Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dels delaktighet i statens pensionsanstalt för vissa grupper av befattningshavare, dels ock tjänstårsberäkning i pensionshänseende för föreståndarinnan vid akademiska sjukhuset i Uppsala Elsa Amalia Nordström.

1945-04-26 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1945:31, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dels delaktighet i statens pensionsanstalt för vissa grupper av befattningshavare, dels ock tjänstårsberäkning i pensionshänseende för föreståndarinnan vid akademiska sjukhuset i Uppsala Elsa Amalia Nordström.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 81.

Nr 31.

Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1945 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dels

delaktighet i statens pensionsanstalt för vissa grupper av

befattningshavare, dels ock tjänstårsberäkning i pensionshänseende

för föreståndarinnan vid akademiska

sjukhuset i Uppsala Elsa Amalia Nordström.

I en den 2 mars 1945 dagtecknad proposition nr 127, som hänvisats till

bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Majit, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag, framlagt förslag angående dels delaktighet i statens pensionsanstalt

för vissa grupper av befattningshavare, dels ock tjänstårsberäkning

i pensionshänseende för föreståndarinnan vid akademiska sjukhuset i

Uppsala Elsa Amalia Nordström.

I fråga örn motiveringen för de framlagda förslagen får utskottet, i den

man ej redogörelse härför lämnas i det följande, hänvisa till propositionen.

l:o.

Delaktighet i statens pensionsanstalt för förste underläkare, tillika biträdande

överläkare, vid de till pensionsstgrelsen anslutna kuranstalterna. Under

punkten 1 av förevarande proposition föreslår Kungl. Majit riksdagen att

bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse med i propositionen

förordade grunder, utfärda bestämmelser i fråga om delaktighet i statens

pensionsanstalt för förste underläkare, tillika biträdande överläkare, vid

de till pensionsstyrelsen anslutna kuranstalterna.

Genom kungörelse den 22 juni 1939 (nr 506) har reglementet den 31 december

1919 (nr 878) för statens pensionsanstalt erhållit tillämpning å,

bland andra, överläkare och sjukgymnaster vid till pensionsstyrelsen anslutna

kuranstalter. Däremot äga förste underläkare, tillika biträdande överläkare,

vid kuranstalten^ icke delaktighet i statens pensionsanstalt. Beträffande

avlöningsförmånerna till innehavare av dylik befattning vid kuranstalterna

i Nynäs och Tranås gäller för närvarande följande. För förste

underläkaren, tillika biträdande överläkaren, vid Nynäs kuranstalt utgör årsavlöningen

10 000 kronor, vartill komma två ålderstillägg å vartdera 1 000

kronor, vilka utgå efter ett respektive tre års tjänstgöring. Rörligt tillägg

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 31.

9

utgår med 19,6 procent å ett belopp av högst 10 800 kronor. Förutom kontant

avlöning åtnjuter ifrågavarande befattningshavare naturaförmåner, bestående

av bostad, värme och lyse samt tvätt. För motsvarande befattningshavare

vid Tranås kuranstalt utgör årsavlöningen 9 350 kronor, varjämte

två ålderstillägg å vartdera 900 kronor utgå efter ett respektive två års

tjänstgöring. Härtill kommer ett årligt bostadsbidrag å 2 050 kronor. Rörligt

tillägg utgår i detta fall efter samma grunder som förut angivits.

I skrivelse den 24 april 1944 har pensionsstijrelsen hemställt om åtgärder

i syfte att jämväl de vid Nynäs och Tranås kuranstalter inrättade befattningarna

såsom förste underläkare, tillika biträdande överläkare, måtte förenas

med pensionsrätt i statens pensionsanstalt.

Statens pensionsanstalt har framhållit, att med hänsyn till bland annat den

ställning, kuranstalterna i Nynäs och Tranås intoge, intet i och för sig syntes

vara att erinra mot att pensionsrätt i statens pensionsanstalt medgåves för

förste underläkare, tillika biträdande överläkare, vid anstalterna. Då emellertid

1938 års hälso- och sjukvårdssakkunniga i ett den 10 februari 1942

avgivet betänkande (SOU 1942:4) framlagt förslag om beredande av pensionsrätt

i statens pensionsanstalt för underordnade läkare ej blott vid ifrågavarande

kuranstalter utan även vid landstingens lasarett och sanatorier med

flera vårdanstalter samt dessutom en utredning rörande bland annat omfattningen

av den genom statens pensionsanstalt bedrivna pensioneringsverksamheten

sannolikt komme att inom kort igångsättas, funne sig pensionsanstalten

ej böra tillstyrka, att frågan om pensionsrätt för de i pensionsstyrelsens

framställning avsedda läkarna fristående upptoges till behandling.

För det fall att omförmälda läkare vid Nynäs och Tranås kuranstalter ansåges

böra erhålla delaktighet i anstalten, borde emellertid såsom villkor för

befattningarnas förenande med pensionsrätt uppställas, att desamma underkastades

reglering enligt § 5 i anstaltens reglemente. Vid utformningen av

pensionsvillkoren borde vidare tillses, att man ej föregrepe eller försvårade

det ifrågasatta allmänna ordnandet av pensionsfrågan för underordnade läkare

vid lasarett med flera sjukvårdsanstalter och att därvid särskilt borde

beaktas spörsmålet örn pensionsunderlagens storlek.

I sistnämnda hänseende har pensionsanstalten gjort följande uttalande.

1938 års hälso- och sjukvårdssakkunniga hade i sitt den 10 februari 1942

avgivna betänkande rörande de yngre sjukhusläkarnas avlönings-, arbetsoch

bostadsförhållanden för sådana läkares pensionsrätt i statens pensionsanstalt

föreslagit ett enhetligt tjänstepensionsunderlag av 5 400 kronor, mot

vilket förslag pensionsanstalten i avgivet underdånigt utlåtande ej framställt

någon erinran. Även om åtgärder med anledning av de i sagda betänkande

framlagda förslagen icke för närvarande planeras, synes dock underläkarnas

pensionsfråga på nytt kunna aktualiseras. Enligt vad som försports lärer

motion i frågan hava väckts vid nu pågående riksdag. Med hänsyn till det

anförda anser pensionsanstalten tjänstepensionsunderlaget för de nu ifrågavarande

läkarhefattningama vid kuranstalterna böra begränsas till 5 400

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 31.

Utskottet.

kronor, ehuru löneförmånerna i och för sig borde kumla motivera fastställande

av ett högre underlag.

I övrigt har pensionsanstalten beträffande pensionsvillkoren anfört följande.

Vad övriga pensionsbestämmelser beträffar synas lämpligen de för överläkare

gällande kunna göras tillämpliga. Grunddragen av pensionsvillkoren

skulle i sådant fall bliva följande.

Mot ett tjänstepensionsunderlag av 5 400 kronor svarar enligt anstaltens

reglemente ett familjepensionsunderlag av 1 380 kronor. Pensionsåldern

skulle bliva 65 år, och för erhållande av hel tjänstepension vid denna ålder

skulle komma att fordras 30 tjänstår.

För tjänstepension komme att såväl från huvudmannen som från befattningshavaren

fordras en årlig avgift å 5 procent av tjänstepensionsunderlaget,

således 270 kronor från vardera. Den årliga familjepensionsavgiften,

vilken helt åvilar befattningshavaren, skulle utgöra för manlig befattningshavare

20 procent och för kvinnlig befattningshavare 1 procent av familjepensionsunderlaget,

således för manlig läkare 276 kronor och för kvinnlig

13 kronor 80 öre.

Statskontoret har i ärendet upplyst, att det enligt vad ämbetsverket under

hand inhämtat vore för verksamheten vid ifrågavarande kuranstalter angeläget,

att innehavarna av befattningarna såsom förste underläkare, tillika biträdande

överläkare, erhölle pensionsrätt. Vid sådant förhållande och då

statskontoret i sitt tidigare utlåtande anslutit sig till den av statens pensionsanstalt

uttalade uppfattningen, att i princip intet vöre att erinra mot att befattningarna

förenades med delaktighet i pensionsansalten, ville statskontoret

icke motsätta sig bifall till pensionsstyrelsens framställning. Mot de av

pensionsanstalten föreslagna pensionsvillkoren hade statskontoret icke något

att invända.

Föredragande statsrådet har anfört.

För egen del anser jag mig böra tillstyrka, att de i ärendet avsedda befattningshavarna

erhålla möjlighet att vinna inträde i statens pensionsanstalt.

Beträffande de närmare bestämmelser, som böra gälla för pensionsrätten,

ansluter jag mig till vad pensionsanstalten därutinnan föreslagit.

Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan riksdagen fattat beslut

i ärendet, vidtaga erforderliga ändringar i pensionsanstaltens reglemente,

vilka torde böra träda i kraft den 1 juli 1945.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 22 i anledning av väckta motioner

om beredande av pensionsrätt åt underläkare vid vissa sjukhus har utskottet

hemställt, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Majit

anhålla örn utredning jämte därav föranledda förslag i syfte att tillförsäkra

underläkarna vid statens, landstingens och de utanför landstingen stående

städernas sjukvårdsinrättningar pensionsrätt. Med hänsyn härtill kunde det

måhända synas tveksamt, huruvida förste underläkarna vid de till pensionsstyrelsen

anslutna kuranstalterna nu böra beredas delaktighet i statens pensionsanstalt.

Enligt vad statskontoret upplyst, är det emellertid för verksam
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 31.

11

heten vid nämnda anstalter angeläget, att pensioneringen för ifrågavarande

befattningshavare ordnas utan uppskov. Härtill kommer, att de föreslagna

pensioneringsvillkoren icke torde föregripa en blivande lösning av pensionsfrågan

för underläkarna vid statens och landstingens m. fl. sjukvårdsinrättningar.

På grund härav och då utskottet i sak icke funnit anledning till erinran

mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, finner utskottet sig böra biträda

detsamma.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

2.-o.

Delaktighet i statens pensionsanstalt för i statsunderstödd folktandvård hos

stad, som ej deltager i landsting, fast anställd tandläkare och tandsköterska.

Under punkten 2 av förevarande proposition föreslår Kungl. Maj:t riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med

i propositionen förordade grunder, utfärda bestämmelser i fråga om delaktighet

i statens pensionsanstalt för i statsunderstödd folktandvård hos stad,

som ej deltager i landsting, fast anställd tandläkare och tandsköterska.

Till landsting, som anordnat folktandvård, må statsbidrag utgå under förutsättning,

att vid vårdens anordnande iakttagits vissa bestämmelser rörande

vårdens organisation och omfattning, villkoren för dess meddelande, anställnings-

och avlöningsförhållanden för vissa inom vården anställda befattningshavare

m. m. Därest landsting anordnat folktandvård i enlighet med

dessa bestämmelser, utgår statsbidrag till landstinget med dels visst engångsbelopp

för anskaffande av erforderlig utrustning, dels ock ett årligt belopp

för avlönande av distriktstandläkare och distrikts tandsköterskor, vilka äro

fullt sysselsatta inom distriktstandvården under minst 1 900 timmar om året

och vilka åtnjuta i kungörelsen stadgade avlöningsförmåner. Statsbidraget

till avlöningen av nämnda befattningshavare utgår med 3 000 kronor för

distriktstandläkare och 1 000 kronor för distriktstandsköterska, varjämte

vissa ålderstillägg helt utgå av statsmedel.

Till centraltandpoliklinikernas inrättande och drift utgår icke statsbidrag.

Såsom förutsättning för att stad utanför landsting skall kunna erhålla

statsbidrag till folktandvård föreskrives allenast, att tandvård inom staden

meddelas i enahanda omfattning och på motsvarande villkor, som stadgats

beträffande landstingsområdena, samt att stadens tandvård är anordnad på

sätt, som av medicinalstyrelsen godkännes.

Statsbidrag utgår i detta fall med 4 kronor örn året för varje behandlat

barn i viss närmare angiven ålder.

Vad beträffar pensioneringen av inom folktandvården anställda befatt
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande m 31.

ningshavare, lia genom kungörelsen den 17 juni 1938 (nr 518) om vissa ändringar

i reglementet den 31 december 1919 (nr 878) för statens pensionsanstalt

bestämmelser meddelats om delaktighet i pensionsanstalten för ordinarie

distriktstandläkare och ordinarie distriktstandsköterska, till vilkas avlöning

staten lämnar bidrag, ävensom vid landstingsområdes centraltandpoliklinik

fast anställd tandläkare och tandsköterska med skyldighet att tjänstgöra

minst 1 900 timmar årligen.

I skrivelse till Kungl. Majit den 6 november 1944 har svenska stadsförbundets

styrelse hemställt örn åtgärder för åstadkommande av sådan ändring av

reglementet för statens pensionsanstalt, att jämväl personal, anställd vid den

av städerna utanför landsting anordnade folktandvården, erhölle möjlighet

att vinna inträde i pensionsanstalten. Styrelsen har därvid framhållit såsom

angeläget att berörda ändring vidtoges utan att slutförandet av utredningen

örn grunderna för pensionsanstaltens verksamhet avvaktades.

Statens pensionsanstalt har anfört bland annat följande.

I avseende å pensioneringen av de i folktandvården anställda befattningshavarna

föreslogo 1937 års folktandvårdssakkunniga i sitt den 15 december

1937 avgivna betänkande (SOU 1937:47) uttryckligen pensionsrätt i statens

pensionsanstalt allenast för distriktstandläkare och distriktstandsköterskor

samt för fast anställda tandläkare och tandsköterskor vid landstingsområdenas

centraltandpolikliniker. I en till betänkandet fogad reservation hade dock

föreslagits, att statsbidrag till städerna utanför landsting skulle utgå enligt

samma beräkningsgrunder och med samma belopp som till landstingen beträffande

bland annat pensioner. Jämlikt 1938 års riksdags beslut blev emellertid

delaktigheten i pensionsanstalten i enlighet med majoritetsförslaget

begränsad till att omfatta de landstingsanställda tandläkarna och tandsköterskorna.

Att döma av vad folktandvårdssakkunniga anfört rörande folktandvården

hos de städer, vilka ej deltaga i landsting, synes anledningen till att i

sådan vård anställda befattningshavare icke föreslagits skola erhålla pensionsrätt

i statens pensionsanstalt närmast hava varit, att sagda städer ansetts

hava större förutsättningar än landstingen att själva lösa de med folktandvården

förbundna organisationsproblemen samt att för statsbidrag till deras

folktandvård ej samma trängande behov kunde åberopas som i fråga om

landstingen.

Därest icke-landstingsstädernas i folktandvård anställda befattningshavare

erhölle pensionsrätt i anstalten på i huvudsak samma villkor som landstingens

motsvarande befattningshavare, skulle detta innebära, att berörda

städer skulle av staten erhålla större bidrag till sin folktandvård än som ursprungligen

avsetts. Bidragsökningen — kostnaderna för rörliga tilläggsförmåner

å pensionerna ej inräknade — skulle vid fullt utbyggd organisation, då

enligt folktandvårdssakkunnigas beräkningar för de ifrågavarande städerna

skulle erfordras 125 tandläkare och lika många tandsköterskor, och under

antagande av dödlighetstabellen R 32 och en räntefot av 3 procent motsvara

inemot 60 000 kronor för år räknat.

Därest statsmakterna skulle anse, att en förnyad prövning av spörsmålet

om statsunderstöd till ifrågavarande verksamhet bör äga rum, oaktat såvitt

anstalten kunnat finna några nya omständigheter i ärendet ej framkommit,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 31.

13

har pensionsanstalten i princip intet att erinra mot att möjlighet till delaktighet

i anstalten beredes de i folktandvård hos icke-landstingsstäder anställda

tandläkarna och tandsköterskorna, dock under förutsättning att statsbidrag

enligt kungörelsen den 3 juni 1938 (nr 358) utgår till vården. För

införande av sådan möjlighet till pensionsrätt lärer likväl erfordras riksdagens

medverkan.

Om pensionsrätt beviljas, böra enligt pensionsanstaltens mening för denna

rätt gälla samma villkor och bestämmelser som för de vid landstingens centralpolikliniker

anställda tandläkarna och tandsköterskorna, vilka i likhet

med ifrågavarande befattningshavare icke åtnjuta författningsenligt fastställd

avlöning. Detta skulle innebära bland annat, att för pensionsrätt skulle

fordras, att den med befattning förenade tjänstgöringsskyldigheten i folktandvård

omfattar minst 1 900 timmar årligen och att medicinalstyrelsen

godkänt tjänstereglering enligt § 5 reglementet för pensionsanstalten, att

tjänstepensionsunderlaget skulle angivas i reglementet och utgöra för tandläkarbefattning

4 500 kronor och för tandsköterskebefattning 1 476 kronor,

att pensionsåldern skulle vara 65 år för tandläkare och 60 år för tandsköterska,

att för hel tjänstepension skulle erfordras 30 tjänsteår samt att befattningshavarens

årliga tjänstepensionsavgift liksom huvudmannens årliga avgift

skulle utgöra 5 procent av tjänstepensionsunderlaget.

Att icke-landstingsstädernas tandläkare och tandsköterskor erhålla pensionsrätt

i pensionsanstalten på förut angivna villkor synes icke innebära

någon principiell utvidgning av gränserna för anstaltens verksamhetsområde.

Nu pågående utredning rörande grunderna för pensionsanstaltens verksamhet

m. m. torde därför icke komma att föregripas, för det fall sådan pensionsrätt

införes innan sagda utredning slutförts.

Föredragande statsrådet har anfört:

Ehuru det föreliggande förslaget innebär en icke oväsentlig utvidgning av

den vid 1938 års riksdag beslutade pensioneringen av befattningshavare vid

folktandvården, vill jag icke motsätta mig, att tandläkare och tandsköterskor,

som äro fast anställda inom folktandvården i städer utanför landsting,

erhålla möjlighet att vinna delaktighet i statens pensionsanstalt. Såsom pensionsanstalten

framhållit bör en förutsättning härför vara, att statsbidrag

utgår till vården enligt kungörelsen den 3 juni 1938 (nr 358).

Även i fråga om de villkor och bestämmelser i övrigt, som böra gälla för

pensionsrätten, ansluter jag mig till pensionsanstaltens förslag.

Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan riksdagen fattat beslut

i ärendet, vidtaga erforderliga ändringar i pensionsanstaltens reglemente, vilka

torde böra träda i kraft den 1 juli 1945.

Med hänsyn till önskvärdheten av en enhetligt ordnad pensionering för utskottet.

befattningshavarna vid folktandvården har utskottet ansett sig böra tillstyrka

bifall till det föreliggande förslaget örn beredande av delaktighet i statens

pensionsanstalt jämväl för tandläkare och tandsköterskor, som äro fast anställda

inom folktandvården i städer utanför landsting.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 31.

3:o.

1 jänstårsbcräkning i pensiortshänseende för föreståndarinnan vid akademiska

sjukhuset i Uppsala Elsa Amalia Nordström. Under punkten 3 av förevarande

proposition föreslår Kungl. Maj:t riksdagen medgiva, att föreståndarinnan

vid akademiska sjukhuset i Uppsala Elsa Amalia Nordström må

för erhållande av pension från statens pensionsanstalt tillgodoräkna tiden

1 april 1922 31 augusti 1925, varunder hon tjänstgjort såsom riksförsäk
ringsanstaltens

sjukkontrollant i Göteborg, dock under villkor att Nordström

till pensionsanstalten inbetalar ett belopp, motsvarande den engångsavgift,

som belöpt a henne, därest § 6 i anstaltens reglemente varit i förevarande

fall tillämplig.

Hos Kungl. Majit har föreståndarinnan vid akademiska sjukhuset i Uppsala

Elsa Amalia Nordström — som sedan den 1 juli 1928 innehaft med

pensionsrätt i statens pensionsanstalt förenade befattningar vid nämnda

sjukhus efter att dessförinnan under tiden 1 januari 1926—30 juni 1928 hava

innehaft annan med sadan pensionsrätt förenad befattning hos Fi''edrika

Bremerförbundets sjuksköterskebyrå i Göteborg — anhållit att såsom tjänstår

för pension från pensionsanstalten få tillgodoräkna dels tiden 15 mars

1920—4 april 1921, varunder hon varit anställd vid Göteborgs privata sjukoch

förlossningshem, dels ock tiden 1 april 1922—31 augusti 1925, varunder

hon tjänstgjort såsom riksförsäkringsanstaltens sjukkontrollant i Göteborg.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Nordström är född den 3 augusti 1888 och således 56 år gammal;

att pensionsåldern för hennes nuvarande befattning är 60 år;

att för hel pension i nämnda befattning erfordras 30 tjänstår;

samt att hon vid pensionsålderns uppnående — under förutsättning att

hon icke åtnjutit någon på tjänstårsberäkningen inverkande tjänstledighet —

kommer att kunna såsom tjänstår för pension från statens pensionsanstalt

tillgodoräkna omkring 22 år 7 månader.

De befattningar, som Nordström innehaft hos Göteborgs privata sjuk- och

förlossningshem samt riksförsäkringsanstalten, hava icke kunnat förenas

med pensionsrätt i statens pensionsanstalt, i följd varav Nordström icke kan

med tillämpning av § 6 i reglementet erhålla rätt att tillgodoräkna den tid,

varunder hon tjänstgjort i dessa befattningar.

Statens pensionsanstalt har i avgivet utlåtande erinrat, att statsmakterna

tidigare i åtskilliga fall, bland annat beträffande föreståndaren för Weibullsholms

växtförädlingsans tält H. A. K. Lamprecht (prop. nr 72/1940, p. 1;

bankoutsk. uti. nr 17, p. 1; riksd. skr. nr 125) och förra lanthushållslärarinnan

Ingrid von Zweigbergk (prop. nr 75/1941; bankoutsk. uti. nr 17; riksd.

skr. nr 121), medgivit att för pension från statens pensionsanstalt finge mot

erläggande av engångsavgift tillgodoräknas anställningstid i befattning, varå

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 31.

15

bestämmelserna i § 6 reglementet för pensionsanstalten icke varit tillämpliga.

Med hänsyn härtill ville anstalten icke motsätta sig att jämväl i förevarande

fall ett dylikt medgivande lämnades i vad avsåge den tid, varunder Nordström

tjänstgjort i riksförsäkringsanstaltens tjänst. I fråga örn den tid, varunder

Nordström varit anställd vid Göteborgs privata sjuk- och förlossningshem,

som icke syntes hava åtnjutit statsunderstöd, ansåge pensionsanstalten

däremot, att rätt till tjänstårsberäkning med hänsyn till konsekvenserna ej

borde medgivas. I enlighet med det anförda tillstyrkte pensionsanstalten, att

förslag måtte föreläggas riksdagen örn tillgodoräkningsmedgivande för Nordström,

såvitt avsåge anställningen hos riksförsäkringsanstalten, dock med

skyldighet för henne att erlägga den engångsavgift, som belöpt å henne såsom

föreståndarinna vid akademiska sjukhuset, därest § 6 anstaltens reglemente

varit i förevarande fall tillämplig.

Med biträdande av Kungl. Maj:ts förevarande framställning hemställer utskottet.

utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

Stockholm den 26 april 1945.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande: se anteckning å utlåtande nr 30.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:224 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa pensionsbestämmelser för lärarinnor vid de statsunderstödda enskilda läroanstalt a1 i texten