Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till vissa ändringar i allmänna tjänsteoch familjepensionsreglementena, 1942 års tjänstepensionsreglemente för arbetare samt folkskolans tjänsteoch familjepensionsreglementen, m. m.
1945-06-19 · 20 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 18 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1945:56, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till vissa ändringar i allmänna tjänsteoch familjepensionsreglementena, 1942 års tjänstepensionsreglemente för arbetare samt folkskolans tjänsteoch familjepensionsreglementen, m. m.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 56.
1
Nr 56.
Ankom till riksdagens kansli den 24 maj 1945 kl. 3 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till
vissa ändringar i allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena,
1942 års tjänstepensionsreglemente
för arbetare samt folkskolans tjänste- och familjepensionsreglementen,
m. m.
I en den 2 mars 1945 dagtecknad proposition nr 219, som hänvisats till
bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Maj:t, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att dels godkänna vid propositionen
fogade förslag till kungörelser örn ändring i vissa delar av allmänna tjänstepensionsreglementet
den 30 december 1941 (nr 1008), örn ändrad lydelse av
23 § allmänna familjepensionsreglementet den 30 december 1941 (nr 1009),
om ändring i vissa delar av reglementet den 12 juni 1942 (nr 452) angående
tjänstepension för arbetare i statens tjänst (1942 års tjänstepensionsreglemente
för arbetare), örn ändring i vissa delar av folkskolans tjänstepensionsreglemente
den 18 juli 1942 (nr 699) samt om ändring i vissa delar av folkskolans
familjepensionsreglemente den 18 juli 1942 (nr 700), dels ock bemyndiga
Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med vad i propositionen
föi ordats meddela bestämmelser örn tillämpning av allmänna tjänsteoch
familjepensionsreglementena beträffande vissa förutvarande landsfiskaler
m. fl., besluta i fråga om familjepension i vissa fall till efterlevande till
arbetare i statens tjänst, vilken avlidit under tiden 1 juli 1942—30 juni 1945
utan att vid frånfälle! vara underkastad 1942 års familjepensionsreglemente
för arbetare, meddela pensionsbestämmelser för arbetare, som äro underkastade
1942 års tjänste- och familjepensionsreglementen för arbetare och övergå
till icke pensionsberättigande tjänstemannaanställning, meddela bestämmelser
angående ersättning till växelstationsföreståndare, som entledigats till
följd av växelstations automatisering, besluta om reglering av pensionerna
lör vissa f. d. anställningshavare vid Lund—Trelleborgs järnväg samt besluta
om reglering av pensionsförhållandena för vissa lärare, som varit anställda
vid mindre folkskolor eller såsom biträdande lärare, m. fl.
Berörda kungörelseförslag äro av följande lydelse:
Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 8 sami. Nr 56.
1
2
Bankoutskottets utlåtande nr 56.
Förslag
till
kungörelse om ändring i vissa delar av allmänna tjänstepensionsreglementet
den 30 december 1941 (nr 1008).
Härigenom förordnas, dels att rubriken till 31 § 1 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet
den 30 december 1941 samt 3 punkten i samma moment
och 34 § reglementet skola erhålla ändrad lydelse på sätt av det följande
framgår, dels ock att 1 punkten övergångsbestämmelserna till reglementet
skall upphöra att gälla.1
31 §.
1 mom. Försvarsdepartementet, försvarets sjukvårdsförvaltning, arméförvaltningen,
marinförvaltningen, flygförvaltningen, försvarsstaben, armén/marinen
och flygvapnet.
3. Beställningshavare, som---tid, nämligen
a) officer (musikdirektör), underofficer ^musikunderofficer) samt beställningshavare
tillhörande den i manskapsavlöningsreglementet intagna löneplanen
Mb tid, under vilken beställningshavaren efter fyllda 21 år innehaft med
tjänstepensionsrätt icke förenad fast anställning såsom manskap vid försvarsväsendet,
samt annan beställningshavare två tredjedelar av sådan tid;
b) beställningshavare, som---Kungl. Majit bestämmer;
c) beställningshavare, som---sådan anställning; samt
d) beställningshavare, som---vid försvarsväsendet.
Annan icke-ordinarie---manskap vid försvarsväsendet.
Vid tjänstårsberäkning---till efterrättelse.
34 §.
Nionde huvudtiteln.
Länsveterinärer.
För befattning såsom länsveterinär skola tillämpas det tjänstepensionsavdrag
och det tjänstepensionsunderlag, som enligt 7 § 2 mom. och 16 § 2
mom. gälla för lönegraden A 26.
1 Senaste lydelse av rubriken till 31 § 1 mom. och 3 punkten i samma moment, se 1944: 468
samt av 34 §, se 1942: 690.
Bankoutskottets utlåtande nr 56.
3
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1945. För lantbruksingenjör,
som efter ikraftträdandet tillhör lönegraden A 21 civila avlöningsreglementet,
skall 34 § alltjämt tillämpas i sin hittillsvarande lydelse.
Förslag
till
kungörelse om ändrad lydelse av 23 § allmänna familjepensionsreglementet
den 30 december 1941 (nr 1009).
Härigenom förordnas, att 23 § allmänna familjepensionsreglementet den 30
december 19411 skall erhålla följande ändrade lydelse.
23 §.
Nionde huvudtiteln.
Länsveterinärer.
För befattning såsom länsveterinär skola tillämpas det fänri Ijepensionsavdrag
och det familjepensionsunderlag, som enligt 6 § 2 mom. och 11 § 2 mom.
gälla för lönegraden A 26.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1945. För lantbruksingenjör,
som efter ikraftträdandet tillhör lönegraden A 21 civila avlöningsreglementet,
skall 23 § alltjämt tillämpas i sin hittillsvarande lydelse.
1 Senaste lydelse, se 1912: 691.
4
Bankoutskottets utlåtande nr 56.
Förslag
till
kungörelse om ändring i vissa delar av reglementet den 12 juni
1942 (nr 452) angående tjänstepension för arbetare i statens tjänst
(1942 års tjänstepensionsreglemente för arbetare).
Härigenom förordnas, dels att 1 § 1 mom. reglementet den 12 juni 1942
angående tjänstepension för arbetare i statens tjänst (1942 års tjänstepensionsreglemente
för arbetare) skall erhålla ändrad lydelse på sätt av det följande
framgår, dels ock att nuvarande 4 mom. i 14 § reglementet skall benämnas
5 mom. samt att i sistnämnda paragraf skall införas ett nytt moment,
betecknat 4 mom. och av den lydelse, som nedan angives.
1 §•
1 mom. Detta reglemente---och förvärvskälla.
Såsom förutsättning----för vilken gäller en arbetstid av normal om
fattning.
Vid tillämpning av stadgandet under d) här ovan skall med arbetaranställning
i statens tjänst likställas
a) följande militära tjänstgöring, i den mån den icke inbegripes i den
tjänstgöring, som jämlikt 27 § 1 mom. A värnpliktslagen åligger värnpliktiga
i allmänhet, nämligen utbildning enligt 27 § 1 mom. B—D värnpliktslagen
samt utbildning till flygförare, bombfällare och navigatör, flygskytt
eller reservofficer eller till fänrik vid sjövärnskåren;
b) fast anställning såsom manskap vid försvarsväsendet samt tjänstgöring,
under vilken anställningshavare enligt beslut, meddelat med stöd av 7 § 1
eller 2 mom. manskapsavlöningsreglementet, skall för där avsett ändamål anses
hava innehaft sådan anställning, dock allenast till den del anställningen
innehafts eller tjänstgöringen fullgjorts utöver en tid av tre år; samt
c) såvitt angår den, som vid statens övertagande helt eller delvis av kommunalt
driven verksamhet eller enskilt företag eller i samband med dylik
verksamhets eller företags nedläggande övergått till anställning i statens
tjänst och vilken icke är undantagen från reglementets tillämpning, anställning
hos den föregående arbetsgivaren.
Vad i---äga tillämpning.
* 14 §.
4 mom. Såsom tjänstår må ytterligare tillgodoräknas två tredjedelar av
tid för sådan i 1 § 1 mom. tredje stycket a) omförmäld tjänstgöring, som en
-
Bankoutskottets utlåtande nr 56.
5
ligt vad i nämnda stycke sägs skall för där avsett ändamål likställas med arbetaranställning
i statens tjänst, dock endast i den mån sådan tid ej tillgodoräknats
enligt föreskrifterna i 1—3 mom.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1945.
Förslag
till
kungörelse om ändring i vissa delar av folkskolans tjänstepensionsreglexnente
den 18 juli 1942 (nr 699).
Härigenom förordnas, att 5 § 1 mom. och 12 § 2 mom. folkskolans tjänstepensionsreglemente
den 18 juli 1942 skola erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives.
5 §•
1 mom. Såsom tjänstepensionsavdrag —--pensionsavdraget verk
ställes.
Har ordinarie---högre lönegraden.
För ordinarie befattningshavare, vilken antingen utan något sitt förvållande
förflyttats till befattning i lägre lönegrad eller ock förflyttats till befattning
i samma lönegrad och därefter enligt vad därom är stadgat äger
åtnjuta den särskilda löneförmån, varom i 8 § 1 mom. andra stycket folkskolans
avlöningsreglemente förmäles, skall tillämpas det tjänstepensionsavdrag,
som gäller för den tidigare innehavda befattningen.
12 §.
2 morn. För ordinarie befattningshavare, vilken antingen utan något sitt
förvållande förflyttats till befattning i lägre lönegrad eller ock förflyttats
till befattning i samma lönegrad och därefter enligt vad därom är stadgat
äger åtnjuta den särskilda löneförmån, varom i 8 § 1 mom. andra stycket
folkskolans avlöningsreglemente förmäles, må grundbeloppet av tjänstepension
icke understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats, därest förflyttningen
icke ägt rum.
Vad sålunda---andra stycket.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1945.
6
Bankoutskottets utlåtande nr 56.
Förslag
till
kungörelse om ändring i vissa delar av folkskolans familjepensionsreglemente
den 18 juli 1942 (nr 700).
Härigenom förordnas, att 6 § 1 mom. och 10 § 2 mom. folkskolans familjepensionsreglemente
den 18 juli 1942 skola erhålla ändrad lydelse pa sätt nedan
angives.
6 §•
1 morn. Såsom familjepensionsavdrag — — — pensionsavdraget verkställes.
Har ordinarie —---högre lönegraden.
För ordinarie befattningshavare, vilken antingen utan något sitt förvållande
förflyttats till befattning i lägre lönegrad eller ock förflyttats till befattning
i samma lönegrad och därefter enligt vad därom är stadgat äger åtnjuta
den särskilda löneförmån, varom i 8 § 1 mom. andra stycket folkskolans
avlöningsreglemente förmäles, skall tillämpas det familjepensionsavdrag, som
gäller för den tidigare innehavda befattningen.
10 §.
2 mom. I fråga om ordinarie befattningshavare, vilken antingen utan något
sitt förvållande förflyttats till befattning i lägre lönegrad eller ock förflyttats
till befattning i samma lönegrad och därefter enligt vad därom är stadgat
äger åtnjuta den särskilda löneförmån, varom i 8 § 1 mom. andra stycket
folkskolans avlöningsreglemente förmäles, må familjepensionstalet icke understiga
det belopp, vartill det skulle hava beräknats, därest förflyttningen
icke ägt rum.
Vad sålunda---stycket avses.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1945.
Bankoutskoltets utlåtande nr 56.
7
1. Vissa ändringar i 31 § 1 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet.
Enligt rubriken till 31 § 1 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet äga
bestämmelserna i nämnda moment tillämpning å beställnings (befattnings) - havare tillhörande vissa angivna till försvarsväsendet hörande institutioner,
bland dem kemiska anstalten. Såvitt angår nämnda anstalt äro momentets
bestämmelser tillämpliga å viss på anstaltens personalförteckning uppförd
civilmilitär personal, nämligen två tygförvaltare.
I 31 § 1 mom. 3 punkten allmänna tjänstepensionsreglementet meddelas
vissa särskilda tjänstårsberäkningsbestämmelser, vilka — oavsett stadgandena
i 17 § reglementet — äro tillämpliga å beställningshavare, som avses i
militära avlöningsreglementet eller manskapsavlöningsreglementet, ävensom
beställningshavare å reservstat. Enligt 3 punkten a) må officer (musikdirektör)
, underofficer (musikunderofficer), högbåtsman och flaggkorpral helt tillgodoräkna
tid, under vilken beställningshavaren efter fyllda 21 år innehaft
med tjänstepensionsrätt icke förenad fast anställning såsom manskap
vid försvarsväsendet. Annan nu avsedd beställningshavare må tillgodoräkna
sådan tid till två tredjedelar. Med flottans högbåtsmansbeställningar jämförliga
beställningar såsom s. k. långtjänstunderbefäl finnas numera inrättade vid
armén, kustartilleriet och flygvapnet. Vid flygvapnet ha nämligen genom
1942 års försvarsbeslut inrättats ett antal överfurirsbeställningar, och vid armén
och kustartilleriet ha sådana beställningar tillkommit genom beslut vid
1944 års riksdag.
Med hänsyn till beslutad omorganisation av försvarets forskningsverksamhet
bör kemiska anstalten icke vidare i rubriken till 31 § 1 mom. allmänna
tjänstepensionsreglementet medtagas vid angivandet av de institutioner, å
vilka momentets bestämmelser äro tillämpliga. I förevarande proposition
framlägges förslag om härav betingad ändring i reglementet.
I fråga om rätt att såsom tjänstår i pensionshänseende tillgodoräkna tid
för icke pensionsberättigande manskapsanställning ha överfurirema vid armén,
kustartilleriet och flygvapnet ansetts böra likställas med flottans högbåtsmän.
Förslag framlägges nu om sådan ändring i 31 § 1 mom. 3 punkten
a) allmänna tjänstepensionsreglementet, att samtliga till löneplan Mb manskapsavlöningsreglementet
hänförliga beställningshavare -—- oberoende av örn
de tillhöra armén, flottan, kustartilleriet eller flygvapnet •— äga såsom tjänstår
utan reduktion tillgodoräkna tid, under vilken de efter fyllda 21 år innehaft
med tjänstepensionsrätt icke förenad fast anställning såsom manskap
vid försvarsväsendet.
2. Ändrade pensionsbestämmelser för lantbruksingenjörer.
Gällande personalförteckning för statens lantbruksingenjörer upptager 24
lantbruksingenjörer i lönegraden A 21 civila avlöningsreglementet. Av de nuvarande
tjänstinnehavarna kvarstå emellertid 8 befattningshavare efter sådan
anmälan, som avses i 66 § 1 mom. första stycket c) civila avlöningsreglemen
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande nr 56.
tet, på äldre lönestat; dessa lantbruksingenjörer äro underkastade 1921 års
avlöningsreglemente för allmänna civilförvaltningen och tillhöra därvid lönegraden
B 21. I pensionshänseende tillämpas för lantbruksingenjör, å vilken
civila avlöningsreglementet äger tillämpning, allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena
och för lantbruksingenjör, som kvarstår på äldre lönestat,
1934 års civila tjänstepensionsreglemente och 1936 års allmänna familjepensionsreglemente.
Enligt samtliga nu nämnda pensionsreglementen skola, i
anslutning till att lantbruksingenjörerna utöver lön äga åtnjuta arvode enligt
taxa, för lantbruksingenjör tillämpas de pensionsunderlag och pensionsavdrag,
som gälla för ordinarie tjänsteman i 26 lönegraden. För lantbruksingenjör,
som vid statens övertagande den 1 juli 1937 ägde delaktighet i civilstatens
änke- och pupillkassa, gälla vissa övergångsbestämmelser till de båda familjep
ensionsreglementena.
Med bifall till propositionen nr 122 har innevarande riksdag (riksd. skr.
nr 257) beslutat, att lantbruksingenjörerna skola göras oberoende av taxeinkomster
och uppflyttas i lönegraden A 28 civila avlöningsreglementet. Vid
löneregleringen — som är avsedd att genomföras vid ingången av budgetåret
1945/46 — skola de nu å äldre lönestat kvarstående lantbruksingenjörerna
medgivas övergå å civila avlöningsreglementet. Av de nuvarande lantbruksingenjörema
äro 1 på äldre lönestat kvarstående befattningshavare och 8 under
civila avlöningsreglementet lydande befattningshavare på grund av förbehåll,
som intagits i de för dem utfärdade fullmakterna, skyldiga att underkasta
sig löneregleringen. Övriga lantbruksingenjörer avses skola äga rätt att
efter därom uttryckt önskan kvarstå vid tillämpning av det nuvarande lönesystemet
och skola således, om sådan anmälan göres, alltjämt tillhöra lönegraden
B 21 respektive A 21 och åtnjuta visst arvode. I
I den nu föreliggande propositionen framhålles, att en avveckling av lantbruksingenjörernas
taxeinkomster och befattningarnas uppfattning i högre
lönegrad böra medföra, att för lantbruksingenjör framdeles tillämpas de pensionsavdrag
och pensionsunderlag, som gälla för denna lönegrad. I anslutning
härtill föreslås, att stadgandena i 34 § 1 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet
och 23 § 1 morn. allmänna familjepensionsreglementet skola utgå.
Vad angår de nuvarande lantbruksingenjörerna, bliva reglementena i sin
sålunda ändrade lydelse utan särskild åtgärd tillämpliga på de befattningshavare,
vilka jämlikt förbehåll i fullmakten eller eljest övergå på löneregleringen.
Någon medeltalsberäkning av tjänstepensionsunderlagen enligt 16 §
1 mom. andra stycket allmänna tjänstepensionsreglementet ifrågakommer
därvid icke, om avgång ur tjänst skulle ske inom tre år efter lönegradsuppflyttningen.
De här avsedda befattningshavare, som före den 1 juli 1937
tillhört civilstatens änke- och pupillkassa, komma i anledning av uppflyttningen
att från och med regleringens genomförande den 1 juli 1945 få vidkännas
familjepensionsavdrag med de belopp, som enligt allmänna familjepensionsreglementet
gälla för befattning i lönegraden A 28 civila avlöningsreglementet.
Bankoutskottets utlåtande nr 56-
9
Enligt vad i propositionen anföres, böra pensionsförhållandena för de nuvarande
lantbruksingenjörer, som icke bliva underkastade löneregleringen,
icke beröras av densamma. Såvitt angår lantbruksingenjör, vilken kvarstår
på äldre lönestat, följer av 1 § 1 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet,
att detta icke blir tillämpligt, och av 1 § i 1941 års allmänna familjepensionsreglemente
framgår, att ej heller detta reglemente blir gällande för befattningshavaren.
Vad åter angår de lantbruksingenjörer, å vilka civila avlöningsreglementet
samt allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena nu äro
tillämpliga och som icke underkasta sig löneregleringen, är avsikten att genom
övergångsbestämmelser till de föreslagna ändringarna i pensionsreglementena
sörja för att dessa reglementen å dem tillämpas i sin hittillsvarande
lydelse.
3. Upphävande av 1 punkten övergångsbestämmelserna till allmänna
tjänstepensionsreglementet.
Enligt 2 § 2 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet är, där ej Kungl.
Majit annorlunda förordnar, från reglementets tillämpning undantagen tjänsteman,
vilken vid statens övertagande helt eller delvis av enskilt företag eller
1 samband med dylikt företags nedläggande övergått till befattning, som avses
i reglementet. Jämlikt 1 punkten övergångsbestämmelserna till reglementet
skall emellertid detta icke i något fall äga tillämpning å tjänsteman vid
statens järnvägar, vilken övergått i statens järnvägars tjänst vid statens övertagande
av enskild järnväg eller bandel men omedelbart före civila tjänstepensionsreglementets
ikraftträdande den 1 juli 1935 varit undantagen från
tillämpningen av kommunikationsverkens pensionslag och därför jämlikt
2 § 1 mom. d) civila tjänstepensionsreglementet ej heller blivit underkastad
detta reglemente.
I proposition den 23 februari 1945, nr 183, har förslag framlagts angående
reglering av tjänste- och familjepensioneringen för personal vid av staten
övertagna enskilda järnvägar. Propositionen har numera godkänts av riksdagen
(riksd. skr. nr 281). Pensionsregleringen innebär, att jämväl personal,
som från enskild järnväg övergått i statens järnvägars tjänst före civila
tjänstepensionsreglementets ikraftträdande och undantag^ från tillämpningen
av kommunikationsverkens pensionslag, skall kunna bliva underkastad
allmänna tjänstepensionsreglementet.
I nu föreliggande proposition föreslås i anslutning till propositionen nr
183, att 1 punkten övergångsbestämmelserna till allmänna tjänstepensionsreglementet
skall upphöra att gälla. Ändringsföreskriften avses skola träda
i kraft den 1 juli 1945.
h. Tillämpning av allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena beträffande
vissa förutvarande landsfiskaler m. fl.
I samband med omorganisationen av landsfiskalsbefattningama medgavs
genom beslut vid 1941 års riksdag, att de ordinarie landsfiskaler, vilka ej
löre tidpunkten för ikraftträdandet den 1 oktober 1941 av omorganisationen
10
Bankoutskottets utlåtande nr 56.
av landsfiskalsbefattningarna enligt då gällande pensionsbestämmelser för
landsfiskaler uppnått pensionsåldern men dessförinnan fyllt 63 år, finge under
förutsättning, att de förklarat sig villiga att i samband med omorganisationens
genomförande avgå med ålderspension, från och med den 1 oktober
1941 pensioneras, som örn de varit innehavare av landsfiskalstjänst i lönegraden
A 22, ävensom att samma förmån finge beredas de ordinarie landsfiskaler,
vilka enligt gällande pensionsbestämmelser uppnått eller uppnådde
pensionsåldern under tiden mellan den 1 juli 1940 och den 1 oktober 1941.
Vidare medgavs, att familjepension finge med tillämpning från och med
den 1 oktober 1941 utgå till efterlevande efter sådan landsfiskal, som före
avgången ur tjänst avlidit under tiden melian den 1 juli 1940 och den 1
oktober 1941, eller sådan f. d. landsfiskal, som uppnått pensionsåldern under
nämnda tid, såsom om den avlidne vid dödsfallet eller avgången från
tjänsten varit innehavare av landsfiskalstjänst i lönegraden A 22. Slutligen
medgavs, att ordinarie landsfiskal, som vore född före utgången av april
1884 men vid tidpunkten för omorganisationens ikraftträdande den 1 oktober
1941 icke uppnått 63 års ålder, kunde enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
från sistnämnda tidpunkt efter därom gjord ansökning beviljas pension,
såsom om han blivit innehavare av landsfiskalstjänst i lönegrad A 22 och vid
avgången uppnått nämnda ålder. De närmare bestämmelserna i ämnet hava
meddelats genom Kungl. Maj:ts brev till statskontoret den 1 augusti 1941.
De ifrågavarande åtgärderna inneburo, att befattningshavarna, vilka tidigare
varit underkastade 1907 års civila pensionslag, fingo sina pensionsförhållanden
reglerade enligt 1934 års civila tjänstepensionsreglemente och 1936
års allmänna familjepensionsreglemente.
Vid 1944 års riksdag hemställdes i de likalydande motionerna I: 250 och
11:302, att riksdagen måtte antingen göra det uttalandet, att 1941 års riksdags
beslut i fråga ,om pensionering av vissa landsfiskaler skulle så tolkas,
att de av beslutet berörda landsfiskalerna och deras efterlevande finge åtnjuta
pensionsförmåner såsom om gällande civila avlöningsreglemente och
allmänna tjänstepensionsreglemente varit å sagda landsfiskaler tillämpliga,
eller, örn detta icke kunde bifallas, fatta beslut att nämnda förmåner ändock
skulle beredas ifrågavarande befattningshavare och deras efterlevande.
I enlighet med hemställan av bankoutskottet i utlåtande nr 32 föranledde
motionerna icke någon åtgärd. Vid ärendets behandling i kamrarna framfördes
emellertid önskemål, att frågan skulle bli föremål för ytterligare övervägande.
I föreliggande proposition framlägges nu förslag om tillämpning av 1941
års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen å här avsedda f. d.
landsfiskaler m. fl. Till stöd för förslaget anför chefen för finansdepartementet
följande:
Ett medgivande för ifrågavarande befattningshavare eller deras efterlevande
att övergå på 1941 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen
skulle otvivelaktigt innebära ett avsteg från de grunder, som varit vägledande
vid avgränsningen av reglementenas tillämpningsområde. Det må
Bankoutskottets utlåtande nr 56.
11
emellertid framhållas, att den nya landsfiskalsorganisationen medförde avsevärda
förändringar i fråga örn de nu berörda befattningshavarnas anställnings-
och tjänstgöringsförhållanden. I betraktande härav tala billighetsskäl
för ett tillmötesgående av personalens önskemål i den nu föreliggande
frågan. Vid förnyat övervägande av denna har jag ansett mig icke böra motsätta
mig, att 1941 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen må,
räknat från och med den 1 juli 1942, tillämpas å sådana landsfiskaler eller
deras efterlevande, som avses i Kungl. Maj:ts förenämnda brev den 1 augusti
1941.
5. Vissa ändringar i fråga om tillämpligheten av 1942 ars tjänste- och
familjepensionsreglementen för arbetare.
1942 års tjänste- och familjepensionsreglementen för arbetare äga i princip
tillämpning å den, som i statens tjänst innehar sådan arbetaranställning,
vilken utgör hans huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla. För reglementenas
tillämplighet gälla emellertid härutöver i allmänhet vissa särskilda,
i 1 § 1 mom. tjänstepensionsreglementet angivna förutsättningar, nämligen
a) att anställningen tillhör ett arbetsområde, inom viiket föreligger ett fortlöpande
om ock endast för viss del av året förefintligt behov av arbetskraft,
b) att för anställningen gäller en arbetstid av normal omfattning,
c) att arbetaren uppnått en levnadsålder av minst 21 och högst 60 år samt
d) att arbetaren antingen 21 månader i följd eller minst 7 månader under
vart och ett av tre på varandra följande kalenderår eller ock tillhopa 30 månader
under högst fem på varandra följande kalenderår innehaft sådan arbetaranställning
i statens tjänst, för vilken gäller en arbetstid av normal omfattning.
För den, som tidigare vunnit tjänstepensionsrätt, bortses dock från de under
c) och d) angivna särskilda förutsättningarna, och om reglementet underkastad
arbetare övergår till annan statlig arbetaranställning än under a)
avses eller arbetstiden i den av honom innehavda anställningen inskränkes,
skola ej heller stadgandena under a) respektive b) äga tillämpning.
I föreliggande proposition framlägges nu förslag om sådana jämkningar i
ifrågavarande bestämmelser, att vid tillämpningen av föreskriften under d)
_örn s. k. väntetid — skall med tid för arbetaranställning få helt eller delvis
likställas tid för anställning såsom manskap vid försvarsväsendet och tid
för viss befälsutbildning samt att reglementena skola bibehålla sin tillämpning
på arbetare, som övergår till icke pensionsberättigande tjänstemannaanställning.
Till stöd för förslaget örn tillgodoräkning såsom väntetid av
tid för manskapsanställning har chefen för finansdepartementet
anfört i huvudsak följande:
I likhet med de hörda myndigheterna anser jag mindre tilltalande, att den,
som efter längre tids fast anställning såsom manskap erhåller arbetaranställning,
blir underkastad arbetarpensionsreglementena först efter att lia innehaft
arbetaranställning under den normalt gällande väntetiden, .lag delar
också den av försvarets civilförvaltning hävdade meningen, att hänsyn i detta
12
Bankoutskottets utlåtande nr 56.
fall bör fa tagas till manskapsanställning oberoende av arten av de göromål,
som den anställde därunder haft att utföra. I princip synes böra gälla, att de
första tre arens manskapsanställning icke tillerkannes betydelse i förevarande
avseende men att därpa följande manskapstid vid väntetidsbestämmelsemas
tillämpning likställes med tid för arbetaranstälining. Med manskapsanställnmg
torde i förevarande sammanhang böra likställas sådan annan, eljest
icke tillgodoräknad militär tjänstgöring, under vilken anställningshavare enligt
beslut, meddelat med stöd av 7 § 1 eller 2 mom. manskapsavlöningsreglementet
i dess genom proposition denna dag föreslagna lydelse, skall för
i nämnda författningsrum avsett ändamål anses ha innehåll manskapsanställning.
Den ändring i 1942 års tjänstepensionsreglemente för arbetare, som betingas
av vad här förordats, bör genomföras den 1 juli 1945. Uppfyller någon
nämnda dag de ändrade förutsättningarna för reglementets tillämpning,
ehuru icke de hittillsvarande förutsättningarna, blir han omedelbart underkastad
reglementet. Med hänsyn till konsekvenserna kan jag icke förorda
retroaktiv tillämpning av de ändrade bestämmelserna i den meningen, att
pensionsförhållandena för den, som redan blivit underkastad reglementet,
skulle omregleras som om han erhållit pensionsrätt tidigare. För sådana fall,
där arbetare avlidit under tiden efter det nuvarande familjepensionsreglementets
ikraftträdande den 1 juli 1942 men före den 1 juli 1945 och han vid
frånfälle! icke var men enligt de ändrade bestämmelserna skulle ha varit underkastad
nämnda reglemente, anser jag mig kunna förorda, att de efterlevande
erhålla familjepension som om arbetaren vid frånfälle! varit underkastad
reglementet. Pensionen bör således i detta fall utgå enligt 1942 års
famdjepensionsreglemente för arbetare och bestridas av de medel, från vilka
pensionsförmåner enligt detta reglemente utgå. Örn de efterlevande i sådant
fall erhållit understöd i annan form, bör dock Kungl. Maj :t äga förordna
om nedsättning i familjepensionsförmånemas belopp. Det synes lämpligast,
att automatiskt verkande bestämmelser om familjepension i dessa fall av
öveigangsnatur icke meddelas men att Kungl. Majit inhämtar riksdagens
bemyndigande att reglera dylika övergångsfall i huvudsaklig överensstämmelse
med här förordade grunder.
I fråga örn tillgodoräkning såsom väntetid av tid för b efäisut
bildning erinras i propositionen, att i ett av särskilda inom försvarsdepartementet
tillkallade utredningsmän framlagt förslag rörande meritberäkning
m. m. för befälsutbildade värnpliktiga förutsatts bl. a., att tid för
befälsutbildning skulle få tillgodoräknas vid tillämpning av bestämmelsen
örn väntetid i 1942 års tjänstepensionsreglemente för arbetare. Enligt utredningsmännens
förslag skulle tid för befälsutbildning jämställas med tid, då
arbetaranstälining i statens tjänst innehafts. Befälsutbildningstiden skulle i
förevarande hänseende få tillgodoräknas på sådant sätt, att den befälsutbildade
bomme i samma ställning som han skulle lia haft, om han i stället för
befälsutbildningen utfört arbete åt staten. Med befälsutbildning har här i
stort sett avsetts den särskilda tjänstgöring, i allmänhet omfattande 360 eller
180 dagar, som enligt gällande vämpliktslag kan åläggas lämpliga värnpliktiga
för deras utbildning till officerare eller underofficerare m. m. Chefen för
finansdepartementet har för egen del anfört:
I det föregående har jag tillstyrkt, att manskapsanställning skall vid väntetidsbestämmelsernas
tillämpning jämställas med arbetaranstälining i sta
-
Bankoutskottets utlåtande nr 56.
13
tens tjänst, dock allenast i den mån tiden för manskapsanställningen överstiger
tre år. Med hänsyn till sistnämnda begränsning kan det i och för sig
synas tveksamt, huruvida medgivande bör lämnas att tillgodoräkna befälsutbildning
såsom väntetid. Med hänsyn till angelägenheten av att befälsutbildningen
på olika sätt kompenseras vill jag emellertid icke motsätta mig,
att en ändring i den av utredningsmännen förordade riktningen vidtages i
1942 års tjänstepensionsreglemente för arbetare.
Den sålunda förordade ändringen torde böra träda i kraft den 1 juli 1945.
På motsvarande sätt som i det föregående förordats i fråga örn retroaktiv tillgodoräkning
såsom väntetid av tid för manskapsanstälining torde Kungl.
Maj:t böra inhämta riksdagens bemyndigande att giva 1942 års familjepensionsreglemente
för arbetare tillämplighet i sådana fall, där under tiden
1 juli 1942—30 juni 1945 avliden arbetare vid frånfället icke var underkastad
reglementet men skulle ha varit detta, örn befälsutbildningstid räknats
in i väntetiden.
Med avseende å spörsmålet örn kvarstående å pensionsreglementenas
tillämpning vid övergång till icke pensionsberättigande
tjänstemannaanställning- har chefen
för finansdepartementet anfört följande:
I likhet med statskontoret och statens pensionsanstalt anser jag det i och
för sig vara önskvärt, att pensionsrätten knytes till den innehavda anställningen,
så att på anställnings- och avlöningsformen skall bero, huruvida
pensionsrätt föreligger eller icke. Då anställning som extra tjänsteman eller
kontraktsanställning som tjänsteman icke generellt är och ej heller lämpligen
kan förenas med pensionsrätt, måste förslaget att medgiva arbetare,
som övergår till dylik anställning, rätt att kvarstå vid arbetarpensionsreglementenas
tillämpning, ur principiell synpunkt möta vissa betänkligheter. Vad
i ärendet förekommit giver emellertid vid handen, att det understundom hör
till befordringsgången, att innehavare av pensionsberättigande arbetaranställning
övergår till icke-pensionsberättigande tjänstemannaanställning. Att
pensionsrätten icke kan bibehållas vid en sådan befordringsgång, synes
mindre tillfredsställande. Jag har därför icke velat motsätta mig, att sådan
innehavare av pensionsberättigande arbetaranställning, som övergår till tjänstemannaanställning
utan pensionsrätt, i princip medgives kvarstå på arbetarpensionsreglementets
tillämpning. Jag har icke ansett nödvändigt, att särskilda
inskränkande bestämmelser härvid meddelas.
Att i själva arbetarpensionsreglementet införa en bestämmelse av nu avsedd
innebörd synes icke lämpligt. De bestämmelser örn pensionsavdrags
verkställande och om tjänstårsberäkning, som innefattas i 1942 års tjänsteoch
familjepensionsreglementen för arbetare, äro direkt avpassade för det
fall, att avlöning utgår i arbetaranställning. Med avseende å tid, då tjänstemannaanställning
innehaves, synas avvikelser från nämnda bestämmelser
erforderliga. Behov kan visa sig föreligga alt även i övrigt smärre detaljavvikelser
göras från arbetarpensionsreglementenas bestämmelser. Det synes
därför lämpligast, att Kungl. Majit inhämtar riksdagens bemyndigande att
för här avsedda fall förordna örn tillämpning av arbetarpensionsreglementena
med de undantag och tillägg, som — närmast av tekniska skäl ■—■ finnas
påkallade. Bemyndigandet, som bör gälla från och med den 1 juli 1945,
bör förutsättas jämväl innefatta befogenhet för Kungl. Majit att meddela
övergångsbestämmelser med avseende å tidigare inträffade fall.
14
Bankoutskottets utlåtande nr 56.
6. Tillgodoräkning såsom tjänstår av tid för viss b ef ålsutbildning.
I det av särskilda utredningsmän inom försvarsdepartementet avgivna betänkande
rörande meritberäkning m. m. för befälsutbildade värnpliktiga,
som i det föregående omnämnts i samband med frågor örn ändringar i tilllämpningsområdet
för 1942 års tjänste- och familjepensionsreglementen för
arbetare, har bland annat förordats, att tid för befälsutbildning — i den
mening, som i nyssnämnda sammanhang angivits — generellt skall få tillgodoräknas
såsom tjänstår vid tillämpning av allmänna tjänstepensionsreglementet,
folkskolans tjänstepensionsreglemente och tjänstepensionsreglementet
för de högre kommunala skolorna. Utredningsmännen ha anfört, att ett
sådant medgivande för de flesta befälsutbildade icke komme att få någon
praktisk betydelse men att det med säkerhet funnes åtskilliga fall, där en
kompensation för de med befälsutbildningen förenade uppoffringarna icke
kunde lämnas i annan form, och att man då icke borde avstå från möjligheten
att, låt vara på ett sent stadium, tillgodoräkna vederbörande befälsutbildningstiden.
Ur administrativ synpunkt vore det en fördel, att befälsutbildningen
alltid finge tillgodoräknas för pension och alt ett sådant tillgodoräknande
alltså icke behövde bero av en prövning i varje särskilt fall.
Chefen för finansdepartementet har i anledning av vad utredningsmännen
anfört ansett sig kunna förorda, att hänsyn till befälsutbildningen må tagas
vid tillämpningen av de bestämmelser i pensionsreglementena, som bygga på
tjänstårsberäkning. Sådan tid för befälsutbildning, varunder vederbörande
icke vidkänts pensionsavdrag och vartill hänsyn därför icke tages enligt nuvarande
bestämmelser, anses dock i enlighet med hävdvunnen praxis på förevarande
område icke böra få tillgodoräknas till större del än två tredjedelar.
Departementschefen framhåller vidare, att i 1942 års tjänstepensionsreglemente
för arbetare bör vidtagas sådan ändring, att tid för befälsutbildning,
vare sig den infallit under tid, då reglementet är tillämpligt å vederbörande
arbetare, eller dessförinnan, tillgodoräknas till två tredjedelar, i den mån icke
annat följer av eljest gällande bestämmelser. Beträffande tjänstemännen har
departementschefen förklarat sig närmast böjd för att anse en prövning från
fall till fall lämpligast. Huruvida så skulle ske eller generella bestämmelser
i ämnet utfärdas, borde emellertid jämlikt vederbörande pensionsreglementen
ankomma på Kungl. Maj:ts bestämmande.
7. Ändrade grunder för ersättning till växelstationsföreståndare, som entledigats
till följd av växelstations automatisering.
Bestämmelser örn ersättning till växelstationsföreståndare, som entledigats
till följd av växelstations automatisering, tillkommo genom Kungl. Maj:ts
brev till telegrafstyrelsen den 18 oktober 1940 och avsågo sådana föreståndare,
som entledigats efter utgången av år 1936. De sedan den 1 januari
1944 gällande bestämmelserna i ämnet, vilka i sak helt överensstämma med
föreskrifterna i nämnda brev, återfinnas i Kungl. Maj:ts brev till telegraf
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande nr 56. !•>
styrelsen den 22 december 1943. Beträffande bestämmelsernas innehåll må
nämnas följande.
Ersättningen utgår av telegrafverkets medel i form av årlig ersättning eller
avskedsersättning. Årlig ersättning må tilldelas föreståndare för växelstation
med 35 eller flera abonnenter, vilken vid tidpunkten för entledigandet
uppnått 50 års ålder oell innehar 15 tjänstår, vilka, såvida särskilda skäl
icke föranleda undantag, bör hava infallit i oavbruten följd omedelbart före
entledigandet. I tjänståren må även inräknas den tid vederbörande före
antagandet i telegrafverkets tjänst kan hava innehaft anställning vid enskilt
telefonnät, som övertagits av telegrafverket, eller såsom föreståndare för eller
biträde vid sådan växelstation inom rikstelefonnätet, vars betjäning antages
av vederbörande abonnenter.
Årlig ersättning må icke uppgå till högre belopp än som motsvarar två
tredjedelar av den årsinkomst, anställningshavaren senast åtnjutit från telegrafverket.
och må utgå allenast, då behov därav prövas föreligga.
Avskedsersättning, beräknad efter åtta kronor för anställningsmånad, må
tilldelas föreståndare för växelstation med minst 20 abonnenter,^ vilken icke
kan komma i åtnjutande av årlig ersättning men i avseende å tjänståren
uppfyller villkoren för erhållande av dylik ersättning.
Vid framläggandet för 1943 års riksdag av förslag örn slopande av behovsprövningen
i fråga örn ålderdomsunderstöd åt växelstationsföreståndare anförde
föredragande departementschefen (prop. nr 353, s. 21), att han icke
då vore beredd att förorda ett eftergivande av behovsprövningen vid entledigande
på grund av växelstations automatisering. Mot detta uttalande
framställdes icke någon erinran från riksdagens sida (bankoutsk. uti. nr 77;
r. skr. nr 530).
Förslag om behovsprövningens slopande för automatiseringslallen framfördes
därefter i de likalydande motionerna 1:46 och 11:61 vid 1944 års
riksdag. Beträffande innehållet i motionerna torde jag få hänvisa till den
redogörelse härför, som lämnats i bankoutskottets utlåtande (nr 13). Efter
att ha erinrat om att frågan varit föremål för prövning vid nästföregående
års riksdag anförde utskottet följande.
Vid den förnyade behandling, utskottet ägnat förevarande spörsmål, har
utskottet funnit, att de av motionärerna anförda skälen för behovsprövningens
slopande jämväl i fall av entledigande till följd av växelstations automatisering
icke i och för sig kunna frånkännas berättigande. Särskilt synes det
vara mindre tillfredsställande, att personer, som vid entledigandet nått en
relativt framskriden levnadsålder, endast efter behovsprövning skola kunna
tillerkännas årligt understöd. Utskottet är emellertid icke berett att utan
ytterligare utredning förorda åtgärder i motionens syfte. Innan definitiv
ställning till frågan tages, synes det — icke minst med tanke på den fortskridande
automatiseringen av telefonnätet — böra klarläggas, vilka ekonomiska
konsekvenser ett eftergivande av behovsprövningen beträffande här
ifrågavarande personal kan medföra för framtiden. I sammanhang därmed
synes såsom ett alternativ till det i motionerna framlagda förslaget böra
övervägas, huruvida icke behovsprövningen alltjämt bör bibehållas såvitt
angår personer, vilkas levnadsålder vid entledigandet mera avsevärt understiger
den ålder, då pensionering för närmast jämförliga personalgrupper
vid telegrafverket i allmänhet äger rum. Det synes utskottet lämpligen böra
ankomma på Kungl. Maj:t att låta verkställa den utredning i ämnet, som
16
Bankoutskottets utlåtande nr 56.
må befinnas påkallad för ett närmare ställningstagande härutinnan, samt
att för riksdagen framlägga det förslag, vårtid förhållandena kunna giva
anledning.
Under åberopande av det anförda hemställde utskottet, att motionerna icke
måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda, vilket jämväl blev riksdagens
beslut.
I en till Kungl. Majit ställd, den 1 juni 1944 dagtecknad skrift har därefter
växelstationsföreståndarnas riksförbund, under erinran om bankoutskottets
förenämnda utlåtande, hemställt örn behovsprövningens slopande
vid bestämmande av ersättning åt växelstationsföreståndare, som entledigats
på grund av växelstations automatisering. För det fall att behovsprövning
likväl skulle anses delvis böra bibehållas, borde denna lämpligen bestämmas
att gälla vid en levnadsålder upp till 55 år, som vore avgångsålder för telefonister
med ordinarie anställning. Krav på behovsprövning vid högre levnadsålder
syntes icke böra ställas, då det här vore fråga om personer, som
nödtvunget måste lämna sin anställning.
Telegrafstyrelsen har uttalat, att enligt styrelsens mening behovsprövningen
i automatiseringsfallen borde helt upphöra. Därest emellertid behovsprövningen
funnes böra delvis bibehållas, borde densamma med hänsyn till personalens
genomsnittliga levnadsålder vid avgången inskränkas till att gälla
de fall, då vederbörande avginge före uppnådda 63 — eventuellt 60 — levnadsår
och därvid icke kunde räkna minst 25 tjänstår.
Chefen för finansdepartementet har ansett skäl tala för en begränsning av
behovsprövningen vid bestämmande av ersättning åt växelstationsföreståndare,
som entledigats till följd av växelstations automatisering. Departementschefen
anför härom:
Ett bibehållande av behovsprövningen framstår såsom särskilt otillfredsställande
i de fall, då vederbörande närmar sig eller kanske överskridit den
levnadsålder, då jämförliga befattningshavare vid telegrafverket kunna komma
i åtnjutande av ålderdomsunderstöd utan behovsprövning. Men även i
sådana fall, då tjänstetiden är relativt lång, är det obilligt att tillmäta behovssynpunkten
avgörande betydelse vid prövningen av ersättningsfrågan. För
egen del vill jag i anslutning till telegrafstyrelsens alternativa förslag förorda,
att behovsprövningen vid behandlingen av frågor om årlig ersättning till
växelstationsföreståndare, som entledigats till följd av växelstations automatisering,
begränsas till de fall, då vederbörande vid tidpunkten för entledigandet
icke uppnått 60 levnadsår och ej heller kan räkna minst 25 tjänstår. För
den händelse befattningshavaren innehar anställning, varmed följer rätt till
pension av statsmedel, eller redan uppbär sådan pension på grund av tidigare
anställning, har statskontoret ansett, att årligt understöd icke bör utgå. Enligt
min mening bör i dylika fall ersättningsfrågan underställas Kungl.
Maj :ts prövning. I likhet med vad som gäller i fråga örn ålderdomsunderstöd
åt växelstationsföreståndare, böra understödsbeloppen icke överstiga de pensionsförmåner,
som vid en anställningstid av 30 år eller mera må tillkomma
i den s. k. summariska pensionskungörelsen avsedd manlig arbetare. De föreslagna
ändringarna böra tillämpas från och med den 1 juli 1945.
Bankoutskottets utlåtande nr 56.
17
8. Förbättring av pensionerna för vissa f. d. anställningshavare vid
Lund—Trelleborgs järnväg.
I en den 10 juli 1944 dagtecknad framställning har ledamoten av riksdagens
andra kammare Olof Andersson i Malmö hemställt om vidtagande
av åtgärder till förbättring av pensionerna för vissa f. d. befattningshavare
vid Lund—Trelleborgs järnväg, vilka pensionerats under den tid järnvägen
för statens räkning innehafts av ett för ändamålet bildat bolag.
Ifrågavarande pensionärer anställdes vid f. d. Lund—Trelleborgs järnväg,
som från och med den 1 januari 1918 övertogs av det samma år nybildade
Landskrona—Lund—Trelleborgs jämvägsaktiebolag. Sedan staten övertagit
aktiemajoriteten i bland andra sagda bolag, förvaltades Landskrona—Lund—
Trelleborgs järnvägar av de s. k. statliga järnvägsbolagen under tiden 1 juli
1938—30 juni 1940, varefter sistnämnda järnvägar helt övergingo i statens
ägo och samtidigt införlivades med statens järnvägar.
I enlighet med vid f. d. Landskrona—Lund—Trelleborgs järnvägar tilllämpad
praxis beträffande beviljande av pension åt personal vid avgång ur
tjänst tillerkände de statliga järnvägsbolagen nu ifrågavarande pensionärer
vid avgången ur bolagens tjänst pensioner med belopp, som framgå av nedanstående
sammanställning.
Befattning
Namn
Född
den
An-
ställd
vid
L.T.J.
den
Av de statli- ga järnvägs- bolagen be- viljad årlig
pension
Dyrtidshjälp
enl. k. kungö- relserna
648/41 o.
205/44
S:a
pensions-
förmåner
kr. fr. o. m.
kr. per år
kr. per år
Lokmästare
H. Lindkvist......
I4/s 74
Vio 07
1 540 >/9 39
360
1 900
Lokförare
0. Lindholm......
26A 75
25A 93
1 270 Vs 39
324
1594
Stationsförman
M. Ekberg........
10/io 75
97
900 ‘/i 39
252
1152
>
0. Borg..........
5/3 77
Vio 00
900 *A 40
252
1 152
Stationskarl
B. E. Nilsson.....
8/4 75
I3/s 00
800 l/i 39
230
1030
>
N. Jeppsson......
2I/i 75
28/s 01
800 >/i 39
230
1030
>
N. Andersson.....
n/i 75
97
800 Vi 40
230
1030
Materialvakt
T. L. Johansson. ..
8/e 76
Vi 04
800 Vv 39
230
1 030
De i sammanställningen upptagna befattningshavarna ha enligt föreliggande
uppgifter intill avgången med pension en tjänstetid av, Lindkvist 31 år,
Lindholm 45 år, Andersson 42 år och de övriga 35—41 år. Vissa av befattningshavarna
lia enligt uppgift efter pensioneringen anlitats i tjänst, delvis
även sedan järnvägen införlivats med statsbanorna. Sålunda har Lindholm
varit i statens järnvägars tjänst till och med den 12 april 1943 och Johansson
till och med den 28 februari samma år.
Om järnvägen före de ifrågavarande befattningshavarnas pensionsavgång
varit införlivad med statsbanorna, hade enligt praxis viss möjlighet till erhållande
av pension enligt de s. k. summariska arbefarpensionsbestämmelserna
förelegat. Inom järnvägsstn reisen har undersökts, vilka pensionsbelopp
som sålunda skulle tillkommit befattningshavarna, örn Landskrona—
Bihang till riksdagens protokoll 19t5. 8 sami. Nr 56.
2
18
Bankoutskottets utlåtande nr 56.
Lund—Trelleborgs järnvägar formellt övertagits av staten redan den 1 juli
1938 i stället för ait först en tid förvaltas under bolagsform. Därvid har framkommit,
att tillämpning å befattningshavarna av den vid ifrågavarande tid
gällande kungörelsen nr 585/1934 skulle lia inneburit ökade pensionsförmåner
för samtliga utom Lindkvist. Pensionerna enligt kungörelsen med ^beräknande
av tilläggsförmåner skulle lia utgjort för Lindholm 1 623 kronor,
för Lindkvist och Johansson 1 172 kronor och för de övriga 1 404 kronor
för år.
Chefen för finansdepartementet har anfört:
De pensioner, som av vederbörande statliga bolag tillerkänts de i ärendet
ifrågavarande befattningshavarna, uppgå även med inberäknande av dyrtidshjälp
till låga belopp. I all synnerhet är detta fallet beträffande Ekberg,
Borg, Nilsson, Jeppsson, Andersson och Johansson, vilka även kunna åberopa
långa anställningstider. I betraktande av föreliggande omständigheter —
däribland det förhållandet alt bolagsformen i förevarande fall endast anlitats
som en övergångsform vid järnvägens införlivande med statsbanorna —
anser jag billighetsskäl tala för en viss förbättring av dessa befattningshavares
pensioner. I fråga örn grunderna för beräknandet av förbättringen kunna
olika alternativ tänkas. En skälig avvägning av förbättringen synes kunna
erhållas, om pensionsförmånerna med tilläggsförmåner omräknas efter samma
beräkningsgrunder som gällt för pension enligt 1934 års kungörelse. I
sådant fall bör enahanda omräkning göras för Lindholm, vilkens pensionsförmåner
likaledes understiga de summariska pensionsförmånerna. Det synes
skäligt, att omregleringen får ske från och nied den 1 januari 1945 räknat.
9. Pensions förhållandena för lärare, som varit anställda vid mindre folkskolor
eller såsom biträdande lärare, m. fl.
Enligt folkskolans avlöningsreglemente samt avlöningsreglementet för nomadlärare
utgår till lärare vid mindre folkskola, biträdande lärare och nomadlärare
vid visteskola, som tjänstgör vid byskola, lön enligt löneklassen
närmast över den, vilken vederbörande lärare tillhör. Till denna löneförmån
har hänsyn tagits även i pensionshänseende; de pensionsavdrag och pensionsunderlag,
som i folkskolans tjänste- och familjepensionsreglementen fastställts
för ifrågavarande lärargrupper, äro således högre än de motsvarande belopp,
som gälla för småskollärare samt lärare vid visteskola, vilken ej tjänstgör vid
byskola.
I en den 2 mars 1945 dagtecknad proposition nr 218 bär bland annat förordats
sådan ändring av 14 § folkskolans avlöningsreglemente, att här avsedd
ordinarie lärare bibehålies vid angivna särskilda förmån i lönehänseende
jämväl efter en av skolorganisa tor iska skäl föranledd förflyttning till småskollärartjänst,
såvida han före förflyttningen under minst tio år i oavbruten
följd innehaft tjänst som lärare vid mindre folkskola eller som biträdande
lärare. Den avsedda ändringen blir av betydelse även för nomadlärare, då
enligt det för dem gällande avlöningsreglementet lärare vid visteskola jämställes
med biträdande lärare, om han tjänstgör vid byskola, och eljest med
småskollärare. I samband med reglementsändringen har föreslagits en över
-
Bankoutskottets utlåtande nr 56.
19
gångsbestämmelse, enligt vilken ifrågavarande förmån från och med den 1
juli 1945 må tillkomma här avsedd lärare, vilken förflyttats under tiden 1 juli
1942—30 juni 1945. Propositionen har tillstyrkts av statsutskottet i utlåtande
den 19 juni 1945, nr 227.
I nu föreliggande proposition framhålles, alt vid bifall till nyssnämnda förslag
sådan f. d. ordinarie lärare vid mindre folkskola, biträdande lärare eller
nomadlärare vid visteskola med tjänstgöring vid byskola, som jämlikt avlöningsreglementet
i dess ändrade lydelse eller på grund av nyssnämnda övergångsbestämmelse
äger bibehållas vid den högre löneställningen, borde erhålla
däremot svarande ställning i pensionshänseende. De härför erforderliga
ändringarna i folkskolans tjänste- och familjepensionsreglemenfen ha ansetts
böra träda i kraft den 1 juli 1945. I det fall, alt här avsedd lärare före ändringens
ikraftträdande avgått med rätt till pension enligt folkskolans tjänstepensionsreglemente
och alltjämt lever den 1 juli 1945, ha emellertid billighetsskäl
ansetts tala för att pensionsreglementena beträffande honom från
och med den 1 juli 1945 tillämpas i sin nu avsedda lydelse.
De under punkterna 1—4 av förevarande proposition framlagda förslagen
till ändringar av pensionsreglementena, vilka förslag såsom framgår av den
ovan lämnade redogörelsen äga samband med av riksdagen beslutade löneregleringar
eller organisationsåtgärder, ha icke givit utskottet anledning till
erinran eller särskilt uttalande. Utskottet tillstyrker således Kungl. Maj:ts
förslag till vissa ändringar — av formell natur — i 31 § 1 mom. allmänna
tjänstepensionsreglementet, till ändrade pensionsbestämmelser för lantbruksingenjörer,
till upphävande av 1 punkten övergångsbestämmelserna till allmänna
tjänstepensionsreglementet samt angående tillämpning av allmänna
tjänste- och familjepensionsreglementena beträffande vissa förutvarande
landsfiskaler m. fl. Vidare tillstyrker utskottet de under punkterna 6—8
framlagda förslagen angående tillgodoräkning såsom tjänstår i pensionshänseende
av tid för viss befälsutbildning, angående ändrade grunder för ersättning
till växelstationsföreståndare, som entledigats till följd av växelstations
automatiscring, samt i fråga örn förbättring av pensionerna för vissa
f. d. anställningshavare vid Lund—Trelleborgs järnvägar. Det under punkten
9 framlagda förslaget i fråga örn pensionsförhållandena för lärare, som varit
anställda vid mindre folkskolor eller såsom biträdande lärare, m. fl. äger
samband med propositionen nr 218 till innevarande års riksdag angående
bland annat viss ändring av folkskolans avlöningsreglemente, vilken proposition
tillstyrkts av statsutskottet i utlåtande denna dag nr 227, och har icke
givit bankoutskottet anledning till erinran.
Vad slutligen angår de under punkten 5 upptagna förslagen till vissa ändringar
i fråga örn tillämpligheten av 1942 års tjänste- och familjepensionsreglementen
för arbetare kunde det enligt utskottets mening måhända förefalla
tveksamt, huruvida tillräckliga skäl förefinnas att, vid tillämpning av
föreskriften i 1 § 1 mom. d) tjänstepensionsreglementet, medgiva tillgodoräkning
såsom s. k. väntetid av tid för manskapsanställning samt av tid för
Utskottet.
20
Bankoutskottets utlåtande nr 56.
befälsutbildning på sätt i propositionen föreslagits. Med anledning av vad
som i propositionen anförts till stöd för förslagen i fråga Ilar utskottet emellertid
icke velat motsätta sig bifall till desamma. Vad under förevarande
punkt föreslagits i fråga om kvarstående å pensionsreglementenas tillämpning
vid övergång till icke pensionsberättigande tjänstemannaanställning har icke
givit utskottet anledning till erinran.
Åberopande det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition.
Stockholm den 19 juni 1945.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Åkerberg, Sandström, Sundvik, Friggeråker, Edin*,
Lindblom, Löfgren och Fahlander*;
från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen*, Andersson i Munkaljungby*,
Mattsson*, Eriksson i Sandby, Johnsson i Kasta njegården*, Sundberg och von Seth*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
av herr Sandström.
Reservation
468046. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1945:495 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till vissa ändringar i allmänna tjänsteoch familjepensionsreglementena, 1942 års tj a1 i texten