Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa pensionsbestämmelser för lärarinnor vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna.
1945-04-26 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1945:30, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa pensionsbestämmelser för lärarinnor vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 30.
1
Nr 30.
Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1945 kl. 2 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa
pensionsbestämmelser för lärarinnor vid de statsunderstödda
enskilda läroanstalterna.
I en den 23 februari 1945 dagtecknad proposition nr 112, som hänvisats
till bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Majit, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag, framlagt förslag i fråga om vissa pensionsbestämmelser
för lärarinnor vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna m. m.
I fråga om motiveringen för de framlagda förslagen får utskottet, i den
mån ej redogörelse härför lämnas i det följande, hänvisa till propositionen.
l:o.
Vissa ändringar i fråga om medgivande för delägare i lärarinnornas pensionsanstalt
att kvarstå i tjänst. Under punkten 1 av förevarande proposition
föreslår Kungl. Majit riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit att utfärda
erforderliga bestämmelser för genomförande av de ändringar i fråga örn
medgivande för delägare i lärarinnornas pensionsanstalt att kvarstå i tjänst,
som i propositionen förordats.
I § 17 av reglementet för lärarinnornas pensionsanstalt — vilken paragraf
motsvarar § 1 mom. 5 i kungörelsen den 23 december 1910 (nr 145)
angående pensionering av den kvinnliga lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter
— stadgas, att rätt för delägare i anstalten att efter avgång från
anställning, som avses i reglementet, komma i åtnjutande av pension inträder
den 1 juli det kalenderår, då delägaren fyller 55 år, under det att
skyldighet att avgå från sådan anställning inträder den 30 juni det kalenderår,
då delägaren fyller 60 år. Skolöverstyrelsen må dock medgiva delägare
att kvarstå i anställningen längst till och med den 30 juni det kalenderår,
då hon fyller 63 år. I punkt 4 av de genom kungörelse den 18 juni
1925 (nr 326) fastställda övergångsbestämmelserna till avdelning A i kungörelsen
den 29 oktober 1909 (nr 154) angående avlöning av lärarinnorna
vid statsunderstödda enskilda läroanstalter samt angående statsunderstöd
åt dessa läroanstalter m. m. föreskrives emellertid, att medgivande som nyss
sagts tills vidare icke må lämnas ämneslärarinna, såvida icke vederbörande
skola förklarar sig villig att bestrida samtliga kostnader för avlönandet av
lärarinnan.
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 8 sami. Nr 30—31.
2
Bankoutskottets utlåtande nr 30.
Med utlåtande den 6 november 1944 har skolöverstyrelsen överlämnat en
till Kungl. Majit ställd, den 17 juni 1944 dagtecknad skrivelse, vari centralstyrelsen
för flick- och samskoleföreningen anhållit, att Kungl. Majit måtte
besluta om sådan ändring av § 17 i reglementet för lärarinnornas pensionsanstalt,
att delägare, om hon så önskade, finge kvarstå i sin befattning till
den 1 juli det kalenderår, under vilket hon fyllde 65 år, under förutsättning
att hon kunde förete friskintyg av läkare. Till stöd för sin framställning
har centralstyrelsen anfört bland annat följande.
Vid de högre kommunala skolorna är ämneslärare enligt tjänstepensionsreglementena
såväl av år 1939 som av år 1943 skyldig att avgå från sin
befattning först vid slutet av det kalenderhalvår, då vederbörande uppnår 65
års ålder.
Då lärarinnorna vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna i såväl
löne- som pensionshänseende äro avsevärt sämre ställda än sina kolleger
vid de högre kommunala skolorna, har från de förra lärarinnornas sida
uttalats det önskemålet, att de, åtminstone vad pensionsåldern beträffar,
skulle uppnå jämställdhet med de senare såtillvida, att lärarinna vid statsunderstödd
enskild läroanstalt kunde, örn hon så önskar, kvarstå i sin tjänst
till den 1 juli det kalenderår, då hon fyller 65 år, under förutsättning att
hon kan förete friskintyg från läkare.
En sådan ändring av pensionsreglementets stadgande örn pensionsåldern
är så mycket mer önskvärd som den bestämmelse, att lärarinna äger möjlighet
att kvarstå i sin befattning till 63 års ålder, därest vederbörande skola
ikläder sig hela kostnaden för hennes avlönande, numera tillämpas i mycket
ringa utsträckning, antagligen beroende på de enskilda skolornas svaga
ekonomi.
7944 års lönekommitté för privatläroverken har anfört bland annat följande.
De sakkunniga anse det angeläget och befogat att redan nu föreslå åtgärder,
som, utan att föregripa vare sig de sakkunnigas eget eller 1944 års pensionsutrednings
slutliga förslag, kunna på här ifrågavarande område medföra
en viss utjämning i förhållandet mellan de privatanställda och de kommunalanställda
lärarinnornas ställning. De sakkunniga anse sig med denna utgångspunkt
böra förorda åtgärder för upphävande av den genom kungörelsen den
18 juni 1925 (nr 326) införda övergångsbestämmelsen 4 i avlöningskungörelsen
och utsträckning av den tid, intill vilken kvarstående i tjänst kan medgivas,
till den 30 juni det kalenderår, då lärarinnan fyller 65 år. Det torde
icke kunna anföras några vägande skäl —- ekonomiska eller sociala — mot
författningsändringar av nu angivet innehåll, övergångsbestämmelsens upphävande
skulle nämligen medföra utgiftsbesparing för statsverket. Enär det
ankommer på skolöverstyrelsen att pröva ansökningarna örn kvarstående i
tjänst och ämbetsverket har möjlighet att överblicka tillgången på lärare i
arbetsmarknaden, torde man icke behöva befara, att de ifrågasatta ändringarna
skola försvåra möjligheterna för andra kvalificerade lärare att erhålla
anställning.
Statskontoret har i avgivet utlåtande förklarat, att ämbetsverket med hänsyn
till nu föreliggande förhållanden icke ville motsätta sig bifall till centralstyrelsens
framställning på sätt förordats av lönekommittén.
Bankoutskottets utlåtande nr 30.
3
Föredragande statsrådet har anfört följande.
För egen del finner jag skäligt att delägare i lärarinnornas pensionsanstalt
erhåller ökade möjligheter att kvarstå i tjänst efter utgången av juni månad
det kalenderår, då hon fyller 60 år, i den mån detta kan ske utan föregripande
av pågående utredningar på hithörande områden. I överensstämmelse
härmed anser jag framställningen böra tillmötesgås i den utsträckning, 1944
års lönekommitté för privatläroverken och statskontoret förordat, i synnerhet
som ett sådant tillmötesgående icke kommer att medföra ökade utgifter
för statsverket utan tvärtom besparingar. Jag tillstyrker därför upphävande
av föreskriften, att ämneslärarinna, som är delägare i lärarinnornas pensionsanstalt,
icke må erhålla tillstånd att kvarstå i tjänst, med mindre skolan
förklarar sig villig bestrida samtliga kostnader för avlönandet av lärarinnan.
Vidare förordar jag, att skolöverstyrelsen berättigas medgiva delägare
i anstalten att kvarstå i tjänst längst till och med den 30 juni det kalenderår,
då hon fyller 65 år.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts före- Utskottet.
varande framställning, får hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Majlis ifrågavarande framställning.
2:o.
Ändrade grunder för pensionering au vissa förutvarande lärarinnor vid
statsunderstödda enskilda läroanstalter. Under punkten 2 av förevarande proposition
föreslår Kungl. Majit riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit att, i
huvudsaklig överensstämmelse med i propositionen förordade grunder, utfärda
erforderliga föreskrifter angående pensionering av lärarinnor, som tillerkänts
ersättning jämlikt § 1 mom. 2 kungörelsen den 9 oktober 1931 (nr
344).
I syfte att för lärarinnorna vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna
mildra verkningarna av de ändringar i skolorganisationen, som föranletts
av den år 1927 beslutade skolreformen och av riksdagen i anslutning
därtill senare fattade beslut ävensom av inrättandet av kommunala flickskolor,
hava bestämmelser meddelats om årlig ersättning av statsmedel åt
vissa av nämnda lärarinnor, vilka till följd av berörda ändringar i skolväsendets
organisation blivit entledigade eller erhållit minskad tjänstgöring.
Ifrågavarande bestämmelser innefattas i kungörelsen den 9 oktober 1931
(nr 344) örn ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter
— i det följande kallad ersältningskungörelsen — med däri genom
kungörelser den 28 juli 1932 (nr 384), den 24 juli 1934 (nr 448), den 30 juni
1937 (nr 689) och den 15 juni 1939 (nr 244) vidtagna ändringar. Ersättningskungörelsen
gäller jämlikt föreskrift i kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 689)
tills vidare intill utgången av juni 1945. I statsverkspropositionen till inne
-
4
Bankoutskottets utlåtande nr 30.
varande års riksdag (VIII ht, s. 305) har emellertid föreslagits, att de nuvarande
bestämmelserna skola erhålla fortsatt giltighet ytterligare fem år.
I § 1 ersättningskungörelsen särskiljas tre olika kategorier lärarinnor,
vilka kunna komma i åtnjutande av ersättning.
Ersättning enligt § 1 mom. 1 — författningsrummets nu gällande lydelse
har fastställts genom kungörelsen nr 689/1937 — kan tillerkännas ämnes1
ägarinna eller lärarinna i övningsämne, vilken gått förlustig sin anställning
på grund av att verksamheten upphört vid den skola, där hon varit anställd.
Förutsättning för erhållande av ersättning enligt nu ifrågavarande
författningsrum är, bland annat, att lärarinnan vid början av skolans avveckling
uppnått en ålder av 50 år. Ersättningen utgår från den tidpunkt,
Kungl. Majit bestämmer, intill den 1 juli det kalenderår, under vilket lärarinnan
fyller 60 år.
Ersättning enligt § 1 mom. 2 ersättningskungörelsen — författningsrummets
nu gällande lydelse har fastställts genom kungörelsen nr 244/1939 —- kan oavsett åldern under vissa villkor tillerkännas ämneslärarinna eller lärarinna
i övningsämne, vilken entledigats på grund av att verksamheten vid
skolan nedlagts eller inskränkts. I detta fall förutsättes uttryckligen att åt
lärarinnan icke kunnat beredas anställning vid statsläroverk eller statsunderstödd
kommunal eller enskild läroanstalt. Ersättningen utgår för tid Kungl.
Majit bestämmer.
Ersättning enligt § 1 mom. 3 ersättningskungörelsen —- författningsrummets
nu gällande lydelse har fastställts genom kungörelsen nr 689/1937 —
kan oavsett levnadsåldern tillerkännas lärarinna i övningsämne, vilkens
tjänstgöring på närmare angivet sätt begränsats under fortgående avveckling
av den skola, vid vilken hon varit anställd. Ersättningen utgår efter Kungl.
Majits beprövande för läsår, varunder omfattningen av hennes tjänstgöring
sålunda begränsats.
Ersättning, som tillerkänts lärarinna med stöd av ersättningskungörelsen,
utbetalas av statskontoret.
Samtliga lärarinnor, vilka kunna komma i åtnjutande av ersättning enligt
nämnda kungörelse, torde vara delägare i lärarinnornas pensionsanstalt. Beträffande
vissa av de lärarinnor, som erhållit sådan ersättning, hava särskilda
pensionsbestämmelser meddelats.
Sålunda har frågan örn pensionering av lärarinna, som erhållit ersättning
jämlikt § 1 mom. 1 ersättningskungörelsen, närmare reglerats i kungörelse
den 9 oktober 1931 (nr 345). Enligt § 1 sistnämnda kungörelse gäller såsom
huvudregel, att sådan lärarinna med avseende på pension skall hava samma
rättigheter och skyldigheter, som om hon fortfarande innehade den befattning,
från vilken hon entledigats. I § 2 stadgas, att lärarinna som nyss
nämnts icke må tillträda pension före den 1 juli det kalenderår, under vilket
hon uppnår 60 års ålder. Pensionsavgifter skola enligt § 3 årligen utgå
med samma belopp som skulle hava utgått, därest lärarinnan fortfarande
innehaft den befattning, från vilken hon entledigats. För lärarinna, som
är delägare i lärarinnornas pensionsanstalt, utgår jämlikt § 4 statsbidrag
med 60 procent av den lägsta pensionsavgift, varom stadgas i § 1 mom. 3
kungörelsen den 23 december 1910 (nr 145, s. 1). I den mån pensionsavgift
till anstalten icke utgår av statsmedel, skall densamma avdragas å det lärarinnan
tillkommande ersättningsbeloppet. Jämlikt § 5 åligger det direktio
-
Hankoutskoltcts utlåtande nr 30.
5
neli över lärarinnornas pensionsanstalt att efter erhållet meddelande därom,
att lärarinna tillerkänts ersättning enligt § l mom. 1 ersättningskungörelsen,
till statskontoret lämna uppgift å beloppet av den pensionsavgift, som
skall avdragas å ersättningen.
Beträffande övningslärarinna, som erhållit ersättning jämlikt § 1 mom. 3
ersättningskungörelsen, äro särskilda pensioneringsbestämmelser meddelade
i kungörelse den 28 juli 1932 (nr 385). Enligt dessa bestämmelser skola för
sådan lärarinna pensionsavgifter utgå, såsom örn med befattningen varit
förenad en tjänstgöring, närmast motsvarande den, som lärarinnan årligen
i medeltal haft å sin befattning vid den enskilda skolan under de senaste
fem åren före början av skolans avveckling.
I fråga örn lärarinna, som erhållit ersättning enligt § 1 mom. 2 ersättningskungörelsen,
äro däremot särskilda pensionsbestämmelser icke meddelade.
För sådan lärarinna gäller jämlikt § 11 i reglementet för lärarinnornas
pensionsanstalt, sådan denna paragraf lyder enligt kungörelse den 18
juni 1926 (nr 246), att hon efter entledigandet icke får erlägga pensionsavgift
men kvarstår såsom delägare i anstalten och — med vissa undantag och
inskränkningar — bibehåller rätt till pension svarande mot erlagda avgifter.
Vad angår pension åt lärarinna av den kategori, varom här är fråga,
har 1931 års riksdag i skrivelse nr 263 uttalat, att riksdagen ansåge det vara
lämpligast att tillfälle bereddes riksdagen att pröva pensionsfrågorna från
fall till fall.
I skrivelse den 8 december 1944 har direktionen över lärarinnornas pensionsanstalt
anfört bland annat följande.
Från ecklesiastikdepartementet hava till direktionen för kännedom och
efterrättelse överlämnats avskrifter av Kungl. Maj:ts brev till statskontoret
angående ersättningar jämlikt kungörelsen nr 344/1931 till sammanlagt 77
lärarinnor, därav 7 övningslärarinnor vilka erhållit ersättning på grund av
minskad tjänstgöring. I berörda brev har icke angivits jämlikt vilket moment
i § 1 av kungörelsen ersättning tillerkänts vederbörande lärarinna. I
samtliga de 70 fall, där ersättningen avsett entledigad lärarinna, har direktionen
emellertid utgått från att den erhållna avskriften utgjort sådant meddelande,
som i § 5 kungörelsen nr 345/1931 sägs, och på grund därav lill
.statskontoret lämnat sådan uppgift om pensionsavgift att avdragas å ersättningen,
som enligt sagda paragraf skall lämnas i fråga om lärarinna, vilken
tillerkänts ersättning jämlikt § 1 mom. 1 kungörelsen nr 344/1931. De .sålunda
uppgivna avgiftsbeloppen hava av statskontoret avdragits å ersättningarna
samt inlevererats till pensionsanstalten. Därjämte har pensionsanstallen
efter rekvisition från statskontoret utbekommit statsbidrag med i § 4 kungörelsen
nr 345/1931 angivet belopp för ifrågavarande lärarinnor, dock med
undantag för vissa sedan länge sjuklediga lärarinnor, beträffande vilka det
kunnat antagas, att statsbidrag till pensionsavgiften icke skulle, utgått, därest
lärarinnan kvarstått å vederbörande läroanstalts stat. Efter framställning
från sådan sjuklcdig lärarinna har likväl, med hänsyn till bestämmelserna
i § 9 reglementet för lärarinnornas pensionsanstalt, sådana dessa bestämmelser
lyda enligt kungörelsen nr 246/1926, i en del fall å ersättningen jämväl
avdragits ett belopp, motsvarande statsbidraget.
Emellertid har direktionen observerat, att av de 70 entledigade lärarinnorna
15 vid entledigandet icke uppnått en ålder av 50 år. Dessa lärarinnor
måste sålunda antagas icke hava uppfyllt den för erhållande av ersättning
6
Bankoutskottets utlåtande nr 30.
Jäm.likt § ^ mom. 1 kungörelsen nr 344/1931 angivna förutsättningen att vid
början av den enskilda läroanstaltens ombildning eller avveckling hava uppnått
sagda ålder, varför de uppenbarligen äro att hänföra till den i § 1
morn. 2 avsedda lärarinnekategoricn. Möjligt är, att motsvarande gäller
även en eller annan av övriga entledigade lärarinnor, som väl vid entledigandet
fyllt 50 år men ej uppnått denna ålder vid början av ombildningen
eller avvecklingen. I vad mån sa är förhållandet har direktionen dock icke
kunnat med säkerhet avgöra, enär berörda tidpunkt ej alltid angivits i breven
angående ersättningen.
Då beträffande förenämnda 15 lärarinnor avdragen å ersättningarna för
pensionsavgifter till lärarinnornas pensionsanstalt och utbetalningarna av
statsbidrag onekligen skett utan stöd av gällande författningar, borde rätteligen
de under ersättningstiden innehållna avgifterna restitueras och statsbidragen
återlevereras. I enlighet med vad 1931 års riksdag uttalat i skrivelse
nr 263 borde därjämte, i den mån lärarinna av hithörande kategori från
och med den 1 juli det kalenderår, då hon fyller 60 år, blir berättigad till
pension från lärarinnornas pensionsanstalt, grundad på före entledigandet
erlanda avgifter, fråga om ytterligare pension i varje särskilt fall underställas
riksdagen. Sadant fall inträffar i fråga örn en lärarinna — förra lärarinnan
vid Linköpings elementarläroverk för flickor Jenny Sofia Matilda Cederström
— redan den 1 juli 1945.
Av ifrågavarande 15 lärarinnor hava 2 numera avlidit och 2 erhållit med
pensionsrätt förenad befattning vid samrealskola respektive kommunal flickskola.
För 5 av återstående 11 lärarinnor hava på grund av deras sjukledighet
statsbidrag ej rekvirerats, men för 2 av dessa hava motsvarande belopp
enligt deras önskan avdragits å ersättningen.
Genom de verkställda avdragen å ersättningarna för pensionsavgifter till
lärarinnornas pensionsanstalt hava emellertid ifrågavarande lärarinnor uppenbarligen
bibragts den föreställningen, att de äga tillgodoräkna de avdragna
avgiftsbeloppen jämte därå belöpande statsbidrag för pension från
anstalten och att pensionsfrågan för dem därigenom blivit definitivt ordnad,
såvitt angår tid, under vilken de åtnjutit ersättning. Vid sådant förhållande
synes det pensionsanstalten önskvärt att låta bero vid de vidtagna åtgärderna,
vilka i sak inneburit tillämpning av kungörelsen nr 345/1931 jämväl å de
lärarinnor, vilka erhållit ersättning jämlikt § 1 mom. 2 kungörelsen nr 344/
1931. För det fall att giltighetstiden för sistnämnda kungörelse utsträckes
efter den 1 juli 1945, synes sådan tillämpning böra ske även i fortsättningen.
Härför lärer dock riksdagens medgivande erfordras. Lämnas sådant medgivande,
vilket torde få anses i viss mån motiverat jämväl med hänsyn till
den pensionsrätt, som jämlikt 1932 års riksdags beslut tillerkänts övningslärarinnor
med ersättning enligt § 1 mom. 3 kungörelsen nr 344/1931, torde
lärarinnorna bliva skäligen tillgodosedda i pensionshänseende, varför prövning
av pensionsfrågan beträffande varje särskild lärarinna icke synes behöva
ifrågakomma.
På grund av vad sålunda anförts får pensionsanstalten hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att medgiva, att kungörelsen nr 345/
1931 får, räknat från tidpunkten för kungörelsens ikraftträdande, äga tilllämpning
å lärarinnor, som tillerkänts ersättning jämlikt § 1 mom. 2 kungörelsen
nr 344/1931.
Föredragande statsrådet har ansett rimligt att i de fall, där de i kungörelsen
den 9 oktober 1931 (nr 345) meddelade föreskrifterna örn pensions
-
Bankoutskottets utlåtande nr 30.
7
avgift felaktigt kommit att tillämpas även å lärarinna, som erhållit ersättning
jämlikt § 1 mom. 2 ersättningskungörelsen, låta vid de vidtagna åtgärderna
bero, samt har vidare anfört.
Detta synes lämpligen kunna ske på det sätt, att förstnämnda kungörelse
i dess helhet göres tillämplig å ifrågavarande lärarinnor. Vad angår frågan
örn bestämmelserna böra få gälla jämväl för framdeles inträffande ersättningsfall
må erinras, att 1931 års riksdag ansåg, att pensionsfrågan för de
nu avsedda lärarinnorna borde föreläggas riksdagen från fall till fall. Detta
uttalande tillkom emellertid närmast på grund av att beslutanderätten i dylika
ärenden enligt propositionen i ämnet föreslagits skola tillkomma Kungl.
Maj :t och synes icke innebära ett avvisande i princip av tanken på generella
bestämmelser. Det är vidare att märka, att redan vid 1932 års riksdag en
uppmjukning skedde av de ursprungliga föreskrifterna såtillvida som särskilda
pensionsbestämmelser utfärdades för lärarinna med ersättning enligt
§ 1 mom. 3 ersättningskungörelsen. Härtill kommer att antalet framdeles
inträffande fall av ersättningar enligt § 1 mom. 2 torde komma att bliva
jämförelsevis ringa. Med hänsyn till det anförda anser jag mig kunna biträda
det av direktionen över lärarinnornas pensionsanstalt framförda förslaget
att meddela generella pensionsbestämmelser för samtliga lärarinnor
med ersättning enligt sistnämnda moment.
Med hänsyn till vad i ärendet förekommit finner sig utskottet böra till- Utskottet.
styrka bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
alt riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.
Stockholm den 26 april 1945.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Åkerberg, Sandström, Leander, Edin, Lindblom,
Löfgren, Fahlander och Ljungdahl;
från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen*, Eriksson i Sandby*, Johnsson
i Kastanjegården, von Seth*, Nilsson i Landskrona, Persson i Norrby och fru Humla.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1945:223 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa pensionsbestämmelser för lärarinnor vid de statsunderstödda enskilda läroanstalt a1 i texten