Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående vissa ändringar i jaktstadgan m. m.

1945-05-08 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1945:45, Utlåtande i anledning av väckt motion angående vissa ändringar i jaktstadgan m. m.

Dokumentets text

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 45.

23

Nr 45.

Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1945 kl. 4 em.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående vissa ändringar

i jaktstadgan m. m.

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion,

nr 77, av herr von Friesen har hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Majit ville anhålla att ändringar göras i enlighet med vad i motionen

föreslagits dels i jaktstadgan, dels i den årligen utkommande kungörelsen

om jakttider antingen tills vidare eller ock under fem år, räknat från

den 1 juli 1945.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för nämnda yrkande hänvisas

till motionen.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat utlåtande i ärendet av domänstyrelsen,

som därvid tillika överlämnat yttrande av Svenska jägareförbundet.

Domänstyrelsen har avstyrkt bifall till motionen och anfört följande:

De fridlysningsbestämmelser, som äro meddelade i 1938 års jaktstadga,

tillkommo efter ingående utredning. Visserligen tarva dylika föreskrifter med

årens lopp justering allteftersom tillgången på olika djurslag skiftar och

förhållandena i övrigt förändras. Fridlysningstiderna ha också med hänsyn

härtill för varje år i vissa avseenden ändrats. Ehuru ofta återkommande ändringar

i fridlysningsbestämmelserna enligt styrelsens mening så vitt möjligt

böra undvikas, ställer styrelsen sig förstående för sådana, då genom närmare

utredning ådagalagts att vägande skäl tala därför. Av motionen framgår ej

huruvida särskild utredning legat till grund för de av motionären framförda

förslagen, som i en del fall synas så vittgående, att de ej kunna slutligt prövas

utan föregånget allsidigt och grundligt övervägande. Svenska jägareförbundet

har i sitt yttrande meddelat, att förbundet hade under utredning flera

av de frågor, som av motionären framförts — bland annat frågan om vårjakten

— och att förbundet framdeles, då utredningarna vore slutförda, ämnade

avgiva förslag till de ändringar i fridlysningsbestämmelserna m. m.,

som kunde föranledas av de vid utredningarna vunna resultaten. Vid sådant

förhållande anser styrelsen att motionen ej bör föranleda någon åtgärd.

Även Svenska jägareförbundet har avstyrkt vidtagande av åtgärder i motionens

syfte. I övrigt har förbundet anfört följande:

Motionären framhåller, att de flesta arterna av vilda däggdjur och fåglar

i vårt land under senare tid gått mycket tillbaka och att detta förhållande

icke minst skulle gälla beträffande rovfåglarna. Påståendet torde vara en

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande nr JJ.

Utskottet.

sanning med modifikation. Att vissa småviltstammar minskat i förekomst

från tiden omkring sekelskiftet kan emellertid icke förnekas. Detta torde till

övervägande del bero på den framträngande kulturen med fortskridande

jorddelning och ökat antal jägare. Å andra sidan kan påvisas en kraftig ökning

av vissa däggdjursarter, såsom älg och rådjur. Helt nya arter ha också

tillförts den svenska faunan genom fältharen och fasanen. Under de senaste

åren har även stammen av skogshall märkbart ökat. Skogsfågeln synes efter

en lång period med ringa föi''ekomst nu visa bättre tillgång. Vad rovdjuren

beträffar torde motionärens farhågor för stammarnas existens var överdrivna.

Räven förekommer rikligare än kanske någonsin förr och grävlingen

finnes alltjämt i en konstant och jämn stam över södra och mellersta Sverige.

Mårdstammen tillväxte märkbart under den långa fridlysningstiden.

Hur jakten, som sedan några år är medgiven under januari månad, kommer

att inverka på stammen, torde nu vara för tidigt att yttra sig om. Duvhöken

och sparvhöken uppvisa enligt förbundets senaste viltstatistik god tillgång

inom åtta län och mindre god eller varierande tillgång inom övriga delar av

riket. Någon fara för deras existens föreligger icke enligt förbundets mening.

Motionärens uttalande att den moderna jaktvården eftersträvar att utrota

rovdjuren är icke riktigt. Jaktvården önskar icke utrota någon art av vilda

djur, men strävar efter att åstadkomma balans i förekomsten mellan s. k.

nyttiga djur och rovdjur. På sådana platser, där rovdjuren genom sitt stora

antal hota att ödelägga de nyttiga viltstammarna, verkar jaktvården för att

nedbringa antalet rovdjur till skälig nivå.

I fjorton skilda punkter föreslår motionären ändringar i jaktstadgan och

i den årligen utkommande kungörelsen om tillfälliga ändringar i fridlysningstiderna

för vissa djurslag. Förbundet har intet att invända emot sådana

ändrngar i fridlysningsbestämmelserna, som kunna gagna jaktvården

och naturskyddet i riket, men får framhålla att den nu gällande jaktlagstiftningen

tillkom så sent som år 1938 och då efter ett synnerligen grundligt

och omfattande utredningsarbete. Inom förbundet pågå emellertid för närvarande

utredningar, som beröra flera av de av motionären framförda förslagen.

Sålunda har förbundets försöksledare sedan något år påbörjat en

vetenskaplig undersökning rörande rovdjurens biologi speciellt inriktad på

att utröna deras nytta respektive skada för andra djurarter. På arbetsprogrammet

för en inom förbundet tillsatt kommitté för beredning av uppkommande

fridlysningsärenden står bl. a. frågan om vårjakten efter sjöfågel

och därmed sammanhängande problem, fridlysningstiden för änder och vadare

m. m. Inom förbundet pågå således utredningar, som intimt sammanhänga

med de av motionären framlagda spörsmålen. Sedan dessa slutförts,

torde förslag om ändringar i fridlysningsbestämmelserna komma att genom

domänstyrelsen ingivas till Kungl. Majit.

Motionärens förslag att utan närmare utredning ändra de nu gällande fridlysningsbestämmelserna

kan förbundet icke biträda.

Förbundet får därför för närvarande avstyrka vidtagande av åtgärder i

motionens syfte.

I motionen framläggas synnerligen omfattande förslag till ändrade fridlysningsbestämmelser

m. m. för ett stort antal djurarter. Ett genomförande

av förslagen synes förutsätta ändringar i dels jaktstadgan, dels de tid efter

annan utfärdade fridlysningsbestämmelserna.

Utskottet får i anledning härav framhålla, att avgöranden i vad mån vissa

djurarter skola antingen helt och hållet eller under vissa tider av året fredas

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 45.

25

för jakt, eller om skottpengar eller andra belöningar skola utfästas för dödandet

av desamma, icke böra fattas utan att samtliga på frågan inverkande

omständigheter varit föremål för grundliga utredningar. Ehuru vissa i

motionen framlagda förslag, t. ex.det som berör vårjakten, synas förtjänta av

beaktande, anser sig utskottet icke, enbart med stöd av den i ärendet förebragta

utredningen, kunna uttala sig om vad som i nämnda eller annat avseende

kan vara lämpligt. Emot förslaget att utbetalning av skottpengar

för dödande av rovdjur borde helt förbjudas får dock utskottet ställa sig

avvisande. I sammanhanget må nämnas, att utskottet i ett tidigare denna

dag avgivit utlåtande, nr 43, uttalat sig för att nu utgående belöningar för

dödande av varg och järv borde bibehållas.

Såsom utskottet erinrat i ett vid föregående års riksdag avgivet utlåtande

nr 48, i anledning av ett av samme motionär framlagt förslag av i vissa delar

ungefär samma innebörd som det nu föreliggande, falla bestämmelserna angående

fridlysning av vissa djur och djurslag, med undantag för vad som

gäller björn, lo och örn, helt under Kungl. Majlis lagstiftning. Enligt vad som

framhållits av Svenska jägareförbundet torde för övrigt vissa av de i motionen

berörda frågorna redan vara under utredning inom förbundet, i vilka

avseenden Kungl. Maj:! sålunda torde komma att få taga ställning även utan

något motionärens ytterligare åtgörande.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att motionen 11:77 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Slockholm den 8 maj 1945.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Tjällgren, Alfred Andersson, Jacob Hansson, Anderberg,

friherre Beck-Friis, Bondeson, Svedberg och Sundelin samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Ericsson i Sörsjön, Carlström,

Mäler, Larsson i Karlstad, Jacobson i Vilhelmina, Johansson i Öckerö och Andersson i

Hedensbyn.

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 10 sami. Nr 40-45.

.S

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.