Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring av gällande grunder för statsbidrag till enskilda skogsägare för skogsdikningar.

1945-05-08 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1945:49, Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring av gällande grunder för statsbidrag till enskilda skogsägare för skogsdikningar.

Dokumentets text

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande nr 49-

Nr 49.

Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1945 kl. 4 em.

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring av gällande

grunder för statsbidrag till enskilda skogsägare

för skogsdikningar.

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion,

nr 22, av herrar Nilsson i Varuträsk och Åkerström har hemställts, att riksdagen

måtte besluta att statens bidrag till enskilda skogsägare för skogsdikningar

skall utgå med 70 procent av arbetskostnaden.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för detta yrkande hänvisas till

motionen.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat utlåtande i ärendet av skogsstyrelsen.

Enligt nuvarande lydelse av kungörelsen den 27 juni 1927 (nr 270) angående

villkoren för statsbidrag från statens skogsutdikningsanslag kan bidrag

beviljas beträffande torrläggningsföretag inom Västernorrlands, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län till högst femtio procent samt beträffande

dylika företag inom övriga delar av riket till högst fyrtio procent av

den utav skogsvårdsstyrelsen godkända kostnaden för torrläggningsarbetet.

I fråga örn torrläggningsföretag i Norrland samt norra delarna av Kopparbergs

och Värmlands län kan, där läget på arbetsmarknaden därtill giver

anledning, efter Kungl. Maj:ts medgivande statsbidrag beviljas till högst

sextio procent av den godkända kostnaden. Till skogsutdikningsföretag, som

utföres med bidrag från norrländska skogsproduktionsanslaget, kan bidrag

utgå med 60 och i vissa fall 80 procent av den godkända kostnaden.

Skogsstyrelsen har — under framhållande att någon ökning av skogsutdikningsverksamheten

icke kunde väntas genom en höjning av bidragsprocenten

och att en sådan ökad verksamhet under rådande förhållanden på arbetsmarknaden

ej heller vore önskvärd — avstyrkt bifall till motionen. I övrigt

har skogsstyrelsen anfört följande:

Angående skogsägarnas intresse för skogsutdikningar med bidrag av statsmedel

bör påpekas, att de stora belopp som anvisats å statens skogsutdikningsanslag

-—- under budgetåren 1927—1939 tillhopa 8,1 milj. kronor — ha

praktiskt taget 100-procentigt tagits i anspråk för avsett ändamål. Dessutom

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 49.

19

bär till skogsutdikningar beviljats bidrag med 5,6 milj. kronor från det under

föregående arbetsmarknadskriser utgående anslaget till understödjande

av vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar. Bidragen tran

skogsutdikningsanslaget oell det s. k. tillfälliga skogsvardsanslaget hade under

tiden 1927—1939 möjliggjort torrläggning av ca 340 000 hektar moloch

försumpad skogsmark. Skogsutdikningsverksamheten inom ramen tor

norrländska skogsproduktionsanslaget har ännu icke nått någon omfattning

på grund av bristen på arbetskraft. .... -a

Intresset för skogsutdikningar har emellertid varit ännu starkare an vad

ovanstående siffror ange. Hos skogsvårdsstyrelserna finnas sålunda i regel

dels utarbetade arbetsplaner på företag, som vänta på att få bidrag,

bidragsansökningar från skogsägare. Även under krisåren 1939—1945, da

stark återhållsamhet i bidragsverksamheten medvetet iakttagits på grund av

brist på arbetskraft, ha ansökningar om bidrag till skogsdikningar inströmmat

till skogsvårdsstyrelserna.

Man kan alltså med fog påslå, att de av staten anvisade möjligheterna tor

understödjande av skogsutdikningsföretag av skogsägarna utnyttjats i största

tänkbara utsträckning. Någon ökning av skogsutdikningsverksamheten lär salunda

icke kunna åvägabringas enbart genom höjning av bidragsprocenten.

Utan motsvarande ökning av det utgående anslaget skulle en höjning av bidragsprocenten

få motsatt verkan.

Beträffande frågan om en revision av bidragsgrundema vill skogsstyrelsen

erinra om vad 1936 års skogsutredning pa sin tid föreslog, nämligen att alla

statsanslag till skogsvårdande åtgärder skulle sammanslås och att bidragen

även till skogsutdikningar som regel skulle utgå med femtio procent av godkända

kostnaden. Dessutom föreslogs ett stadgande av innebörd, att bidrag

i första hand skulle tilldelas den, som driver skogsbruket såsom stöd till

jordbruk, eller den, som för sin och sin familjs bärgning är beroende av arbetsinkomst

från skogsbruket. Dessa yrkanden ha ännu ej upptagits till prövning

av statsmakterna. Norrlandskommittén har i sitt utlåtande med förslag

till åtgärder för främjande av skogsvård och betesförbättring i norra Sverige

framhållit, att en allmän översyn av den statliga bidragsverksamheten

på skogsbrukets område torde vara nödvändig. Vidare har man anledning

förmoda, att 1944 års skogsvårdsstyrelseutredning kommer att upptaga till

prövning vissa principiella frågor rörande utformningen och omfattningen

av bidragsverksamheten på skogsvårdens område. Skogsstyrelsen har i sitt

utlåtande över norrlandskommitténs ovanberörda förslag framfört såsom

sin avsikt alt, i den mån dessa frågor icke bleve behandlade av skogsvårdsstyrelseutredningen,

närmare undersöka möjligheterna att rationalisera understödsverksamheten

på skogsbrukets område.

Vidkommande det av motionärerna påpekade förhållandet, att skogsbefrämjande

åtgärder kunna ingå som ett led i efterkrigsplaneringen, vill skogsstyrelsen

endast hänvisa till sin på finansministerns uppdrag utarbetade promemoria

angående sysselsättningsmöjligheter inom skogsbruket vid omfattande

arbetslöshet efter krigets sint (SOU 1944: 14). 1 denna, som genom proposition

nr 264 anmälts för 1944 års riksdag, föreslås att till skogsutdikningsföretag

skulle under arbetslöshetskris efter kriget utgå bidrag med i

regel sextio procent. För vissa kategorier av mindre skogsägare skulle därutöver

kunna ifrågakomma lilläggsbidrag med femton procent. Den av 1936

års skogsutredning föreslagna rationaliseringen av bidragsgivningen har här

tillgodosetts, såtillvida som bidrag till alla slag av skogsvårdsåtgärder utom

skogsvägar av stamvägs natur föreslås skola utgå med samma procent av

kostnaden.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande nr 49.

Utskottet.

Såsom framhålles av skogsstyrelsen torde någon ökning av skogsutdikningsverksamheten

knappast kunna väntas genom en sådan höjning av bidragsprocenten

som föreslås av motionärerna. De anslag som hittills anvisats

för ändamalet torde nämligen i allmänhet så gott som fullständigt ha

tagits i anspråk. Därest icke ytterligare anslag beviljas, torde därför enligt

utskottets uppfattning ett bifall till motionen endast få till följd att antalet

ansökningar om statsbidrag, som av brist på medel icke kunna bifallas, skulle

ytterligare öka. Under rådande förhållanden på arbetsmarknaden torde för

övrigt en ökad skogsutdikningsverksamhet knappast vara önskvärd.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att motionen II: 22 icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 8 maj 1945.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Närvarande: se utlåtande nr 46.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.