Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående förbättring av uppskjutna pensioner åt vissa f. d. folkoch småskollärare.

1945-05-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1945:42, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående förbättring av uppskjutna pensioner åt vissa f. d. folkoch småskollärare.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 42.

1

Hr 42.

Ankom till riksdagens kansli den 17 maj 1945 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående förbättring av

uppskjutna pensioner åt vissa f. d. folk- och småskollärare.

I två till bankoutskottets förberedande handläggning hänvisade likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren under nr 285 av fru

Sjöström-Bengtsson och fru Svenson samt den andra inom andra kammaren

under nr 411 av fröken Nygren jämte tio av kammarens övriga ledamöter,

har hemställts, »alt riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att

Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning på vad sätt och i vilken utsträckning

en förbättring av s. k. uppskjutna pensioner, som tillkomma vissa

f. d. lärare vid folk- och småskola, må komma dessa lärare till del samt därefter

snarast möjligt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen

må föranleda».

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa

till motionen I: 265.

Över förevarande motioner har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat

utlåtande från statens pensionsanstalt, som anfört följande:

Enligt reglementet för statens pensionsanstalt äger befattningshavare, vilken

avgår från sin befattning utan rätt till genast börjande tjänstepension,

rätt att, då han uppnår pensionsåldern för den frånträdda befattningen eller

dessförinnan blir varaktigt arbetsoförmögen, komma i åtnjutande av uppskjuten

tjänstepension. Sistnämnda rätt, vilken bestått alltsedan pensionsreglementets

ikraftträdande den 1 januari 1920, tillkommer ej endast folkoch

småskollärare utan jämväl övriga under reglementet lydande befattningshavare.

Det åligger befattningshavare, som avgår nied rätt till uppskjuten

pension, att inom 90 dagar för pensionsanstalten anmäla avgången.

Den uppskjutna pensionen utgår — utom i fråga örn befattningshavare vid

polisväsendet och vid de kungl, teatrarna samt i de undantagsfall, då avgången

föranletts av befattningens indragning — allenast med det belopp,

som enligt försäkringsteknisk beräkning motsvarar värdet av de av befattningshavaren

själv under tjänstetiden erlagda tjänslepensionsavgifterna.

Enär befattningshavaravgiften, särskilt sådan, som erlagts före år 1920, i allmänhet

utgör blott en tämligen ringa del av den för täckande av kostnaden

för genast börjande tjänstepension totalt erforderliga avgiften, blir den upp
Bihang

till riksdagens protokoll 1945. 8 sami. Nr 42—43.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 42.

skjutna tjänstepension, som tillkommer befattningshavare efter frivillig förtidsavgång,

i regel obetydlig i jämförelse med den genast börjande tjänstepension

avgångsskyldig befattningshavare med samma tjänstetid erhåller.

A uppskjuten pension utgå, förutom pensionsförhöjning (i förekommande

fall), rörliga tilläggsförmåner — dyrtidstillägg och kristillägg — enligt

samma grunder som de i fråga örn genast börjande pension gällande.

Då rätt till uppskjuten tjänstepension infördes för de i statens pensionsanstalt

delaktiga befattningshavarna, ehuru motsvarande förmån då ej tillkom

tjänstemännen vid den civila statsförvaltningen, motiverades denna åtgärd

— såsom framgår av riksdagens skrivelse nr 10 A/1919 p. 10 — med

bland annat den betydelse denna rätt skulle få ej endast för lärarna utan i

ännu högre grad för övriga i pensionsanstalten delaktiga tjänstemannagrupper.

I motionerna ifrågasättes nu förbättring allenast av f. d. folk- och småskollärare

tillkommande uppskjutna pensioner. Av folkskolans lärare hava

ämneslärarna varit underkastade pensionsanstaltens reglemente under åren

1920—1937, varför endast under denna tid förtidsavgångna sådana lärare

äro berättigade till uppskjuten pension. Senare avgångna ämneslärare hava

blivit underkastade 1938 års tjänstepensionsreglemente för folkskollärare

m. fl. eller folkskolans tjänstepensionsreglemente av år 1942. Enligt dessa

reglementen hava förtidsavgångna lärare erhållit enahanda rätt till livränta

som den statstjänstemän enligt civila tjänstepensionsreglementet respektive

allmänna tjänstepensionsreglementet tillförsäkrade. Sådan livränta, å vilken

emellertid rörliga tilläggsförmåner icke utgå, uppgår i allmänhet till vida

högre belopp än den uppskjutna tjänstepension, som skulle utgått vid tilllämpning

av bestämmelserna i reglementet för statens pensionsanstalt. Vad

folkskolans Övningslärare beträffar äro de alltjämt underkastade sistnämnda

reglemente och sålunda berättigade till erhållande av uppskjuten tjänstepension

efter förtidsavgång.

Såsom framgår av de i motionerna lämnade uppgifterna är antalet för

närvarande till f. d. folk- och småskollärare utgående uppskjutna tjänstepensioner

tämligen stort. En reell förbättring av enbart dessa pensioner

skulle därför medföra en avsevärd ökning av statens utgifter för den av pensionsanstalten

omhänderhavda pensioneringen. Men utgiftsökningen skulle

ingalunda, såsom motionärerna synas hava antagit, komma att stanna därvid.

Ett betydande antal med rätt till uppskjuten pension avgångna folk- och

småskollärare hava nämligen ännu ej uppnått den ålder — pensionsåldern

för den frånträdda befattningen — vid vilken rätt att uppbära pension inträder.

Hur stort detta antal är kan svårligen utrönas med nöjaktig grad av

noggrannhet. Antalet reglementsenligt gjorda anmälningar örn förtidsavgång

giver icke tillräcklig ledning härför. Vid prövning av ansökningar örn uppskjuten

pension har det nämligen visat sig, att anmälningsskyldigheten i ett

mycket stort antal fall icke fullgjorts. Att antalet nytillkommande uppskjutna

pensioner kan väntas bliva betydande belyses emellertid av det

förhållandet, att enbart antalet den 1 januari 1939 vilande anmälningar om

förtidsavgång utgjorde nära 1 500, av vilka nära 500 utgjordes av anmälningar

från f. d. folk- och småskollärare.

En eventuell förbättring av de uppskjutna tjänstepensionerna skulle emellertid

icke rimligen kunna inskränkas till att avse allenast tidigare avgångna

folk- och småskollärares pensioner, utan den borde rättvisligen omfatta jämväl

övriga enligt reglementet för statens pensionsanstalt utgående uppskjutna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 42.

3

tjänstepensioner, bland andra sådana, som tillkomma framdeles avgående

befattningshavare. Vad särskilt angår sistnämnda pensioner, har 1944 års

pensionsutredning att enligt meddelade direktiv pröva frågan örn en närmare

anpassning efter de för statliga befattningshavare i allmänhet gällande

grunderna för beräknande av pensionsförmån efter förtidsavgång. En nu

genomförd pensionsförbättring skulle sålunda föregripa pensionsutredningens

arbete i berörda hänseende.

Av vad här anförts framgår, att den i motionerna väckta frågan är av

prejudicerande natur och av betydande ekonomisk räckvidd. Med hänsyn

härtill och i betraktande jämväl av att bland andra varken före år 1920 förtidsavgångna

folkskollärare eller sådana förtidsavgångna tjänstemän vid den

civila statsförvaltningen, vilka varit underkastade 1907 års civila pensionslag,

äga rätt till uppskjuten tjänstepension eller mot livränta svarande förmån,

finner sig pensionsanstalten icke kunna tillstyrka den i motionerna

1:265 och 11:411 begärda utredningen.

Statens pensionsanstalt har i sitt yttrande över motionerna framhållit, Utskottet.

att man måste utgå från att en förbättring av uppskjutna pensioner icke

kunde begränsas till att avse allenast lärare vid folk- och småskolor utan

måste omfatta samtliga enligt anstaltens reglemente utgående uppskjutna

pensioner. Då enligt vad utredningen utvisade antalet dylika pensioner vore

ganska betydande, hade frågan stor ekonomisk räckvidd. Därtill komme,

att tjänstemännen vid den civila statsförvaltningen före tillkomsten av

tjänstepensionsreglementet av år 1934 vid avgång före uppnådd pensionsålder

icke ägt rätt till vare sig uppskjuten pension eller mot livränta svarande

förmån.

Dessa synpunkter äro enligt utskottets mening av största betydelse för

bedömande av den i motionerna väckta frågan. Å andra sidan kan det icke

förnekas, att de i pensionsanstaltens reglemente intagna bestämmelserna

örn uppskjuten pension framstå såsom föråldrade i jämförelse med numera

vedertagna pensioneringsprinciper, enligt vilka tjänsteman vid frivillig förtidsavgång

äger rätt till intjänad pension i form av uppskjuten livränta.

Emellertid har, såsom pensionsanstalten anfört, 1944 års pensionsutredning

erhållit i uppdrag att pröva frågan om en närmare anpassning av de uppskjutna

pensionerna från anstalten efter de för statliga befattningshavare i

allmänhet gällande grunderna för beräknande av pensionsförmån vid förtidsavgång.

Uppdraget tager visserligen i första hand sikte på framdeles

avgående befattningshavare. Det torde dock få förutsättas, att pensionsutredningen

ägnar uppmärksamhet jämväl åt det i motionerna berörda spörsmålet

beträffande redan avgångna befattningshavare och att detta spörsmål

sålunda kommer att tagas under övervägande av statsmakterna i samband

nied behandlingen av utredningens förslag. Vid sådant förhållande finner

utskottet icke tillräckliga skäl föreligga att tillstyrka det i motionerna framställda

yrkandet, att riksdagen nu skulle hos Kungl. Maj:t hemställa örn

särskild utredning i ämnet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 42.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att förevarande motioner 1:265 och 11:411 icke må till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 17 maj 1945.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Åkerberg, Sandström*, Sundvik, Leander, Löfgren,

Fahlander*, Ljungdahl och Petersson i Karlskrona*;

från andra kammaren: herrar Svedman, Andersson i Munkaljungby, Mattsson,

Sundberg, Nilsson i Landskrona, Svensson i Alingsås, Stjärne och Fagerholm*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.