Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning om pensionsförmånerna för innehavare av arvodesbefattningar för pensionerad personal vid försvarsväsendet.

1945-05-15 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1945:39, Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning om pensionsförmånerna för innehavare av arvodesbefattningar för pensionerad personal vid försvarsväsendet.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 39.

Nr 39.

Ankom till riksdagens kansli den 15 maj 1945 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning om

pensionsförmånerna för innehavare av arvodesbefattningar

för pensionerad personal vid försvarsväsendet.

I en inom andra kammaren av herr Sundström i Skövde jämte tre av

kammarens övriga ledamöter väckt motion, nr 293, som hänvisats till bankoutskottets

förberedande handläggning, har hemställts, »att riksdagen måtte

besluta att i .skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn utredning rörande pensionsförmånerna

för innehavare av arvodesbefattningar för pensionerad

personal vid försvaret».

Till stöd för det i motionen väckta yrkandet har anförts följande:

Sedan 1925 års försvarsordning genomfördes har gällt, att vissa i försvarsorganisationen

erforderliga befattningar enligt därom fattade beslut uppehållits

av från aktiv stat pensionsavgångna officerare och underofficerare.

Denna ordning har tillkommit dels för att tillgodose ett kontinuerligt personalbehov

i vissa särskilda befattningar, dels för att förbilliga försvarskostnaderna,

dels ock för att förhjälpa ifrågavarande pensionärer, vilka i allmänhet

lia en väsentligt lägre pensionsålder än statens befattningshavare i

allmänhet, till fortsatt utkomst i statens tjänst. Olika intressen ha alltså på

detta sätt kunnat tillgodoses, och erfarenheterna av den införda ordningen

hava också varit så goda, att antalet för pensionerad personal avsedda arvodesbefattningar

väsentligt ökats i 1942 års försvarsordning.

I samband med inrättandet av arvodesbefattningarna bestämdes år 1925,

att befattningshavarna i fråga skulle uppbära — förutom sin ålderspension

— visst arvode, som i stort sett var så avvägt, att vederbörandes sammanlagda

inkomster på medeldyrort kommo att uppgå till vad som motsvarade

slutlönen för en beställningshavare i motsvarande ställning på aktiv stat.

Genom 1942 års försvarsbeslut har en ändring vidtagits beträffande ersättningarna

åt dessa s. k. arvodister, i det att förmånerna numera utgå efter

viss löneklass i militära löneplanerna, och bestämmes löneklassen med hänsyn

till befattningshavarens arbetsuppgifter, och innehålles i stället den vederbörande

befattningshavare tillkommande ålderspensionen, så länge han

innehar arvodesbefattning. Det enligt viss löneklass utgående arvodesbeloppet

skall emellertid minskas med de pensionsavdrag för tjänste- och familjepensionering,

som aktiv beställningshavare i motsvarande lönegrad har att

vidkännas, d. v. s. innehavarna av arvodesbefattningar få vidkännas pensionsavdrag,

såsom örn de för den aktiva personalen gällande pensionsreglementena

vore för dem gällande, ehuru de formellt hava tillträtt ålderspension

enligt reglemente, som var för vederbörande gällande vid tidpunkten

för hans avgång från innehavd beställning på aktiv stat. I sak innebär

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr .‘19.

7

den gällande ordningen alltså, att arvodisterna — som bidragit till sin egen

pensionering under tiden för innehavd anställning på aktiv stat och som

till följd därav förvärvat rätt till ålderspension och även till familjepension

enligt 1935 års eller äldre pensionsreglementen, men icke uppbära den invänta

ålderspensionen på grund av fortsatt anställning i försvarets tjänst

under sin fortsatta anställning alltjämt få vidkännas pensionsavdrag men

likväl icke liga övergå till de pensionsreglementen, efter vilka pensionsavdragen

ske, och som äro för de under deni hänlörda personalkategorierna

så till vida fördelaktigare, som de medföra rätt till bättre pensionsförmåner

än de äldre reglementena.

Den berörda personalen har funnit detta vara orättvist och har till stöd

för sin uppfattning åberopat, att förhållandena uppenbarligen skulle ställa

sig annorlunda, därest de efter avgången med ålderspension från sin militära

beställning i stället tillträdde civil statlig anställning, med vilken vore förenad

pensionsrätt. Det är i dylikt fall icke uteslutet, att de skulle komma

att erhålla särskilda pensionsförmåner till följd av sin fortsatta anställning

i statens tjänst.

Det synes oss, att berörda spörsmål bör bliva föremål för närmare övervägande.

De nuvarande arvodesbefattningarna inom försvaret äro utan tvivel

nödvändiga, och det är också utan tvekan så, att befattningarna i fråga

äro av den art. att de icke behöva uppehållas av beställningshavare på aktiv

stat med den låga pensionsålder, som gäller för underofficerare och officerare

i de lägre graderna och som befunnits nödvändig av krigsorganisatoriska

skäl. De nuvarande arvodesbefattningarna, som nu uppehållas av pensionerad

personal, skulle emellertid också kunna uppehållas av beställningshavare

på aktiv stat, för vilka högre pensionsålder än den eljest gällande

vore fastställd. Sålunda skulle kunna gälla, att för t. ex. befattning såsom

expeditionsunderofficer fastställdes en pensionsålder av 63 år, innebärande

att fanjunkare på aktiv stat, som överfördes till denna befattning, finge sin

pensionsålder höjd från 50 till 63 år i och med att han före uppnåendet av

den för fanjunkare vanligen gällande pensionsåldern av 50 år överflyttades

till expeditionsunderofficersbefattning. Fråga är om icke en dylik ordning

skulle bättre kunna tillgodose de militära behoven av rutinerad personal i de

befattningar, som uppehållas av pensionärer, enär med den föreslagna ordningen

kommenderingsinstitutet skulle kunna i viss mån anlitas. Med den

nva ordningen skulle följa, att den som kommer att kvarsta i befattning viroin

här är fråga, därigenom .skulle komma i åtnjutande av pensionsförmåner.

som äro bestämda i pensionsreglemente, som gäller vid tidpunkten för

hans avgång från befattningen med den högre pensionsåldern, och detta

måste anses vara riktigare än den nu gällande ordningen. Vidare skulle

det komma att innebära, att samtliga kostnader för personalens ianspråktagande

komma att belasta försvarets huvudtitel i stället såsom för närvarande

dels pensionsliuvudtiteln, vilken för närvarande har att till fjärde

huvudtiteln överföra det belopp, som årligen innehalies i pensioner till innehavare

av arvodesbefattningar, dels ock fjärde huvudtiteln, som för närvarande,

praktiskt sett, endast belastas med kostnaderna för skillnaden mellan

arvodisternas nettoarvoden och deras ålderspensioner. Det mäste, enligt vår

mening, anses vara i sak riktigast att samtliga kostnader för den nuvarande

arvodespersonalens avlönande belasta fjärde huvudtiteln.

För närvarande äro särskilt tillkallade sakkunniga inom finansdepartementet

sysselsatta med att utreda frågan om ändrade bestämmelser i fråga

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

liankoutskottets utlåtande nr 3''J.

om pensionsålder m. m. iör viss personal inom försvarsväsendet (1945 års

riksdagsberättelse, s. 140). Det synes oss vara lämpligt, att dessa sakkunniga

erhålla uppdrag alt jämväl överväga här berörda spörsmål rörande den nuvarande

arvodespersonalens pensionsförmåner. Därvid bör särskilt övervägas,

huruvida icke — därest den nuvarande arvodesinstitutionen finnes böra

bibehållas i stället för att höja pensionsåldern för de befattningar, vilka nu

äro avsedda för pensionsavgången personal — arvodesinnehavarna till följd

av sitt kvarstående i tjänst utöver den för dem gällande pensionsålder böra

medgivas att erhålla ålders- och familjepension enligt de reglementen, som

gälla vid tidpunkten för deras avgång från innehavd arvodesbefattning, och

att ett beslut härom bör göras tillämpligt å all personal, som efter den 1 juli

1942 innehaft arvodesbefattning av nu förevarande karaktär.

över förevarande motion har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat

utlåtande från statskontoret, som i ärendet hört försvarets civilförvaltning.

Försvarets civilförvaltning har anfört följande:

Motionärerna hava givit uttryck åt den uppfattningen att innehavare av

för pensionerad personal vid försvarsväsendet avsedd arvodesbefattning har

att vidkännas pensionsavdrag å arvodet. Så förhåller det sig emellertid icke.

Att arvode å ifrågavarande befattningar utgår med belopp motsvarande

nettolön i viss löneklass för beställningshavare på aktiv stat är vad formen

beträffar allenast uttryck för en metod att bestämma arvodet. I sak har

avsikten, såsom framgår av Kungl. Maj:ts proposition nr 210 till 1942 års

lagtima riksdag (sid. 46 ff.), varit att arvodesinnehavare icke skall äga åtnjuta

högre behållen inkomst än den. som tillkommer motsvarande beställningshavare

på aktiv stat.

Med utgångspunkt från sin uppfattning i fråga örn arvodesinnehavares

skyldighet att vidkännas mot pensionsavdrag svarande minskning i avlöningen

hava motionärerna, bland annat, ansett det böra övervägas, huruvida

icke arvodesinnehavarna till följd av sitt »kvarstående i tjänst» utöver

den för dem gällande pensionsåldern borde medgivas att erhålla ålders- och

familjepension enligt de reglementen, som må gälla vid tidpunkten för deras

avgång från innehavd arvodesbefattning. Ett dylikt medgivande skulle

emellertid innebära ett frångående av den hittills tillämpade principen, att

pensionsunderlaget skall bestämmas efter den avlöning, vederbörande åtnjöt

vid avgång från aktiv stat med pension.

Därest emellertid detta spörsmål anses förtjänt av närmare övervägande

— och härför kunna onekligen vissa skäl tala — bör detta dock ske icke

enbart med avseende å denna personalkategori utan omfatta samtliga pensionärer.

vilka kunna befinna sig i enahanda eller motsvarande belägenhet.

Alternativt hava motionärerna ifrågasatt, huruvida icke det nuvarande

arvodessystemet skulle kunna ersättas med en annan ordning, nämligen att

arvodesbefattningarna ersattes med för personal på aktiv stat avsedda beställningar,

för vilka .skulle fastställas en högre pensionsålder än den. för

beställningshavare i motsvarande tjänstegrad eljest gällande.

Med hänsyn till att gällande regier för arvodespersonalens avlöning fastställts

så sent som år 1942 kan det ifrågasättas örn överhuvud taget tiden

redan nu kan vara inne att vidtaga jämkningar härutinnan. Anmärkas må

dessutom att överförandet till de ifrågasatta beställningarna med högre

pensionsålder än den regelmässigt gällande måste medföra svårigheter i

skilda avseenden. För den ifrågavarande personalen torde systemet för öv
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39.

9

rigt ställa sig ofördelaktigare än det nu gällande, såtillvida som övergång

till de föreslagna befattningarna skulle vara utesluten för den, som redan

uppnått den för vederbörlig befattning normalt gällande pensionsåldern.

Förutsättning för övergång måste nämligen vara att vakans föreligger just

vid den tidpunkt, då sistnämnda ålder inträder, medan enligt nuvarande

regler hinder icke möter för en pensionsavgången beställningshavare att

även flera år efter avgången från sin beställning vinna anställning i arvodesbefattning.

Motionärerna hava vidare gjort gällande, att med den föreslagna ordningen

samtliga kostnader för personalens ianspråktagande komma att belasta

försvarets huvudtitel i stället för såsom för närvarande såväl pensionshuvudtiteln

som fjärde huvudtiteln. Det måste enligt deras mening anses

vara i sak riktigast att samtliga kostnader för arvodespersonalens avlönande

belastade fjärde huvudtiteln. På sätt framgår av bilaga till 1945 års statsverksproposition,

fjärde huvudtiteln, sid. 45, har riksräkenskapsverket varit

inne på samma tanke och — under motivering att kostnaderna i realiteten

utgjorde regelmässiga avlöningskostnader för försvarsväsendet, som borde

slutligt belasta fjärde huvudtiteln — ifrågasatt, örn icke omföring av pensionsmedel

från tolfte till fjärde huvudtiteln borde slopas.

I anledning härav må framhållas att den år 1942 genomförda arvodesregleringen

för pensionerad personal i arvodesbefattning icke innebar någon

ändring i det sålunda angivna hänseendet i förhållande till vad tidigare

gällt. Medan pensionen tidigare utbetalades direkt till pensionstagaren

(arvodisten) tillgodoföres numera motsvarande belopp fjärde huvudtitelns

aylöningsanslag, varifrån hela beloppet, pensionen och arvodet utbetalas.

Denna anordning överensstämmer också med vad i andra fall tillämpas, då

en pensionstagare anlitas för uppehållande av viss befattning. I dylikt fall

utgår pensionen ograverad medan eventuell minskning sker å arvodet eller

lönen.

Statskontoret har för egen del i ärendet anfort följande:

I likhet med försvarets civilförvaltning anser statskontoret, att man rörande

det nu tillämpade systemet med arvodesbeställningar för pensionerad

personal näppeligen ännu hunnit vinna tillräcklig erfarenhet för säkert bedömande

av spörsmålet, örn systemet bör ersättas med annan anordning. För

beställningshavarnas vidkommande innebär såsom civilförvaltningen framhållit

det nuvarande systemet vissa fördelar. Vidare är det tveksamt om den

av motionärerna ifrågasatta anordningen med särskilda beställningar på aktiv

stat, för vilka skulle gälla en högre pensionsålder, ur pensionssynpunkt

kommer att ställa sig förmånligare än det nuvarande systemet. Så skulle givetvis

bliva fallet örn för dessa särskilda beställningar komme att fastställas

högre pensionsunderlag än som gälla för motsvarande officers- och underofficer.

sbeställningar. Med lika pensionsunderlag torde däremot det av

motionärerna förordade systemet i regel icke bliva gynnsammare. Statskontoret

håller därför före, att ur pensionssynpunkt tillräcklig anledning

icke finnes att nu upptaga till utredning frågan örn arvodessystemets bibehållande.

Likaledes anser sig ämbetsverket av principiella skid och med hänsyn till

konsekvenserna böra motsätta sig att, såsom motionärerna föreslagit, nuvarande

innehavare av arvodesbefattningar generellt erhålla rätt till pension

enligt de pensionsreglementen, som må gälla vid tidpunkten för deras avgång

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 39.

Utskottet.

från innehavd arvodesbefattning. Ä andra sidan torde det icke vara uteslutet

att sådana fall kunna förekomma, där av speciella skäl en förbättring av

pensionen åt innehavare av arvodesbefattning kan vara motiverad. Statskontoret

syftar därvid på sådant fall, att beställningshavare å aktiv stat, som icke

hunnit intjäna för hel pension erforderligt antal tjänstår, avgått i förtid för

att tillträda arvodesbefattning. Under nu rådande beredskap synes nämligen

ofta hava förelegat svårigheter att besätta lediga arvodesbeställningar. Det

har därför icke sällan förekommit, att för uppgiften lämplig beställningshavare

å aktiv stat anmodats att söka förtidspension för att kunna tillträda

arvodesbeställningen. Räknar i sådant fall beställningshavaren icke fulla

tjänstår, synes det skäligt att han efter avgången från arvodesbefattningen

får i pensionshänseende tillgodoräkna sig jämväl tiden i denna senare befattning.

En pensionsförbättring synes även kunna vara befogad i sådant

fall, där pensionsavgången beställningshavare under längre tid uppehållit

arvodesbefattning, med vilken är förenad arbetsuppgifter av väsentligt mera

kvalificerad art än som följa med den beställning, varifrån pensionsavgången

skett. En utredning i frågan av här angiven, mera begränsad räckvidd

anser sig ämbetsverket icke böra motsätta sig.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen, uppehållas ett stort antal

s. k. arvodesbefattningar vid försvarsväsendet av från aktiv stat pensionsavgångna

officerare och underofficerare. Det med vederbörande befattning

förenade arvodet utgår, alltefter befattningshavarens arbetsuppgifter, med

belopp motsvarande nettolönen enligt viss — högre eller lägre — löneklass

i de militära löneplanerna. Att arvodet fastställts att motsvara nettolönen

har motiverats med att arvodestagaren anses icke böra åtnjuta högre behållen

inkomst än som tillkommer personal på aktiv stat i jämförlig löneslällning.

Under tiden för arvodets åtnjutande innehålles den arvodestagaren tillkommande

tjänstepensionen. Arvodet är i regel avvägt så, att detsamma motsvarar

de löneförmåner, som skolat tillkomma arvodestagaren, därest han

kvarstått i sin senast å aktiv stat innehavda beställning.

I föreliggande motion hemställes nu, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t

anhålla örn utredning rörande pensionsförmånerna för innehavare av arvodesbefattningar

för pensionerad personal vid försvarsväsendet. I första hand

ifrågasättes, huruvida icke för bär avsedda befattningar borde inrättas särskilda

beställningar för personal på aktiv stat, för vilken högre pensionsålder

än den eljest gällande vore fastställd. Härigenom skulle personalen

automatiskt bli delaktig av de pensionsförmåner, som fastställts i de vid

vederbörandes avgång från tjänsten senast antagna pensionsreglementena.

Därest emellertid den nuvarande arvodesinstitutionen anses böra bibehållas,

bör enligt motionärernas mening .särskilt övervägas att — med hänsyn till

arvodestagarnas kvarstående i tjänst utöver eljest gällande pensionsålder -—

tillförsäkra dem rätt till tjänste- och familjepension enligt de reglementen,

som må vara gällande vid tidpunkten för deras avgång från innehavd arvodesbefattning.

Den av motionärerna framkastade tanken på en sådan omläggning av

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39.

11

arvodesinstitutionen, att för de olika befattningarna skulle inrättas särskilda

beställningar för personal på aktiv stat med högre pensionsåldrar än de eljest

gällande, innefattar ett vittutseende organisatoriskt spörsmål, till vilket

bankoutskottet icke äger möjlighet eller befogenhet att taga ställning. Huruvida

tillräckliga skäl föreligga att — såsom motionärerna ifrågasatt — tillförsäkra

personalen rätt till tjänste- och familjepension enligt de reglementen,

som må vara gällande vid tidpunkten för avgången ur tjänst, anser sig

utskottet för närvarande svårligen kunna bedöma. Utskottet vill emellertid

icke motsätta sig, att frågan härom hänskjutes till särskild utredning. Av

det nu sagda följer, att utskottet icke biträder statskontorets uppfattning,

att en eventuell utredning i ämnet bör begränsas att avse vissa angivna

undantagsfall. Resultatet av en dylik undersökning torde nämligen bli av

praktiskt ringa betydelse för bedömande av det väckta spörsmålet. Det torde

böra ankomma på Kungl. Maj:t att låta verkställa utredning i förevarande

ämne samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan giva

anledning.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion II: 293,

må i skrivelse lill Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit

ville, i anslutning till vad utskottet ovan anfört, låta verkställa

utredning i fråga om ändrade pensioneringsgrunder

för innehavare av för pensionerad personal avsedda arvodesbefattningar

vid försvarsväsendet samt för riksdagen framlägga

det förslag, vartill utredningen kan giva anledning.

Stockholm den 15 maj 1945.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Åkerberg, Sandström, Friggeråker, Leander, Edin,

Lindblom, Löfgren oell Fahlander;

från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen, Mattsson, Eriksson i Sandby,

Johnsson i Kastan jegården, Sundberg oell Nilsson i Landskrona.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:321 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående utredning om pensionsförmånerna för innehavare av arv Ödesö ef att ning ar för pensionerad personal a1 i texten