Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till bestridande av vissa kostnader för utredning rörande Klingvallsåns regleringsföretag år 1939 i Malmöhus län.

1945-02-02 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1945:3, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till bestridande av vissa kostnader för utredning rörande Klingvallsåns regleringsföretag år 1939 i Malmöhus län.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 3.

1

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 2 tebruari 1945 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag

till bestridande av vissa kostnader för utredning

rörande Klingvallsåns regleringsföretag år 1939 i Malmöhus

län.

(2:a avd.)

I en till riksdagen den 8 december 1944 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition, nr 5, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva att till bidrag för bestridande av kostnader för utredning m. m.

rörande Klingvallsåns regleringsf öretag år 1939 i Malmöhus län må från statens

avdikningsanslag utgå ett belopp av 6 650 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet, i den mån ej därför redogöres

närmare i det följande, hänvisa till statsrådsprotokollet.

I anledning av ansökan av överhovstallmästaren friherre Hans Otto Ramel

å övedskloster m. fl. verkställde extra lantbruksingenjören Thore Möller och

civilingenjören K. H. Håård efter vederbörligt förordnande och med biträde

av gode män syneförrättning angående reglering av Klingvallsån med tillflöden

för torrläggning av mark inom Everlövs, Bläntarps, Vombs, Björka,

Ilstorps, Södra Åsums och Sövde socknar av Malmöhus län. I utlåtande den

14 november 1939 förklarade synemännen, som ansågo att företaget vore av

sådan omfattning att detsamma borde hänföras till vattenavledning enligt

7 kap. vattenlagen, att laga hinder mot företagets utförande icke förelåge.

Företaget skulle benämnas Klingvallsåns regleringsföretag år 1939.

över synemännens utlåtande anförde kammarkollegiet besvär vid Söderbygdens

vattendomstol under yrkande om undanröjande av synemännens utlåtande.

Vattendomstolen fann i utslag den 1 juli 1940 att företaget visserligen

skulle inverka menligt på landets djur- oell växtvärld men att hinder för företagets

genomförande icke kunde på grund därav anses föreligga. Med hänsyn

härtill och då anledning till anmärkning mot synemännens båtnadsuppskattning

och kostnadsberäkningar icke förefunnes, ogillade vattendomstolen de

anförda besvären.

Vattenöverdomstolen, varest kammarkollegiet sökte ändring i vattendomstolens

utslag, fann i dom den 29 april 1941, att ett genomförande av företaget

skulle förorsaka sådan bestående ändring av naturförhållandena att

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 10 sami. Nr 3.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 3.

betydande förlust för landets djurvärld vöre att befara. Vid sådant förhållande

kunde på grund av stadgandet i 7 kap. 39 § första stycket andra punkten

vattenlagen det sökta tillståndet icke meddelas. Vattenöverdomstolen förklarade

därför, med upphävande av vattendomstolens utslag, att företaget

icke finge komma till stånd samt att förrättningskostnaderna skulle mellan

sökandena fördelas i förhållande till den båtnad av företaget som för envar

av dem beräknats.

Sedan målet fullföljts till Kungl. Maj:t, fann Kungl. Majit i dom den 30

mars 1942 lika med vattenöverdomstolen att på grund av bestämmelserna i 7

kap. 39 § första stycket andra punkten vattenlagen hinder mötte mot ett förslag

av den omfattning, som avsåges i synenämndens utlåtande, och prövade

därför rättvist fastställa det slut vattenöverdomstolens dom innehölle.

I en till Kungl. Majit ställd skrift den 30 november 1943 ha friherre Ramel,

Gustaf Nilsson, Knut Nilsson, Anders Nilsson, Olof Schönbeck, Karl Persson,

Nils Nilsson i Veberöd, Karl Jönsson, Nils Jönsson, Edvin Persson och

Nils Nilsson i Kumlatofta, alla såsom sökande till förenämnda syneförrättning,

hemställt om ersättning av statsmedel med 11 590 kronor 47 öre, utgörande

kostnader för syneförrättningen rörande företaget och den därefter

följande rättegången m. m.

Av en vid sökandenas skrift fogad uppställning framgår, att de fått vidkännas

följande kostnader för företaget.

Kostnader för syneförrättning inklusive godemansarvoden

samt hantlangnings- och materialkostnader.......... kronor 8 863: 13

Räntor å lån ...................................... * 1 647:00

Arvoden till företagets aktförvar are .................. » 300:00

Kostnader för rättegång samt porton.................. » 480: 34

Kostnader för ansökan örn bidrag av statsmedel till utredningskostnaderna.

................................ » 300:00

Summa kronor 11 590: 47.

1 ärendet ha utlåtanden avgivits av lantbruksstyrelsen och statskontoret.

Lantbruksstyrelsen har anfört bland annat att till ifrågavarande kostnader

med undantag dock för räntor eller (8 863: 13 + 1 080: 34 =) 9 943 kronor

47 öre syntes enligt 14 § kungörelsen den 30 juni 1939 angående villkoren för

statsbidrag från statens avdikningsanslag statsbidrag kunna utgå med 75

procent därav eller med i runt tal 7 450 kronor.

Statskontoret bär anfört följande.

Som lantbruksstyrelsen framhållit, har genom medgivande av 1943 års

riksdag viss ersättning utgått för utredningskostnader i ett med föreliggande

ärende likartat fall. Ifrågavarande ersättning, som beräknats i enlighet med

de i 14 § kungörelsen den 30 juni 1939 angivna grunderna, avsåg emellertid

endast att gottgöra intressenterna kostnaderna för syneförrättningen inklusive

godemansarvoden samt hantlangnings- och materialkostnader. Lantbruksstyrelsen

har i nu föreliggande framställning tillstyrkt ersättning — förutom

för kostnader för syneförrättningen med 8 863 kronor 13 öre — jämväl

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 3-

3

för vissa därefter samt under målets prövning vid vederbörande domstolar

intressenterna åsamkade kostnader med sammanlagt 1 080 kronor 34 öre.

Statskontoret kan för sin del icke förorda, att sökandena erhålla ersättning

efter andra grunder, än som enligt vad förut sagts tillämpats av 1943 års

riksdag. Enligt ämbetsverkets mening bör därför gottgörelsen beräknas å de

för syneförrättningen upptagna kostnaderna, 8 863 kronor 13 öre, och således

bestämmas till ^ 100^‘ ==J ® kronor 35 öre eller i runt tal

6 650 kronor.

Föredraganden, statsrådet Rubbestad, har anfört följande:

»I likhet med lantbruksstyrelsen och statskontoret anser jag skäligt, att sökandena

till ifrågavarande företag av statsmedel erhålla bidrag till de direkta

kostnader för det planerade företaget, som de fått vidkännas. Bidraget

synes böra utgå i enlighet med de i 14 § kungörelsen den 30 juni 1939 (nr 431)

angående villkoren för statsbidrag från statens avdikningsanslag angivna

grunderna och bör, med hänsyn till vad statskontoret anfört, beräknas å de för

syneförrättning m. m. upptagna kostnaderna, 8 863 kronor 13 öre. På grund

härav förordar jag, att för ifrågavarande ändamål må anvisas ett belopp av

i runt tal 6 650 kronor, vilket belopp bör utgå av statens avdikningsanslag.

Härtill synes riksdagens medgivande böra inhämtas. Beloppet torde icke böra

inräknas i det belopp, som enligt riksdagens medgivande för visst år må beviljas

jämlikt gällande bestämmelser för avdikningsanslagets användning.»

Kungl. Maj:ts förevarande förslag ansluter sig till de principer riksdagen

tidigare i ett liknande ärende givit uttryck åt. Utskottet har därför intet att

erinra mot förslaget och hemställer följaktligen,

att riksdagen må bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 2 februari 1945.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Utskottet.

Närvarande: se utlåtande nr 2.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:20 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45, såvitt propositione a1 i texten