Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om rätt till familjepension i vissa fall för utom äktenskap födda barn efter befattningshavare eller arbetare i statens tjänst.

1945-05-24 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1945:44, Utlåtande i anledning av väckta motioner om rätt till familjepension i vissa fall för utom äktenskap födda barn efter befattningshavare eller arbetare i statens tjänst.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 44.

1

Nr 44.

Ankom till riksdagens kansli den 24 maj 1945 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om rätt till familjepension

i vissa fall för utom äktenskap födda barn efter

befattningshavare eller arbetare i statens tjänst.

I två likalydande, till bankoutskottet hänvisade motioner, nr 266 i första

kammaren av herr Löfgren jämte tre av kammarens övriga ledamöter och

nr 299 i andra kammaren av herrar Lindahl och Spångberg, har hemställts,

»att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn

skyndsam utredning i syfte att barn efter befattningshavare eller arbetare

i statens tjänst, som avlidit, samt barnet ej uppnått 19 års ålder eller ock är

varaktigt oförmöget till arbete, må komma i åtnjutande av pension även då

befattningshavaren eller arbetaren icke varit gift, men civilrättslig försörjningsplikt

mot barnet förefunnits».

Beträffande de skäl, som anförts för det i motionerna framställda yrkandet,

får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen I: 266.

I 2 § 2 mom. allmänna familjepensionsreglementet stadgas, att familjepension

eller familjelivränta tillkommer efterlevande make, som ej ingått

nytt äktenskap, frånskild make (enligt i 2 § 3 mom. ingående föreskrift)

samt arvsberättigat barn, vilket ej uppnått 19 års ålder. En motsvarighet

till detta stadgande återfinnes i 2 § 2 mom. 1942 års familjepensionsreglemente

för arbetare.

I motionerna har framhållits bland annat följande.

»Som av nämnda stadganden framgår är pensionsrätten för efterlevande

barn avhängig därav, att barnet är arvsberättigat. Därigenom bliva alltså vissa

utom äktenskapet födda barn icke berättigade att uppbära pension efter

fader, som varit anställd i statstjänst och som erlagt avgift till familjepensionering

enligt reglementets bestämmelser. Ty enligt lag den 8 juni 1928

om arv, 3 kap. 2 §, är utomäktenskapligt barn berättigat att taga arv endast

för det fall att barnet är trolovningsbarn eller att fadern avgivit förklaring,

att barnet skall hava samma rätt till arv efter honom såsom vore barnet av

äktenskaplig börd. Sådan förklaring, som skall avgivas till den präst som

för kyrkoböckerna i församling där barnet är kyrkobokfört, eller i tillkallat

vittnes närvaro inför landsfiskal eller notarius publicus eller ock i skriftlig,

av två personer bevittnad handling, som företetts inför barnavårdsmannen

eller barnavårdsnämnden, torde av olika skäl icke annat än i undantagsfall

avgivas.

Fallang till riksdagens protokoll 1945. S sami. Nr 44—40.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Bankoutskott ets utlåtande nr ii.

Utskottet.

2

Där de ekonomiska tillgångarna hos avliden statsanställd befattningshavare

icke förslå till underhåll av icke arvsberättigat barn han kan ha, blir

barnet sålunda, om dess moder som väl ofta är fallet saknar medel till barnets

underhåll och uppfostran, hänvisat för sitt uppehälle till understöd av

allmänna medel, vilket är allt annat än en önskvärd ordning, även om numera

den sociala hjälpverksamheten på ett någorlunda tillfredsställande sätt

drar försorg örn olika slag av hjälpbehövande.»

över motionerna har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat utlåtande

från statskontoret, som anfört följande:

Såsom i motionerna framhållits, gäller enligt de statliga familjepensionsreglementena

såsom förutsättning för att avliden anställningshavares barn

skall äga åtnjuta pension efter fadern, att barnet är berättigat taga arv efter

denne. På grund härav uteslutes från pensionsrätt utomäktenskapligt barn,

såvida det icke är trolovningsbarn eller fadern särskilt förklarat barnet

hava samma rätt till arv efter honom som barn av äktenskaplig börd.

I upprepade till riksdagen motionsvägen gjorda framställningar har hemställts

örn sådana lagändringar, att utomäktenskapliga barn bland annat i

arvshänseende jämställes med barn av äktenskaplig börd (se första lagutskottets

utlåtande nr 11/1943). I anledning av i frågan väckt motion har

1936 års riksdag i skrivelse till Kungl. Maj:! anhållit om en allsidig, förutsättningslös

utredning angående de utomäktenskapliga barnens rättsliga

ställning. Är 1941 tillkallades av chefen för justitiedepartementet särskilda

sakkunniga för att biträda nied arbetet på ett sammanförande till en eller

flera större enheter av de under beteckningen nya ärvdabalken sammanförda

lagarna. I direktiven för de sakkunniga (sakkunniga för kodifiering

av ärvdabalken) uttalades bland annat, att med anledning av riksdagens

ovannämnda skrivelse borde närmare övervägas, i vad mån förefintliga olikheter

mellan de bestämmelser, som gällde barn i äktenskap och dem som

gällde barn utom äktenskap, kunde minskas, samt att därvid borde uppmärksammas

frågan om de utomäktenskapliga barnens arvsrätt efter fadern

och fädernefränderna.

Kommer spörsmålet om de utomäktenskapliga barnens civilrättsliga ställning

att få den lösningen, att dessa barn bliva arvsberättigade efter fadern,

följer därmed också att de automatiskt erhålla pensionsrätt. Det i motionerna

berörda spörsmålet faller därför väsentligen inom ramen för den pågående

utredningen. Ehuruväl statskontoret delar motionärernas uppfattning

örn angelägenheten av att en förbättring av de utomäktenskapliga barnens

ställning i pensionshänseende snarast kommer till stånd, anser sig ämbetsverket

med hänsyn till den pågående utredningen dock icke böra tillstyrka,

att detta spörsmål isolerat upptages till avgörande.

Enär enligt de statliga familjepensionsreglementena avliden anställningshavares

barn må åtnjuta pension efter fadern endast om barnet är

berättigat taga arv efter denne, uteslutes från pensionsrätt utomäktenskapligt

barn, såvida det icke är trolovningsbarn elier fadern särskilt förklarat

barnet hava samma rätt till arv efter honom som barn av äktenskaplig

börd. De utomäktenskapliga barnen komma emellertid såsom statskontoret

framhållit att automatiskt erhålla pensionsrätt, örn och när arvsrätt efter

fadern tillerkännes dem. 1 avseende å detta spörsmål har ämbetsverket

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 44.

3

erinrat, att chefen för justitiedepartementet i anledning av en av 1936 ars

riksdag avlåten skrivelse till Kungl. Majit med anhållan örn utredning angående

dessa barns rättsliga ställning år 1941 tillkallat särskilda sakkunniga

för kodifiering av ärvdabalken med uppgift att därvid bland annat

överväga frågan om de utomäktenskapliga barnens arvsrätt efter fadern och

fädernefränderna. I anledning av i ämnet väckta motioner har första lagutskottet

i ett den 15 mars 1945 dagtecknat utlåtande (nr 20) framhållit,

att det med hänsyn till frågans stora samhälleliga betydelse och i betraktande

av den långa tid, som förflutit efter riksdagens framställning i ämnet,

vore angeläget att erforderliga arbetskrafter ställdes till de sakkunnigas

iörfogande, så att utredningen kunde bedrivas med all möjlig skyndsamhet.

Enligt vad utskottet hade inhämtat, vore avsikten att förelägga 1947 års

liksdag förslag i ämnet. Riksdagen har på hemställan av första lagutskottet

ansett åtgärder i anledning av motionerna icke vara erforderliga.

I detta sammanhang må erinras, att 1936 års riksdag på hemställan av

bankoutskottet i utlåtande nr 75 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till allmänt familjepensionsregleinenle m. m. i skrivelse till

Kungl. Majit (nr 366) anhållit, att Kungl. Majit ville låta verkställa utredning

och för riksdagen framlägga förslag rörande utvidgning av familjepensionsrätten

för barn till att, i den omfattning som funnes skälig, gälla

även manlig befattningshavares eller arbetares barn utom äktenskap. Såsom

framgår av anmälan i propositionen nr 339 till 1941 års riksdag med förslag

till allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen m. m. (sid. 192) Ilar

denna fråga uppskjutits i avbidan på resultatet av ovanberörda inom justitiedepartementet

pågående utredning angående de utomäktenskapliga barnens

rättsliga ställning i allmänhet. Frågan är således alltjämt beroende på Kungl.

Majlis prövning.

1 nu förevarande, till bankoutskottet remitterade motioner föreslås en

skyndsam utredning i syfte att få till stånd sådan ändring av gällande föreskrifter

örn pension at efterlevande barn efter befattningshavare eller arbetare

i statens tjänst, att pensionsräft skulle införas för utomäktenskapligt

barn, mot vilket civilrättslig försörjningsplikt förefunnits från anställningshavarens

sida.

Bankoutskott^ delar den i motionerna uttalade uppfattningen rörande

betydelsen av att pensionsrätter! enligt de statliga familjepensionsreglementena

utsträckes att omfatta jämväl utomäktenskapliga barn. I regel äro

sådana barn beroende av underhåll från faderns sida. Det måste anses

vara naturligt, all detta underhåll efter faderns frånfälle utgår i form av

Pension enligt föreskrivna grunder i stället för att, såsom för närvarande

sker i manga fall, belasta samhällets sociala hjälpverksamhet. Visserligen

skulle frågan om pensionsrätten i detta fall lösas, därest utomäktenskapliga

harn bleve lagligen arvsberättigade efter fadern. Med hänsyn till de vittutseende

spörsmål, som de sakkunniga för kodifiering av ärvdabalken fåll

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 44.

sig förelagda, måste man emellertid ställa sig tveksam rörande möjligheten

att få denna lagstiftningsfråga slutligt ordnad inom en nära framtid. Däremot

föreställer utskottet sig, att det skulle vara en jämförelsevis enkel

åtgärd att genom ändring av de statliga pensionsreglementena tillförsäkra

utomäktenskapliga barn pensionsrätt i likhet med barn av äktenskaplig

börd. Denna fråga skulle alltså utbrytas från sitt samband med det mera

omfattande spörsmålet örn de utomäktenskapliga barnens arvsrätt och

torde, såvitt utskottet kan finna, kunna lösas utan att ett ställningstagande

till nämnda spörsmål föregripes.

I motionerna har ifrågasatts, att pensionsrätten skulle göras beroende av

att fadern varit underhållsskyldig gentemot barnet. Huruvida en dylik begränsning

är påkallad, synes enligt utskottets mening tveksamt. Dels saknas

givetvis någon motsvarande begränsningsregel i fråga om barn av äktenskaplig

börd, och dels torde de fall, där civilrättslig försörjningsplikt från

faderns sida ej förelegat, vara relativt fåtaliga. Framhållas må även, att begränsningsregeln

skulle medföra, att barnpensionen skulle upphöra att utgå

samtidigt med att försörjningsplikten upphör, vilket kan inträffa så snart

barnet fyllt 16 år, medan däremot pension åt äktenskapligt barn utgår intill

dess barnet fyllt 19 år.

Då det anförda synes utskottet imiebära goda skäl för att riksdagen hos

Kungl. Majit anhåller örn utredning och förslag i förevarande ämne örn

möjligt till nästkommande års riksdag, får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande motioner 1: 266

och II: 299, må i skrivelse till Kungl. Majit hemställa om

skyndsam utredning i syfte att pensionsrätt enligt de statliga

familjepensionsreglementena må tillkomma utomäktenskapliga

barn samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill

utredningen kan giva anledning.

Stockholm den 24 maj 1945.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Åkerberg, Sandén*, Sandström, Sundvik, Friggeråker,

Leander, Edin och Lindblom;

från andra kammaren: herrar Paulsen, Andersson i Munkaljungby, Mattsson,

von Seth*, Persson i Norrby, Fagerholm och Persson i Landafors.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 44.

5

Reservation

av herr Mattsson, som ansett att utskottets yttrande och förslag bort hava

följande lydelse:

»Av det anförda framgår, att den i motionerna berörda frågan omfattas

av redan pågående utredning rörande de utomäktenskapliga barnens rättsliga

ställning i allmänhet och att dessa barn automatiskt skulle erhålla pensionsrätt,

örn och när arvsrätt efter fadern tillerkännes dem. Resultatet av

denna utredning kan förväntas bliva förelagt 1947 års riksdag. Vid angivna

förhållanden finner utskottet icke anledning tillstyrka, att riksdagen nu

skulle i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa örn särskild utredning i ärendet.

Utskottet hemställer förty,

att förevarande motioner 1: 266 och II: 299 icke må till

någon riksdagens åtgärd föranleda.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:323 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om rätt till familjepension i vissa fall för utom äktenskap födda barn efter befattningshavare eller arbe a1 i texten