Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av bondeoch småbrukar skolor.

1945-05-08 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1945:39, Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av bondeoch småbrukar skolor.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 39.

9

Nr 39.

Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1945 kl. 4 em.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av

bonde- och småbrukar skolor.

(2:a avd.)

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen I: 20 av herr Andersson, Alfred, och herr Hallagård samt

II: 24 av herr Gustafsson i Lekåsa m. fl., har hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t ville göra framställning om att

dels 1 och 3 §§ stadgan den 21 juni 1940 (nr 724) för statsunderstödda

lantbruksundervisningsanstalter måtte få nedan angivna lydelse:

1 §•

De lantbruksundervisningsanstalter, som avses i denna stadga äro med

statsmedel understödda lantmannaskolor, bonde- och småbrukarskolor, lantbruksskolor

och lanthushållsskolor.

3 §•

Bonde- och småbrukarskola har att meddela kunskap i grunderna för

lanthushållningens utövande särskilt med hänsyn tagen till förhållandena

vid medelstora och mindre brukningsdelar. Den skall ävenledes utöver vad

om lantmannaskolor i 7 § sägs meddela undervisning i historia, litteratur,

geografi och nationalekonomi samt i sång och gymnastik. Timantalet för de

olika läroämnena skall fördelas så, att mesta tiden anslås till undervisning

i lantbruksämnen, så att skolans karaktär av huvudsakligen yrkesskola upprätthålles.

Vid en sådan skola skall hållas en vinterkurs om minst 125 arbetsdagar

samt, örn så lämpligen kan ske, en fortsättningskurs om minst 110 arbetsdagar.

Varje elev bör erhålla omkring 7 timmars teoretisk undervisning

dagligen.

För bonde- och småbrukarskola skall i övrigt gälla vad i Kungl. Maj:ts

kungörelse nr 724 av den 26 juli 1940 samt i nr 807 av år 1942 stadgas angående

lantmannaskolor och statsbidrag till sådan skola;

dels ock 1 § kungörelsen den 5 september 1942 (nr 807) angående statsbidrag

till lantbruksundervisningsanstalter m. m. måtte erhålla följande lydelse:
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 39.

Till lantmannaskola, bonde- och småbrukarskola, lantbruksskola---

o. s. v.---— driftkostnader.

Till bonde- och småbrukarskola skall utgå statsbidrag till lärarlöner, driftbidrag,

elevstipendier, anskaffande av byggnader och skoljordbruk m. m.

efter samma grunder som till lantmannaskola.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för detta yrkande hänvisas till

motionerna.

Utskottet har i vederbörlig ordning införskaffat utlåtande i ärendet av

lantbruksstyrelsen, som därvid tillika överlämnat yttrande av Sveriges agronom-

och lantbrukslärareförbund.

Den lägre lantbruksundervisningen erhöll sin nuvarande organisation genom

beslut vid 1939 års lagtima riksdag (prop. nr 109; jordbruksutsk. uti.

nr 51; r. skr. nr 230). I det betänkande med förslag angående den fasta lantbruksundervisningens

ordnande (SOU 1937:33) som låg till grund för

propositionen hade 1936 års lantbruksundervisningskommitté uttalat sig

för att lantmannaskolan borde givas karaktären av uteslutande yrkesskola.

Chefen för jordbruksdepartementet var av en annan uppfattning och ansåg

att lantmannaskolan icke borde ha yrkesutbildningen såsom sin enda uppgift

utan även söka att giva eleverna ett visst mått av allmänt medborgerligt

vetande. Ämnen såsom t. ex. medborgarkunskap borde sålunda upptagas på

schemat för lantmannaskolans vinterkurser och undervisningen i svenska

språket, räkning och geometri skulle vara sådan, att eleverna bibringades de

kunskaper som vöre erforderliga för ett tillgodogörande av undervisningen

i skolans fackämnen. Vad departementschefen sålunda föreslagit föranledde

icke någon erinran från riksdagens sida.

De grundläggande bestämmelserna i ämnet återfinnas i stadgan den 21

juni 1940 (nr 724) för statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalter.

Bestämmelser angående ''Statsbidrag till lantbruksundervisningsanstalter äro

intagna i kungörelsen den 5 september 1942 (nr 807).

Enligt 7 § stadgan nr 724/1940 skall i lantmannaskolas vinterkurs meddelas

undervisning i svenska språket, omfattande rättskrivning och satslära

samt avfattande av uppsatser, som företrädesvis röra lanthushållningen. I

räkning och geometri skall undervisning meddelas i de fyra räknesätten med

hela tal, allmänna bråk och decimalbråk, regula-de-tri, procent- och rabatträkning

samt enklare ekvationer, linjers, ytors och solida figurers uppmätning

och beräkning, allt företrädesvis genom exempel hämtade från lanthushållningen,

samt i sådan omfattning, att eleverna kunna följa undervisningen

i skolans fackämnen. I medborgarkunskap skall undervisningen omfatta staten

och dess organ; den borgerliga och kyrkliga kommunen samt dess beslutande

och verkställande organ; inkomst- och utgiftsstater samt skatter.

I ämnet lantbruksekonomi skall även ingå undervisning örn jordbrukets historiska

utveckling och de för lantbruksekonomien grundläggande nationalekonomiska

begreppen och företeelserna.

Undervisningsplan skall uppgöras av skolans styrelse och fastställas av

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 39.

11

lantbruksstyrelsen. Skolorna ha viss frihet att efter de lokala förhållandena

variera antalet undervisningstinnnar i de olika ämnena. Hinder möter ej att

efter lantbruksstyrelsens prövning på undervisningsplanen upptaga ämne,

som icke finnes angivet härovan. Skolorna sakna sålunda icke möjlighet att

ordna undervisningen efter de på orten förefintliga önskemålen. Efter medgivande

av Kungl. Majit kunna vid lantbruksundervisningsanstalt även anordnas

kortare undervisningskurser än de som i stadgan finnas upptagna

såsom huvudkurser.

Lantbruksstyrelsen har avstyrkt bifall till motionerna och anfört i huvudsak

följande:

All yrkesutbildning i skötsel av jordbruk, större eller mindre sådant, kräver

samma grundläggande kunskaper, och det torde icke vara lyckligt eller

av behovet påkallat att skapa särskilda undervisningsanstalter för småjordbrukare.

Lantbruksstyrelsen förmenar även att lantmannaskolan i hög grad är en

bonde- och småbrukarskola. Ett stöd för denna uppfattning har styrelsen

erhållit genom vad som framkommit vid prövning av stipendieansökningar.

I de nu pågående vinterkursema vid ifrågavarande skolor uppgår sålunda antalet

stipendiesökande elever, vars föräldrars jordbruk understiga 20 hektar

åker, till 62 procent av hela antalet stipendiesökande elever. 21 procent av

samtliga stipendiesökande komma från hem, där föräldrarna icke inneha

jordbruk. En stor del av till sistnämnda grupp hörande elever äro söner till

lantarbetare, skogsarbetare eller liknande yrkesmän. Lantmannaskolorna

draga därför för närvarande i stor utsträckning till sig elever från bonde- och

småbrukarhem och tillräckliga skäl kunna därför icke anses föreligga att inrätta

en speciell skolform för ungdom från dylika hem.

Lantbruksstyrelsen vill emellertid starkt betona vikten av att antalet lantbruksundervisningsanstalter

utökas i raskare takt än hittills och att genom

ökade stipendier möjligheter skapas för ett allt större antal blivande jordbrukare

att skaffa sig erforderlig yrkesutbildning. Av de sökande till lantmannaskolornas

vinterkurser under innevarande läsår har omkring 20 procent

måst avvisas på grund av platsbrist och vid lanthushållsskolornas under

vinterhalvåret pågående kurser icke mindre än 46 procent.

° En hastigare utbyggnad av jordbrukets utbildningsanstalter i allmänhet är

sålunda starkt av behovet påkallad, men däremot saknas enligt lantbruksstyrelsens

mening skäl för inrättande av den av motionärerna föreslagna skolformen.

Även Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund har avstyrkt bifall

till motionerna. I övrigt har förbundet anfört i huvudsak följande:

Enligt förbundets mening lia motionärerna icke beaktat, att den för lantmannaskolorna

gällande författningen ger möjlighet till utbildning i både allmänbildande

ämnen och fackämnen. I motionen uppräknas sådana allmänbildande

läroämnen som historia (särskilt lantbrukets), medborgarkunskap,

nationalekonomi och ekonomisk geografi, och dessutom menar man, att antalet

undervisningstimmar i räkning och geometri och framför allt det svenska

språket bör utvidgas avsevärt utöver vad som brukar förekomma i lantmannaskolorna.

Det bör kanske först erinras örn, att 1936 års lanlbruksundervisningskommitté

liksom även jordbruksministern i propositionen nr 109/1939 utdömt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 39.

kombinationen av lantmanna- och folkhögskoleämnen vid samma skola. A

andra sidan torde enligt förbundets åsikt de för lantmannaskolorna gällande

förordningarna tillåta, att dessa läroämnen kunna tillgodoses i all den utsträckning

som önskas, varvid dock, om det sker i vidare omfång, fackämnena

givetvis bliva lidande. Det bör också ihågkommas, att oavsett om man

skall sköta ett större eller mindre jordbruk, så krävas vissa elementära kunskaper

av samma natur i de rena fackämnena. Man bör även observera att

undervisningen i lantmannaskolorna också omfattar undervisning i lantbrukets

binäringar, och att det inte möter något hinder för ledningen vid en

skola att, om det finns anledning härtill, starkt utvidga denna del av undervisningen,

dock på bekostnad av andra ämnen. Det finns dessutom en annan

sak, som gör att förbundet icke kan tillstyrka förslaget om bonde- och småbrukarskolor.

Ett genomförande av denna skolform skulle nämligen medföra,

att man bidroge till att skapa klasskillnader inom jordbrukets ungdom,

och det torde vara ofrånkomligt, att en av lantmannaskolornas fördelar är

just den, att jordbruksungdom från små och stora jordbruk där få tillfälle

att lära känna varandra.

En bättre lösning av problemet vore enligt förbundets mening, för det

första att de nu helt otillräckliga undervisningsanstalterna utbyggdes, så att

de finge möjlighet mottaga flera elever, och för det andra, att tillräckliga

stipendiemedel ställdes till den obemedlade lantbruksungdomens förfogande,

så att den i ökad utsträckning kunde söka sig till skolorna. Beträffande djupare

kunskaper i det mindre jordbrukets mera särpräglade driftsgrenar gives

det redan möjligheter till ordnande av specialkurser bl. a. vid lantmannaskolorna.

Sådana torde i viss utsträckning redan vara genomförda vid

skolor, som äro förlagda i mera typiska småbruksdistrikt, liksom kurser av

olika slag, speciellt i maskinkännedom, lia ordnats för allmänheten.

Rörande bonde- och småbrukarungdomens allmänt medborgerliga utbildning

torde böra pekas på de möjligheter, som dels utökade antal skolår i

folkskolan giver, dels också vad som erbjudes för den intresserade och studievilliga

ungdomen i studiecirklar och i de korrespondenskurser som finnas.

I dessa kan för övrigt också erhållas fackutbildning på jordbrukets

område.

Utskottet. Såsom framhålles av lantbruksstyrelsen torde all utbildning för skötsel av

jordbruk, oavsett om jordbruket är större eller mindre, kräva i stort sett

samma grundläggande kunskaper. Redan med hänsyn härtill vill utskottet

ifrågasätta lämpligheten av att tillskapa lägre lantbruksundervisningsanstalter,

avsedda i huvudsak endast för småbrukarungdom. En dylik skolform förefaller

utskottet olämplig även ur den synpunkten att därigenom alldeles i

onödan skulle skapas klasskillnader inom jordbrukarungdomen. Då härtill

kommer att redan enligt nu gällande bestämmelser möjligheter finnas att vid

lantmannaskolorna meddela undervisning i såväl allmänbildande ämnen som

fackämnen ävensom att i vissa avseenden ordna undervisningen efter vad som

för varje särskild ort befinnes lämpligt, vill utskottet icke tillstyrka bifall till

förevarande motioner.

Utskottet får dock även i detta sammanhang framhålla angelägenheten av

att jordbrukets utbildningsanstalter utbyggas, så att de bliva rustade att mottaga

ett större antal elever än hittills ävensom att genom ökade stipendier

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 39.

13

eller på annat sätt möjligheter skapas för jordbrukarungdomen att i större

utsträckning än nu kunna skaffa sig erforderlig utbildning.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att de likalydande motionerna I: 20 och II: 24 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 8 maj 1945.

På jordbruksutskottets vägnar:

ABEL ANDERSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Alfred Andersson, Jacob Hansson, Anderberg, friherre

Beck-Friis, Bondeson, Svedberg och Sundelin samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Ericsson i Sörsjön, Mäler, Larsson

i Karlstad, Gustafson i Dädesjö, Svensson i Ljungskile, Andersson i Hyssna och Andersson

i Hedensbyn.

Reservationer

av dels herr Alfred Andersson;

dels ock herr Svensson i Ljungskile.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.