Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om införande av pensionsrätt för vissa förutvarande landstormsofficerare.

1945-05-08 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1945:36, Utlåtande i anledning av väckta motioner om införande av pensionsrätt för vissa förutvarande landstormsofficerare.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 36.

1

Nr 36.

Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1945 kl. 3 em.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om införande av pensionsrätt

för vissa förutvarande landstormsofficerare.

I två till bankoutskottets förberedande handläggning hänvisade likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren under nr 56 av herr

Arrhén och den andra inom andra kammaren under nr 65 av herrar Dickson

och Fagerholm, hemställes, att riksdagen ville besluta, att pensionsrätt

enligt vad i motionerna anförts tillerkännes de f. d. landstormsofficerare,

födda under något av åren 1889—1896, vilka vunnit anställning i reserven,

samt anvisa härför erforderliga medel.

I fråga örn motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa

till motionen II: 65.

över förevarande motioner har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat

utlåtande från statskontoret, som hört försvarets civilförvaltning.

Försvarets civilförvaltning har anfört:

I en den 4 november 1943 dagtecknad, till Kungl. Maj:t ställd skrift hemställde

värnpliktiga officerares riksförbund örn pensionsrätt för vissa landstormsofficerare,

som den 1 januari 1944 kunde komma att vinna officersanställning

i reserven. I yttrande den 21 januari 1944 över ifrågavarande

framställning anförde civilförvaltningen följande:

»Enligt 1942 års försvarsbeslut skulle personalkategorien landstormsofficerare

utgå ur organisationen, därvid de landstormsofficerare, som befunno

sig i värnpliktsåldern, skulle överföras till kategorien värnpliktiga officerare,

medan de som överskridit denna ålder skulle kunna anställas såsom reservofficerare.

De sålunda beslutade organisationsförändringarna hava genomförts från

och med den 1 januari 1944 i enlighet med därom meddelade bestämmelser

i generalorder den 21 juni 1943, nr 2140 (T. L. B. 337). Enligt dessa bestämmelser

må för anställning såsom officer i reserven kunna ifrågakomma

landstormsofficerare födda något av åren 1879—1896.

Sedermera har Kungl. Maj:t genom brev den 17 december 1943 (T. L. A.

sid. 363) förordnat bland annat dels att ifrågavarande personal skall anses

tillhöra kategorien värnpliktsavgångna, dels att till personalen icke skall

utgå pension eller däremot svarande förmåner i vidare mån än i Kungl.

Maj.ts brev den 30 juni 1943 (T. L. A sid. 195) är sagt.

Att ifrågavarande personalkategori sålunda uteslutits från rätt till pension

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 8 sami. Nr 36—37. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bunkoutskottets utlåtande nr 36.

eller däremot svarande förmåner, motiverades i 1''örsvarspropositionen nr

210/1942 (sid. 332) med att någon tjänstgöringsskyldighet under fredstid

icke tidigare ålegat landstormsofficerare.

Onekligen komma de sålunda meddelade bestämmelserna att medföra

vissa ojämnheter i tillämpningen, på sätt i framställningen anförts. Sålunda

kommer en till officer i reserven överförd f. d. landstormsofficer, vilken är

född år 1896 eller tidigare, att uteslutas från rätt till pension, medan den

som är född år 1897 eller senare kan — efter att hava anställts såsom värnpliktig

officer —- vid utträdet ur värnpliktsåldern vinna med pensionsrätt

förenad anställning såsom reservofficer. De påvisade ojämnheterna torde

bliva särskilt framträdande för sådana till reservofficerare antagna f. d.

landstormsofficerare, vilka äro födda något av åren 1891—1896, med hänsyn

till dem enligt ovannämnda generalorder 2140/1943 åvilande tjänstgöringsskyldighet

i fredstid.

Vid bedömande av föreliggande framställning torde emellertid få beaktas,

att jämväl beträffande hittillsvarande reservofficerare gälla vissa föreskrifter

örn den högsta ålder, vederbörande skall inneha för att kunna övergå till

den nya reservbefälskungörelsen, nr 815/1943, med däri medgivna förmånligare

pensionsförmåner. Enligt nämnda övergångsbestämmelser må nämligen

tillstånd att övergå till anställning i reserven med tillämpning av bestämmelserna

i kungörelsen icke meddelas den, som år 1943 uppnått eller

uppnår högre levnadsålder än 46 år.

Av propositionen nr 143/1943 framgår, att vid remissbehandlingen av 1942

års reservbefälssakkunnigas förslag i denna del från olika håll framställts

erinringar mot förslaget och påyrkats en höjning av åldersgränsen. Föredragande

departementschefen fann emellertid icke skäl frångå vad de sakkunniga

härutinnan föreslagit.

Ett medgivande av pensionsrätt enligt 1943 års reservbefälskungörelse för

äldre f. d. landstormsofficerare lär alltså kunna medföra krav på motsvarande

förmån åt därifrån nu uteslutna reservofficerare. Enahanda skäl som

i framställningen anförts torde nämligen även för de sistnämndas del kunna

åberopas till stöd för en vidgad tillämpning av de nya pensionsbestämmelserna.

I framställningen har såsom skäl för ändrade pensionsbestämmelser för

ifrågavarande f. d. landstormsofficerare bland annat pekats på den tjänstgöring,

landstormsofficerarna fullgjort under den rådande beredskapen.

Samma omständigheter åberopades även som stöd för de förut omnämnda

yrkandena om höjning av den för övergång till den nya reservbefälskungörelsen

föreslagna åldersgränsen. I anledning härav uttalade föredragande

departementschefen i propositionen nr 143/1943, att före övergången till den

nya reservbefälskungörelsen fullgjord beredskapstjänstgöring icke borde inverka

på vederbörandes rätt att få kungörelsen å sig tillämplig. För denna

tjänstgöring hade nämligen fullt vederlag erhållits genom de löneförmåner,

som under tjänstgöringen utgått enligt bestämmelserna i krigsavlöningsreglementet.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och då det nu väckta spörsmålet så

nyligen prövats, därvid de i framställningen anförda synpunkterna kommit

under bedömande, anser försvarets civilförvaltning framställningen icke böra

föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.»

Genom beslut den 30 juni 1944 fann Kungl. Maj:t framställningen icke

föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Med hänsyn till vad sålunda före
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 36.

3

kommit anser civilförvaltningen sig icke kunna tillstyrka den i föreliggande

motioner gjorda framställningen.

Statskontoret har anfört:

Statskontoret vill erinra, att ämbetsverket i likhet med försvarets civilförvaltning

yttrade sig över den tidigare av Kungl. Maj:t avgjorda framställningen

örn pensionsrätt för vissa landstormsofficerare och därvid anslöt sig

till vad civilförvaltningen anfört i ärendet. I likhet med denna myndighet

anser statskontoret, att förevarande motioner icke böra föranleda till någon

riksdagens åtgärd.

I samband med den frivilliga landstormsorganisationens upphörande från

och med ingången av år 1944 har möjlighet bereus förutvarande landstormsofficerare

att i mån av ådagalagd lämplighet övergå antingen till kategorien

värnpliktiga officerare, därest vederbörande vid nämnda tidpunkt befunnit

sig i värnpliktsåldern, eller till kategorien officerare i reserven, såvitt

angår landstormsofficerare födda något av åren 1879—1896. I motsats till

den förra personalkategorien, vilken vid utträdet ur värnpliktsåldern kan

vinna anställning såsom värnpliktsavgångna officerare i reserven och i sådan

egenskap är berättigad att vid anställningens upphörande efter 55 års

ålder uppbära en årlig pension av 270 kronor, äro de förutvarande landstormsofficerare,

vilka direkt överförts till reserven, icke tillförsäkrade någon

pensionsrätt. Att sistnämnda personal uteslutits från pensionsrätt har

motiverats med att någon tjänstgöringsskyldighet i fredstid icke tidigare

ålegat landstormsofficerarna. Såsom försvarets civilförvaltning påpekat, är

detta system ägnat att medföra vissa ojämnheter i tillämpningen. Sålunda

kommer en till reserven överförd f. d. landstormsofficer, vilken är född år

1896 eller tidigare, att uteslutas från rätt till pension, under det att den som

är född år 1897 eller senare kan — efter att ha anställts som värnpliktig

officer — vid utträdet ur värnpliktsåldern vinna pensionsrätt i egenskap av

värnpliktsavgången reservofficer. I de väckta motionerna hemställes nu, att

de förutvarande landstormsofficerare, vilka direkt övergått till anställning i

reserven och i sådan egenskap äro tjänstgöringsskyldiga i fredstid — vilket

är förhållandet beträffande dem som äro födda något av åren 1889—1896 —

måtte tillerkännas en pension av 270 kronor att utgå från 55 års ålder.

Ehuru utskottet icke förbiser, att de nuvarande bestämmelserna på förevarande

område komma att medföra vissa ojämnheter i tillämpningen, är

utskottet icke berett att tillstyrka bifall till det i motionerna väckta yrkandet.

Frånsett det oegentliga däri, att enligt motionärernas förslag pension skulle

utgå med ett och samma belopp till samtliga i motionerna avsedda f. d. landstormsofficerare,

oberoende av vederbörandes levnadsålder vid inträdet i reserven,

kan ett tillmötesgående av förslaget befaras leda till krav på motsvarande

förmån åt vissa från pensionsrätt enligt 1943 års reservbefälskungörelse

uteslutna äldre reservofficerare. Såsom försvarets civilförvaltning er
-

Utskottct.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 36.

inrat, har nämligen tillstånd att övergå till nämnda kungörelse med däri

föreskrivna gynnsammare pensionsförmåner icke medgivits sådan reservpersonal,

som ar 1943 uppnått högre levnadsålder än 46 år. För dylik personal

har en övergång till de nya bestämmelserna ansetts huvudsakligast bli

till ekonomisk fördel för den enskilde utan motsvarande vederlag i fredstjänstgöringsskyldighet.

Ett bifall till motionärernas yrkande torde således

kunna åberopas till stöd för en vidgad tillämpning av de i 1943 års reservbefälskungörelse

intagna pensioneringsbestämmelserna, i vad angår omförmälda

äldre reservofficerare.

I motionerna göres gällande, att införandet av pensionsrätt för här avsedda

f. d. landstormsofficerare skulle kunna vara motiverat såsom erkänsla

för personalens på frivillighetens väg gjorda insatser. Även med beaktande

av denna synpunkt anser utskottet tillräckliga skäl icke vara förebragta för

en utsträckning av pensioneringsbestämmelserna på förevarande område.

Med hänsyn till det anförda och då Kungl. Majit nyligen lämnat en i förevarande

syfte gjord framställning utan åtgärd, finner sig utskottet förhindrat

tillstyrka bifall till de väckta motionerna.

Utskottet hemställer förty,

att förevarande motioner I: 56 och II: 65 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 8 maj 1945.

På bankoutskottets vägnar:

GUST. SVEDMAN.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Sandström, Sundvik*, Leander, Fahlander och

Petersson i Karlskrona*;

från andra kammaren: herrar Svedman, Andersson i Munkal jungby*, Mattsson,

Sundberg, Nilsson i Landskrona, Svensson i Alingsås, Stjärne och Fagerholm*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.