Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående delaktighet i statens pensionsanstalt för heltidsanställda hemvårdarinnor inom den sociala liemhjälpsverksamheten jämte i ämnet väckta motioner.

1945-11-27 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1945:65, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående delaktighet i statens pensionsanstalt för heltidsanställda hemvårdarinnor inom den sociala liemhjälpsverksamheten jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 65.

1

Nr 65.

Ankom till riksdagens kansli den 27 november 1945 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående delaktighet

i statens pensionsanstalt för heltidsanställda

hemvårdarinnor inom den sociala liemhjälpsverksamheten

jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 12 oktober 1945 dagtecknad proposition, nr 346, som hänvisats

till bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Majit, under

åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl.

Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse med i propositionen förordade

grunder, utfärda bestämmelser i fråga om delaktighet i statens pensionsanstalt

för heltidsanställda hemvårdarinnor inom den sociala hemhjälpsverksamheten.

Beträffande motiveringen för Kungl. Majits ifrågavarande förslag får utskottet,

i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa

till propositionen.

I samband härmed har utskottet förehaft två likalydande motioner, väckta

den ena inom första kammaren under nr 420 av fru Sjöström-Bengtsson och

fru Svenson samt den andra inom andra kammaren under nr 635 av fru

Västberg jämte sex av kammarens övriga ledamöter, i vilka motioner hemställts,

»att riksdagen vid beslut örn pension för hemvårdarinnorna måtte

bestämma pensionsåldern till 55 år med rätt för socialstyrelsen att efter godkännande

av vederbörande huvudman (kommun, kommunalförbund eller

enskild förening) medgiva hemvårdarinnan att kvarstå i tjänst under högst

5 år efter uppnådd pensionsålder samt fastställa tjänsteåldern till 25 år; samt

att vid beräknandet av pensionsunderlaget hänsyn tages till det fulla värdet

av löneförmånen fri bostad och att fri kost jämväl inräknas i den lön, å vilken

pension skall beräknas.»

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa

till motionen lii 635.

I enlighet med beslut av 1943 års riksdag (prop. nr 332; statsutsk. uti. nr

263; riksd. skr. nr 512) lia bestämmelser om statsbidrag till social hemhjälpsverksamhet

meddelats i kungörelse den 31 december 1943 (nr 947). Genom

nämnda kungörelse, vilken trädde i kraft den 1 januari 1944, regleras, bland

Bihang lill riksdagens protokoll 1945. 8 sami. Nr 65—66.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 65.

annat, anställnings- och löneförhållandena för i dylik hemhjälpsverksamhet

anställda hemvårdarinnor. Härom gäller följande. Hemvårdarinna anställes

av vederbörande huvudman, vilken är antingen kommun eller, där kommun

ej själv bedriver social hjälpverksamhet, enskild sammanslutning. Anställningen

avser antingen stadigvarande tjänstgöring (heltidsanställning) eller

tjänstgöring vid behov (deltidsanställning). Heltidsanställd hemvårdarinna

skall åtnjuta dels grundlön av minst 1 500 kronor för år jämte tre ålderstillägg,

vart och ett å 100 kronor, efter tre, sex och nio års väl vitsordad

tjänstgöring ävensom dyrtidstillägg enligt för distriktssköterska gällande

grunder, dels ock hyresersättning motsvarande ortens pris för en fullgod

möblerad bostad om ett rum och kök eller kokvrå jämte värme och lyse. I

stället för hyresersättning må bostad av nyssnämnd beskaffenhet jämte värme

och lyse kostnadsfritt tillhandahållas. Grunderna för dyrtidstillägg åt

distriktssköterska bestämmas av varje särskilt landsting. I allmänhet tilllämpa

landstingen därvid enhetliga, av svenska landstingsförbundet rekommenderade

regler, innefattande att dyrtidstillägg för närvarande utgår med

19,6 procent av grundlön jämte ålderstillägg. Deltidsanställd hemvårdarinna

skall enligt förutberörda kungörelse åtnjuta en lön av minst 5 kronor för

varje hel arbetsdag eller däremot svarande belopp för del av arbetsdag, dock

att hennes lön för helt år ej må understiga ett belopp motsvarande lönen för

80 hela arbetsdagar.

I anledning av ett av Kungl. Maj:t den 10 mars 1944 meddelat uppdrag har

statens pensionsanstalt inkommit med en den 31 mars 1944 dagtecknad utredning

jämte förslag rörande pensionsrätt för hemvårdarinnor. Anstalten

har därvid ifrågasatt, huruvida icke med avgörandet av den föreliggande

pensionsfrågan borde anstå i avvaktan på resultatet av den översyn av anstaltens

reglemente och den utredning rörande bland annat gränsdragningen

för anstaltens verksamhet, som stöde på dagordningen. Med hänsyn till det

sätt, varpå den sociala hemhjälpsverksamheten anordnats, ville pensionsanstabén

dock icke motsätta sig, att de heltidsanställda hemvårdarinnorna, till

vilka ifrågakommande pensionsrätt under alla förhållanden borde begränsas,

erhölle pensionsrätt i anstalten. Anstalten ville emellertid fästa uppmärksamheten

på att med hänsyn till det stora antalet hemvårdarinnor ett

inordnande av dessa befattningshavare i pensionsanstallen skulle åsamka staten

väsentligt ökade pensioneringskostnader.

Pensionsanstallen har vidare anfört följande.

Därest de heltidsanställda hemvårdarinnorna befinnas böra nu anslutas till

pensionsanstalten, synes — med hänsyn till den förestående översynen av

anstaltens reglemente och jämväl på grund av de i varje fall betydande pensioneringskostnadema

— försiktighet böra iakttagas vid fastställande av

pensionsvillkoren. Befattningshavarna skulle visserligen enligt g 16 pensionsreglementet

vara underkastade de ändringar i pensionsrätten, som kunna

bliva fastställda, men det bör likväl enligt pensionsanstaltens mening

helst undvikas att med stöd av bestämmelsen i sagda paragraf för befattningshavare,

som redan erhållit pensionsrätt, framdeles genomföra någon mera

väsentlig inskränkning i tidigare fastställd pensionsrätt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 6å. ''■>

Pensionsanstaltcn finner det naturligt att, såsom befolkningsutredningen

förutsatt, ifrågakommande anslutning av hemvårdarinnorna till anstalten

sker genom att de inordnas under huvudbestämmelserna i kap. VI pensionsreglementet,

vilka avse de i anstalten delaktiga, i vårdverksamhet av olika

slag anställda befattningshavarna. Då hemvårdarinna åtnjuter författningsenligt

fastställd minimiårslön, skulle tjänstereglering icke erfordras, utan

anslutningen skulle bliva obligatorisk.

Beträffande tjänstepensionsunderlaget har pensionsanstalten gjort följande

uttalande.

Tjänstepensionsunderlaget synes, såsom skett i fråga örn de till kap. VI

nu hänförda befattningshavarna med författningsenligt bestämd minimiårsavlöning,

böra lill beloppet fastställas i pensionsreglementet. Underlaget

bör enligt pensionsanstaltens mening lämpligen bestämmas så, att hel pension

jämte därå belöpande dyrtidstillägg och kristillägg vid nuvarande indexläge

skulle komma att uppgå till ungefär samma belopp som hel pension

jämte rörligt tillägg och kristillägg för å C-ort stationerad statlig befattningshavare

med slutavlöning, motsvarande hemvårdarinnas minimislutavlöning.

För hemvårdarinna utgör slutavlöningen 1 800 kronor jämte dyrtidstillägg

därå samt bostadsförmån. Räknar man med ett dyrtidstillägg av 19,6 orocent

och godtages det av befolkningsutredningen angivna värdet av 600 kronor

å bostadsförmånen, erhålles ett värde å slutavlöningen av 2 752: 80 kronor.

Denna avlöning överensstämmer nära med slutavlöningen vid nuvarande

indexläge för å C-ort stationerad statlig befattningshavare i lönegrad Ek 4.

Denna slutavlöning utgör nämligen fast lön (löneklass 1) 2 094 kronor,

rörligt tillägg 313: 20 kronor och kristillägg 334: 20 kronor eller tillhopa

2 741:40 kronor. För befattningshavare i lönegrad Ek 4 (liksom för befattningshavare

i lönegrad Ek 5) utgör hel pension jämte rörligt tillägg och

kristillägg för närvarande (1 500 + 225 + 240 =) 1 965 kronor. Nära

detta förmånsbelopp kommer man, örn tjänstepensionsunderlaget för hemvårdarinna

sättes lika med 1 236 kronor. Hel pension jämte dyrtidstillägg

och kristillägg skulle nämligen då bliva (1 236 + 444 + 284: 16 =) 1 964: 16

kronor. Med hänsyn härtill anser pensionsanstalten, att hemvårdarinnas

tjänstepensionsunderlag lämpligen bör bestämmas lill 1 236 kronor.

I fråga örn pensionsåldern för hemvårdarinnorna har pensionsanstalten

anfört följande.

Bortsett från läkarna, för vilka pensionsåldern är 65 år, är pensionsåldern

för de till kap. VI hänförda kvinnliga befattningshavarna för närvarande

55 år för sjuksköterska och barnmorska och 60 år för föreståndarinna, husmoder,

tandsköterska och sjukgymnast. Frågan örn höjning av pensionsåldern

för sjuksköterska har dock på senare tid aktualiserats genom framställningar

från bland andra svensk sjuksköterskeförening. Befolkningsutredningen

har — dock utan närmare motivering — föreslagit, att hemvårdarinnas

pensionsålder skall bestämmas till 55 år. Enligt pensionsanstaltens mening

föreligger emellertid icke anledning att fastställa lägre pensionsålder för

hemvårdarinna än som gäller för föreståndarinna m. fl., d. v. s. 60 år. För

valet av den högre pensionsåldern talar ej minst angelägenheten av alt söka

begränsa de statliga kostnaderna för pensioneringen. För de reglementsenliga

pensionerna skulle dessa kostnader vid en pensionsålder av 55 år bliva,

örn man räknar med ränta elter 3 procent, omkring 85 procent och, örn

man räknar med ränta efter 4 procent, omkring 125 procent högre än vid

en pensionsålder av 60 år. Bestämmes pensionsåldern till 60 år, torde tjänståldern

böra fastställas till 30 år.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 65.

Tillstånd att kvarstå i tjänst efter pensionsåldern torde böra meddelas av

socialstyrelsen, som har att utöva tillsyn över den med statsbidrag bedrivna

hemhjälpsverksamheten.

Beträffande övriga pensionsvillkor har pensionsanstalten uttalat följande.

I övrigt torde de pensionsbestämmelser, som gälla för de till kap. VI

hänförda befattningshavarna i allmänhet, böra oförändrade tillämpas jämväl

i fråga örn hemvårdarinna. Detta skulle innebära bland annat, att rätt till

genast börjande tjänstepension skulle inträda, då befattningshavare, efter

att hava uppnått en levnadsålder som med högst 5 år understiger pensionsåldern,

i följd av försvagad hälsa eller minskad arbetsförmåga frivilligt avgår

eller av huvudmannen uppsäges, att befattningshavarens årliga tjänstepensionsavgift

och huvudmannens årliga avgift vardera .skulle bliva 5 procent

av tjänstepensionsunderlaget eller (0,05 X 1 236 —) 61: 80 kronor samt

befattningshavarens årliga familjepensionsavgift 1 procent av familjepensionsunderlaget

(0,20 X 1 236 + 300 =) 547:20 kronor eller 5:47 kronor

ävensom att genast börjande tjänstepension skulle beräknas försäkringstekniskt

i fall, då avgående befattningshavare vid pensionsålderns uppnående

icke räknade minst 30 tjänstår eller, där avgång sker före pensionsåldern,

befattningshavaren icke räknar så många tjänstår, att de tillsammans

med det antal år, som återstå till pensionsåldern, uppgå till minst 30.

Under förutsättning att hemvårdarinnebefattningarna upptagas till delaktighet

i pensionsanstalten från och med den 1 juli 1945 skulle retroaktiv

tjänstårsberäkning enligt § 6 pensionsreglementet knappast kunna ifrågakomma

annai än beträffande första anställningsåret för de hemvårdarinnor,

som anställas under år 1944. Härför erforderlig engångsavgift är icke större

än att den torde kunna utan svårighet bestridas av huvudmännen. Med hänsyn

härtill synes någon övergångsbestämmelse örn lindring i engångsavgifter

icke påkallad i förevarande fall.

Rörande statens kostnader för den ifrågasatta pensioneringen har pensionsanstalten

slutligen anfört följande.

Vad angår de statliga kostnaderna för hemvårdarinnornas pensionering

torde följande överslagsberäkningar kunna tjäna till ledning för bedömande

av dessa kostnaders storleksordning.

Bortser man från kostnaderna för familjepensioneringen, vilka kostnader

kunna antagas bliva täckta genom befattningshavarnas familjepensionsavgifter,

samt från de säkerligen jämförelsevis obetydliga kostnaderna för dyrtidstillägg

och kristillägg å familjepensionerna, skulle slaten hava att bestrida

dels kostnaderna för tjänstepensionering enligt pensionsanstaltens reglemente,

i den mån dessa kostnader ej täckas genom årliga tjänstepensionsavgifter

från befattningshavare och huvudmän, dels även kostnaderna för dvrtidstilllägg

och kristillägg å tjänstepensionerna.

Vid en pensionsålder av 60 år torde den för bestridande av kostnaderna för

reglementsenlig tjänstepension under befattningshavarens tjänstetid erforderliga

årliga avgiften vid tillämpning av dödlighetstabellen R 32 och en räntefot

av 3 procent kunna antagas utgöra omkring 24 procent av tjänstepensionsunderlaget.

Härav skulle befattningshavare och huvudman erlägga sammanlagt

10 procent, under det att staten skulle hava att svara för återstoden eller 14

procent. Vid ett tjänstepensionsunderlag av 1 236 kronor motsvarar statens

tjänstepensionskostnad sålunda (0,14 X 1 236 = omkring) 173 kronor årligen

för varje i tjänst varande befattningshavare. Utgår nian från det antal

befattningshavare, 2 800, som befolkningsutredningen räknat med vid fullt

genomförd organisation, och förutsätter nian att samtliga äro heltidsanställda,

får man en statlig pensionskostnad av (173 X 2 800 ==) 484 400 kronor för år.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 65

5

Vid nuvarande indexläge skulle dyrtidstillägg och kristillägg å en hemvårdarinnepension

av 1 236 kronor uppgå till sammanlagt (444 + 284: 16 = omkring)

728 kronor för år. Räknar man med samma tilläggsförmåner för framtiden,

skulle för bestridande av den helt på staten fallande kostnaden härför

krävas en årlig avsättning å (0,24 X 728 = omkring) 175 kronor för varje i

tjänst varande befattningshavare eller, för 2 800 befattningshavare, 490 000

kronor.

Enligt nu gjord uppskattning skulle sålunda statens pensionskostnader motsvara

ett årligt belopp av (484 400 + 490 000= omkring) 975 000 kronor. Tili

jämförelse må framhållas, att statens andel i kostnaderna för 2 800 hemvårdarinnors

avlöning, exklusive kostnaderna för ålderstillägg, skulle uppgå till

2 800 000 kronor för år.

Skulle pensionsåldern bestämmas till 55 år, bleve statens pensioneringskostnader

väsentligt större än de förut angivna. Den erforderliga tjänstepensionsavgiften

skulle då bliva omkring 36 procent av tjänstepensionsunderlaget,

motsvarande en årlig kostnad för stalén av (0,26 X 1 236 + 0,33 X 728)

X 2 800 = omkring 1 635 000 kronor. Skulle tjänstepensionsunderlaget därjämte

fastställas till det av befolkningsutredningen föreslagna beloppet, 1 400

kronor, komme, då de rörliga tilläggsförmånerna å en tjänstepension av sistnämnda

belopp för närvarande uppgå till sammanlagt 792 kronor, statens

pensioneringskostnader att motsvara ett årligt belopp av (0,26 X 1 400 +

0,36 X 792) X 2 800= omkring 1 815 000 kronor.

Statskontoret har i utlåtande den 20 april 1944 anfört, att det av statens

pensionsanstalt framlagda förslaget rörande pensionsrätt för hemvårdarinnor

icke givit statskontoret anledning till erinran.

I detta sammanhang må beträffande den av statens pensionsanstalt åsyftade

översynen av anstaltens reglemente och gränsdragningen för anstaltens

verksamhet erinras, att utredningen av dessa frågor numera, jämlikt Kungl.

Maj:ts bemyndigande den 26 maj 1944, uppdragits åt särskilda sakkunniga,

1944 års pensionsutredning.

Sedermera har socialstyrelsen i skrivelse den 11 maj 1945 hemställt, att

frågan örn ordnandet av pension åt hemvårdarinnorna snarast möjligt måtte

föreläggas riksdagen. Styrelsen har härvid bland annat anfört, att för varje

år som ginge ökades de svårigheter, som uppstode därigenom, att hemvårdarinnornas

pensionsfråga vore olöst. Antalet hemvårdarinnor, till vilkas lön

statsbidrag utginge, vore för närvarande omkring 1 000, och med all rätt ansåge

sig dessa nu kunna göra anspråk på att få pensionsfrågan löst. Att detta

icke skett, kunde befaras menligt påverka rekryteringen till de efter hand

skapade nya befattningarna, någonting som skulle kunna på lång sikt vålla

hela verksamheten ett allvarligt avbräck. Hemvårdarinnornas intagande i

pensionsanstalten innebure icke ett avsteg från hittills följda principer för

beviljande av tilltriide till pensionsanstalten utan endast att en nyskapad

grupp av befattningshavare, till vilkas lön statsbidrag utginge, bereddes tillträde

till anstalten på liknande villkor och i samma ordning som äldre närstående

grupper. Socialstyrelsen kunde därför för sin del icke finna, att upptagandet

av hemvårdarinnorna i statens pensionsanstalt skulle föregripa 1944

års pensionsutrednings arbete.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 65.

Utskottet.

Föredragande statsrådet har anfört:

Med hänsyn till angelägenheten av att hemvårdarinnornas pensionsfråga

snarast mö.jligt erhåller sin lösning, har jag ansett mig böra förorda, att frågan

om denna befattningshavargrupps anslutning till statens pensionsanstalt

-—• vilket är den naturliga anordningen -—- nu upptages till avgörande, utan

att resultatet av pågående utredning rörande pensionsanstaltens verksamhet

avvaktas. Pensionsrätt i anstalten bör dock, såsom framhållits i ärendet, tillkomma

allenast heltidsanställda hemvårdarinnor.

I fråga örn de villkor och bestämmelser, som böra gälla för pensionsrätten,

ansluter jag mig till pensionsanstaltens förslag. Beträffande särskilt frågan

om pensionsunderlagets storlek vill jag framhålla att, bland annat i avvaktan

på nämnda utredning, anledning icke synes föreligga att avvika från pensionsanstaltens

förslag, att underlaget bestämmes till 1 236 kronor.

Vad angår statens kostnad för hemvårdarinnornas pensionering utgå pensionsanstaltens

beräkningar, mot vilka jag icke i nuvarande läge finner anledning

till erinran, från ett antal av 2 800 heltidsanställda hemvårdarinnor.

Därest ökat antal hemvårdarinnor framdeles visar sig erforderligt, komma

givetvis pensioneringskostnaderna att överskrida det av anstalten angivna be''

loppet.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, sedan riksdagen fattat beslut i

ärendet, vidtaga erforderliga ändringar i pensionsanstaltens reglemente och i

kungörelsen om statsbidrag till social hemhjälpsverksamhet, vilka ändringar

böra träda i kraft den 1 januari 1946. Även med nämnda datum för ikraftträdandet

av de nya pensionsbestämmelsema synes man, i anslutning till vad

pensionsanstalten anfört, icke behöva räkna med någon särskild övergångsbestämmelse,

avseende lindring i engångsavgifter för eventuell retroaktiv

tjänstårsberäkning.

Då det ur vissa synpunkter framstår som angeläget, att hemvårdarinnornas

pensionering redan nu upptages till avgörande, har utskottet icke något

att erinra mot att pensionsrätt i statens pensionsanstalt beredes de heltidsanställda

hemvårdarinnorna utan avbidan på resultatet av pågående utredning

rörande pensionsanstaltens verksamhet.

Med avseende å pensioneringens ordnande innebär Kungl. Maj:ts förslag

bland annat, att pensionsunderlaget skulle bestämmas till 1 236 kronor —

vartill skulle komma dyrtids- och kristillägg, så att den totala pensionsförmånen

skulle utgöra 1 964 kronor 16 öre — samt att pensionsåldern skulle

fastställas till 60 år och tjänståldern till 30 år.

I betraktande av att hemvårdarinneyrket otvivelaktigt torde ställa stora

fysiska krav på dess utövare, kunde det måhända ligga nära till hands att.

på sätt i de väckta motionerna ifrågasatts, bestämma pensionsåldern till 55

år — eventuellt i förening med möjlighet att kvarstå i tjänst intill 60 års

ålder — samt att begränsa tjänståldern till 25 år. Inom utskottet ha också

vid ärendets behandling framförts sympatier för en lösning i sådan riktning,

varvid särskilt uttalats farhågor för att hemvårdarinnorna ofta icke skulle

besitta full tjänsteduglighet ända fram till 60 års ålder. Emellertid saknas

ännu möjlighet att med säkerhet bedöma, hur förhållandena härutinnan

kunna komma att gestalta sig. Med hänsyn härtill och till den betydande

merkostnad, som skulle uppstå vid nedsättning av pensionsåldern, finner

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 65. 1

utskottet sig icke kunna förorda någon avvikelse från Kungl. Majlis förslag

på denna punkt. ...

Vad beträffar den i motionerna ifrågasatta sänkningen av tjänstaldern

från 30 till 25 år, sammanhänger denna fråga intimt med avvägningen av

pensionsåldern. En tjänstålder av 25 år skulle vid en pensionsålder av 60 år

framstå som motiverad endast, därest den genomsnittliga^ levnadsåldern vid

första anställning som hem vårdarinna överstege 30 år. Såvitt nu kan bedömas,

torde anledning saknas att normalt räkna med en så hög anställningsålder.

Vid sådant förhållande får utskottet tillstyrka den av Kungl. Majit

föreslagna tjänståldem, 30 år.

I och för bestämmande av pensionsunderlaget har den bland löneförmånerna

ingående förmånen av fri bostad värderats till i genomsnitt 600 kronor

per år. I likhet med motionärerna finner utskottet denna uppskattning väl

låg. Det vill förefalla utskottet, som om den hemvårdarinna tillförsäkrade

bostadsförmånen, motsvarande en fullgod möblerad bostad om ett rum och

kök eller kokvrå jämte värme och lyse, skäligen bör värdesättas till 900 kronor.

Däremot torde värdet av fri kost, vilken förmån icke ingår bland de

av staten garanterade lönevillkoren, icke böra tagas i betraktande vid pensionsunderlagets

beräkning.

Med utgångspunkt från ett genomsnittligt bostadsvärde av 900 kronor har

utskottet med tillämpning av samma grunder som pensionsanstalten verkställt

en omräkning av pensionsunderlaget, varvid erhållits ett underlag av

1 308 kronor. Utskottet vill tillstyrka, att pensionsunderlaget bestämmes till

detta belopp, vilket tillsammans med dyrlids- och kristillägg motsvarar

en total årlig pensionsförmån vid nuvarande indexläge av 2 061 kronor 60

öre eller i runt tal 100 kronor mera än enligt Kungl. Maj:ts förslag. Den

härav föranledda årliga kostnadsökningen torde kunna uppskattas till omkring

45 000 kronor.

I övrigt har det föreliggande förslaget icke givit utskottet anledning till

särskilt uttalande.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

1) att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition

med den ändringen, att hemvårdarinnas pensionsunderlag

bestämmes till 1 308 kronor, samt

2) att förevarande motioner I: 420 och II: 635, i den mån

desamma icke kunna anses besvarade genom vad utskottet

under 1) hemställt, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 27 november 1945.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Reservation, se sid. 8.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 65.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Åkerberg, Sandström, Sundvik, Leander, Lindblom*,

Löfgren, Fahlander och Ljungdahl*;

från andra kammaren: herrar Svedman, Andersson i Munkaljungby, Johnsson i Kastanjegården,

Sundberg, von Seth, Svensson i Alingsås*, fru Humla och herr Johansson i

Norrfors*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Svedman, Andersson i Munkaljungby, Johnsson i Kastanjegården,

Sundberg och Svensson i Alingsås, vilka ansett, att utskottet hort tillstyrka

bifall till Kungl. Maj:ts proposition oförändrad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:612 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående delaktighet i statens pensionsanstalt för heltidsanställda hemvårdarinnor inom den soc a1 i texten