Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande nr 48

1945-05-31 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1945:48, Bankoutskottets utlåtande nr 48

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48.

9

Nr 48.

Ankom till riksdagens kansli den 31 maj 1945 kl. 3 em.

Utlåtande i anledning au styrelsens för riksdagsbiblioteket framställning

om uppfattning till högre lönegrad av befattningarna

såsom förste och andre bibliotekarie vid biblioteket
-

I skrivelse till bankoutskottet den 21 februari 1945 har styrelsen för riksdagsbiblioteket

gjort framställning om uppfattning till högre lönegrad av

befattningarna såsom förste och andre bibliotekarie vid biblioteket och därvid

anfört följande:

Kungl. Maj:t har i årets statsverksproposition, Utgifterna s. 5—15, upptagit

till behandling frågan örn löneställningen för de vetenskapligt utbildade

tjänstemännen vid statens arkiv, bibliotek och museer och därvid förordat en

uppflyttning av andre arkivarie^ andre bibliotekarier och andre intendenter

från A 21 till A 22. Samma anställnings- och lönevillkor, som gälla för

andre bibliotekarierna vid nämnda verk, gälla och ha alltid gällt

även för motsvarande befattningar vid riksdagsbiblioteket. Kompetenskraven

äro likaledes desamma. De arbetsuppgifter, som äro anförtrodda berörda

tjänstemän vid riksdagsbiblioteket, måste dessutom sägas vara minst lika

omfattande och krävande som de motsvarande kategori löntagare vid statliga

bibliotek utföra. Med hänsyn härtill hemställer styrelsen för riksdagsbiblioteket,

att andre bibliotekariebefattningarna vid biblioteket måtte uppflyttas

från RA 21 till den högre lönegrad, som nied anledning av Kungl.

Maj:ts ovannämnda framställning kan komma att av riksdagen fastställas

för samma tjänster vid de statliga biblioteken.

Kungl. Maj:t föreslår därjämte, att i gällande tjänstebenämningar för de

vetenskapligt utbildade tjänstemännen vid statens bibliotek benämningen

»andre» i tjänstebenämningen andre bibliotekarie bör utgå. Styrelsen för

riksdagsbiblioteket hemställer med anledning därav, att samma ändring av

tjänstebenämningen måtte vidtagas för riksdagsbibliotekets andre bibliotekarier.

Styrelsen finner sig i samband med ovan gjorda hemställan om uppflyttning

i högre lönegrad av andre bibliotekariebefattningama vid biblioteket

även böra upptaga till behandling frågan örn förste bibliotekarietjänstens

placering på löneskalan. Av samtliga statliga sådana befattningar

i landet är den vid riksdagsbiblioteket ensam placerad i 24 lönegraden.

Alla övriga tillhöra 26 lönegraden. Likväl äro samma höga kompetensfordringar

stadgade för alla dessa tjänster. Icke heller påvilar denne riksdagsbibliotekets

tjänsteman mindre betydelsefulla, ansvarsfulla eller krävande

göromål. Ilan är genom sin ställning som överbibliotekariens ställ
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 48.

företrädare och närmaste man och som dennes medhjälpare vid en rad maktpåliggande

arbeten delvis att anse som sous-chef. Detta framgår även avhans

uppgift att biträda överbibliotekarien med ledning, övervakning och

kontroll över det dagliga arbetet å låne- och katalogiseringsavdelningarna,

vilket förhållande dessutom framhäver hans administrativa funktioner och

hans karaktär av avdelningsföreståndare. Att för nämnda arbetsuppgifter

krävas synnerlig skicklighet, mångårig erfarenhet och stora bokliga kunskaper

är uppenbart. Lika uppenbart är, att hans åliggande att redigera och

utgiva bibliotekets kataloger, år.sbibliografien över Sveriges offentliga publikationer

samt de årliga förteckningarna över bibliotekets nyförvärv, att dessutom

verkställa bibliografiska gransknings- och kontrollarbeten samt att

förestå den årliga revisionen av bibliotekets samlingar förutsätter utomordentliga

kvalifikationer som biblioteksman, personlig duglighet och förmåga

att organisatoriskt behärska omfattande arbetsuppgifter. Med hänsyn till

samtliga dessa förhållanden lärer med fog kunna göras gällande, att hans

arbetsuppgifter och tjänsteställning äro fullt jämförbara med övriga statliga

förste bibliotekariers och att därför rimlighet och billighet kräva likställighet

även beträffande löneförmåner.

Örn den föreslagna uppf lyftningen av andre bibliotekarietjänsterna vidtages

och dessa placeras i 22 lönegraden eller till och med — som motionsvis

yrkats — i 23 lönegraden bleve dessutom skillnaden i lönehänseende mellan

andre och förste bibliotekarietjänsterna vid riksdagsbiblioteket så ringa,

att den lönetekniskt måste stämplas som principiellt felaktig och ledande till

betänkliga konsekvenser. Så skulle l. ex. en andre bibliotekarie — om Kungl.

Maj:ts förslag bifalles — efter 2 ålderstillägg och — om motionärernas förslag

bifalles — redan efter 1 ålderstillägg befinna sig i samma löneklass som

en nyutnämnd förste bibliotekarie.

Styrelsen finner sig dessutom böra framhålla, att detta säregna undantagsförhållande

— att riksdagsbibliotekets förste bibliotekarietjänst avlönas

sämre än alla övriga — kan visa sig ofördelaktigt påverka bibliotekets själva

funktionsduglighet. Det är nämligen högst sannolikt, att en försämrad rekrytering

till såväl högre som lägre befattningar måste bli följden därav.

Detta gäller först och främst vid konkurrens till förste bibliotekarietjänsten.

Att högt kvalificerade, för sådan tjänst fullt kompetenta personer utanför

bibliotekets egen tjänstemannakår skulle önska konkurrera om en så pass

mindrebetald syssla är föga troligt. I varje fall lämna närmaste ledigförklaringar

av tjänsten ifråga otvivelaktigt stöd för detta påstående. Men även rekryteringen

till lägre tjänster inom biblioteket lärer på ett ofördelaktigt sätt

bli påverkad av nämnda undantagsförhållande, eftersom denna förste bibliotekarietjänst

med en avlöning obetydligt högre än en andre bibliotekarielön

knappast kan verka lockande på en akademiskt högt meriterad och verkligt

dugande begåvning och arbetskraft, allra minst då han måste betrakta denna

tjänst som en kanske problematisk och .säkerligen mycket avlägsen avancemangsgrad

och dessutom troligen även som slutmålet på sin biblioteksmannabana.

Styrelsen vill till slut framhålla, att vid de tillfällen frågan örn förste bibliotekarietjänstens

uppflyttning tidigare varit föremål för riksdagens prövning,

lönenämnden för riksdagens verk varje gång förordat en sådan uppflyttning.

Med åberopande av vad sålunda anförts får styrelsen hemställa, att förste

bibliotekariebefattningen vid riksdagsbiblioteket måtte uppflyttas från RA 24

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48.

11

till RA 26 eller till den högre lönegrad, som med anledning av Kungl. Maurts

ovannämnda framställning kan komma att av riksdagen fastställas för samma

tjänster vid de statliga biblioteken.

Utskottet bär inhämtat yttrande från lönenämnden för riksdagens verk,

som i skrivelse den 20 mars 1945 anfört följande:

Vad först beträffar frågan örn uppflyttning av andre bibliolekariebefattningarna

till högre lönegrad, sammanhänger denna fråga såsom av biblioteksstyrelsens

framställning närmare framgår med spörsmålet örn löneställningen

för de vetenskapligt utbildade tjänstemännen vid bland andra statens

bibliotek. Detta spörsmål är för närvarande föremål för riksdagens prövning

i anledning av Kungl. Majrts i årets statsverksproposition framlagda

förslag i ämnet. Lönenämnden vill i detta sammanhang erinra, att 1944 års

riksdag medgivit, att samma anställnings- och avlöningsförmåner, som vid

sistnämnda års riksdag fastställts för de vetenskapligt utbildade amanuenserna

vid de statliga biblioteken, skola gälla för motsvarande befattningshavare

vid riksdagsbiblioteket. Med hänsyn till den jämställdhet i lönehänseende,

som sålunda ansetts böra vara förhanden mellan vissa vetenskapligt

utbildade befattningshavare vid de statliga biblioteken och riksdagsbiblioteket

och då kompetensfordringarna för andre bibliotekarierna vid nämnda

institutioner äro överensstämmande samt arbetsuppgifterna i stort sett torde

få anses likartade, anser sig lönenämnden böra tillstyrka den föreliggande

framställningen i denna del. Lönenämnden tillstyrker likaledes styrelsens förslag

om ändrad tjänstebenämning för andre bibliotekariebefattningarna vid

riksdagsbiblioteket.

Vad därefter angår frågan om uppflyttning av förste bibliotekariebefattningen

(lönegrad RA 24) till högre lönegrad vill lönenämnden erinra, att

denna fråga tidigare varit föremål för lönenämndens prövning, senast år

1937. I sitt utlåtande den 15 februari 1937 i det då föreliggande ärendet

framhöll lönenämndens majoritet bland annat — under erinran att vissa

arbetsuppgifter fråntagits förste bibliotekarien och andra tillagts honom —

att det kunde ifrågasättas, huruvida förste bibliotekariens arbetsuppgifter

vore av sådan art och omfattning, att en uppflyttning av befattningen kunde

anses berättigad. Oaktat sin sålunda uttalade tveksamhet ansåg sig lönenämndens

majoritet i betraktande av vad biblioteksstyrelsen anfört och under

åberopande av lönenämndens tidigare i ärendet avgivna utlåtanden icke

vilja motsätta sig det ifrågavarande förslaget. En av lönenämndens ledamöter

ansåg för sin del icke tillräckliga skäl föreligga för uppflyttning av förste

bibliotekariebefattningen.

I likhet med vad som varit fallet vid de föregående tillfällen, då frågan

varit föremål för bankoutskottets prövning, fann sig 1937 års bankoutskott

icke böra ingå lill riksdagen med förslag örn förste bibliotekariebefattningens

placering i högre lönegrad.

1 anledning av den förevarande framställningen vill lönenämnden framhålla,

alt den skillnad i lönehänseende, som föreligger mellan förste bibliotekarierna

vid de statliga biblioteken och riksdagsbiblioteket, förelåg även vid

den tidpunkt, då bankoutskottet fattade sitt omförmälda beslut. Enligt lönenämndens

uppfattning lia därefter några ytterligare omständigheter icke

tillkommit, som kunna föranleda lönenämnden att frångå den tveksamhet

angående det berättigade i en högre lönegradsplacering för ifrågavarande befattning,

varåt lönenämnden givit uttryck i sitt ovanberörda utlåtande. Då

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 48.

Utskottet.

emellertid med hänsyn till rekryteringen av tjänsten vissa skäl kunnat tala

för en förbättring av befattningens lönegradsplacering, har lönenämnden

ansett sig böra vidhålla sin förut uttalade mening och finner sig sålunda icke

böra motsätta sig biblioteksstyrelsens härutinnan framlagda förslag.

Utskottet vill erinra, att innevarande riksdag med bifall till statsutskottets

förslag i utlåtande nr 8 bemyndigat Kungl. Maj:t att vidtaga vissa av utskottet

angivna ändringar i personalförteckningarna för de s. k. lärda verken,

att tillämpas från och med budgetåret 1945/46. Beslutet innebär, att

andre arkivarier, andre bibliotekarier och andre intendenter skola från och

med den 1 juli 1945 uppflyttas från lönegraden A 21 till A 23. I samband

härmed skall ordet »andre» uteslutas ur benämningen för ifrågavarande

tjänster. För de två andre bibliotekariebefattningarna vid riksdagsbiblioteket

gälla samma kompetensfordringar som för andre bibliotekarierna vid statliga

bibliotek. I stort sett hava ifrågavarande tjänstemän vid riksdagsbiblioteket

och vid de statliga biblioteken samma arbetsuppgifter, och deras löneställning

har också hittills varit densamma. I anslutning till riksdagens beslut

beträffande andre bibliotekariebefattningama vid de statliga biblioteken

torde, såsom biblioteksstyrelsen föreslagit och lönenämnden för riksdagens

verk tillstyrkt, andre bibliotekariebefattningarna vid riksdagsbiblioteket böra

under den ändrade benämningen bibliotekarier uppflyttas från lönegraden

RA 21 till lönegraden RA 23.

Befattningen såsom förste bibliotekarie vid riksdagsbiblioteket är för närvarande

placerad i lönegraden RA 24. Förslag om befattningens uppflyttning

till 26 lönegraden har tidigare varit föremål för behandling av bankoutskottet

och riksdagen utan att hittills ha föranlett något positivt beslut. Med hänsyn

till det förändrade läge, vari frågan skulle komma, därest andre bibliotekarierna

vid riksdagsbiblioteket uppflyttas i 23 lönegraden, finner utskottet

sig nu böra biträda det av biblioteksstyrelsen framlagda, av lönenämnden

för riksdagens verk tillstyrkta förslaget om befattningens placering

i 26 lönegraden. Därigenom skulle befattningen komma att i lönehänseende

bli jämställd med förste bibliotekariebefattningarna vid de statliga

biblioteken. För en dylik placering talar — förutom att kompetensfordringar

och arten av arbetsuppgifter för nämnda befattningar synas vara jämförliga

— främst det förhållandet, att skillnaden i löneställning mellan förste och

andre bibliotekarierna eljest skulle bli alltför ringa, vilket ur olika synpunkter,

icke minst med hänsyn till rekryteringen, måste betecknas såsom mindre

tillfredsställande.

Den ifrågasatta förändringen i lönegradsplaceringen för bibliotekarierna

vid riksdagsbiblioteket torde böra tillämpas från och med den 1 juli 1945.

Nuvarande innehavare av befattningarna torde nämnda dag utan nytt kungörelseförfarande

böra erhålla de nya högre tjänsterna. Av uppflyttningen

betingade ändringar i den vid avlöningsreglementet för riksdagens verk fogade

tjänsteförteckningen (se bankoutskottets uti. nr 60/1939) ävensom i den

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48.

13

för biblioteket fastställda personalförteckningen (se bankoutskottets uti. nr

75/1939) torde böra beslutas av riksdagen, att gälla från och med den 1

juli 1945.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av styrelsens för riksdagsbiblioteket

förevarande framställning, må, med tillämpning från

och med den 1 juli 1945,

dels godkänna sådan ändring av den vid avlöningsreglementet

för riksdagens verk fogade tjänsteförteckningen, i vad

densamma avser riksdagsbiblioteket, att de för närvarande

i lönegraderna RA 21 och RA 24 uppförda befattningarna såsom

andre bibliotekarie och förste bibliotekarie hänföras till

lönegraden RA 23 respektive lönegraden RA 26 samt att

tjänstebenämningen för förstnämnda befattning ändras till

bibliotekarie,

dels ock besluta, att personalförteckningen för riksdagsbiblioteket

skall i nedan angiven del erhålla följande ändrade

lydelse:

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 förste bibliotekarie ............................ RA 26

2 bibliotekarier ................................ » 23

Stockholm den 31 maj 1945.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERRERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Åkerberg, Sandström, Leander*, Edin, Löfgren,

Andersson i Tidaholm och Näsgård*;

från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen, Andersson i Munkaljungby,

Mattsson, Nilsson i Landskrona, Stjärne, fru Humla och herr Fagerholm.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.