Bankoutskottets memorial nr 2
1945-01-16 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1945:2, Bankoutskottets memorial nr 2
Dokumentets text
Bankoutskottets memorial nr 2.
1
Nr 2.
Ankom till riksdagens kansli den 16 januari 1945 kl. 3.30 em.
Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksgäldskontoret
till innevarande riksdag avgivna, till bankoutskottet
avlämnade berättelse. ,
Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den
av fullmäktige i riksgäldskontoret, jämlikt § 51 av det för nämnda verk gällande
reglementet, till riksdagen avgivna berättelsen angående riksgäldskontorets
ställning och förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges
beräitelse till 1944 års riksdag avgavs, får härmed enligt gällande instruktion
till riksdagen överlämna samma berättelse.
Stockholm den 16 januari 1945.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Närvarande: se anteckning å memorial nr 1.
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 8 sami. Nr 2.
1
2
Bankoutskottets memorial nr 2.
Fullmäktiges i riksgäldskontoret berättelse till 1945 års
riksdag.
Fullmäktige i riksgäldskontoret få härmed jämlikt § 51 av det för verket
gällande reglementet avgiva berättelse örn riksgäldskontorets ställning och
förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges berättelse till
1944 års riksdag avgavs.
Härvid vilja fullmäktige erinra om att riksgäldskontoret för varje budgetperiod
utgiver en årsbok, vari utförliga redogörelser lämnas för inträffade
förändringar i riksgäldskontorets ställning och för de förvaltningsåtgärder,
som av fullmäktige vidtagits inom riksgäldskontorets olika verksamhetsområden.
Den senast utkomna årsboken, som avser budgetåret 1943/44, innehåller
text- och tabellmaterial till belysande av riksgäldskontorets verksamhet, varvid
jämväl lämnats vissa uppgifter för tiden efter budgetårets utgång. Fullmäktige
anse sig därför kunna, vad beträffar nämnda period, hänvisa till
årsboken och inskränka sig sålunda här nedan till att allenast lämna en
kompletterande översikt över riksgäldskontorets rörelse under senare halvåret
1944.
Riksgäldskontorets rörelse under senare halvåret 1944.
1934 års 37* °/o amorteringslån. Enligt för detta lån gällande bestämmelser
skulle amorteringen av lånet börja den 1 oktober 1945. Med hänsyn till
önskvärdheten av att under rådande förhållanden befria riksgäldskontoret
och särskilt dess statsskuldboksbyrå från de omfattande förberedelsearbeten
som ett påbörjande av amorteringen skulle nödvändiggöra — infordrande
av alla utelöpande certifikat för anteckning av obligationsnummer å dessa
m. m. — beslöto fullmäktige den 23 november uppsäga lånet till inlösen
den 1 april 1945 och samtidigt erbjuda konvertering genom påstämpling
av obligationer resp. certifikat av innehåll, att amortering å lånet icke skulle
verkställas, att samtliga obligationer därigenom förfölle till betalning den
1 oktober 1974 och att lånevillkoren i övrigt inklusive rätten till förtida inlösen
förbleve oförändrade. Konverteringen skulle ske endast i riksgäldskontoret
och äga rum under tiden 6—16 december 1944. Vid konverteringstidens
utgång hade för utbyte mot påstämplade obligationer resp. certifikat
anmälts obligationsbelopp å sammanlagt 60 631 900 kr. motsvarande ca
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets memorial nr 2. ^
86,6 % av lånebeloppet. Till inlösen återstodo obligationer å tillhopa
9 368 100 kr.
19A0 års premieobligationslån. I mars 1944 beslöto fullmäktige uppsäga
1940 års premieobligationslån å 150 milj. kr. till inlösen efter vinstutlottningen
i oktober 1944 och i samband därmed upplägga Svenska Statens
premieobligationslån av år 1944 å 200 milj. kr., varav 150 milj. kr. voro
avsedda för utbyte mot premieobligationer av år 1940. Sedermera fastställde
fullmäktige tiden för inlösen av sistnämnda obligationer till den 10 januari
1945. Utbyte skulle äga rum under tiden 17 oktober—30 november 1944
och försäljning av de nya premieobligationerna, för vilka fastställdes ett försäljningspris
tills vidare av 51 kr. för obligation, taga sin början den 27
september 1944. Inlösen, utbyte och försäljning skulle äga rum, förutom i
riksgäldskontoret och riksbanken, å samtliga postanstalter samt hos banker,
sparbanker, mäklare och kommissionärer. Försäljning av hela serier
eller mot avbetalning skulle ej förekomma.
1944 års premieobligationslån är fördelat i 2 000 serier med 2 000 obligationer
å 50 kr. i varje serie. Vinstutlottning sker varje år i april och oktober
med början i april 1945. Sedan minst 20 utlottningar verkställts, äger
riksgäldskontoret rätt att inlösa obligationerna med 50 kr. för obligation.
Inlösen sker efter tre månader förut verkställd uppsägning. Vinstplanen
upptager en högsta vinst å 250 000 kr., en vinst å 100 000 kr., en vinst å
50 000 kr., två vinster å 25 000 kr. o. s. v., inalles 20 000 vinster till ett sammanlagt
belopp av 2 965 750 kr. Årligen utlottas alltså 40 000 vinster å sammanlagt
5 931 500 kr., vartill -komma sex premier å 5 000 kr. vid varje utlottning
såsom vid 1942 och 1943 års premielån. Den årliga vinst- och premiesumman
motsvarar en förräntning av 2,99575 °/o.
Konverteringen av 1940 års premieobligationslån gav till resultat, att obligationer
å sammanlagt omkring 144 339 000 kr., motsvarande ca 96,2 °/o
av lånets belopp, utbyttes mot obligationer av 1944 års lån. Före konverteringens
början hade å sistnämnda lån försålts obligationer å omkring
47 000 000 kr. Vid konverteringstidens utgång återstodo alltså av det nya
lånet obligationer å sammanlagt omkring 8 661 000 kr. Försäljning av dessa
till ett fastställt pris av tills vidare 53 kr. tog sin början den 8 december
och äger rum i riksgäldskontoret och riksbanken (med samtliga avdelningskontor)
.
Den 31 december hade genom försäljning eller utbyte placerats obligationer
av 1944 års premieobligationslån till ett sammanlagt belopp av
194 788 150 kr.
19U2 års 2 °/o statslån. För konvertering av detta lån å 500 milj. kr., vilket
förföll till betalning den 15 december, beslöto fullmäktige i november
att infordra anbud å skattkammarväxlar till motsvarande belopp och med
en löptid av 16 månader. Växlarna skulle dagtecknas den 15 december 1944
och således förfalla till inlösen den 15 april 1946. Diskontot fastställdes till
4
Bankoutskottets memorial nr 2.
11/a %> för år. Anbud skulle få avse större belopp än obligationsinnehavet;
erforderlig reduktion skulle dock i händelse av överteckning ske. Vid anbudstidens
utgång hade utbyte mot växlar begärts för ett sammanlagt belopp
av 486 600 000 kr., medan anbud därutöver avgivits å övertagande av
växlar för tillhopa 107 500 000 kr. Fullmäktige antogo med erforderlig reduktion
i anledning av överteckning anbud å växlar till belopp av 500
milj. kr.
1944- ars 3 V2 °!o och 3 °t0 statslån av den 15 mars. Sedan likvid influtit
för verkställda teckningar å ifrågavarande lån, redovisades såsom statsskuld
å lånen den 31 december 1944 resp. 223 777 500 kr. å 3 V2 %> lånet och
271072 500 kr. å 3 °/o lånet.
1944 års 3 V2 °/o statslån av den 15 december. Fullmäktige beslöto den
14 september 1944 upplägga ett nytt 3 V2 % statslån, vilket skulle dagtecknas
den 15 december 1944 och förfalla till betalning den 15 december 1994,
dock med rätt för riksgäldskontoret att fr. o. m. den 15 december 1954
efter minst tre månader förut verkställd uppsägning inlösa lånet. Till lånet
hörande obligationer skulle utgivas i valörer å 10 000, 5 000 och 1000 kr.
med ränteförfallodag den 15 december årligen.
Lånet utbjöds till parikurs och emissionen skedde i samverkan med riksbanken
och de banker, som under senare år biträtt vid statslåneemissioner.
Teckningen å lånet pågick under tiden 21 september—7 oktober 1944. Likvid
för tecknade obligationer skall erläggas senast den 15 januari 1945 jämte
efter den 15 december 1944 upplupen kupongränta. Vid likvid före den 15
december 1944 skulle gottgöras ränta efter 3 72 % från inbetalningsdagen
t. o. m. sistnämnda dag.
Å lånet tecknades sammanlagt 494 138 000 kr., varav 6 100 000 kr. i statsskuldförbindelser
med samma löptid och ränta som till lånet hörande obligationer.
Under december månad försåldes till pensionsstyrelsen under hand
obligationer av detta lån å 5 057 000 kr. till en kurs av 100 7* %>. Den 31
december redovisades som statsskuld å lånet ett belopp av 480 023 800 kr.,
motsvarande dittills influten valuta för tecknade och försålda obligationer.
Svenska statens 3 °/o lån för inlösen av enskilda järnvägar. Kungl. Majit
framlade i propositionen nr 42 för 1944 års riksdag förslag angående statsförvärv
fr. o. m. den 1 juli 1944 av bl. a. Kristianstad—Hässleholms och
östra Skånes järnvägar. I skrivelse nr 126 anmälde riksdagen, att riksdagen
godkänt berörda förslag. Kungl. Majit godkände därefter i brev den 28
april 1944 avtal angående ifrågavarande statsförvärv. Enligt avtalet skulle
likvid härför utgå i statsobligationer å nom. 3 766 290 kr., löpande med
3 % ränta och förfallande till inlösen den 1 juli 1954.
Riksdagen anmälde vidare i skrivelse nr 276, att riksdagen med bifall till
Kungl. Majits proposition nr 186 beslutat, att aktierna i Stockholm—Västerås—Bergslagens
nya järnvägsaktiebolag finge på villkor, som prelimi
-
Bankoutskottets memorial nr 2.
5
närt avtalats, förvärvas av staten. I brev den 2 juni 1944 godkände Kungl.
Maj:t därefter sagda villkor. Enligt dessa skulle staten den 1 juli 1944 förvärva
114 840 av bolagets 150 000 aktier till ett pris av 168 kr. per aktie. Staten
förbunde sig vidare intill den 1 juli 1945 att pa anfordran inlösa övriga aktier
i bolaget till nyssnämnda pris. En inlösen av samtliga aktier till detta
pris skulle kräva en kapitalinsats av 25 200 000 kr. Av detta belopp skulle
24 750 000 kr. erläggas i form av statsobligationer, löpande med 3 °/o ränta
och förfallande till inlösen den 1 juli 1954.
I anledning av statsmakternas ifrågavarande båda beslut hava fullmäktige
utgivit ytterligare en emission — 1944 ars emission av förevarande lan.
Obligationerna av denna, vilka äro utställda i valörer a 10 000, 5,000, 1 000,
500, 165 och 50 kr., löpa med 3 °/o ränta från den 1 juli 1944 och förfalla
till betalning den 1 juli 1954 samt äro försedda med tio årsvis den 1 juli
förfallande räntekuponger. Emissionen omfattade den 31 december
27 659 115 kr., varav 23 892 825 kr. motsvarade obligationer, lämnade som
likvid för 144 805 aktier i Stockholm—Västerås—Bergslagens nya jämvägsaktiebolag.
Sparobligationer. Vid utgången av budgetåret 1943/44 hade såsom statsskuld
för utelöpande sparobligationer, första och andra emissionerna, bokförts
ett belopp av kr. 94 831 943:50, motsvarande skillnaden mellan till
riksgäldskontoret dittills redovisade försålda och sedermera inlösta obligationer.
Den 31 december 1944 utgjorde statsskulden för utelöpande sparobligationer
kr. 98 335 108: 70.
Rikskonton. Inlåningen å rikskonton ökade under senare halvåret 1944
frän kr. 3 034 684:71 till kr. 4 112 229:06.
Statsskuldförbindelser. Under senare halvåret 1944 försåldes statsskuldförbindelser
till ett sammanlagt belopp av 53 100 000 kr., varav, såsom tidigare
nämnts, 6,1 milj. kr. i samband med emissionen av 3 1/2 % lånet av
den 15 december 1944. Övriga förbindelser å tillhopa 47 milj. kr., vilka
övertagits av postsparbanken, löpa med en ränta av 3,25 °/o och förfalla
till betalning efter omkring tio år.
Å andra sidan hava slatsskuldförbindelser å tillhopa 13 500 000 kr. blivit
inlösta, varför statsskulden på grund av upplåningen mot statsskuldförbindelser,
som den 30 juni 1944 uppgick till 370 130 000 kr., vid årsskiftet
den 31 december 1944 utgjorde 409 730 000 kr.
Lån hos statsinstitutioner och fonder m. m. Vid ingången av budgetåret
1944/45 uppgick den del av den fonderade statsskulden, vilken redovisas
såsom lån hos statsinstitutioner och fonder m. m., till kr. 313 147 661:59.
Under senare halvåret 1944 ökades detta belopp med (netto) kr.
33 823 200:—, i följd varav här berörda del av statsskulden den 31 december
1944 utgjorde kr. 346 970 861:59.
6
Bankoutskottets memorial nr 2.
Ao staten övertagna lån. Riksgäldskontoret* skuld för av staten övertagna
lån uppgick den 30 juni 1944 till kr. 9 337 805:22. I samband med övertagande
av Sölvesborg—Älmhults järnväg fr. o. m. den 1 juli 1944 övertog
staten jämväl betalningsskyldigheten för ett lån hos aktiebolaget Svenska
handelsbanken intill 650 000 kr. Vidare har riksgäldskontoret i anledning
av vägväsendets förstatligande fr. o. m. den 1 juli 1944 övertagit förvaltningen
av vägdistriktens låneskulder, uppgående nämnda dag -— efter avväg-
och vattenbyggnadsstyrelsen verkställda kapitalåterbetalningar, för
vilka styrelsen sedermera gottgjorts av riksgäldskontoret med kr.
30 722 928:64 — till kr. 8 088 439:55. Å andra sidan har riksgäldskontoret*
skuld för av staten övertagna lån under senare halvåret 1944 genom
amorteringar och återbetalningar minskats med kr. 1 613 058:08, i följd
varav skulden den 31 december 1944 uppgick till kr. 16 463 186:69.
Skattkammarväxlar. Den 1 juli 1944 utgjorde riksgäldskontorets skuld
på grund av i marknaden försålda skattkammarväxlar 627,4 milj. kr.,
varav växlar å 327,4 milj. kr. förföllo till betalning den 30 september 1944,
växlar å 100 milj. kr. den 4 november 1944 och växlar å 200 milj. kr. den
30 december 1944. Av växlarna per den 30 september inlöstes 77,4 milj. kr.
samt omsattes 125 milj. kr. mot växlar per den 3 april 1945 och 125 milj.
kr. mot växlar per den 30 januari 1946. Diskontot utgjorde för förstnämnda
växlar 1 % och för växlarna per den 30 januari 1946 1 V2 %. Växlarna per
den 4 november 1944 å 100 milj. kr. inlöstes på förfallodagen, medan växlarna
per den 30 december 1944 å 200 milj. kr. omsattes mot växlar till
oförändrat diskonto av 1 %>, förfallande den 30 juni 1945.
För stärkande av riksgäldskontorets kassaställning upplånades under
augusti 1944 100 milj. kr. mot nya skattkammarväxlar, förfallande till betalning
den 28 februari 1945. Diskontot för dessa växlar utgjorde 1 %.
På sätt förut omnämnts emitterades för konvertering av 1942 års 2 % statslån
skattkammarväxlar å 500 milj. kr. förfallande till betalning den 15
april 1946 (diskonto 1 Va %). Skattkammarväxlar med samma löptid och
diskonto utgåvos vidare i utbyte mot ett av Aktiebolaget svenska kullagerfabriken
i riksgäldskontoret deponerat belopp av 50 milj. kr.
Den 31 december 1944 uppgick sålunda beloppet av räntelöpande skattkammarväxlar
till 1 100 milj. kr.
Beloppet av utelöpande, av riksbanken i valutavårdande syfte rekvirerade
skattkammarväxlar (7 st.) uppgick den 1 juli 1944 till kr. 43 878 138:85.
Dessa växlar förföllo den 31 juli 1944. Sistnämnda dag rekvirerade riksbanken
en växel å kr. 18 917 745:81 och sedermera den 15 november ytterligare
en växel å kr. 2 004 175:37. Båda växlarna förfalla den 31 januari
1945.
Riksgäldskontorets skuld för växelkrediteii nr 1 hos riksbanken, vilken
kredit disponerats för finansieringen av statens upphandling av varor i utlandet,
uppgick den 1 juli 1944 till 156 milj. kr. Sedan statens reservför
-
Bankoutskottets memorial nr 2.
7
rådsnämnd, som handhar upphandlingen, under senare halvåret 1944 till
riksgäldskontoret återbetalat ett belopp av 26 milj. kr. vilket av riksgäldskontoret
använts för nedbringande av växelkrediten, utgjorde riksgäldskontorets
skuld för denna kredit den 31 december 1944 130 milj. kr.
Tillfällig upplåning i riksbanken. För mötande av utbetalningskrav på riksgäldskontorets
kassa upptogo fullmäktige den 4 november 1944 i riksbanken
ett tillfälligt lån å 75 milj. kr. Lånet återbetalades redan den 21 i samma
månad.
Den genom riksbanken verkställda inlåningen från vissa statsinstitutioner,
som den 30 juni 1944 uppgick till kr. 554 826 886:90, ökades under
tiden t. o. m. den 31 december 1944 med kr. 107 602 712:34 till kr.
662 429 599:24.
Under senare halvåret 1944 har domänverket till förvaltning överlämnat
överskottsmedel till belopp av sammanlagt 22 milj. kr. med villkor örn
medlens återbetalning 45 dagar efter skedd uppsägning.
Riksgäldskontorets skuld för medel, som till förräntning mottagits från
exportkreditfonden, uppgick den 1 juli 1944 till kr. 1 470 074: 14. Hela sagda
skuld jämte ett under aug. månad mottaget belopp sådana medel av ytterligare
kr. 29 925:86 återbetalades av riksgäldskontoret under senare halvåret
1944.
Vid budgetårets ingång den 1 juli 1944 uppgingo postgirokontorets i riksgäldskontoret
deponerade medel till ett belopp av 35 milj. kr., varav 25
milj. kr. mot 2 °/o ränta och förfallande den 31 mars 1945 samt resterande
10 milj. kr. mot 2,45 % ränta och förfallande den 1 november 1945. Under
senare halvåret 1944 överlämnade postgirokontoret för förräntning ytterligare
sammanlagt 80,3 milj. kr., varav 27 milj. kr. på 16 månader mot 1,5 °/o
ränta, 8 milj. kr. på 21/2 år mot 2 °/o ränta, 15,3 milj. kr. på 6 månader
mot 1 % ränta (motsvarande postgirokontorets innehav av nämnda dag förfallna
skattkammarväxlar) samt 30 milj. kr. på 9 år mot 3 °/o ränta.
Efter överenskommelse insatte Norrbottens läns landsting i december 1944
i riksgäldskontoret på 16 månader ett belopp av 1 milj. kr. (motsvarande
landstingets innehav av obligationer av 1942 års 2 %> statslån), vilken deposition
förräntas efter en räntefot av 1 Vs % för år. För landstingets räkning
innestod den 31 december 1944 i riksgäldskontoret sammanlagt 7 milj. kr.
Den 1 juli 1944 innestod i riksgäldskontoret för pcnsionsstyrelsens räkning
på samma villkor, som gälla för medel, insatta å uppsägningsräkning
i affärsbanker, ett belopp av 5 milj. kr. Under senare halvåret 1944 har
pensionsstyrelsen i riksgäldskontoret insatt ytterligare sammanlagt 12 milj.
kr. Av de insatta medlen ha emellertid 8 milj. kr. disponerats för inköp för
styrelsens räkning av obligationer av 1944 års 3V2 % statslån av den 15
december samt 5 milj. kr. återbetalats till styrelsen. Riksgäldskontorets skuld
till pensionsstyrelsen uppgick sålunda den 31 december 1944 till 5 milj. kr.
8
Bankoutskottets memorial nr 2.
Riksgäldskontorets fordran hos statskontoret för lämnad kassaförstärkning,
som den 30 juni 1944 uppgick till 5 400 milj. kr. ökade under tiden
t. o. m. den 31 december 1944 med 700 milj. kr. och utgjorde sålunda sistnämnda
dag 6 100 milj. kr.
Å domänverkets rörliga kredit i riksgäldskontoret utestod vid budgetårets
ingång den 1 juli 1944 kr. 14 677 001:88. Sedan under juli månad krediten
tagits i anspråk för ytterligare 500 000 kr., återbetalades hela det utestående
beloppet under juli, augusti och september 1944 med resp. 1,5 milj. kr.,
8 milj. kr. och kr. 5 677 001:88.
Försvarets fabriksstyrelses skuld till riksgäldskontoret å rörlig kredit i
riksgäldskontoret ökades under senare halvåret 1944 med 3 milj. kr. och
utgjorde den 31 december 12 milj. kr.
Exportkreditnämnden har under senare halvåret 1944 å sin kredit hos riksgäldskontoret
lyft sammanlagt 1,5 milj. kr. Ränta å dessa medel utgår efter
en räntefot av 1 % för år.
Fullmäktige ha jämväl för tiden efter den 1 juli 1944 anslagit medel för
fortsatt sparpropaganda, huvudsakligen i form av annonser m. m.
1944 års riksdag har i anledning av framställning av fullmäktige och med
bifall till av bankoutskottet i uti. nr 61 gjord hemställan anvisat medel för
utförande av vissa avfuktningsanordningar vid den för riksdagens behov
under Timmermansordens fastighet i Stockholm samt visst angränsande
markområde insprängda skyddsrumsanläggningen. Ifrågavarande arbeten
påbörjades under hösten 1944 och komma att avslutas inom den närmaste
tiden.
Stockholm den 11 januari 1945.
ANDERS ÖRNE
AXEL LINDQVIST
ARTUR RYBERG
KARL MAGNUSSON
ERNST ERIKSSON
AXEL STRAND
SAM LARSSON
/
Eric Öhlin.
457072. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.