Utlåtande i anledning av väckt motion angående vissa ändringar i jaktstadgan m. m.
1945-05-08 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1945:45, Utlåtande i anledning av väckt motion angående vissa ändringar i jaktstadgan m. m.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande nr 45.
23
Nr 45.
Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1945 kl. 4 em.
Utlåtande i anledning av väckt motion angående vissa ändringar
i jaktstadgan m. m.
(2:a avd.)
I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion,
nr 77, av herr von Friesen har hemställts, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Majit ville anhålla att ändringar göras i enlighet med vad i motionen
föreslagits dels i jaktstadgan, dels i den årligen utkommande kungörelsen
om jakttider antingen tills vidare eller ock under fem år, räknat från
den 1 juli 1945.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för nämnda yrkande hänvisas
till motionen.
Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat utlåtande i ärendet av domänstyrelsen,
som därvid tillika överlämnat yttrande av Svenska jägareförbundet.
Domänstyrelsen har avstyrkt bifall till motionen och anfört följande:
De fridlysningsbestämmelser, som äro meddelade i 1938 års jaktstadga,
tillkommo efter ingående utredning. Visserligen tarva dylika föreskrifter med
årens lopp justering allteftersom tillgången på olika djurslag skiftar och
förhållandena i övrigt förändras. Fridlysningstiderna ha också med hänsyn
härtill för varje år i vissa avseenden ändrats. Ehuru ofta återkommande ändringar
i fridlysningsbestämmelserna enligt styrelsens mening så vitt möjligt
böra undvikas, ställer styrelsen sig förstående för sådana, då genom närmare
utredning ådagalagts att vägande skäl tala därför. Av motionen framgår ej
huruvida särskild utredning legat till grund för de av motionären framförda
förslagen, som i en del fall synas så vittgående, att de ej kunna slutligt prövas
utan föregånget allsidigt och grundligt övervägande. Svenska jägareförbundet
har i sitt yttrande meddelat, att förbundet hade under utredning flera
av de frågor, som av motionären framförts — bland annat frågan om vårjakten
— och att förbundet framdeles, då utredningarna vore slutförda, ämnade
avgiva förslag till de ändringar i fridlysningsbestämmelserna m. m.,
som kunde föranledas av de vid utredningarna vunna resultaten. Vid sådant
förhållande anser styrelsen att motionen ej bör föranleda någon åtgärd.
Även Svenska jägareförbundet har avstyrkt vidtagande av åtgärder i motionens
syfte. I övrigt har förbundet anfört följande:
Motionären framhåller, att de flesta arterna av vilda däggdjur och fåglar
i vårt land under senare tid gått mycket tillbaka och att detta förhållande
icke minst skulle gälla beträffande rovfåglarna. Påståendet torde vara en
24
Jordbruksutskottets utlåtande nr JJ.
Utskottet.
sanning med modifikation. Att vissa småviltstammar minskat i förekomst
från tiden omkring sekelskiftet kan emellertid icke förnekas. Detta torde till
övervägande del bero på den framträngande kulturen med fortskridande
jorddelning och ökat antal jägare. Å andra sidan kan påvisas en kraftig ökning
av vissa däggdjursarter, såsom älg och rådjur. Helt nya arter ha också
tillförts den svenska faunan genom fältharen och fasanen. Under de senaste
åren har även stammen av skogshall märkbart ökat. Skogsfågeln synes efter
en lång period med ringa föi''ekomst nu visa bättre tillgång. Vad rovdjuren
beträffar torde motionärens farhågor för stammarnas existens var överdrivna.
Räven förekommer rikligare än kanske någonsin förr och grävlingen
finnes alltjämt i en konstant och jämn stam över södra och mellersta Sverige.
Mårdstammen tillväxte märkbart under den långa fridlysningstiden.
Hur jakten, som sedan några år är medgiven under januari månad, kommer
att inverka på stammen, torde nu vara för tidigt att yttra sig om. Duvhöken
och sparvhöken uppvisa enligt förbundets senaste viltstatistik god tillgång
inom åtta län och mindre god eller varierande tillgång inom övriga delar av
riket. Någon fara för deras existens föreligger icke enligt förbundets mening.
Motionärens uttalande att den moderna jaktvården eftersträvar att utrota
rovdjuren är icke riktigt. Jaktvården önskar icke utrota någon art av vilda
djur, men strävar efter att åstadkomma balans i förekomsten mellan s. k.
nyttiga djur och rovdjur. På sådana platser, där rovdjuren genom sitt stora
antal hota att ödelägga de nyttiga viltstammarna, verkar jaktvården för att
nedbringa antalet rovdjur till skälig nivå.
I fjorton skilda punkter föreslår motionären ändringar i jaktstadgan och
i den årligen utkommande kungörelsen om tillfälliga ändringar i fridlysningstiderna
för vissa djurslag. Förbundet har intet att invända emot sådana
ändrngar i fridlysningsbestämmelserna, som kunna gagna jaktvården
och naturskyddet i riket, men får framhålla att den nu gällande jaktlagstiftningen
tillkom så sent som år 1938 och då efter ett synnerligen grundligt
och omfattande utredningsarbete. Inom förbundet pågå emellertid för närvarande
utredningar, som beröra flera av de av motionären framförda förslagen.
Sålunda har förbundets försöksledare sedan något år påbörjat en
vetenskaplig undersökning rörande rovdjurens biologi speciellt inriktad på
att utröna deras nytta respektive skada för andra djurarter. På arbetsprogrammet
för en inom förbundet tillsatt kommitté för beredning av uppkommande
fridlysningsärenden står bl. a. frågan om vårjakten efter sjöfågel
och därmed sammanhängande problem, fridlysningstiden för änder och vadare
m. m. Inom förbundet pågå således utredningar, som intimt sammanhänga
med de av motionären framlagda spörsmålen. Sedan dessa slutförts,
torde förslag om ändringar i fridlysningsbestämmelserna komma att genom
domänstyrelsen ingivas till Kungl. Majit.
Motionärens förslag att utan närmare utredning ändra de nu gällande fridlysningsbestämmelserna
kan förbundet icke biträda.
Förbundet får därför för närvarande avstyrka vidtagande av åtgärder i
motionens syfte.
I motionen framläggas synnerligen omfattande förslag till ändrade fridlysningsbestämmelser
m. m. för ett stort antal djurarter. Ett genomförande
av förslagen synes förutsätta ändringar i dels jaktstadgan, dels de tid efter
annan utfärdade fridlysningsbestämmelserna.
Utskottet får i anledning härav framhålla, att avgöranden i vad mån vissa
djurarter skola antingen helt och hållet eller under vissa tider av året fredas
Jordbruksutskottets utlåtande nr 45.
25
för jakt, eller om skottpengar eller andra belöningar skola utfästas för dödandet
av desamma, icke böra fattas utan att samtliga på frågan inverkande
omständigheter varit föremål för grundliga utredningar. Ehuru vissa i
motionen framlagda förslag, t. ex.det som berör vårjakten, synas förtjänta av
beaktande, anser sig utskottet icke, enbart med stöd av den i ärendet förebragta
utredningen, kunna uttala sig om vad som i nämnda eller annat avseende
kan vara lämpligt. Emot förslaget att utbetalning av skottpengar
för dödande av rovdjur borde helt förbjudas får dock utskottet ställa sig
avvisande. I sammanhanget må nämnas, att utskottet i ett tidigare denna
dag avgivit utlåtande, nr 43, uttalat sig för att nu utgående belöningar för
dödande av varg och järv borde bibehållas.
Såsom utskottet erinrat i ett vid föregående års riksdag avgivet utlåtande
nr 48, i anledning av ett av samme motionär framlagt förslag av i vissa delar
ungefär samma innebörd som det nu föreliggande, falla bestämmelserna angående
fridlysning av vissa djur och djurslag, med undantag för vad som
gäller björn, lo och örn, helt under Kungl. Majlis lagstiftning. Enligt vad som
framhållits av Svenska jägareförbundet torde för övrigt vissa av de i motionen
berörda frågorna redan vara under utredning inom förbundet, i vilka
avseenden Kungl. Maj:! sålunda torde komma att få taga ställning även utan
något motionärens ytterligare åtgörande.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att motionen 11:77 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Slockholm den 8 maj 1945.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit
från första kammaren: herrar Tjällgren, Alfred Andersson, Jacob Hansson, Anderberg,
friherre Beck-Friis, Bondeson, Svedberg och Sundelin samt
från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Ericsson i Sörsjön, Carlström,
Mäler, Larsson i Karlstad, Jacobson i Vilhelmina, Johansson i Öckerö och Andersson i
Hedensbyn.
Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 10 sami. Nr 40-45.
.S
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.