Utlåtande i anledning av väckta motioner om rätt till familjepension i vissa fall för utom äktenskap födda barn efter befattningshavare eller arbetare i statens tjänst.
1945-05-24 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1945:44, Utlåtande i anledning av väckta motioner om rätt till familjepension i vissa fall för utom äktenskap födda barn efter befattningshavare eller arbetare i statens tjänst.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 44.
1
Nr 44.
Ankom till riksdagens kansli den 24 maj 1945 kl. 1 em.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om rätt till familjepension
i vissa fall för utom äktenskap födda barn efter
befattningshavare eller arbetare i statens tjänst.
I två likalydande, till bankoutskottet hänvisade motioner, nr 266 i första
kammaren av herr Löfgren jämte tre av kammarens övriga ledamöter och
nr 299 i andra kammaren av herrar Lindahl och Spångberg, har hemställts,
»att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn
skyndsam utredning i syfte att barn efter befattningshavare eller arbetare
i statens tjänst, som avlidit, samt barnet ej uppnått 19 års ålder eller ock är
varaktigt oförmöget till arbete, må komma i åtnjutande av pension även då
befattningshavaren eller arbetaren icke varit gift, men civilrättslig försörjningsplikt
mot barnet förefunnits».
Beträffande de skäl, som anförts för det i motionerna framställda yrkandet,
får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionen I: 266.
I 2 § 2 mom. allmänna familjepensionsreglementet stadgas, att familjepension
eller familjelivränta tillkommer efterlevande make, som ej ingått
nytt äktenskap, frånskild make (enligt i 2 § 3 mom. ingående föreskrift)
samt arvsberättigat barn, vilket ej uppnått 19 års ålder. En motsvarighet
till detta stadgande återfinnes i 2 § 2 mom. 1942 års familjepensionsreglemente
för arbetare.
I motionerna har framhållits bland annat följande.
»Som av nämnda stadganden framgår är pensionsrätten för efterlevande
barn avhängig därav, att barnet är arvsberättigat. Därigenom bliva alltså vissa
utom äktenskapet födda barn icke berättigade att uppbära pension efter
fader, som varit anställd i statstjänst och som erlagt avgift till familjepensionering
enligt reglementets bestämmelser. Ty enligt lag den 8 juni 1928
om arv, 3 kap. 2 §, är utomäktenskapligt barn berättigat att taga arv endast
för det fall att barnet är trolovningsbarn eller att fadern avgivit förklaring,
att barnet skall hava samma rätt till arv efter honom såsom vore barnet av
äktenskaplig börd. Sådan förklaring, som skall avgivas till den präst som
för kyrkoböckerna i församling där barnet är kyrkobokfört, eller i tillkallat
vittnes närvaro inför landsfiskal eller notarius publicus eller ock i skriftlig,
av två personer bevittnad handling, som företetts inför barnavårdsmannen
eller barnavårdsnämnden, torde av olika skäl icke annat än i undantagsfall
avgivas.
Fallang till riksdagens protokoll 1945. S sami. Nr 44—40.
Bankoutskott ets utlåtande nr ii.
Utskottet.
2
Där de ekonomiska tillgångarna hos avliden statsanställd befattningshavare
icke förslå till underhåll av icke arvsberättigat barn han kan ha, blir
barnet sålunda, om dess moder som väl ofta är fallet saknar medel till barnets
underhåll och uppfostran, hänvisat för sitt uppehälle till understöd av
allmänna medel, vilket är allt annat än en önskvärd ordning, även om numera
den sociala hjälpverksamheten på ett någorlunda tillfredsställande sätt
drar försorg örn olika slag av hjälpbehövande.»
över motionerna har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat utlåtande
från statskontoret, som anfört följande:
Såsom i motionerna framhållits, gäller enligt de statliga familjepensionsreglementena
såsom förutsättning för att avliden anställningshavares barn
skall äga åtnjuta pension efter fadern, att barnet är berättigat taga arv efter
denne. På grund härav uteslutes från pensionsrätt utomäktenskapligt barn,
såvida det icke är trolovningsbarn eller fadern särskilt förklarat barnet
hava samma rätt till arv efter honom som barn av äktenskaplig börd.
I upprepade till riksdagen motionsvägen gjorda framställningar har hemställts
örn sådana lagändringar, att utomäktenskapliga barn bland annat i
arvshänseende jämställes med barn av äktenskaplig börd (se första lagutskottets
utlåtande nr 11/1943). I anledning av i frågan väckt motion har
1936 års riksdag i skrivelse till Kungl. Maj:! anhållit om en allsidig, förutsättningslös
utredning angående de utomäktenskapliga barnens rättsliga
ställning. Är 1941 tillkallades av chefen för justitiedepartementet särskilda
sakkunniga för att biträda nied arbetet på ett sammanförande till en eller
flera större enheter av de under beteckningen nya ärvdabalken sammanförda
lagarna. I direktiven för de sakkunniga (sakkunniga för kodifiering
av ärvdabalken) uttalades bland annat, att med anledning av riksdagens
ovannämnda skrivelse borde närmare övervägas, i vad mån förefintliga olikheter
mellan de bestämmelser, som gällde barn i äktenskap och dem som
gällde barn utom äktenskap, kunde minskas, samt att därvid borde uppmärksammas
frågan om de utomäktenskapliga barnens arvsrätt efter fadern
och fädernefränderna.
Kommer spörsmålet om de utomäktenskapliga barnens civilrättsliga ställning
att få den lösningen, att dessa barn bliva arvsberättigade efter fadern,
följer därmed också att de automatiskt erhålla pensionsrätt. Det i motionerna
berörda spörsmålet faller därför väsentligen inom ramen för den pågående
utredningen. Ehuruväl statskontoret delar motionärernas uppfattning
örn angelägenheten av att en förbättring av de utomäktenskapliga barnens
ställning i pensionshänseende snarast kommer till stånd, anser sig ämbetsverket
med hänsyn till den pågående utredningen dock icke böra tillstyrka,
att detta spörsmål isolerat upptages till avgörande.
Enär enligt de statliga familjepensionsreglementena avliden anställningshavares
barn må åtnjuta pension efter fadern endast om barnet är
berättigat taga arv efter denne, uteslutes från pensionsrätt utomäktenskapligt
barn, såvida det icke är trolovningsbarn elier fadern särskilt förklarat
barnet hava samma rätt till arv efter honom som barn av äktenskaplig
börd. De utomäktenskapliga barnen komma emellertid såsom statskontoret
framhållit att automatiskt erhålla pensionsrätt, örn och när arvsrätt efter
fadern tillerkännes dem. 1 avseende å detta spörsmål har ämbetsverket
Bankoutskottets utlåtande nr 44.
3
erinrat, att chefen för justitiedepartementet i anledning av en av 1936 ars
riksdag avlåten skrivelse till Kungl. Majit med anhållan örn utredning angående
dessa barns rättsliga ställning år 1941 tillkallat särskilda sakkunniga
för kodifiering av ärvdabalken med uppgift att därvid bland annat
överväga frågan om de utomäktenskapliga barnens arvsrätt efter fadern och
fädernefränderna. I anledning av i ämnet väckta motioner har första lagutskottet
i ett den 15 mars 1945 dagtecknat utlåtande (nr 20) framhållit,
att det med hänsyn till frågans stora samhälleliga betydelse och i betraktande
av den långa tid, som förflutit efter riksdagens framställning i ämnet,
vore angeläget att erforderliga arbetskrafter ställdes till de sakkunnigas
iörfogande, så att utredningen kunde bedrivas med all möjlig skyndsamhet.
Enligt vad utskottet hade inhämtat, vore avsikten att förelägga 1947 års
liksdag förslag i ämnet. Riksdagen har på hemställan av första lagutskottet
ansett åtgärder i anledning av motionerna icke vara erforderliga.
I detta sammanhang må erinras, att 1936 års riksdag på hemställan av
bankoutskottet i utlåtande nr 75 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till allmänt familjepensionsregleinenle m. m. i skrivelse till
Kungl. Majit (nr 366) anhållit, att Kungl. Majit ville låta verkställa utredning
och för riksdagen framlägga förslag rörande utvidgning av familjepensionsrätten
för barn till att, i den omfattning som funnes skälig, gälla
även manlig befattningshavares eller arbetares barn utom äktenskap. Såsom
framgår av anmälan i propositionen nr 339 till 1941 års riksdag med förslag
till allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen m. m. (sid. 192) Ilar
denna fråga uppskjutits i avbidan på resultatet av ovanberörda inom justitiedepartementet
pågående utredning angående de utomäktenskapliga barnens
rättsliga ställning i allmänhet. Frågan är således alltjämt beroende på Kungl.
Majlis prövning.
1 nu förevarande, till bankoutskottet remitterade motioner föreslås en
skyndsam utredning i syfte att få till stånd sådan ändring av gällande föreskrifter
örn pension at efterlevande barn efter befattningshavare eller arbetare
i statens tjänst, att pensionsräft skulle införas för utomäktenskapligt
barn, mot vilket civilrättslig försörjningsplikt förefunnits från anställningshavarens
sida.
Bankoutskott^ delar den i motionerna uttalade uppfattningen rörande
betydelsen av att pensionsrätter! enligt de statliga familjepensionsreglementena
utsträckes att omfatta jämväl utomäktenskapliga barn. I regel äro
sådana barn beroende av underhåll från faderns sida. Det måste anses
vara naturligt, all detta underhåll efter faderns frånfälle utgår i form av
Pension enligt föreskrivna grunder i stället för att, såsom för närvarande
sker i manga fall, belasta samhällets sociala hjälpverksamhet. Visserligen
skulle frågan om pensionsrätten i detta fall lösas, därest utomäktenskapliga
harn bleve lagligen arvsberättigade efter fadern. Med hänsyn till de vittutseende
spörsmål, som de sakkunniga för kodifiering av ärvdabalken fåll
4
Bankoutskottets utlåtande nr 44.
sig förelagda, måste man emellertid ställa sig tveksam rörande möjligheten
att få denna lagstiftningsfråga slutligt ordnad inom en nära framtid. Däremot
föreställer utskottet sig, att det skulle vara en jämförelsevis enkel
åtgärd att genom ändring av de statliga pensionsreglementena tillförsäkra
utomäktenskapliga barn pensionsrätt i likhet med barn av äktenskaplig
börd. Denna fråga skulle alltså utbrytas från sitt samband med det mera
omfattande spörsmålet örn de utomäktenskapliga barnens arvsrätt och
torde, såvitt utskottet kan finna, kunna lösas utan att ett ställningstagande
till nämnda spörsmål föregripes.
I motionerna har ifrågasatts, att pensionsrätten skulle göras beroende av
att fadern varit underhållsskyldig gentemot barnet. Huruvida en dylik begränsning
är påkallad, synes enligt utskottets mening tveksamt. Dels saknas
givetvis någon motsvarande begränsningsregel i fråga om barn av äktenskaplig
börd, och dels torde de fall, där civilrättslig försörjningsplikt från
faderns sida ej förelegat, vara relativt fåtaliga. Framhållas må även, att begränsningsregeln
skulle medföra, att barnpensionen skulle upphöra att utgå
samtidigt med att försörjningsplikten upphör, vilket kan inträffa så snart
barnet fyllt 16 år, medan däremot pension åt äktenskapligt barn utgår intill
dess barnet fyllt 19 år.
Då det anförda synes utskottet imiebära goda skäl för att riksdagen hos
Kungl. Majit anhåller örn utredning och förslag i förevarande ämne örn
möjligt till nästkommande års riksdag, får utskottet hemställa,
att riksdagen, i anledning av förevarande motioner 1: 266
och II: 299, må i skrivelse till Kungl. Majit hemställa om
skyndsam utredning i syfte att pensionsrätt enligt de statliga
familjepensionsreglementena må tillkomma utomäktenskapliga
barn samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill
utredningen kan giva anledning.
Stockholm den 24 maj 1945.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Åkerberg, Sandén*, Sandström, Sundvik, Friggeråker,
Leander, Edin och Lindblom;
från andra kammaren: herrar Paulsen, Andersson i Munkaljungby, Mattsson,
von Seth*, Persson i Norrby, Fagerholm och Persson i Landafors.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Bankoutskottets utlåtande nr 44.
5
Reservation
av herr Mattsson, som ansett att utskottets yttrande och förslag bort hava
följande lydelse:
»Av det anförda framgår, att den i motionerna berörda frågan omfattas
av redan pågående utredning rörande de utomäktenskapliga barnens rättsliga
ställning i allmänhet och att dessa barn automatiskt skulle erhålla pensionsrätt,
örn och när arvsrätt efter fadern tillerkännes dem. Resultatet av
denna utredning kan förväntas bliva förelagt 1947 års riksdag. Vid angivna
förhållanden finner utskottet icke anledning tillstyrka, att riksdagen nu
skulle i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa örn särskild utredning i ärendet.
Utskottet hemställer förty,
att förevarande motioner 1: 266 och II: 299 icke må till
någon riksdagens åtgärd föranleda.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1945:323 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om rätt till familjepension i vissa fall för utom äktenskap födda barn efter befattningshavare eller arbe a1 i texten