Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning om rätt lill pension för vissa frånskilda hustrur.

1945-04-26 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1945:28, Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning om rätt lill pension för vissa frånskilda hustrur.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoulskottets utlåtande nr 28.

1

Nr 28.

Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1945 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning om

rätt lill pension för vissa frånskilda hustrur.

I en inom andra kammaren under nr 292 väckt motion, vilken hänvisats

lill bankoutskottets förberedande handläggning, hemställer herr Witzell, att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att den i anledning av

riksdagens skrivelse nr 211, dag tecknad den 29 april 1944, ifrågasatta utredningen

även måtte få omfatta i motionen berörda kategori av frånskilda

hustrur, samt att i utredningen måtte tagas hänsyn till den omständigheten,

att, örn pension icke kan beredas dessa, desamma genom statens försorg

måtte beviljas skäligt understöd.

Till stöd för det väckta förslaget har i motionen anförts följande:

»Med anledning av motion nr 69 i andra kammaren, väckt vid 1944 ars

riksdag, beslöt riksdagen i skrivelse till Konungen anhålla, att Kungl. Maj:t

ville låta verkställa utredning i fråga om ändring av gällande bestämmelser

beträffande frånskild makes familjepensionsrätt samt för riksdagen framlägga

det förslag, vartill utredningen kunde föranleda. Riksdagens skrivelse

är dagtecknad den 29 april 1944.

Under tiden som denna utredning pågår gå emellertid åtskilliga frånskilda

hustrur omkring i landet utan förhoppning att ens om utredningen skulle

leda till positivt resultat komma i åtnjutande av någon som helst förbättring

i sin ekonomiska belägenhet. I många fall torde de för närvarande och för

framtiden för sin försörjning bli hänvisade till fattigvården på grund av tidigare

bristfälligheter i lagstiftningen. I 1936 års allmänna familjepensionsreglemente

för kronans befattningshavare liksom i det nya familjepensionsreglementet

av den 30 december 1941 och i 1942 års familjepensionsreglemente

för arbetare, vilka reglementen avse flertalet av statens befattningshavare,

tillerkännes frånskild make under vissa förutsättningar rätt till familjepension.

Denna rätt grundar sig på domstolens prövning.

I den av riksdagen begärda utredningen har hemställts, att bestämmelserna

i 1941 års allmänna pensionsreglemente och i 1942 års familjepensionsreglemente

för arbetare angående reglerna för familjepensionens fördelning

mellan frånskild make och efterlevande make måtte bli föremål för Kungl.

Maj:ts förnyade övervägande.

I samband därmed har riksdagen också hemställt, att det bör undersökas,

örn jämkning påkallas i föreskrifterna beträffande familjepensionens fördelning

med hänsyn till pensionsberättigade barn.

I motionen påpekades särskilt det förhållandet, att för befattningshavare,

som erhålla pension från statens pensionsanstalt, däribland den stora grup
Bihang

till riksdagens protokoll 1945. 8 sami. Nr 28.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 28.

pen lärare vid folk- och fortsättningsskolor, icke finnes några bestämmelser

örn familjepensionsrätt för frånskild make.

Även örn denna sålunda av riksdagen begärda utredning i sinom tid skulle

komma att leda till åsyftat resultat, vilket skulle innebära en förbättring av

nu gällande bestämmelser, så återstår en kategori av frånskilda hustrur till

asyftade befattningshavare, vilka under åratal dragit sig fram utan någon

som helst erkänsla i form av änke- eller familjepension.

Den kategori, som åsyftas, utgöres av frånskilda hustrur, vilka genom

skilsmässa före ovan omförmälda lagändring icke kommit i åtnjutande av

förmånen att få sin pensionsrätt prövad av domstol.»

Över förevarande motion har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat

utlåtande från statskontoret, som anfört:

I utlåtande till Kungl. Majit den 20 februari 1945 över en framställning

örn pension åt professorn vid tekniska högskolan E. G. Asplunds frånskilda

hustru Gerda Augusta Elisabeth Asplund, f. Sellman, har statskontoret upptagit

frågan om beredande av pension åt den kategori frånskilda hustrur,

som torde avses i förenämnda motion. Statskontoret har därvid erinrat, att

fullmäktige för civilstatens änke- och pupillkassa med hänsyn till föreliggande

omständigheter av ömmande art i vissa fall beviljat efterlevande frånskild

maka, vars avlidne frånskilde man varit delägare i kassan, pension till

enahanda belopp, som skulle ha tillkommit henne därest äktenskapet varit

beståndande vid mannens död. Ämbetsverket framhöll vidare att efter statsverkets

övertagande av änke- och pupillkassan riksdagen hade i ett antal

fall tillerkänt frånskild hustru pension enligt angivna av kassafullmäktige

tillämpade grunder. Enligt statskontorets mening kunde ifrågasättas örn icke

beslutanderätten i dessa frågor borde läggas i Kungl. Majds hand. Ämbetsverket

visade på att i de fall, där pension åt frånskild maka kunde tänkas

ifrågakomma, understödsbehovet i regel vöre trängande. Tillkomme avgörandet

Kungl. Majit, möjliggjordes därigenom en snar behandling av ansökningarna.

För en sådan omläggning talade ock i viss mån den omständigheten,

att därigenom kunde undvikas, att större offentlighet gåves åt vederbörande

pensionssökandes levnadsomständigheter. Statskontoret ville därför

för sin del förorda, att understödsverksamheten på förevarande område överlätes

på Kungl. Majit.

Rörande riktlinjerna för en sålunda av Kungl. Majit omhänderhavd understödsverksamhet

framhöll statskontoret, att de i stort sett borde anknvtas

till den praxis, som under senare år utbildat sig vid förevarande ärendens

behandling. Understöd borde alltså kunna komma ifråga endast i sådana

fall, där möjlighet för den frånskilda maken att erhålla pensionsrätt

författningsenligt icke stått till buds. Tillräckliga skäl att begränsa Kungl.

Maj:ts befogenhet att medgiva understöd till enbart sådana fall, där mannen

ägt familjepensionsrätt enligt reglementet för civilstatens änke- och pupillkassa,

förefunnes enligt statskontorets mening icke. Såsom obetingad

förutsättning för att understöd skulle komma ifråga borde gälla, att vederbörande

frånskilda hustru i skillnadsdomen eller genom avtal varit berättigad

till underhållsbidrag av andra maken. Ytterligare förutsättning för understöd

borde vara, att pension efter den avlidne icke uppbures av efterlevande

hustru. Vidare borde krav uppställas på att äktenskapet icke varit

av alltför kort varaktighet. Såsom minimigräns syntes böra gälla 5 år. Den

omständigheten att äktenskapet varat kortare tid borde dock icke utgöra

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 28.

3

hinder för understöd för det fall att oförsörjda barn, om vilka den frånskilda

hustrun hade vårdnaden, funnos i äktenskapet

Statskontoret framhöll vidare, att understöd till frånskild hustru syntes i

sådana fall, där annan familjepensionsberättigad icke funnes, böra medgivas

med samma belopp, som skulle hava tillkommit vederbörande, därest

äktenskapet varit beståndande vid mannens död. För den händelse pensionsberättigade

barn funnos efter den avlidne, borde understödet åt den frånskilda

hustrun självfallet icke få inverka försämrande på barnens pensionsrätt.

Utginge pension efter den avlidne till barn i äktenskapet mellan honom

och hans frånskilda hustru, borde pensionen åt den senare icke bestämmas

högre än som motsvarade skillnaden mellan å ena sidan det belopp,

som skulle tillkommit henne och barnet gemensamt örn båda författningsenligt

ägt uppbära pension, samt å andra sidan det pensionsbelopp,

som utginge till barnet. Efterlämnade den avlidne pensionsberättigade barn

i annat gifte syntes i analogi med bestämmelserna i 9 § 3 mom. allmänna

familjepensionsreglementet pensionen åt den frånskilda hustrun böra begränsas

att motsvara högst 40 procent av familjepensionstalet eller motsvarande

grundbelopp av famil jepensionen. Understödet borde upphöra örn vederbörande

pensionär trädde i nytt gifte. Här avsedda understöd borde bestridas

från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

Såsom i motionen erinras, anhöll 1944 års riksdag i skrivelse till Kungl.

Majit örn utredning av vissa spörsmål beträffande pensionsrätten för frånskild

make till statlig anställningshavare. Denna utredning avsåg närmast

en eventuell revision av de i gällande familjepensionsreglementen

•intagna reglerna för familjepensions fördelning i sådana fall, då a\ liden befattningshavare

efterlämnat såväl frånskild make som efterlevande make.

Den nu väckta motionen åsyftar, att pension eller understöd skulle genom

statens försorg beredas frånskilda hustrur till statliga anställningshavare,

på vilka de statliga familjepensionsreglementena icke varit tillämpliga. Det

rör sig här alltså om skilsmässofall, som inträffat före ikraftträdandet av

dessa reglementen.

Statskontoret har, såsom framgår av ovan intagna handlingar, nyligen

upptagit frågan om beredande av pension åt den kategori frånskilda hustrur,

som avses i molionen. Ämbetsverket har ifrågasatt, att riksdagen skudt

överlämna åt Kungl. Majit att härvidlag handhava en understödsverksamhet

efter vissa riktlinjer, nära anslutande sig lill hittills utbildad praxis.

I en till innevarande riksdag avlåten proposition nr 193 angående understöd

åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer m. fl. har

föredragande statsrådet under punkten 3 framlagt förslag örn pension åt

avlidne professorn E. G. Asplunds frånskilda hustru och därvid upptagit

statskontorets förevarande förslag till omprövning. Statsrådet har antori,

att ela antalet uppkommande fall av nu föreliggande slag jämväl i fortsättningen

syntes bliva jämförelsevis ringa, tillräcklig anledning knappast

förelåge alt överflytta beslutanderätten i dylika frågor til! Kungl. Majit.

Med avseende å de av statskontoret förordade riktlinjerna för beviljande

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 28.

av understöd åt här avsedda frånskilda hustrur framgår av propositionen,

att dessa riktlinjer vunnit beaktande vid prövningen av de framställningar,

som upptagits i propositionen.

Med hänsyn till vad föredragande statsrådet sålunda anfört, anser utskottet

skäl icke föreligga, att Kungl. Maj:t bemyndigas att efter vissa grunder

besluta i fråga örn pension till här avsedda frånskilda hustrur till statliga

anställningshavare. Framställningar örn pension i dylika fall synas

alltjämt böra prövas i samma ordning som hittills och sålunda underställas

riksdagen. Enligt utskottets mening bör statens understöds verksamhet

på förevarande område i fortsättningen anknytas till den praxis, som

under de senare åren utbildat sig. Vid sådant förhållande finner utskottet

icke anledning tillstyrka riksdagen att i skrivelse till Kungl. Majit begära

en utredning i motionens syfte.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion 11:292 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 26 april 1945.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Sandström, Sundvik, Friggeråker, Leander, Lindblom,

Löfgren och Fahlander;

från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen*, Eriksson i Sandby*, Johnsson

i Kastanjegården, Sundberg, von Seth*, Persson i Norrby och fru Humla*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Centraltryckeriet, Esselte ab. Stockhol» 1945

541017

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.