

1944.

Riksgäldskontorets rörelse under senare halvåret 1944.

1934 års 37* °/o amorteringslån. Enligt för detta lån gällande bestämmelser

skulle amorteringen av lånet börja den 1 oktober 1945. Med hänsyn till

önskvärdheten av att under rådande förhållanden befria riksgäldskontoret

och särskilt dess statsskuldboksbyrå från de omfattande förberedelsearbeten

som ett påbörjande av amorteringen skulle nödvändiggöra — infordrande

av alla utelöpande certifikat för anteckning av obligationsnummer å dessa

m. m. — beslöto fullmäktige den 23 november uppsäga lånet till inlösen

den 1 april 1945 och samtidigt erbjuda konvertering genom påstämpling

av obligationer resp. certifikat av innehåll, att amortering å lånet icke skulle

verkställas, att samtliga obligationer därigenom förfölle till betalning den

1 oktober 1974 och att lånevillkoren i övrigt inklusive rätten till förtida inlösen

förbleve oförändrade. Konverteringen skulle ske endast i riksgäldskontoret

och äga rum under tiden 6—16 december 1944. Vid konverteringstidens

utgång hade för utbyte mot påstämplade obligationer resp. certifikat

anmälts obligationsbelopp å sammanlagt 60 631 900 kr. motsvarande ca

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2. ^

86,6 % av lånebeloppet. Till inlösen återstodo obligationer å tillhopa

9 368 100 kr.

19A0 års premieobligationslån. I mars 1944 beslöto fullmäktige uppsäga

1940 års premieobligationslån å 150 milj. kr. till inlösen efter vinstutlottningen

i oktober 1944 och i samband därmed upplägga Svenska Statens

premieobligationslån av år 1944 å 200 milj. kr., varav 150 milj. kr. voro

avsedda för utbyte mot premieobligationer av år 1940. Sedermera fastställde

fullmäktige tiden för inlösen av sistnämnda obligationer till den 10 januari

1945. Utbyte skulle äga rum under tiden 17 oktober—30 november 1944

och försäljning av de nya premieobligationerna, för vilka fastställdes ett försäljningspris

tills vidare av 51 kr. för obligation, taga sin början den 27

september 1944. Inlösen, utbyte och försäljning skulle äga rum, förutom i

riksgäldskontoret och riksbanken, å samtliga postanstalter samt hos banker,

sparbanker, mäklare och kommissionärer. Försäljning av hela serier

eller mot avbetalning skulle ej förekomma.

1944 års premieobligationslån är fördelat i 2 000 serier med 2 000 obligationer

å 50 kr. i varje serie. Vinstutlottning sker varje år i april och oktober

med början i april 1945. Sedan minst 20 utlottningar verkställts, äger

riksgäldskontoret rätt att inlösa obligationerna med 50 kr. för obligation.

Inlösen sker efter tre månader förut verkställd uppsägning. Vinstplanen

upptager en högsta vinst å 250 000 kr., en vinst å 100 000 kr., en vinst å

50 000 kr., två vinster å 25 000 kr. o. s. v., inalles 20 000 vinster till ett sammanlagt

belopp av 2 965 750 kr. Årligen utlottas alltså 40 000 vinster å sammanlagt

5 931 500 kr., vartill -komma sex premier å 5 000 kr. vid varje utlottning

såsom vid 1942 och 1943 års premielån. Den årliga vinst- och premiesumman

motsvarar en förräntning av 2,99575 °/o.

Konverteringen av 1940 års premieobligationslån gav till resultat, att obligationer

å sammanlagt omkring 144 339 000 kr., motsvarande ca 96,2 °/o

av lånets belopp, utbyttes mot obligationer av 1944 års lån. Före konverteringens

början hade å sistnämnda lån försålts obligationer å omkring

47 000 000 kr. Vid konverteringstidens utgång återstodo alltså av det nya

lånet obligationer å sammanlagt omkring 8 661 000 kr. Försäljning av dessa

till ett fastställt pris av tills vidare 53 kr. tog sin början den 8 december

och äger rum i riksgäldskontoret och riksbanken (med samtliga avdelningskontor)

.

Den 31 december hade genom försäljning eller utbyte placerats obligationer

av 1944 års premieobligationslån till ett sammanlagt belopp av

194 788 150 kr.

19U2 års 2 °/o statslån. För konvertering av detta lån å 500 milj. kr., vilket

förföll till betalning den 15 december, beslöto fullmäktige i november

att infordra anbud å skattkammarväxlar till motsvarande belopp och med

en löptid av 16 månader. Växlarna skulle dagtecknas den 15 december 1944

och således förfalla till inlösen den 15 april 1946. Diskontot fastställdes till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial nr 2.

11/a %> för år. Anbud skulle få avse större belopp än obligationsinnehavet;

erforderlig reduktion skulle dock i händelse av överteckning ske. Vid anbudstidens

utgång hade utbyte mot växlar begärts för ett sammanlagt belopp

av 486 600 000 kr., medan anbud därutöver avgivits å övertagande av

växlar för tillhopa 107 500 000 kr. Fullmäktige antogo med erforderlig reduktion

i anledning av överteckning anbud å växlar till belopp av 500

milj. kr.

1944- ars 3 V2 °!o och 3 °t0 statslån av den 15 mars. Sedan likvid influtit

för verkställda teckningar å ifrågavarande lån, redovisades såsom statsskuld

å lånen den 31 december 1944 resp. 223 777 500 kr. å 3 V2 %> lånet och

271072 500 kr. å 3 °/o lånet.

1944 års 3 V2 °/o statslån av den 15 december. Fullmäktige beslöto den

14 september 1944 upplägga ett nytt 3 V2 % statslån, vilket skulle dagtecknas

den 15 december 1944 och förfalla till betalning den 15 december 1994,

dock med rätt för riksgäldskontoret att fr. o. m. den 15 december 1954

efter minst tre månader förut verkställd uppsägning inlösa lånet. Till lånet

hörande obligationer skulle utgivas i valörer å 10 000, 5 000 och 1000 kr.

med ränteförfallodag den 15 december årligen.

Lånet utbjöds till parikurs och emissionen skedde i samverkan med riksbanken

och de banker, som under senare år biträtt vid statslåneemissioner.

Teckningen å lånet pågick under tiden 21 september—7 oktober 1944. Likvid

för tecknade obligationer skall erläggas senast den 15 januari 1945 jämte

efter den 15 december 1944 upplupen kupongränta. Vid likvid före den 15

december 1944 skulle gottgöras ränta efter 3 72 % från inbetalningsdagen

t. o. m. sistnämnda dag.

Å lånet tecknades sammanlagt 494 138 000 kr., varav 6 100 000 kr. i statsskuldförbindelser

med samma löptid och ränta som till lånet hörande obligationer.

Under december månad försåldes till pensionsstyrelsen under hand

obligationer av detta lån å 5 057 000 kr. till en kurs av 100 7* %>. Den 31

december redovisades som statsskuld å lånet ett belopp av 480 023 800 kr.,

motsvarande dittills influten valuta för tecknade och försålda obligationer.

Svenska statens 3 °/o lån för inlösen av enskilda järnvägar. Kungl. Majit

framlade i propositionen nr 42 för 1944 års riksdag förslag angående statsförvärv

fr. o. m. den 1 juli 1944 av bl. a. Kristianstad—Hässleholms och

östra Skånes järnvägar. I skrivelse nr 126 anmälde riksdagen, att riksdagen

godkänt berörda förslag. Kungl. Majit godkände därefter i brev den 28

april 1944 avtal angående ifrågavarande statsförvärv. Enligt avtalet skulle

likvid härför utgå i statsobligationer å nom. 3 766 290 kr., löpande med

3 % ränta och förfallande till inlösen den 1 juli 1954.

Riksdagen anmälde vidare i skrivelse nr 276, att riksdagen med bifall till

Kungl. Majits proposition nr 186 beslutat, att aktierna i Stockholm—Västerås—Bergslagens

nya järnvägsaktiebolag finge på villkor, som prelimi
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2.

5

närt avtalats, förvärvas av staten. I brev den 2 juni 1944 godkände Kungl.

Maj:t därefter sagda villkor. Enligt dessa skulle staten den 1 juli 1944 förvärva

114 840 av bolagets 150 000 aktier till ett pris av 168 kr. per aktie. Staten

förbunde sig vidare intill den 1 juli 1945 att pa anfordran inlösa övriga aktier

i bolaget till nyssnämnda pris. En inlösen av samtliga aktier till detta

pris skulle kräva en kapitalinsats av 25 200 000 kr. Av detta belopp skulle

24 750 000 kr. erläggas i form av statsobligationer, löpande med 3 °/o ränta

och förfallande till inlösen den 1 juli 1954.

I anledning av statsmakternas ifrågavarande båda beslut hava fullmäktige

utgivit ytterligare en emission — 1944 ars emission av förevarande lan.

Obligationerna av denna, vilka äro utställda i valörer a 10 000, 5,000, 1 000,

500, 165 och 50 kr., löpa med 3 °/o ränta från den 1 juli 1944 och förfalla

till betalning den 1 juli 1954 samt äro försedda med tio årsvis den 1 juli

förfallande räntekuponger. Emissionen omfattade den 31 december

27 659 115 kr., varav 23 892 825 kr. motsvarade obligationer, lämnade som

likvid för 144 805 aktier i Stockholm—Västerås—Bergslagens nya jämvägsaktiebolag.

Sparobligationer. Vid utgången av budgetåret 1943/44 hade såsom statsskuld

för utelöpande sparobligationer, första och andra emissionerna, bokförts

ett belopp av kr. 94 831 943:50, motsvarande skillnaden mellan till

riksgäldskontoret dittills redovisade försålda och sedermera inlösta obligationer.

Den 31 december 1944 utgjorde statsskulden för utelöpande sparobligationer

kr. 98 335 108: 70.

Rikskonton. Inlåningen å rikskonton ökade under senare halvåret 1944

frän kr. 3 034 684:71 till kr. 4 112 229:06.

Statsskuldförbindelser. Under senare halvåret 1944 försåldes statsskuldförbindelser

till ett sammanlagt belopp av 53 100 000 kr., varav, såsom tidigare

nämnts, 6,1 milj. kr. i samband med emissionen av 3 1/2 % lånet av

den 15 december 1944. Övriga förbindelser å tillhopa 47 milj. kr., vilka

övertagits av postsparbanken, löpa med en ränta av 3,25 °/o och förfalla

till betalning efter omkring tio år.

Å andra sidan hava slatsskuldförbindelser å tillhopa 13 500 000 kr. blivit

inlösta, varför statsskulden på grund av upplåningen mot statsskuldförbindelser,

som den 30 juni 1944 uppgick till 370 130 000 kr., vid årsskiftet

den 31 december 1944 utgjorde 409 730 000 kr.

Lån hos statsinstitutioner och fonder m. m. Vid ingången av budgetåret

1944/45 uppgick den del av den fonderade statsskulden, vilken redovisas

såsom lån hos statsinstitutioner och fonder m. m., till kr. 313 147 661:59.

Under senare halvåret 1944 ökades detta belopp med (netto) kr.

33 823 200:—, i följd varav här berörda del av statsskulden den 31 december

1944 utgjorde kr. 346 970 861:59.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial nr 2.

Ao staten övertagna lån. Riksgäldskontoret* skuld för av staten övertagna

lån uppgick den 30 juni 1944 till kr. 9 337 805:22. I samband med övertagande

av Sölvesborg—Älmhults järnväg fr. o. m. den 1 juli 1944 övertog

staten jämväl betalningsskyldigheten för ett lån hos aktiebolaget Svenska

handelsbanken intill 650 000 kr. Vidare har riksgäldskontoret i anledning

av vägväsendets förstatligande fr. o. m. den 1 juli 1944 övertagit förvaltningen

av vägdistriktens låneskulder, uppgående nämnda dag -— efter avväg-

och vattenbyggnadsstyrelsen verkställda kapitalåterbetalningar, för

vilka styrelsen sedermera gottgjorts av riksgäldskontoret med kr.

30 722 928:64 — till kr. 8 088 439:55. Å andra sidan har riksgäldskontoret*

skuld för av staten övertagna lån under senare halvåret 1944 genom

amorteringar och återbetalningar minskats med kr. 1 613 058:08, i följd

varav skulden den 31 december 1944 uppgick till kr. 16 463 186:69.

Skattkammarväxlar. Den 1 juli 1944 utgjorde riksgäldskontorets skuld

på grund av i marknaden försålda skattkammarväxlar 627,4 milj. kr.,

varav växlar å 327,4 milj. kr. förföllo till betalning den 30 september 1944,

växlar å 100 milj. kr. den 4 november 1944 och växlar å 200 milj. kr. den

30 december 1944. Av växlarna per den 30 september inlöstes 77,4 milj. kr.

samt omsattes 125 milj. kr. mot växlar per den 3 april 1945 och 125 milj.

kr. mot växlar per den 30 januari 1946. Diskontot utgjorde för förstnämnda

växlar 1 % och för växlarna per den 30 januari 1946 1 V2 %. Växlarna per

den 4 november 1944 å 100 milj. kr. inlöstes på förfallodagen, medan växlarna

per den 30 december 1944 å 200 milj. kr. omsattes mot växlar till

oförändrat diskonto av 1 %>, förfallande den 30 juni 1945.

För stärkande av riksgäldskontorets kassaställning upplånades under

augusti 1944 100 milj. kr. mot nya skattkammarväxlar, förfallande till betalning

den 28 februari 1945. Diskontot för dessa växlar utgjorde 1 %.

På sätt förut omnämnts emitterades för konvertering av 1942 års 2 % statslån

skattkammarväxlar å 500 milj. kr. förfallande till betalning den 15

april 1946 (diskonto 1 Va %). Skattkammarväxlar med samma löptid och

diskonto utgåvos vidare i utbyte mot ett av Aktiebolaget svenska kullagerfabriken

i riksgäldskontoret deponerat belopp av 50 milj. kr.

Den 31 december 1944 uppgick sålunda beloppet av räntelöpande skattkammarväxlar

till 1 100 milj. kr.

Beloppet av utelöpande, av riksbanken i valutavårdande syfte rekvirerade

skattkammarväxlar (7 st.) uppgick den 1 juli 1944 till kr. 43 878 138:85.

Dessa växlar förföllo den 31 juli 1944. Sistnämnda dag rekvirerade riksbanken

en växel å kr. 18 917 745:81 och sedermera den 15 november ytterligare

en växel å kr. 2 004 175:37. Båda växlarna förfalla den 31 januari

1945.

Riksgäldskontorets skuld för växelkrediteii nr 1 hos riksbanken, vilken

kredit disponerats för finansieringen av statens upphandling av varor i utlandet,

uppgick den 1 juli 1944 till 156 milj. kr. Sedan statens reservför
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2.

7

rådsnämnd, som handhar upphandlingen, under senare halvåret 1944 till

riksgäldskontoret återbetalat ett belopp av 26 milj. kr. vilket av riksgäldskontoret

använts för nedbringande av växelkrediten, utgjorde riksgäldskontorets

skuld för denna kredit den 31 december 1944 130 milj. kr.

Tillfällig upplåning i riksbanken. För mötande av utbetalningskrav på riksgäldskontorets

kassa upptogo fullmäktige den 4 november 1944 i riksbanken

ett tillfälligt lån å 75 milj. kr. Lånet återbetalades redan den 21 i samma

månad.

Den genom riksbanken verkställda inlåningen från vissa statsinstitutioner,

som den 30 juni 1944 uppgick till kr. 554 826 886:90, ökades under

tiden t. o. m. den 31 december 1944 med kr. 107 602 712:34 till kr.

662 429 599:24.

Under senare halvåret 1944 har domänverket till förvaltning överlämnat

överskottsmedel till belopp av sammanlagt 22 milj. kr. med villkor örn

medlens återbetalning 45 dagar efter skedd uppsägning.

Riksgäldskontorets skuld för medel, som till förräntning mottagits från

exportkreditfonden, uppgick den 1 juli 1944 till kr. 1 470 074: 14. Hela sagda

skuld jämte ett under aug. månad mottaget belopp sådana medel av ytterligare

kr. 29 925:86 återbetalades av riksgäldskontoret under senare halvåret

1944.

Vid budgetårets ingång den 1 juli 1944 uppgingo postgirokontorets i riksgäldskontoret

deponerade medel till ett belopp av 35 milj. kr., varav 25

milj. kr. mot 2 °/o ränta och förfallande den 31 mars 1945 samt resterande

10 milj. kr. mot 2,45 % ränta och förfallande den 1 november 1945. Under

senare halvåret 1944 överlämnade postgirokontoret för förräntning ytterligare

sammanlagt 80,3 milj. kr., varav 27 milj. kr. på 16 månader mot 1,5 °/o

ränta, 8 milj. kr. på 21/2 år mot 2 °/o ränta, 15,3 milj. kr. på 6 månader

mot 1 % ränta (motsvarande postgirokontorets innehav av nämnda dag förfallna

skattkammarväxlar) samt 30 milj. kr. på 9 år mot 3 °/o ränta.

Efter överenskommelse insatte Norrbottens läns landsting i december 1944

i riksgäldskontoret på 16 månader ett belopp av 1 milj. kr. (motsvarande

landstingets innehav av obligationer av 1942 års 2 %> statslån), vilken deposition

förräntas efter en räntefot av 1 Vs % för år. För landstingets räkning

innestod den 31 december 1944 i riksgäldskontoret sammanlagt 7 milj. kr.

Den 1 juli 1944 innestod i riksgäldskontoret för pcnsionsstyrelsens räkning

på samma villkor, som gälla för medel, insatta å uppsägningsräkning

i affärsbanker, ett belopp av 5 milj. kr. Under senare halvåret 1944 har

pensionsstyrelsen i riksgäldskontoret insatt ytterligare sammanlagt 12 milj.

kr. Av de insatta medlen ha emellertid 8 milj. kr. disponerats för inköp för

styrelsens räkning av obligationer av 1944 års 3V2 % statslån av den 15

december samt 5 milj. kr. återbetalats till styrelsen. Riksgäldskontorets skuld

till pensionsstyrelsen uppgick sålunda den 31 december 1944 till 5 milj. kr.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial nr 2.

Riksgäldskontorets fordran hos statskontoret för lämnad kassaförstärkning,

som den 30 juni 1944 uppgick till 5 400 milj. kr. ökade under tiden

t. o. m. den 31 december 1944 med 700 milj. kr. och utgjorde sålunda sistnämnda

dag 6 100 milj. kr.

Å domänverkets rörliga kredit i riksgäldskontoret utestod vid budgetårets

ingång den 1 juli 1944 kr. 14 677 001:88. Sedan under juli månad krediten

tagits i anspråk för ytterligare 500 000 kr., återbetalades hela det utestående

beloppet under juli, augusti och september 1944 med resp. 1,5 milj. kr.,

8 milj. kr. och kr. 5 677 001:88.

Försvarets fabriksstyrelses skuld till riksgäldskontoret å rörlig kredit i

riksgäldskontoret ökades under senare halvåret 1944 med 3 milj. kr. och

utgjorde den 31 december 12 milj. kr.

Exportkreditnämnden har under senare halvåret 1944 å sin kredit hos riksgäldskontoret

lyft sammanlagt 1,5 milj. kr. Ränta å dessa medel utgår efter

en räntefot av 1 % för år.

Fullmäktige ha jämväl för tiden efter den 1 juli 1944 anslagit medel för

fortsatt sparpropaganda, huvudsakligen i form av annonser m. m.

1944 års riksdag har i anledning av framställning av fullmäktige och med

bifall till av bankoutskottet i uti. nr 61 gjord hemställan anvisat medel för

utförande av vissa avfuktningsanordningar vid den för riksdagens behov

under Timmermansordens fastighet i Stockholm samt visst angränsande

markområde insprängda skyddsrumsanläggningen. Ifrågavarande arbeten

påbörjades under hösten 1944 och komma att avslutas inom den närmaste

tiden.

Stockholm den 11 januari 1945.

ANDERS ÖRNE

AXEL LINDQVIST

ARTUR RYBERG

KARL MAGNUSSON

ERNST ERIKSSON

AXEL STRAND

SAM LARSSON

/

Eric Öhlin.

457072. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.