Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående pension dt vissa f. d. arbetare vid vägväsendet jämte i ämnet väckta motioner.

1945-04-26 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1945:25, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående pension dt vissa f. d. arbetare vid vägväsendet jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 25.

1

Nr 25.

Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1945 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående pension

dt vissa f. d. arbetare vid vägväsendet jämte i ämnet

väckta motioner.

I en den 2 mars 1945 dagtecknad proposition nr 164, som hänvisats till

bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Maj:t under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t

att, i huvudsaklig överensstämmelse med i propositionen förordade grunder,

besluta om pension åt sådana, i 1 punkten kungörelsen den 22 juni 1944

(nr 502) avsedda förutvarande vägarbetare, vilka under en tid av sammanlagt

minst 15 år, därav dock mindre än 12 år före fyllda 60 år, innehaft sådan

anställning, varom förmäles i 2 punkten av samma kungörelse.

I samband med förevarande proposition har utskottet till behandling förehaft

två i anledning av densamma väckta likalydande motioner, den ena under

nr 323 i första kammaren av herr Ahlkvist jämte fyra av kammarens

övriga ledamöter och den andra under nr 504 i andra kammaren av herr

Hällgren jämte nio av kammarens övriga ledamöter, i vilka motioner hemställts,

»att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 164 måtte

bifalla av kungl, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i skrivelser till Kungl.

Maj:t tillstyrkta förslag avseende pensionsbeloppens storlek till avsedda förutvarande

vägarbetare.»

Beträffande de skäl, som av motionärerna anförts till stöd för denna hemställan,

får utskottet hänvisa till motionen I: 323.

Efter bemyndigande av 1944 års riksdag (prop. nr 260; bankoutsk. uti. nr

51; riksd. skr. nr 354) har Kungl. Maj:t i kungörelse den 22 juni 1944 (nr

502) meddelat föreskrifter angående pensionering av vissa förutvarande arbetare

hos vägdistrikt. Kungörelsen, som utformats i nära anslutning till 1942

års summariska pensionskungörelse och de förut omförmälda till densamma

knutna särbestämmelserna, är av följande innehåll.

Jämlikt 1 punkten må, där så finnes skäligt, pension av statsmedel i enlighet

med vad i kungörelsen närmare stadgas kunna beredas dels arbetare

i statens tjänst, som före den 1 januari 1944 innehaft anställning hos vägdistrikt

och sedermera efter fyllda sextio år vunnit mera stadigvarande arbetaranställning

vid vägförvaltning, dels ock hos vägdistrikt före nyssnämnda

dag anställd arbetare, som är född före den 1 januari 1884 samt kvarstått i

anställningen till 1943 års utgång eller på grund av arbetsbrist permitterats

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 8 sami. Nr 25. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

- Bankoutslcottets utlåtande nr 2ö.

av vägdistriktet under år 1943 och som sedermera ej vunnit arbetaranställning

som förut sagts.

I 2 punkten föreskrives, att pension må beviljas under förutsättning, att

arbetaren vid anställningens upphörande eller, i fråga om arbetare, som permitterats

av vägdistrikt, vid tiden för permitteringen under en tid av sammanlagt

minst 15 år efter fyllda 18 år, därav minst 12 år före fyllda 60 år,

innehaft sådan anställning i statens tjänst, hos väghållningsdistrikt eller vägdistrikt,

som utgjort hans huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla,

eller ock sådan arbetaranställning hos entreprenör för vägunderhållet, i

vilken vägarbete utgjort hans huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla.

Enligt 3 punkten skall fråga om pension prövas av statens pensionsanstalt.

I 4 punkten stadgas, att där ej annat följer av vad i 5 och 6 punkterna

sågs, beloppet av pensionen, varå tilläggsförmåner ej må utgå, skall bestämmas

i förhållande till den sammanlagda tid arbetaren efter fyllda 18 år innehaft

sådan anställning, som i 2 punkten avses. Pensionen skall därvid fastställas

till följande belopp för år räknat, nämligen till 708 kronor örn anställningstiden

understiger 20 år, till 900 kronor om anställningstiden uppgår

till 20 men ej till 25 år samt till 1 104 kronor örn anställningstiden uppgår

till 25 år eller mera.

Jämlikt 5 punkten bör vid bestämmandet av pensionens belopp hänsyn

tågås därtill, huruvida arbetaren är berättigad att av statsmedel utbekomma

av vägdistrikt utfästa pensionsförmåner eller äger uppbära pension från enskild

pensionsinrättning på grund av försäkring tagen genom vägdistrikts

försorg eller sådan pension från pensionsförsäkringsfonden, till vilken bidrag

lämnats av vägdistrikt.

Slutligen föreskrives i 6 punkten, att i fråga om pension, som i kungörelsen

avses, i övrigt bestämmelserna i 1942 års summariska pensionskungörelse

i tillämpliga delar skola lända till efterrättelse. Detta innebär bland annat,

att vid beräknandet av den anställningstid, i förhållande till vilken pensionen

skall bestämmas, hänsyn må tagas till anställningstid efter utgången

av den kalendermånad, varunder arbetaren uppnått en ålder av 60 år, allenast

till den del densamma icke överstiger en fjärdedel av anställningstiden

före nämnda tidpunkt (6 § 2 mom. andra stycket a) summariska pensionskungörelsen).

Hänvisningen till bestämmelserna i den summariska pensionskungörelsen

innebär vidare, att pension utgår från och med dagen näst efter

den, då avgång från anställningen ägt rum, till och med den dag, då en månad

förflutit efter pensionstagarens frånfälle, dock att pension ej må utgå

från tidigare tidpunkt än ingången av den månad, under vilken ansökning

om pension ingivits (8 § första stycket summariska pensionskungörelsen, sådant

detta författningsrum lyder enligt kungörelse den 22 juni 1944, nr 501).

I sitt av riksdagen godkända utlåtande i anledning av den förut omförmälöa

propositionen nr 260/1944 yttrade bankoutskottet — som icke hade

något att erinra mot de i propositionen föreslagna, sedermera i kungörelsen

nr 502/1944 innefattade pensioneringsgrunderna — att enligt vad utskottet

under hand inhämtat några gränsfall yppat sig, i vilka arbetare innehaft en

sammanlagd anställningstid hos vägdistrikt av mera än 15 år, varav dock

mindre än 12 tjänstår infallit före 60 års ålder. I samband därmed uttalade

utskottet den förhoppningen, att frågan örn pensionering jämväl av sådana

arbetare efter framställning från vederbörande av Kungl. Majit toges under

omprövning och att, där förhållandena därtill föranledde, förslag i ämnet

förelädes riksdagen i varje särskilt fall.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 25.

6

Med särskilda skrivelser har väg- och vattenbyggnadsstgrelsen till Kungl.

Maj:t överlämnat till styrelsen inkomna framställningar om pension från

närmare ett femtiotal förutvarande vägarbetare. Samtliga arbetare tillhöra någon

av de båda kategorier, som avses i 1 punkten kungörelsen nr 502/1944,

och ha vid anställningens upphörande eller, såvitt angår arbetare, som permitterats

av vägdistrikt, vid tiden för permitteringen under en sammanlagd

tid av minst 15 år efter fyllda 18 år innehaft sådan anställning, varom förmäles

i 2 punkten nämnda kungörelse. Pension enligt densamma har emellertid

icke kunnat beredas dem, enär den del av anställningstiden, som infallit

före fyllda 60 år, för samtliga understiger 12 år.

I sina förenämnda skrivelser har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen — under

åberopande av bankoutskottets tidigare återgivna uttalande — tillstyrkt,

att ifrågavarande arbetare erhölle pension enligt i skrivelserna närmare angivna

grunder. I fråga örn pensionernas belopp har styrelsen därvid — i anslutning

till bestämmelserna i kungörelsen nr 502/1944 —- föreslagit, att de

arbetare, som under kortare tid än 20 år innehaft i 2 punkten av nämnda

kungörelse avsedd anställning, skulle erhålla en årlig pension av 708 kronor

och de övriga, vilkas motsvarande anställningstid varierar mellan 20 och

omkring 23 år, en årlig pension av 900 kronor.

Statens pensionsanstalt har i särskilda utlåtanden förklarat sig i betraktande

av bankoutskottets förenämnda uttalande icke vilja göra någon erinran

mot att framställning avlätes till riksdagen örn pension till förevarande arbetare,

vilka samtliga finge anses tillhöra den kategori, som i utlåtandet

åsyftats. Pensionsanstalten har därvid beträffande dem framhållit, att även

om 12 år av anställningstiden infallit före 60-årsåldern och pension enligt

kungörelsen nr 502/1944 sålunda kunnat ifrågakomma, pensionen, med hänsyn

till föreskrifterna i 6 punkten av kungörelsen, jämförd med 6 § 2 mom.

andra stycket a) i 1942 års summariska pensionskungörelse, i intet fall

skulle kunnat bestämmas till högre belopp än 708 kronor. På grund härav

och då pensionsbeloppen enligt anstaltens uppfattning borde bestämmas till

något lägre belopp än vad som skulle ha utgått, därest kungörelsen nr 502/

1944 varit tillämplig, har anstalten föreslagit, att pensionerna bestämdes til!

600 kronor om året för samtliga ifrågavarande arbetare, i den mån reduktion

av pensionsbeloppet bör ske enligt 5 punkten i kungörelsen.

Statskontoret har biträtt pensionsanstaltens förslag.

Föredragande statsrådet har anfört följande:

»Såsom av det föregående framgår, föreligga beträffande ifrågavarande arbetare

förutsättningar för tillämpning av kungörelsen den 22 juni 1944 (nr

502) utom såtillvida, att den tid, varunder de före fyllda 60 år innehaft i 2

punkten av kungörelsen omförmäld anställning, icke uppgår till 12 år. Med

hänsyn till bankoutskottets förut berörda uttalande vill jag emellertid icke

motsätta mig, att pension det oaktat beredes dem. I betraktande av det förhållandevis

stora antal arbetare, örn vilka i ärendet är fråga, och då ytterligare

framställningar av samma art som de nu föreliggande torde vara att

förvänta, synes det mig lämpligast, alt frågorna örn pension åt arbetare av här

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 25.

Utskottet.

avsedda kategori icke underställas riksdagen från fall till fall utan att för

desammas avgörande av riksdagen fastställas vissa grunder, vilka det skulle

ankomma på Kungl. Majit att tillämpa. Detta synes mig så mycket hellre

böra ske, som pensionsfallen äro av tämligen ensartad beskaffenhet.

Vad beträffar de grunder, som böra tillämpas vid prövningen av nämnda

pensionsfrågor, ansluter jag mig till vad pensionsanstalten härutinnan föreslagit

beträffande de nu föreliggande fallen. Sålunda synas de i kungörelsen

den 22 juni 1944 (nr 502) angivna grunderna böra tillämpas utom i fråga

om beloppet av pensionerna. Dessa böra på sätt pensionsanstalten och statskontoret

föreslagit fastställas till 600 kronor för år, där de ej böra reduceras

med hänsyn till stadgandet i 5 punkten av sagda kungörelse. Någon

differentiering av pensionsbeloppen på grundval av anställningstidens längd

är icke påkallad. Kostnaderna för pensionerna, å vilka tilläggsförmåner icke

böra utgå, synas, i överensstämmelse med vad som gäller beträffande i förenämnda

kungörelse avsedda pensioner, böra bestridas från det under tolfte

huvudtiteln upptagna förslagsanslaget till diverse pensioner och understöd

m. m.»

Enligt kungörelsen 502/1944 angående pensionering av förutvarande arbetare

hos vägdistrikt erfordras för pension, bland annat, en anställningstid

av minst 15 år, därav minst 12 år före fyllda 60 år. I anslutning till av

bankoutskottet vid 1944 års riksdag i utlåtande nr 51 uttalat önskemål har

Kungl. Maj :t i förevarande proposition framlagt förslag om pensionering av

sådana förutvarande arbetare hos vägdistrikt, beträffande vilka förutsättningar

föreligga för tillämpning av nämnda kungörelse utom såtillvida, att

anställningstiden före fyllda 60 år icke uppgår till 12 år. Kungl. Majus förslag

innebär, att pension skall beredas dessa arbetare i enlighet med grunderna

i kungörelsen, dock att pensionsbeloppet skall bestämmas till 600 kronor

för år, där detsamma ej skall reduceras med hänsyn till stadgandet i 5 punkten

i kungörelsen (se s. 2).

Med avvikelse från Kungl. Maj :ts förslag hemställa nu motionärerna, att

ifrågavarande pensioner måtte i anslutning till bestämmelserna i kungörelsen

fastställas till följande belopp, nämligen 708 kronor om anställningstiden

understiger 20 år, 900 kronor örn anställningstiden uppgår till 20 men ej 25

år samt 1 104 kronor örn anställningstiden uppgår till 25 år eller mera. Att

märka är emellertid, att enligt kungörelsen hänsyn må tagas till anställningstid

efter fyllda 60 år allenast i vad densamma icke överstiger en fjärdedel

av anställningstiden före 60 år. Denna regel skulle enligt motionärernas förslag

ej gälla för här avsedda arbetare hos vägdistrikt. För dessa arbetare

.skulle alltså en fördelaktigare tjänstårsberäkning tillämpas än för de arbetare,

å vilka kungörelsen äger tillämpning. Utskottet kan för sin del icke

tillstyrka en dylik avvikelse från Kungl. Maj :ts förslag. Med avseende å de

i motionerna ifrågasatta beloppen vill utskottet ytterligare framhålla, att

ingen av de i propositionen avsedda arbetarna skulle, även örn anställnings
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 25.

5

tiden töre 60 år varit minst 12 år, enligt kungörelsen varit berättigad till

högre pension än 708 kronor.

I likhet med Kungl. Majit tinner utskottet icke påkallat, att pensionsbeloppen

i förevarande fall differentieras med hänsyn till anställningstidens

längd. Pensionsbeloppet synes emellertid skäligen böra sättas något högre än

vad Kungl. Majit föreslagit. I sådant avseende får utskottet föreslå ett belopp

av 708 kronor för år eller samma belopp, som lägst må utgå enligt kungörelsen

502/1944. I övrigt har utskottet icke funnit anledning till erinran mot

Kungl. Majits förslag.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande proposition samt

motionerna Ii 323 och 11:504, må bemyndiga Kungl. Majit

att, i huvudsaklig överensstämmelse med av utskottet i det

föregående förordade grunder, besluta om pension åt sådana,

i 1 punkten kungörelsen den 22 juni 1944 (nr 502) avsedda

förutvarande vägarbetare, vilka under en tid av sammanlagt

minst 15 år, därav dock mindre än 12 år före fyllda

60 år, innehaft sådan anställning, varom förmäles i 2 punkten

av samma kungörelse.

Stockholm den 26 april 1945.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Åkerberg, Sandström, Leander, Edin, Lindblom, Löfgren,

Fahlander och Ljungdahl;

från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen*, Eriksson i Sandby*, Johnsson i

Kastanjegården, von Seth*, Nilsson i Landskrona, Persson i Norrby och fru Humla.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:219 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående pension åt vissa f. d. arbetare vid väg väsendet jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten