Utlåtande i anledning av väckta motioner om införande av pensionsrätt för vissa förutvarande landstormsofficerare.
1945-05-08 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1945:36, Utlåtande i anledning av väckta motioner om införande av pensionsrätt för vissa förutvarande landstormsofficerare.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 36.
1
Nr 36.
Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1945 kl. 3 em.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om införande av pensionsrätt
för vissa förutvarande landstormsofficerare.
I två till bankoutskottets förberedande handläggning hänvisade likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren under nr 56 av herr
Arrhén och den andra inom andra kammaren under nr 65 av herrar Dickson
och Fagerholm, hemställes, att riksdagen ville besluta, att pensionsrätt
enligt vad i motionerna anförts tillerkännes de f. d. landstormsofficerare,
födda under något av åren 1889—1896, vilka vunnit anställning i reserven,
samt anvisa härför erforderliga medel.
I fråga örn motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa
till motionen II: 65.
över förevarande motioner har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat
utlåtande från statskontoret, som hört försvarets civilförvaltning.
Försvarets civilförvaltning har anfört:
I en den 4 november 1943 dagtecknad, till Kungl. Maj:t ställd skrift hemställde
värnpliktiga officerares riksförbund örn pensionsrätt för vissa landstormsofficerare,
som den 1 januari 1944 kunde komma att vinna officersanställning
i reserven. I yttrande den 21 januari 1944 över ifrågavarande
framställning anförde civilförvaltningen följande:
»Enligt 1942 års försvarsbeslut skulle personalkategorien landstormsofficerare
utgå ur organisationen, därvid de landstormsofficerare, som befunno
sig i värnpliktsåldern, skulle överföras till kategorien värnpliktiga officerare,
medan de som överskridit denna ålder skulle kunna anställas såsom reservofficerare.
De sålunda beslutade organisationsförändringarna hava genomförts från
och med den 1 januari 1944 i enlighet med därom meddelade bestämmelser
i generalorder den 21 juni 1943, nr 2140 (T. L. B. 337). Enligt dessa bestämmelser
må för anställning såsom officer i reserven kunna ifrågakomma
landstormsofficerare födda något av åren 1879—1896.
Sedermera har Kungl. Maj:t genom brev den 17 december 1943 (T. L. A.
sid. 363) förordnat bland annat dels att ifrågavarande personal skall anses
tillhöra kategorien värnpliktsavgångna, dels att till personalen icke skall
utgå pension eller däremot svarande förmåner i vidare mån än i Kungl.
Maj.ts brev den 30 juni 1943 (T. L. A sid. 195) är sagt.
Att ifrågavarande personalkategori sålunda uteslutits från rätt till pension
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 8 sami. Nr 36—37. 1
2
Bunkoutskottets utlåtande nr 36.
eller däremot svarande förmåner, motiverades i 1''örsvarspropositionen nr
210/1942 (sid. 332) med att någon tjänstgöringsskyldighet under fredstid
icke tidigare ålegat landstormsofficerare.
Onekligen komma de sålunda meddelade bestämmelserna att medföra
vissa ojämnheter i tillämpningen, på sätt i framställningen anförts. Sålunda
kommer en till officer i reserven överförd f. d. landstormsofficer, vilken är
född år 1896 eller tidigare, att uteslutas från rätt till pension, medan den
som är född år 1897 eller senare kan — efter att hava anställts såsom värnpliktig
officer —- vid utträdet ur värnpliktsåldern vinna med pensionsrätt
förenad anställning såsom reservofficer. De påvisade ojämnheterna torde
bliva särskilt framträdande för sådana till reservofficerare antagna f. d.
landstormsofficerare, vilka äro födda något av åren 1891—1896, med hänsyn
till dem enligt ovannämnda generalorder 2140/1943 åvilande tjänstgöringsskyldighet
i fredstid.
Vid bedömande av föreliggande framställning torde emellertid få beaktas,
att jämväl beträffande hittillsvarande reservofficerare gälla vissa föreskrifter
örn den högsta ålder, vederbörande skall inneha för att kunna övergå till
den nya reservbefälskungörelsen, nr 815/1943, med däri medgivna förmånligare
pensionsförmåner. Enligt nämnda övergångsbestämmelser må nämligen
tillstånd att övergå till anställning i reserven med tillämpning av bestämmelserna
i kungörelsen icke meddelas den, som år 1943 uppnått eller
uppnår högre levnadsålder än 46 år.
Av propositionen nr 143/1943 framgår, att vid remissbehandlingen av 1942
års reservbefälssakkunnigas förslag i denna del från olika håll framställts
erinringar mot förslaget och påyrkats en höjning av åldersgränsen. Föredragande
departementschefen fann emellertid icke skäl frångå vad de sakkunniga
härutinnan föreslagit.
Ett medgivande av pensionsrätt enligt 1943 års reservbefälskungörelse för
äldre f. d. landstormsofficerare lär alltså kunna medföra krav på motsvarande
förmån åt därifrån nu uteslutna reservofficerare. Enahanda skäl som
i framställningen anförts torde nämligen även för de sistnämndas del kunna
åberopas till stöd för en vidgad tillämpning av de nya pensionsbestämmelserna.
I framställningen har såsom skäl för ändrade pensionsbestämmelser för
ifrågavarande f. d. landstormsofficerare bland annat pekats på den tjänstgöring,
landstormsofficerarna fullgjort under den rådande beredskapen.
Samma omständigheter åberopades även som stöd för de förut omnämnda
yrkandena om höjning av den för övergång till den nya reservbefälskungörelsen
föreslagna åldersgränsen. I anledning härav uttalade föredragande
departementschefen i propositionen nr 143/1943, att före övergången till den
nya reservbefälskungörelsen fullgjord beredskapstjänstgöring icke borde inverka
på vederbörandes rätt att få kungörelsen å sig tillämplig. För denna
tjänstgöring hade nämligen fullt vederlag erhållits genom de löneförmåner,
som under tjänstgöringen utgått enligt bestämmelserna i krigsavlöningsreglementet.
Med hänsyn till vad sålunda anförts och då det nu väckta spörsmålet så
nyligen prövats, därvid de i framställningen anförda synpunkterna kommit
under bedömande, anser försvarets civilförvaltning framställningen icke böra
föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.»
Genom beslut den 30 juni 1944 fann Kungl. Maj:t framställningen icke
föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Med hänsyn till vad sålunda före
-
Bankoutskottets utlåtande nr 36.
3
kommit anser civilförvaltningen sig icke kunna tillstyrka den i föreliggande
motioner gjorda framställningen.
Statskontoret har anfört:
Statskontoret vill erinra, att ämbetsverket i likhet med försvarets civilförvaltning
yttrade sig över den tidigare av Kungl. Maj:t avgjorda framställningen
örn pensionsrätt för vissa landstormsofficerare och därvid anslöt sig
till vad civilförvaltningen anfört i ärendet. I likhet med denna myndighet
anser statskontoret, att förevarande motioner icke böra föranleda till någon
riksdagens åtgärd.
I samband med den frivilliga landstormsorganisationens upphörande från
och med ingången av år 1944 har möjlighet bereus förutvarande landstormsofficerare
att i mån av ådagalagd lämplighet övergå antingen till kategorien
värnpliktiga officerare, därest vederbörande vid nämnda tidpunkt befunnit
sig i värnpliktsåldern, eller till kategorien officerare i reserven, såvitt
angår landstormsofficerare födda något av åren 1879—1896. I motsats till
den förra personalkategorien, vilken vid utträdet ur värnpliktsåldern kan
vinna anställning såsom värnpliktsavgångna officerare i reserven och i sådan
egenskap är berättigad att vid anställningens upphörande efter 55 års
ålder uppbära en årlig pension av 270 kronor, äro de förutvarande landstormsofficerare,
vilka direkt överförts till reserven, icke tillförsäkrade någon
pensionsrätt. Att sistnämnda personal uteslutits från pensionsrätt har
motiverats med att någon tjänstgöringsskyldighet i fredstid icke tidigare
ålegat landstormsofficerarna. Såsom försvarets civilförvaltning påpekat, är
detta system ägnat att medföra vissa ojämnheter i tillämpningen. Sålunda
kommer en till reserven överförd f. d. landstormsofficer, vilken är född år
1896 eller tidigare, att uteslutas från rätt till pension, under det att den som
är född år 1897 eller senare kan — efter att ha anställts som värnpliktig
officer — vid utträdet ur värnpliktsåldern vinna pensionsrätt i egenskap av
värnpliktsavgången reservofficer. I de väckta motionerna hemställes nu, att
de förutvarande landstormsofficerare, vilka direkt övergått till anställning i
reserven och i sådan egenskap äro tjänstgöringsskyldiga i fredstid — vilket
är förhållandet beträffande dem som äro födda något av åren 1889—1896 —
måtte tillerkännas en pension av 270 kronor att utgå från 55 års ålder.
Ehuru utskottet icke förbiser, att de nuvarande bestämmelserna på förevarande
område komma att medföra vissa ojämnheter i tillämpningen, är
utskottet icke berett att tillstyrka bifall till det i motionerna väckta yrkandet.
Frånsett det oegentliga däri, att enligt motionärernas förslag pension skulle
utgå med ett och samma belopp till samtliga i motionerna avsedda f. d. landstormsofficerare,
oberoende av vederbörandes levnadsålder vid inträdet i reserven,
kan ett tillmötesgående av förslaget befaras leda till krav på motsvarande
förmån åt vissa från pensionsrätt enligt 1943 års reservbefälskungörelse
uteslutna äldre reservofficerare. Såsom försvarets civilförvaltning er
-
Utskottct.
4
Bankoutskottets utlåtande nr 36.
inrat, har nämligen tillstånd att övergå till nämnda kungörelse med däri
föreskrivna gynnsammare pensionsförmåner icke medgivits sådan reservpersonal,
som ar 1943 uppnått högre levnadsålder än 46 år. För dylik personal
har en övergång till de nya bestämmelserna ansetts huvudsakligast bli
till ekonomisk fördel för den enskilde utan motsvarande vederlag i fredstjänstgöringsskyldighet.
Ett bifall till motionärernas yrkande torde således
kunna åberopas till stöd för en vidgad tillämpning av de i 1943 års reservbefälskungörelse
intagna pensioneringsbestämmelserna, i vad angår omförmälda
äldre reservofficerare.
I motionerna göres gällande, att införandet av pensionsrätt för här avsedda
f. d. landstormsofficerare skulle kunna vara motiverat såsom erkänsla
för personalens på frivillighetens väg gjorda insatser. Även med beaktande
av denna synpunkt anser utskottet tillräckliga skäl icke vara förebragta för
en utsträckning av pensioneringsbestämmelserna på förevarande område.
Med hänsyn till det anförda och då Kungl. Majit nyligen lämnat en i förevarande
syfte gjord framställning utan åtgärd, finner sig utskottet förhindrat
tillstyrka bifall till de väckta motionerna.
Utskottet hemställer förty,
att förevarande motioner I: 56 och II: 65 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 8 maj 1945.
På bankoutskottets vägnar:
GUST. SVEDMAN.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Sandström, Sundvik*, Leander, Fahlander och
Petersson i Karlskrona*;
från andra kammaren: herrar Svedman, Andersson i Munkal jungby*, Mattsson,
Sundberg, Nilsson i Landskrona, Svensson i Alingsås, Stjärne och Fagerholm*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.