Utlåtande över nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar rörande understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer m. fl., att utgå från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. Beträffande utredningen i de ärenden, som behandlas i utlåtandet, får utskottet, i den mån redogörelse ej lämnas i det följande, hänvisa till vederbörande proposition
1945-04-26 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1945:27, Utlåtande över nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar rörande understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer m. fl., att utgå från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. Beträffande utredningen i de ärenden, som behandlas i utlåtandet, får utskottet, i den mån redogörelse ej lämnas i det följande, hänvisa till vederbörande proposition
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 27.
1
Nr 27.
Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1945 kl. 2 em.
Utlåtande i anledning av framställningar angående understöd åt
efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer
m. fl.
Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över nedannämnda till utskottet
hänvisade framställningar rörande understöd åt efterlevande till vissa
i statens tjänst anställda personer m. fl., att utgå från anslaget till diverse
pensioner och understöd m. m.
Beträffande utredningen i de ärenden, som behandlas i utlåtandet, får utskottet,
i den mån redogörelse ej lämnas i det följande, hänvisa till vederbörande
proposition (nr 193) och motioner.
I. Försvarsdepartementet.
l:o.
Förre skogvaktaren Emil Hjalmar Rudolf Karlssons änka. I motionen
I: 18 hemställer herr Forslund, »att riksdagen måtte medgiva, att f. d. skogvaktaren
Emil Hjalmar Rudolf Karlssons efterlämnade maka Teresia Cecilia
Karlsson må från och med den 1 december 1943 under sin återstående livstid
uppbära en årlig pension av 800 kronor».
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Karlsson var född den 20 december 1876 och avled den 18 november
1943;
att han innehade anställning såsom skogvaktare å Järvafältet under tiden
2 juni 1906—30 juni 1931, vid vilken sistnämnda tidpunkt han på grund av
sjukdom, vilken enligt utfärdat läkarintyg med största sannolikhet uppkommit
i tjänsten, frånträdde anställningen;
att Karlsson av 1931 års riksdag på förslag av Kungl. Majit i punkten 4
av propositionen nr 50 tillerkändes en årlig pension av 1 224 kronor;
alt han vid sin död efterlämnade änkan Teresia Cecilia Karlsson, född
Karlsson den 14 april 1887, samt en vuxen son;
att bouppteckningen efter Karlsson utvisade en behållning av 18 410 kronor
4 öre;
samt att änkefru Karlsson på grund av sjukdom är för framtiden oförmögen
till förvärvsarbete.
Billan’/ till riksdagens protokoll 19''i5. S sami. Nr 27.
1
2
Bankoutskottets utlåtande nr 27.
Utskottet.
I en den 27 januari 1944 dagtecknad skrift anhöll änkefru Karlsson hos
Kungl. Maj :t örn pension.
Försvarets civilförvaltning framhöll i häröver avgivet utlåtande bl. a., att
änkefru Karlsson åtnjöte fri bostad i en av stärbhuset ägd villafastighet,
samt anförde vidare, att med hänsyn till storleken av boets behållning och
i betraktande av att sonen befunne sig i relativt goda ekonomiska omständigheter
ämbetsverket ansåge sig icke kunna tillstyrka den gjorda ansökningen.
Statskontoret förklarade sig med hänsyn till vad försvarets civilförvaltning
yttrat svårligen kunna för det dåvarande tillstyrka bifall till framställningen.
Genom beslut den 9 juni 1944 lämnade Kungl. Maj.t, som för det dåvarande
icke fann skäl bevilja änkefru Karlsson årligt understöd, ansökningen
utan bifall.
Enligt utskottets mening äro änkefru Karlssons ekonomiska förhållanden
icke sådana, att de i och för sig böra utesluta, att pension beviljas henne.
Utskottet vill för sin del tillstyrka, att änkefru Karlsson, vilken till följd av
sjukdom är oförmögen till förvärvsarbete, av statsmedel tillerkännes en pension
under sin återstående livstid, så länge hon förblir änka. Med utgångspunkt
från storleken av den Karlsson beviljade riksdagspensionen får utskottet
föreslå, att pensionsbeloppet för änkefru Karlsson bestämmes till 444
kronor för år.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen, i anledning av förevarande motion I: 18, må
medgiva, att förre skogvaktaren Emil Hjalmar Rudolf Karlssons
änka Teresia Cecilia Karlsson, född Karlsson, må från
och med den 1 januari 1945 under sin återstående livstid, så
länge hon förblir änka, från anslaget till diverse pensioner
och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 444 kronor.
2:o.
Förre musikdirektören Victor Alberto Fredrik Brandis frånskilda hustru.
I likalydande motionerna 1:185 och II: 290, väckta den förra av herr Boman
och den senare av fru Gustafson, hemställes, »att riksdagen må besluta att
till fru Hilma Brandt utbetalas pension ur arméns änke- och pupillkassa
efter de grunder riksdagen finner skäliga».
Av handlingarna inhämtas,
att Brandt var född år 1878 och avled år 1940;
att han år 1900 ingick äktenskap med Hilma Maria Fredrika Pegel, vilken
är född den 13 januari 1877;
samt att makarnas äktenskap den 22 juli 1935 upplöstes genom dom å
äktenskapsskillnad.
I en den 20 februari 1942 dagtecknad skrift anhöll fru Brandt hos Kungl.
Majit att av nåd erhålla änkepension ur arméns änke- och pupillkassa.
Bankoutskottets utlåtande nr 27.
3
I häröver avgivet utlåtande anförde armé förvaltningens civila departement:
Den
möjlighet, som numera förelåge för frånskild att få änkepension, hade
tillkommit först genom stadgandet i 2 § 2 mom. allmänna familjepensionsreglementet
den 16 oktober 1936. Då fru Brandt vore frånskild sedan år
1935, vore nämnda stadgande icke tillämpligt å henne. Enligt före familjepensionsreglementets
tillkomst gällande reglemente för arméns nya änkeoch
pupillkassa den 30 december 1905 hade lagligen frånskild hustru icke
varit berättigad till pension. Av principiella skäl ansåge sig departementet
icke kunna tillstyrka, att åtgärder vidtoges för beredande av pension åt fru
Brandt.
Statskontoret avstyrkte i likhet med civila departementet bifall till ansökningen.
Genom beslut den 5 juni 1942 fann Kungl. Majit ansökningen ej föranleda
någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Frågan örn pension åt fru Brandt har tidigare varit föremål för riksdagens
prövning i anledning av en vid 1943 års riksdag väckt motion om pension
åt henne. I häröver avgivet utlåtande (nr 33, p. 4) avstyrkte bankoutskottet
bifall till motionen under hänvisning till att den möjlighet, som förelåge
för frånskild hustru att erhålla familjepension, tillkommit först efter
det makarna Brandts äktenskap blivit upplöst, samt till att pensionsfrågan
i förevarande fall varit föremål för Kungl. Maj:ts prövning utan att föranleda
någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets
hemställan.
Då några nya omständigheter icke tillkommit, som skulle kunna motivera
ett frångående av den ståndpunkt, utskottet vid 1943 års riksdag intog till
förevarande pensionsfråga, hemställer utskottet,
att förevarande motioner 1:185 och 11:290 icke må till
någon riksdagens åtgärd föranleda.
3:o.
Underofficeren av 2:a graden vid flottan Johannes Danielssons änka. I
motionen I: 58 hemställer herr Petersson, Emil, »att riksdagen måtte medverka
till att änkefru Anna Viktoria Danielsson i Karlskrona beviljas något
årligt understöd under sin återstående livstid.»
Av handlingarna inhämtas,
att Danielsson var född den 23 september 1876 och avled den 4 augusti
1944;
samt att han vid sitt frånfälle efterlämnade änkan Anna Viktoria Danielsson,
född Magnusson den 10 mars 1886, med vilken han ingått äktenskap
den 15 augusti 1942.
Utskottet.
4
Bankoutskottets utlåtande nr 27.
Utskottet.
Utskottet.
Enär Danielsson ingått ifrågavarande äktenskap vid en levnadsålder av
närmare 66 år, är änkefru Danielsson icke författningsenligt berättigad till
familjepension. Att riksdagen skulle, med åsidosättande av härvidlag gällande
bestämmelser, tillerkänna änkefru Danielsson pension genom särskilt beslut,
kan utskottet av principiella skäl och med hänsyn till uppkommande
konsekvenser icke tillstyrka. Utskottet hemställer förty,
att förevarande motion I: 58 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
II. Socialdepartementet.
4:o.
Byggnadskontrollanten hos statens arbetsmarknadskommission Hjalmar
Bonns son. I en den 2 mars 1945 dagtecknad proposition nr 193 har Kungl.
Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, i punkten 1 föreslagit riksdagen medgiva,
att byggnadskontrollanten hos statens arbetsmarknadskommission Hjalmar
Bonns och hans efterlämnade änka Ellen Maria Bonns, född Moberg,
minderårige son Per Gustaf må från och med den 1 november 1943 till och
med utgången av det kalenderår, varunder han uppnår 18 års ålder, från
anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära ett årligt uppfostringsbidrag
å 384 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Bonn var född den 14 april 1894 och avled den 5 oktober 1943;
att han från den 17 februari 1926 till sin död — med undantag av tiden
25 juni—26 november 1926 — var anställd hos statens arbetslöshetskommission,
respektive statens arbetsmarknadskommission, och därvid tjänstgjorde
såsom biträdande arbetsledare, redogörare och platsledare samt från
och med den 10 september 1942 såsom byggnadskontrollant;
att hans avlöningsförmåner, vilka omfattade grundlön och bostadsersättning
samt sedan år 1940 jämväl dyrtidstillägg, under de fem sista åren av
anställningstiden i medeltal uppgingo till sammanlagt omkring 6 575 kronor;
att
han vid sin död efterlämnade änkan Ellen Maria Bonn, född Moberg,
vilken är född den 27 juni 1909, och sonen Per Gustaf, född den 22 april
1938;
samt att bouppteckningen efter Bonn utvisade brist.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts ifrågavarande
förslag, får hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.
Bankoutskottets utlåtande nr 27.
5
5:o.
Förre maskinmästaren Hjalmar Bjurströms frånskilda hustru. I motionen
I: 17 hemställer herr Karlsson, Gottfrid, »att riksdagen beslutar, att pension
måtte utbetalas till fru Bjurström, som om familjepensionsreglementet
vore tillämpligt å henne, eller, om detta av formella skäl inte kan bifallas,
att ett årligt understöd motsvarande pensionsbeloppet måtte utbetalas till fru
Bjurström».
Av handlingarna inhämtas,
att Bjurström var född den 9 oktober 1880 och avled den 15 januari 1944;
att han den 25 december 1916 ingick äktenskap med Elsa Lovisa Strömberg,
vilken är född den 18 augusti 1888;
samt att makarnas äktenskap den 14 februari 1935 upplöstes genom dom
å äktenskapsskillnad.
Den möjlighet, som föreligger för frånskild hustru att erhålla familjepension,
har tillkommit först efter det makarna Bjurströms äktenskap blivit
upplöst. Hittills har riksdagen endast i undantagsfall, där alldeles särskilda
omständigheter förelegat, medgivit pension åt frånskild hustru, som erhållit
äktenskapsskillnad före allmänna familjepensionsreglementets ikraftträdande
den 1 juli 1937. Härvid har det i allmänhet varit fråga örn frånskild
hustru till förutvarande delägare i civilstatens änke- och pupillkassa, inom
vilken kassa viss möjlighet förelegat att bereda frånskilda hustrur pension.
Vid angivna förhållanden finner utskottet sig nödsakat avstyrka bifall till det
i motionen väckta yrkandet.
Utskottet hemställer alltså,
att förevarande motion I: 17 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
III. Kommunikationsdepartementet.
6:o.
Vågmästaren Lars Jönssons änka och barn. I motionen II: 414 hemställer
herr Andersson i Malmö jämte två av andra kammarens övriga ledamöter,
»att riksdagen måtte besluta tilldela den pension åt änkefru Märta Jönsson och
hennes barn, som skulle tillkommit dessa örn pensionsreglementet tillämpats».
Av handlingarna inhämtas,
att Jönsson var född den 5 januari 1880 och avled den 16 mars 1944;
att han innehaft statliga förordnanden såsom torvassistent under tiden
1 juli 1907—30 juni 1917 och såsom torvingenjör under tiden 1 juli 1917
—30 juni 1923 samt att verkställa vissa torvströundersökningar under tidsperioderna
1 juli 1923—30 juni 1924, 15 september—30 oktober 1924 och
21 mars—20 november 1925;
Utskottet.
6
Bankoutskottets utlåtande nr 27.
att han den 1 januari 1927 anställdes som vägmästare i Torna vägdistrikt;
att han efter uppnådd pensionsålder av 63 år den 1 februari 1943 avgick
med pension från sin anställning hos nämnda vägdistrikt;
att han vid sitt frånfälle efterlämnade änka, född 1901, en son, född 1926
och två döttrar, födda 1928 respektive 1941;
samt att vägdistriktet icke ombesörjt familjepensionsrätt för honom.
Över förevarande motion har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat
utlåtande från statens pensionsanstalt, som hört väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har anfört i huvudsak följande.
Motionen innefattar ett principiellt spörsmål, som framdeles lärer uppkomma
i åtskilliga andra fall. Frågan örn familjepension kan nämligen bliva
aktuell icke blott för de anställningshavare hos vägdistrikten, vilka redan
före tidpunkten för vägförstatligandet blivit pensionerade, utan även för sådana
befattningshavare, vilka till följd av nämnda reform blivit övertaliga
och på grund därav pensionerats. Det må i detta sammanhang nämnas att
åtskilliga vägdistrikt hade ordnat även familjepensionsfrågan för sina anställningshavare.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser skäligt, att Jönssons efterlevande
erhålla pension genom statsverkets försorg. Då förevarande fråga rätteligen
borde upptagas till prövning i ett större sammanhang, borde emellertid bl. a.
äv denna anledning framställning i ämnet i god tid ha gjorts till Kungl.
Maj:t, varvid erforderlig utredning rörande förutsättningarna och grunderna
för familjepension i här avsedda fall kunnat verkställas av statskontoret
och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Frågan örn familjepensionsrätt för Jönsson övervägdes år 1937 av vägdistriktet.
Något formellt hinder för distriktet att ordna denna fråga förelåg
icke. Anledningen till att intet blev åtgjort, torde ha varit, att statsbidrag
icke utgick å kostnaderna för dylik pension. Om vägdistriktet hade fullföljt
sin avsikt att åtaga sig även familjepensioneringen, torde denna lia
ordnats huvudsakligen enligt de riktlinjer, som i andra fall följts vid beredandet
av familjepensionsrätt åt vägdistriktens personal hos exempelvis
Svenska Personal-Pensionskassan. Enligt härvid tillämpade regler skulle
pension till enbart änka utgå med Vs av tjänstepensionsunderlaget, i detta
fall alltså med 1 200 kronor per år. Till änka med barn under 21 år skulle
utgå pension enligt följande:
till änka med ett barn 130 % av pension till enbart änka,
» » » två » 150 %■»■)> -du » samt
» d d tre » 160 % d d » d »
Då pension utgår för både änka och barn tillfaller 70 °/o av familjepensionen
änkan; resten delas lika mellan barnen.
Vid de pensionsutfästelser, som vägdistrikten gjort, har i regel pensionsunderlaget
reducerats med en tredjedel i sådana fall, då anställningshavarna
icke genom avgiftsbetalning själva bidragit till pensioneringen. Dylik reducering
skedde emellertid icke beträffande Jönssons tjänstepension, oaktat
denne icke erlagt pensionsavgifter. Å Jönssons tjänstepension utgingo tillläggsförmåner
motsvarande rörligt tillägg och kristillägg enligt för statstjänstemän
gällande grunder. Vägdistriktens pensionsutfästelser ha i regel icke
innefattat dylika tilläggsförmåner och ej heller utgå sådana förmåner till
de övertaliga anställningshavare hos vägdistrikten, vilka erhållit riksdags
-
Bankoutskoltets utlåtande nr 27.
7
pension. Huruvida här berörda omständigheter äro av beskaffenhet att böra
påverka storleken av den familjepension, som kan komma att utgå i förevarande
fall, undandrar sig för närvarande väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
bedömande.
Statens pensionsanstalt har anfört följande:
Ehuru statsmakterna sträckt sig ganska långt i fråga om pensionsförmåner
för personal, som före vägväsendets förstatligande från och med år 1944
varit anställd hos vägdistrikt, lärer staten dock beträffande personal, vilken
definitivt avgått före förstatligandet, hittills icke åtagit sig andra pensionsförpliktelser
än som skulle ålegat vederbörande vägdistrikt, därest detta fått
fortbestå. Att pension av statsmedel skulle beredas efterlevande till den,
vilken i likhet med Jönsson med rätt till tjänstepension men utan familjepensionsrätt
avgått från anställningen hos vägdistrikt före vägförstatligandet,
torde tidigare överhuvud taget icke hava ifrågasatts. Ur principiell synpunkt
synes det betänkligt om så skulle ske. Enligt pensionsanstaltens mening
föreligger icke anledning för staten att träda emellan i fall, då vägdistrikten
icke berett sina tidigare avgångna befattningshavare familjepensionsskydd.
Skulle så ske i förevarande fall, måste utan tvivel vittgående
konsekvenser befaras uppkomma. Såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framhållit kunna nämligen åtskilliga liknande fall antagas komma att inträffa
framdeles. Härtill kommer att, örn staten skulle sörja för familjepensionering
av efterlevande till före vägväsendets förstatligande avgången
personal, det med visst fog kunde göras gällande, att staten jämväl i tjänstepensionshänseende
borde sörja för dylik personal, där vägdistriktet ej gjort
det. På grund av vad ovan anförts finner sig statens pensionsanstalt böra
avstyrka bifall till ifrågavarande motion.
Såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit, innefattar den väckta
motionen ett principiellt spörsmål av stor räckvidd, enär frågor om familjepension
åt efterlevande till anställningshavare eller förutvarande anställningshavare
hos vägdistrikt framdeles torde kunna uppkomma i åtskilliga
fall. Ett bifall till den föreliggande motionen kan därför befaras medföra
vittgående konsekvenser. Med hänsyn härtill finner utskottet sig icke kunna
biträda motionärernas förslag. Utskottet är av den uppfattningen, att därest
staten anses böra träda emellan genom beviljande av familjepensioner åt efterlevande
till här avsedd personal, detta bör ske efter prövning i ett sammanhang
av frågan i hela dess vidd. Det torde böra ankomma på Kungl.
Maj:t att, om en dylik understödsverksamhet finnes påkallad, verkställa för
frågans bedömande erforderlig utredning.
Utskottet hemställer förty,
att förevarande motion II: 414 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Utskottet.
8
Bankoutskottets utlåtande nr 27.
Utskottet.
IV. Ecklesiastikdepartementet.
7 :o.
Docenten Anders Kasten Rönnows barn. Under punkten 2 av förenämnda
proposition nr 193 föreslår Kungl. Majit riksdagen medgiva, att vart och ett
av docenten Anders Kasten Rönnows och hans efterlämnade änka Hulda
Maria Elisabet Rönnows, född Pettersson, minderåriga barn Barbro Katarina
Elisabet, Hilda Maria Katarina Cecilia, Jan-Peter August Kasten och Amy
Helena Maria må från och med den 1 juni 1943 till och med utgången av det
kalenderår, varunder barnet uppnår 18 års ålder, från anslaget till diverse
pensioner och understöd m. m. uppbära ett årligt uppfostringsbidrag å 384
kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Rönnow var född den 24 januari 1897 och avled den 2 maj 1943;
att han år 1928 utnämndes till docent vid Uppsala universitet;
att han under tiden 1929—1935 under sammanlagt närmare två år uppehöll
professuren i sanskrit med jämförande indoeuropeisk språkforskning vid
universitetet samt under tiden 1 juli 1932—30 juni 1933 motsvarande professur
vid Lunds universitet;
att han under tiden 1 januari 1933—31 maj 1941 innehade docentstipendium
vid Uppsala universitet;
att hans inkomster vid Uppsala universitet under åren 1937—1940 uppgingo
till i medeltal omkring 7 320 kronor och under år 1941 till 3 395 kronor samt
att han därefter icke åtnjutit någon inkomst från universitetet;
att han helt ägnade sig åt forskningsverksamhet och icke hade någon befattning
vid sidan av universitetstjänsten;
att Rönnow vid sitt frånfälle efterlämnade änkan Hulda Maria Elisabet
Rönnow, född Pettersson, vilken är född den 21 mars 1902, samt barnen
Barbro Katarina Elisabet, född den 29 augusti 1932, Hilda Maria Katarina
Cecilia, född den 5 februari 1934, Jan-Peter August Kasten, född den 3 oktober
1936, och Amy Helena Maria, född den 4 oktober 1941;
samt att bouppteckningen efter Rönnow utvisade en behållning av något
över 10 000 kronor, varjämte i bouppteckningen antecknats dels att han ägt
livförsäkringar å sammanlagt 13 000 kronor, till vilka hans maka och barn
insatts såsom förmånstagare, dels att han -— förutom den gäld, till vilken
hänsyn tagits vid beräkning av boets behållning — iklätt sig ansvarsförbindelser
å sammanlagt omkring 22 000 kronor.
Med biträdande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.
Bankoutskottets utlåtande nr 27• 9
8:o.
Avlidne professorn vid tekniska högskolan Erik Gunnar Asplunds frånskilda
hustru. Under punkten 3 av förevarande proposition nr 193 föreslår
Kungl. Majit riksdagen medgiva, att avlidne professorn vid tekniska högskolan
Erik Gunnar Asplunds frånskilda hustru Gerda Augusta Elisabeth Asplund,
född Sellman, må från och med den 1 juli 1945 under sin återstående
livstid, så länge hon förblir ogift, från anslaget till diverse pensioner och understöd
m. m. uppbära en årlig pension å 534 respektive 1 068 kronor, så
länge familjepension efter mannen utgår till två respektive ett barn, och
därefter å 2 670 kronor; skolande å pensionen utgå rörliga tilläggsförmåner
enligt samma grunder som gälla för den, som åtnjuter pension enligt 1936
års allmänna familjepensionsreglemente.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Asplund var född den 22 september 1885 och avled den 20 oktober
1940;
att han den 22 juli 1931 utnämndes till professor i arkitektur vid tekniska
högskolan, vilken befattning han innehade intill sin död;
att han den 4 augusti 1918 ingick äktenskap med Gerda Augusta Elisabeth
Sellman, född den 4 november 1892;
att makarna i äktenskapet hade fyra barn, av vilka ett numera avlidit,
och att det yngsta av de övriga, sonen Ingemar, föddes den 14 september
1924;
att äktenskapet upplöstes genom äktenskapsskillnad i november 1934, därvid
Gerda Asplund jämlikt mellan makarna träffat avtal berättigades att av
mannen uppbära bidrag till sitt och barnens underhåll;
att mannen Asplund vid tiden för äktenskapets upplösning var delägare i
civilstatens änke- och pupillkassa;
att han i december 1934 ingick nytt äktenskap, vilket upplöstes genom
hans död;
att han i detta äktenskap hade en son, född den 19 februari 1936;
att sedan hans änka ingått nytt äktenskap i november 1941, henne tillkommande
änkepension upphört att utgå;
att mannen Asplunds barn efter hans död kommo i åtnjutande av familjepension
enligt 1936 års allmänna familjepensionsreglemente samt att sådan
pension numera utgår endast till sonen Ingemar, vilkens rätt till pension
upphör med utgången av september 1945, ävensom till barnet i det senare
äktenskapet;
att Gerda Asplund lider av klen hälsa;
samt att hon saknar tillgångar i vidare mån än att hon utöver lösören
äger hälften av en fastighet, taxerad till 45 000 kronor, vilken fastighetsdel
tillskiftats henne i samband med äktenskapsskillnaden.
Gerda Asplund har hos Kungl. Majit anhållit alt komma i åtnjutande av
pension.
10
Bankoutskottets utlåtande nr 27.
I ärendet har yttrande avgivits av statskontoret, som — jämte det ämbetsverket
föreslagit att beslutanderätten i frågor rörande understöd åt frånskild
hustru i fall, sådana som det föreliggande, skulle överflyttas å Kungl. Maj:t,
ävensom uppdragit riktlinjerna för en sådan understödsverksamhet — beträffande
den nu föreliggande framställningen anfört bland annat följande.
Vid den tidpunkt, då Asplunds äktenskap med sökanden upplöstes, var
denne delägare i civilstatens änke- och pupillkassa. Reglementet för sagda
kassa förutsatte icke, att frånskild hustru skulle kunna erhålla pensionsrätt
efter sin avlidne, frånskilde make. Såsom statskontoret i utlåtande över
tidigare liknande ansökningar erinrat, hade fullmäktige för nämnda kassa
med hänsyn till föreliggande omständigheter av ömmande art i några fall beviljat
efterlevande frånskild maka pension till enahanda belopp, som skulle
ha tillkommit henne, därest makarnas äktenskap bestått vid mannens död.
Efter statsverkets övertagande av änke- och pupillkassan har riksdagen i
ett antal fall tillerkänt frånskild hustru pension enligt angivna av kassafullmäktige
tillämpade grunder. Omständigheterna i föreliggande fall finner
statskontoret i väsentliga avseenden likartade med förhållandena i det av
1944 års riksdag prövade ärendet örn pension åt byråchefen E. J. O. J:son
Thulins frånskilda hustru. Ämbetsverket vill därför förorda, att sökanden
Gerda Asplund tillerkännes pension av statsmedel.
I fråga om beloppet av den pension, som i hithörande fall borde utgå,
har statskontoret framhållit, bland annat, att understöd åt frånskild hustru
1 sådana fall, där annan familjepensionsberättigad icke funnes, borde medgivas
med samma belopp, som skulle ha tillkommit vederbörande, därest
äktenskapet bestått till mannens död. För den händelse pensionsberättigade
barn funnes efter den avlidne, borde understödet åt den frånskilda hustrun
självfallet icke få inverka försämrande på barnens pensionsrätt. Utginge pension
efter den avlidne till barn i äktenskapet mellan honom och hans frånskilda
hustru, borde pensionen åt den senare icke bestämmas högre än som
motsvarade skillnaden mellan å ena sidan det belopp, som skulle tillkommit
henne och barnet gemensamt, om båda författningsenligt ägt uppbära
pension, samt å andra sidan det pensionsbelopp, som utginge till barnet.
Efterlämnade den avlidne pensionsberättigade barn i annat gifte, syntes
pensionen åt den frånskilda hustrun i analogi med bestämmelserna i 9 §
3 mom. allmänna familjepensionsreglementet böra begränsas att motsvara
högst 40 procent av familjepensionstalet eller motsvarande grundbelopp av
familjepensionen. Understödet borde upphöra, om vederbörande pensionär
trädde i nytt gifte. I enlighet med nu angivna grunder syntes Gerda Asplund
böra erhålla pension, så länge hon levde ogift, att utgå med (40/100 X
2 670 =) 1 068 kronor för år, så länge mannens barn i sista äktenskapet
uppbure pension efter fadern, och därefter med 2 670 kronor för år.
Föredragande statsrådet har anfört:
Med hänsyn till att antalet uppkommande fall av nu föreliggande slag jämväl
i fortsättningen torde bliva jämförelsevis ringa, synes tillräcklig anledning
knappast föreligga att överflytta prövningen av dylika frågor till Kungl.
Maj.-t. Vad beträffar nu förevarande fall, var mannen Asplund vid tiden
för äktenskapsskillnaden delägare i civilstatens änke- och pupillkassa. Så
-
Bankoutskottets utlåtande nr 27.
11
som i ärendet erinrats hava före kassans övertagande av staten fullmäktige
för delägarna i kassan i vissa fall, där ömmande omständigheter förelegat,
beviljat pension åt efterlevande frånskild hustru, oaktat hon enligt kassans
reglemente icke varit berättigad till sådan, att utgå med enahanda belopp,
som skulle ha tillkommit henne, därest äktenskapet bestått till mannens död.
Vid sådant förhållande och med hänsyn till de föreliggande omständigheterna
vill jag icke motsätta mig, att pension utverkas åt Gerda Asplund.
I fråga om pensionens storlek ansluter jag mig till statskontorets förslag,
dock att pensionen, så länge makarnas gemensamma barn uppbär pension,
bör i enlighet med de av statskontoret angivna beräkningsgrunderna utgå
med 534 kronor. Pensionen torde böra utgå från och med den 1 juli 1945
och bestridas från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. A
pensionen böra utgå samma tilläggsförmåner som tillkomma den, som åtnjuter
pension enligt 1936 års allmänna familjepensionsreglemente.
Under erinran att utskottet i sitt utlåtande nr 28 till innevarande riksdag
berört de principiella spörsmål rörande pensionering av frånskilda hustrur,
som statskontoret upptagit i sitt ovan intagna yttrande, får utskottet, som
icke haft någon erinran mot Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag, hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Majtts ifrågavarande framställning.
V. Jordbruksdepartementet.
9:o.
Avlidne distriklslantmätaren Sven Hellen Liedbecks frånskilda hustru.
Under punkten 4 av förenämnda proposition nr 193 föreslår Kungl. Maj:t
riksdagen medgiva, att avlidne distriktslantmätaren Sven Hellen Liedbecks
frånskilda hustru Bertha Albertina Lovisa Liedbeck, född Norlin, må från
och med den 1 juli 1945 under sin återstående livstid, så länge hon förblir
ogift, från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en
årlig pension å 818 kronor 40 öre, så länge familjepension efter mannen utgår
till makarnas son Carl-Johan Patrik, och därefter a 1 636 kronor 80 öre;
skolande å pensionen utgå rörliga tilläggsförmåner enligt samma grunder
som gälla för den, som åtnjuter pension i enlighet med bestämmelserna i
kungörelsen den 4 juni 1937 (nr 356).
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Liedbeck var född den 14 december 1888 och avled den 17 september
1931;
att han den 10 juni 1913 konstituerades till lantmäteriauskultant samt
den 1 januari 1921 till extra lantmätare;
att han den 16 maj 1929 utnämndes till distriktslantmätare i Sollentuna
distrikt, vilken befattning han innehade till sin död;
att han den 24 september 1910 ingick äktenskap med Bertha Albertina
Lovisa Norlin, född den 5 februari 1887;
Utskottet.
12
Bcinkoufskottets utlåtande nr 27.
att makarna i äktenskapet hade 2 barn, sönerna Per-Henrik Fridolf Ludvig,
född den IS september 1916, och Carl-Johan Patrik, född den 8 april
1926;
att Stockholms rådhusrätt genom utslag den 10 juli 1930 dömde till äktenskapsskillnad
mellan makarna, därvid makarna berättigades att hava vårdnaden,
mannen örn den äldre sonen och hustrun om den yngre;
att mannen Liedbeck den 22 augusti 1931 ingick nytt äktenskap, vilket
upplöstes genom hans död;
att hans änka ingick nytt äktenskap den 26 september 1936;
att bouppteckningen efter honom utvisade en behållning av omkring 9 000
kronor;
att han vid sitt frånfälle var delägare i civilstatens änke- och pupillkassa;
att barnen efter hans död kommo i åtnjutande av familjepension från
kassan samt att pension numera utgår endast till sonen Carl-Johan Patrik,
vilken i sådant hänseende för närvarande uppbär ett belopp av 1 636 kronor
80 öre för år jämte tilläggsförmåner;
att Bertha Liedbeck är medellös och enligt läkarintyg på grund av allmän
kraftnedsättning och blodsjukdom icke torde kunna försörja sig själv;
samt att sönerna, av vilka den äldre är sjuklig och den yngre studerar,
icke äro i stånd att bidraga till moderns försörjning.
Statskontoret har i ärendet anfört följande.
Av handlingarna framgår, att distriktslantmätaren Liedbeck vid tidpunkten
för sitt frånfälle var delägare i civilstatens änke- och pupillkassa Såsom
lantmäteristyrelsen framhållit i ärendet förutsatte icke reglementet för
sagda kassa, att frånskild hustru ägde rätt till pension efter sin avlidne,
frånskilde make. I utlåtande över en tidigare liknande framställning (proposition
nr 203/1939, p. 6) har statskontoret erinrat om vissa likartade fall,
där fullmäktige för kassan med hänsyn till föreliggande omständigheter av
ömmande art beviljat efterlevande frånskild maka pension till enahanda
belopp, som skulle hava tillkommit henne, därest makarnas äktenskap bestått
vid mannens död. Efter statsverkets övertagande av änke- och pupillkassan
har riksdagen i ett antal fall — av vilka här må erinras om det vid
1944 års riksdag förekommande ärendet angående byråchefen hos kontrollstyrelsen
E. J. O. J:son Thulins frånskilda hustru — tillerkänt frånskild
hustru pension enligt angivna av kassafullmäktige tillämpade grunder. Statskontoret,
som finner omständigheterna i förevarande ärende väsentligen likartade
med deni, som förelågo i fallet Thulin, anser sig därför för sin del böra
förorda, att sökanden Bertha Liedbeck berättigas uppbära understöd av
statsmedel. Vad beträffar storleken av det understöd, som bör tillerkännas
henne, må erinras om att en sökandens son i äktenskapet med Liedbeck
för närvarande uppbär kassapension efter fadern med 1 636 kronor 80 öre
för ar jämte tilläggsförmåner. Därest sökanden varit författningsenligt berattigad
till änkepension, skulle hennes och sonens sammanlagda pension
jämlikt kungörelsen den 4 juni 1937 (nr 356) hava tillsammans utgjort 2 455
kronor 20 öre, varav änkan skulle hava ägt uppbära så stor del som motsvarar
80 procent av delaktighetsbeloppet. Självfallet synes beviljandet av
understöd åt sökanden icke få medföra nedsättning av den pension, vartill
sonen är författningsenligt berättigad. Understödet åt sökanden synes därför,
så länge sonen uppbär pension, böra utgå med belopp motsvarande
Bankoutskottets utlåtande nr 27.
13
skillnaden mellan kronor 2 455:20 och 1 636:80, eller kronor 818:40 för
år jämte tilläggsförmåner. Sedan sonens pension upphört att utgå, vilket
inträffar när han uppnår 21 års ålder eller med utgången av april månad
1947, bör sökanden få åtnjuta understöd med belopp motsvarande författningsenlig
hel änkepension eller kronor 1 636: 80 för år jämte tilläggsförmåner.
Föredragande statsrådet har anfört följande.
Med hänsyn till omständigheterna i nu förevarande ärende — vilka äro
likartade med dem, som föreligga i det under föregående punkt behandlade
fallet — vill jag icke motsätta mig, att förslag förelägges riksdagen om pension
åt Bertha Liedbeck. Emot den av statskontoret föreslagna beräkningen
av pensionen har jag intet att erinra. Pensionen torde böra utgå från och
med den 1 juli 1945 och bestridas från anslaget till diverse pensioner och
understöd m. m. Å pensionen böra utgå samma tilläggsförmåner som tillkomma
den, som åtnjuter pension i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen
den 4 juni 1937 (nr 356).
Med biträdande av Kungl. Maj :ts förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.
VI. Handelsdepartementet.
10:o.
Förre torvingenjören Thure Gustaf Torgny Björkmans änka. Under
punkten 5 av förenämnda proposition nr 193 föreslår Kungl. Maj :t riksdagen
medgiva, att förre torvingenjören Thure Gustaf Torgny Björkmans änka
Lilly Maria Karolina Björkman, född Hultenberg, må från och med den 1
november 1944 under sin återstående livstid, så länge hon förblir änka, från
anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension
av 804 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Björkman var född den 27 januari 1871 och avled den 24 oktober 1944;
att han från och med år 1903 till och med juni 1936 innehade statsanställning
såsom torvtjänsteman, till en början såsom torvassistent samt från och
med den 1 maj 1904 såsom andre torvingenjör (torvingenjör);
att han såsom torvingenjör senast uppbar ett årligt arvode av 4 000 kronor
jämte ålderstillägg å sammanlagt 1 000 kronor ävensom oreglerat dyrtidstillägg,
varjämte han ägde uppbära arvode för vissa utförda utredningsarbeten
m. m.;
att Björkman av 1936 års riksdag tillerkänts en årlig pension från anslaget
till diverse pensioner och understöd m. m. av 3 000 kronor;
att han vid sin död efterlämnade änkan Lilly Maria Karolina Björkman,
född Hultenberg, vilken är född den 8 september 1880, samt tre vuxna barn;
Utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utskottet.
Bankoutskottets utlåtande nr 27.
att bouppteckningen efter Björkman utvisade en behållning av 876 kronor
50 öre;
att änkefru Björkman enligt läkarintyg på grund av kronisk ledgångsreumatism
är varaktigt oförmögen till arbete;
samt att barnen icke i någon större utsträckning torde kunna bidraga till
moderns försörjning.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag, får hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Majlis förevarande framställning.
Stockholm den 26 april 1945.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Närvarande: se anteckning å utlåtande nr 26.
457759. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1945:221 Skrivelse till Konungen, i anledning av framställningar angående understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer m. fl. a1 i texten