Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om statsbidrag till föreningen Bjärme andelsladugård m. m.

1945-05-25 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1945:64, Utlåtande i anledning av väckta motioner om statsbidrag till föreningen Bjärme andelsladugård m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.

1

Nr 64.

Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1945 kl. 3 em.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om statsbidrag till föreningen

Bjärme andelsladugård m. m.

(2:a avd.)

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen 1:204 av herr Olofsson m. fl. och 11:333 av herr

Jonsson i Järvsand, har hemställts, att riksdagen måtte bevilja föreningen

Bjärme andelsladugård bidrag med 35 000 kronor och medgiva, att det tidigare

till föreningen beviljade statslånet erhålles ränte- och amorteringsfritt

under tio år.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för detta yrkande får utskottet,

i den mån redogörelse därför ej lämnas i det följande, hänvisa till motionerna.

Utskottet har i vederbörlig ordning införskaffat utlåtanden i ärendet av

lantbruksstyrelsen, egnahemsstyrelsen och Jämtlands läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott. Egnahemsstyrelsen har vid sitt utlåtande fogat

yttrande av egnahemsnämnden i Jämtlands län samt en skrivelse från egnahemsdirektören

O. Ericsson, Östersund, i egenskap av utav Kungl. Maj:t

utsett ombud i styrelsen för föreningen Bjärme andelsladugård.

Sedan riksdagen (jordbr.utsk. uti. nr 25/1943; r. skr. nr 176/1943) anmält,

att riksdagen med bifall till Kungl. Majds proposition nr 116/1943

medgivit, att ett belopp av högst 45 000 kronor finge enligt de riktlinjer, som

i propositionen angivits, utlämnas såsom statsunderstöd för anordnande av

en gemensam ladugård för vissa fastigheter i Bjärme i Näs socken, Jämtlands

län, har Kungl. Majd den 29 oktober 1943 medgivit, att till föreningen

Bjärme andelsladugård u. p. a. finge såsom statsunderstöd för nämnda ändamål

utlämnas egnahemslån från egnahemslånefonden å 25 000 kronor

samt såsom bidrag premielån från fonden för premielån till egnahemslåntagare

å 20 000 kronor, därvid bland annat följande villkor och bestämmelser

skulle lända till efterrättelse.

Beträffande det belopp, 25 000 kronor, som lämnades såsom egnahemslån,

skulle de i 4 kap. kungörelsen den 7 juni 1940 (nr 589) angående den statliga

egnahemsverksamheten med däri vidtagna ändringar föreskrivna villkoren

och bestämmelserna rörande egnahemslån i tillämpliga delar lända till

efterrättelse, dock med det tillägg att å lånet i dess helhet amortering skulle

börja kalenderåret efter det då lånet beviljats och att vad nedan sägs iakttoges.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 10 sami. Nr 64.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.

För det belopp å 20 000 kronor, som lämnades såsom bidrag, skulle de i

samma kungörelse lämnade föreskrifterna rörande premielån i tillämpliga

delar anses gällande, såvitt annat ej nedan stadgades.

Före utbetalning av lånebelopp skulle andelar i föreningen tecknas och

inbetalas genom insatser, sammanlagt motsvarande värdet av samtliga delägarnas

i rörelsen ingående kreatur, vilket värde skulle bestyrkas på sätt

egnahemsstyrelsen kunde godkänna. Därest antalet andelar nedginge till belopp

under nämnda värde, skulle staten äga återkräva lånet.

Beträffande säkerheten för egnahemslånet skulle varje medlem ikläda sig

borgen för lånet i förhållande till antalet tecknade andelar. För denna borgen

skulle pantförskrivas inteckning till motsvarande belopp med förmånsrätt

inom 90 procent av uppskattade värdet å medlemmens fastighet. Jämväl

för premielånet skulle medlem ikläda sig borgen i förhållande till antalet

tecknade andelar, och därutöver skulle för premielånet inteckning lämnas

i ladugårdsfastigheten, som, örn möjligt, borde utgöra en avstyckad

fastighet, eller annan godtagbar säkerhet. Vid utträde ur föreningen skulle

medlem vara skyldig gälda det belopp, intill vilket han gått i borgen, eller

ock i sitt ställe sätta ny medlem, vilken godtoges av minst I * 3U av föreningens

samtliga medlemmar.

Vid föreningens och styrelsens sammanträden skulle ett av Kungl. Maj:t

på egnahemsstyrelsens förslag utsett ombud äga närvara med rätt att deltaga

i överläggningarna men ej i besluten och att få sin mening tecknad till

protokollet.

Ombudet skulle även vara befogat att taga del av föreningens räkenskaper

och andra handlingar samt följa föreningens verksamhet i övrigt. Årligen

å tid, som egnahemsstyrelsen bestämde, skulle ombudet tili egnahemsstyi''elsen

avgiva redogörelse för föreningens verksamhet.

Mellan staten och föreningen skulle ingås lånekontrakt, som kunde avegnahemsstyrelsen

godkännas och underskrivas.

I motionerna göres gällande, alt de villkor som fastställts för nämnda

statsunderstöds utfående vore alltför betungande för föreningens medlemmar.

För att kunna fullfölja verksamheten vöre föreningen enligt motionärernas

mening i behov av ytterligare statsbidrag så att räntekostnaderna

kunde nedbringas, vissa skulder betalas och erforderligt driftkapital frigöras.

Av motionerna framgår, att kostnaderna för ifrågavarande ladugård, vilka

ursprungligen beräknats till icke fullt 100 000 kronor, uppgått till cirka

180 000 kronor. För att kunna bestrida dessa kostnader hade föreningen hos

Kooperativa förbundet upptagit ett lån å 125 000 kronor. Samma förbund

hade därjämte förskotterat det premielån å 20 000 kronor, som enligt statsmakternas

medgivande finge utlämnas för ändamålet. Slutligen hade föreningen

tillfälligt upplånat ytterligare 20 000 kronor och häftade därjämte

i skuld för arbeten och maskiner m. m. för cirka 15 000 kronor. De lån, som

upptagits för ändamålet, uppginge sålunda tillsammans med kvarstående

skulder till samma belopp som den verkliga byggnadskostnaden, eller 180 000

kronor.

Det behövliga inventariekapitalet hade i vad angår levande inventarier

tillgodosetts av föreningens medlemmar, vilka försålt sina nötkreatur till

föreningen för cirka 26 000 kronor och tecknat andelar för hela beloppet.

Till föreningens förfogande stöde därjämte, som förut nämnts, ett av riksdagen

under särskilda villkor beviljat lån å 25 000 kronor, vilket dock be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.

3

räknades bliva reducerat lill 22 200 kronor, enär inteckningssäkerhet icke

kunnat presteras i föreskriven omfattning. Då jämväl det av Kooperativa

förbundet förskotterade premielånet å 20 000 kronor av samma skäl beräknades

bliva reducerat med 2 000 kronor till 18 000 kronor, torde det tillgängliga

rörelsekapitalet komma att uppgå till (22 200 — 2 000 =) 20 200

kronor.

Lantbruksstyrelsen har i sitt utlåtande örn ock med tvekan med hänsyn till

sin tidigare inställning till ifrågavarande företag föreslagit, att föreningen

Bjärme andelsladugård i anledning av motionerna skulle tilldelas ytterligare

statsbidrag i form av premielån med 30 000 kronor. Därjämte har styrelsen

tillstyrkt, att lättnad medgåves i de föreskrivna villkoren för det tidigare beviljade

egnahemslånet på så sätt att lånet finge vara amorteringsfritt under

samma tid som s. k. jordbrukslån, d. v. s. fem år. Lantbruksstyrelsen har anfört

i huvudsak följande:

I yttrande den 19 mars 1942 till chefen för jordbruksdepartementet över

en av ifrågavarande förening gjord framställning om bidrag av statsmedel

med 75 000 kronor för uppförande av en gemensam ladugårdsbyggnad för

föreningens medlemmar avstyrkte lantbruksstyrelsen bifall till framställningen.

Styrelsen anförde i sagda yttrande, bland annat, att de nackdelar,

som vore förenade med organiserandet av ladugårdsskötseln enligt andelsprincipen,

till synes vore större än motsvarande fördelar samt att anordnandet

av gemensamhetsladugård i sådana fall som det förevarande med i stort

sett bärkraftiga familjejordbruk icke torde kunna gagna en önskvärd utveckling

av landets jordbruk.

Även om de erfarenheter, som hitintills framkommit av ifrågavarande

verksamhet, ännu icke kunna anses slutgiltiga, giva de å andra sidan ej

heller någon antydan om att nyssnämnda av styrelsen uttalade farhågor

skulle ha varit ogrundade.

Av motionerna framgår, att sammanlagt (180 000 + 26 000 + 20 200 =)

226 200 kronor torde ha investerats i företaget, av vilket belopp (180 000 +

20 200 =) 200 200 kronor synas lia uppbringats genom lån. Då huvudparten

av dessa lån erhållits på av lantbruksstyrelsen okända villkor, kan styrelsen

icke uttala sig rörande den räntebörda och amorteringsskyldighet,

som åvilar föreningen. Uppenbart är emellertid, att det lån å 25 000 kronor,

sorn riksdagen ställt till förfogande för ändamålet, är så obetydligt i förhållande

till hela lånebeloppet, att därmed förenade villkor icke gärna kunna

utöva något större inflytande på föreningens ekonomi.

Motionärerna göra emellertid gällande, att sagda villkor skulle vara

strängare än dem som gälla för egnahemslån av motsvarande karaktär. Av

kungörelsen den 7 juni 1940 (nr 589) angående den statliga egnahemsverksamheten

med däri genom kungörelsen den 30 juni 1942 (nr 578) gjord

ändring, inhämtas emellertid, alt någon räntefrihet icke föreligger i fråga örn

s. k. jordbrukslån samt att viss del av sagda lån skall från och med femte

kalenderåret efter det, då lånet beviljats, amorteras enligt grunder, som

fastställas av Kungl. Maj:t. Den enda skillnad, som föreligger mellan sagda

villkor och deni, vilka gälla i fråga örn förenämnda lån, gäller sålunda amorteringsskyldigheten,

som i förevarande fall .skulle inträda utan sådan tidsfrist,

som nyss nämnts. Då den av föreningen bedrivna rörelsen icke omedelbart

torde kunna bringas upp i full produktionskapacitet, synes det skäligt,

alt föreningen erhåller befrielse från amorteringsskyldighet under viss

lid. Amortcringsfriheten torde dock icke böra omfatta längre lid än vad

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.

som gäller i fråga om s. k. jordbrukslån. Ej heller i andra avseenden bör

föreningen enligt lantbruksstyrelsens mening erhålla större förmåner än

andra innehavare av sådana lån. Styrelsen vill sålunda tillstyrka, att föreningen

medgives lättnad i villkoren för tillgodonjutandet av ifrågavarande

lån i så måtto, att lånet må innehas amorteringsfritt under fem år.

Som ovan nämnts har föreningen för att kunna tillgodose sitt kapitalbehov

varit nödsakad att, bland annat, upptaga vissa tillfälliga lån till ett

sammanlagt belopp av 20 000 kronor, varjämte föreningen häftar i skuld

för arbeten och maskiner m. m. till ett sammanlagt belopp om cirka 15 008

kronor. Då det synes angeläget, att sagda lån och skulder snarast möjligt

kunna regleras, vill styrelsen icke motsätta sig, att föreningen, som synes

sakna egna medel för ändamålet, ber edes möjlighet härtill genom bidrag av

statsmedel. I anslutning härtill torde det i första hand böra tagas under

övervägande, huruvida icke sådana eftergifter kunna göras i avseende å

kravet på inteckningssäkerhet, att föreningen kan erhålla hela det understöd

å sammanlagt 45 000 kronor, som riksdagen tidigare beviljat för ändamålet.

Sagda belopp torde emellertid icke vara tillräckligt för genomförandet av

en behövlig sanering av föreningens ekonomi. Styrelsen vill därför, örn ock

med tvekan med hänsyn till sin tidigare inställning till detta företag, nu

föreslå, att föreningen härutöver beviljas ytterligare bidrag av statsmedel

till ett belopp motsvarande förenämnda tillfälliga lån och skulder eller tillhopa

35 000 kronor med avdrag av det belopp av 4 800 kronor, som genom

den ifrågasatta eftergiften beträffande inteckningssäkerheten skulle bliva ytterligare

tillgängligt av redan beviljade statsunderstöd, eller i runt tal 30 000

kronor.

Sagda bidrag torde lämpligen böra utgå i form av premielån i syfte att

därigenom skapa en viss säkerhet för att företaget kommer att upprätthållas

under så lång tid, att tillräckliga erfarenheter kunna inhämtas rörande andelsprincipens

lämplighet på ladugårdsskötselns område.

Slutligen vill styrelsen framhålla, att det ekonomiska resultatet av föreliggande

försök i dess helhet betraktat icke blir beroende endast av andelsladugårdens

tekniska och ekonomiska ledning, utan även av det sätt, varpå föreningens

medlemmar utnyttja den arbetskraft, som vid en sådan omläggning

av ladugårdsskötseln, som nu genomförts, frigöres vid respektive till

verksamheten anslutna egendomar. Styrelsen förutsätter därför, att därmed

sammanhängande spörsmål även vinna tillbörlig uppmärksamhet vid den

tillsyn över verksamheten, som jämlikt riksdagens beslut tillsvidare skall

utövas från det allmännas sida.

Egnahemsstyrelsen har föreslagit, att riksdagen i anledning av ifrågavarande

motioner måtte medgiva, att till föreningen Bjärme andelsladugård

må under enahanda villkor, som gälla för tidigare medgivet egnahemslån,

från egnahemslånefonden utlämnas ytterligare egnahemslån till ett belopp

av högst 25 000 kronor samt att föreningen för hela egnahemslånebeloppet,

50 000 kronor, må åtnjuta amorteringsfrihet till och med femte kalenderåret

efter det, då lånet av egnahemsstyrelsen beviljats. Som motivering för

sitt förslag har egnahemsstyrelsen anfört följande:

Motionärerna anföra bland annat att Bjärme andelsladugård, som krävt

en investering för anskaffning av ladugårdsbyggnaden och djur av 206 000

kronor, beräknas ge ett årligt driftunderskott av minst 10 000 kronor samt

hemställa, att riksdagen måtte bevilja föreningen Bjärme andelsladugård

ett ytterligare bidrag av 35 000 kronor och medgiva att för det tidigare be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbniksutskottets utlåtande nr 64.

viljade statslånet måtte erhållas ränte- och amorteringsfrihet under 10 år.

Sistnämnda hemställan har motiverats bland annat med att i fråga om vanliga

egnahemslån åtnjules viss frist beträffande återbetalning och förräntning.

Till en början må anföras att något årligt driftunderskott för företaget

knappast torde kunna uppstå, enär — i likhet med vad som i princip gäller

för andra andelsföreningar — enligt för föreningen gällande stadgar från

försäljningsinkomster av mjölk och djur avdrag skall göras för samtliga

kostnader samt avskrivning å stallbyggnad och inventarier jämte avsättning

till förnyelse fond, innan likvid må utbetalas till medlemmarna för levererat

foder. I fråga om de vanliga egnahemslånen må framhållas, att vederbörande

egnahemslåntagare icke åtnjuter räntefrihet men väl amorteringsfrihet under

fem år, motsvarande den tid som beräknas åtgå för egnahemsföretagets

iordningställande.

Sedan riksdagen anmält, att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts proposition

nr 116/1943 medgivit, att ett belopp av högst 45 000 kronor finge

utlämnas såsom understöd för anordnande av en gemensam ladugård för

vissa fastigheter i Bjärme, anmodade statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet

den 29 april 1943 egnahemsstyrelsen att uppgöra och till

jordbruksdepartementet ingiva förslag beträffande de närmare villkoren för

utlämnande av ifrågavarande statsunderstöd. Sedan egnahemsstyrelsen verkställt

viss utredning, bland annat rörande det sätt på vilket företaget kunde

betryggande finansieras, avgav styrelsen den 14 september samma år i skrivelse

till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet förslag i berört

hänseende. I sin skrivelse anförde egnahemsstyrelsen bland annat, att med

utgångspunkt från att byggnadskostnaderna jämte tomtkostnad komme att

uppgå till 168 000 kronor och att staten genom egnahems- och premielån

komme att tillskjuta 45 000 kronor, hade Kooperativa förbundet förklarat

sig villigt att ställa till förfogande ett belopp av 123 000 kronor. Medel för

anskaffande av kreatur skulle i form av insatskapital tillskjutas av medlemmarna.

Behövliga rörelsemedel, motsvarande direkta omkostnader för

cirka en månad, innan likvid för levererad mjölk inflöte, förutsatte egnahemsstyrelsen

att föreningen själv skulle kunna anskaffa.

I brev lill egnahemsstyrelsen den 29 oktober 1943 har Kungl. Maj:t bl. a.

meddelat de villkor, som skola av föreningen uppfyllas, innan utbetalning

av lånebelopp får ske. Trots att egnahemsstyrelsen själv och genom det av

Kungl. Majit i föreningens styrelse tillsatta ombudet på skilda sätt sökt biträda

föreningen, har det hittills icke lyckats föreningen att uppfylla villkoren

i fråga. Egnahemsstyrelsen avser emellertid att nu låta sammankalla

föreningens medlemmar till ett möte, varvid styrelsen hoppas att kunna få

återstående villkor nöjaktigt uppfyllda. De finansieringssvårigheter för föreningen,

som av motionärerna anföras, torde till väsentlig del bottna i att de

statsmedel, som avsetts för ändamålet, icke kunnat utbetalas och torde likaledes

till väsentlig del bliva avhjälpta i och med att så kan ske.

Enligt vad som meddelas i motionen samt i egnahemsnämndens yttrande

lia kostnaderna för ladugårdsbyggnaden slutgiltigt uppgått till 180 000 kronor.

— 1 förbigående ina nämnas alt de höga byggnadskostnaderna visserligen

delvis förorsakats av höjda arbetslöner och materialpriser under kriget

men äro lill icke ringa del förorsakade av att för ett ladugårdsbvgge onödigt

dyrbara byggnadsmaterialier kommit till användning. — Kooperativa förbundet

har tillskjutit 125 000 kronor i stället för 123000 kronor. Finansieringsmöjligheterna

lia sålunda försämrats mtal 10 000 kronor [180 000 —

(125 000 + 45 000)]. jani fört med vad sorn förutsattes när frågan om statligt

stöd åt föreningen behandlades av Kungl. Maj:!. Såvitt egnahemsstyrelsen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.

kan finna lia icke så stora förskjutningar ägt rum i de ekonomiska förutsättningarna,

att nu så långt gående åtgärder, som av motionärerna föreslagits,

skulle vara erforderliga.

Såsom av vad som anförts framgått, kommer emellertid, sedan av statsmakterna

redan medgivna statsunderstöd utbetalats, att återstå en brist av

10 000 kronor. Härtill kommer föreningens behov av rörelsemedel samt behov

av att förbättra besättningen genom inköp av några goda djur, vilket

torde kunna beräknas medföra en kostnad av sammanlagt 15 000 kronor. Då

dessa medel icke synas kunna anskaffas av föreningen på annat sätt än genom

tillfälliga lån, vill egnahemsstyrelsen föreslå, att till föreningen på enahanda

villkor som gälla för det redan medgivna egnahemslånet, såsom egnahemslån

från egnahemslånefonden utlämnas ytterligare ett belopp av högst

25 000 kronor. Vidare vill styrelsen föreslå att föreningen i likhet med övriga

egnahemslåntagare må för såväl det redan medgivna som det nu föreslagna

egnahemslånet åtnjuta amorteringsfrihet under fem år. En sådan lättnad

kan vara motiverad med hänsyn till att viss tid torde erfordras för att

få upp besättningen i någorlunda god avkastning. I detta sammanhang och

med anledning av motionärernas uttalande, att driften av ladugården åtminstone

de första åren måste ge ett underskott på antagligen minst 10 000 kronor

per år, vill egnahemsstyrelsen framhålla att därest ifrågavarande rörelse

skulle visa sig ge sämre ekonomiskt resultat än som beräknats — härom lärer

det emellertid ännu vara för tidigt att fälla något bestämt omdöme — det

torde få ankomma på delägarna själva att inkomma till Kungl. Majit med

framställning om de åtgärder, som därav må anses påkallade.

Enligt vad som framgår av den bifogade skrivelsen från egnahemsdirektören

Ericsson har ingenting uppgjorts i fråga örn förräntning och amortering

av det av Kooperativa förbundet utlämnade lånet. Förbundet har emellertid

utfäst sig att avskriva 20 000 kronor av lånet såsom bidrag samt utlovat att

göra lånevillkoren så förmånliga, att företaget med hjälp av sagda lån och

medgivna statsunderstöd skall kunna genomföras, förutsatt att det drives rationellt.

Kooperativa förbundet har hittills icke ifrågasatt någon ränta på de

utlämnade medlen.

Därest vad som ovan av egnahemsstyrelsen föreslagits skulle bliva statsmakternas

beslut, komma sålunda föreningens verkliga skulder att uppgå

till 155 000 kronor, varav 105 000 kronor till Kooperativa förbundet och

50 000 kronor till staten, förutsatt att föreningen tager i anspråk hela egnahemslånet.

Föreningens tillgångar komma alt uppgå till 221 000 kronor, varav

ladugård 180 000 kronor, djur cirka 34 000 kronor och övrigt cirka 7 000

kronor. Tillgångar utöver verkliga skulder komma sålunda att uppgå till

66 000 kronor, vilket motsvaras av 26 000 kronor av medlemmarna inbetalat

insatskapital, 20 000 kronor av staten i form av premielån lämnat bidrag

samt 20 000 kronor av Kooperativa förbundet lämnat bidrag.

Föreningens kapitalkostnader kunna vid sådant förhållande icke heller

anses bliva särskilt dryga, i varje fall icke under de fem första åren. Räntekostnaden

på statslånet kommer att uppgå till 1 800 kronor. Även om Kooperativa

förbundet kommer att uttaga ränta på av förbundet lämnat lån, kommer

i allt fall kapitalkostnaden under de fem första åren icke att bliva så

betungande. Efter fem år skulle kapitalkostnaden bliva så mycket större,

som betingas av att lånet då även skall amorteras, men bör då också företaget

ha kommit väl i gång och vara i besittning av en god och fulltalig djurbesättning.

Från egnahemsstyrelsens återgivna utlåtande ha ledamöterna riksdagsmannen

J. A. Andersson i Tungelsta och byråchefen N. Collin anmält avvikande

meningar.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.

7

Riksdagsmannen Andersson har uttalat, att lian ansåge alt det av styrelsen

förordade understödsbeloppet bolde utgå såsom bidrag utan återbetalningsskyldighet.

Byråchefen Collin bar föreslagit, att riksdagen icke måtte bifalla förevarande

motioner utan besluta att i avseende å ifrågavarande företag utredning

skyndsamt skulle företagas rörande åstadkommande av bättre förhållanden i

vissa angivna hänseenden. I övrigt bar Collin anfört följande:

Jag motsatte mig på sin tid statligt stöd åt företaget, emedan det enligt

min uppfattning saknade ekonomiska förutsättningar. Denna uppfattning

tycks redan lia styrkts av verkligheten. Förelaget är icke att betrakta som ett

bärkraftigt ekonomiskt företag, som av egen kraft kan tillföra sina delägare

de fördelar i ekonomiskt och socialt avseende, sorn åsyftats. Även örn

de av staten och Kooperativa förbundet hittills tillförda beloppen vore helt

ränte- och amorteringsfria, torde ett någorlunda skäligt pris för det till företaget

levererade fodret icke kunna påräknas. Att kraftigt ekonomiskt stöd

utifrån är behövligt bör sålunda ej förvåna. Mig synes som under sådana förhållanden

ett fortsatt understödjande av företaget i dess nuvarande form icke

vore lämpligt. Det mest naturliga vore, att statsmakterna redan nu beslutade,

att hela det belopp, som tidigare anslagits till företaget, finge utgå som bidrag

utan återbetalningsskvldighet, under förutsättning att Kooperativa^ förbundet

samtidigt ville gå in för att avskriva hela sin fordran. Efter en sådan sanering

torde väl jordbrukarna, som dock av egen vilja startat företaget, icke

kunna göra anspråk på ytterligare understöd, även om ekonomiska bekymmer

för företaget skulle återkomma.

Om statsmakterna i likhet med motionärerna i stället skulle anse det vara

behövligt att experimentera under någon tid för att som det heter pröva

andelsidén på detta område, borde det ekonomiska ansvaret för en sådan försöksverksamhet

helt övertagas av dem, som genom sin medverkan möjliggjort

företagets igångsättande, nämligen Kooperativa förbundet och staten.

Jordbrukarna skulle i så fall helt befrias från ekonomiska risker för företaget,

men i övrigt medverka ungefär som förut, sä att syftet med försöket ej

behövde äventyras.

Då Kooperativa förbundet av intresse för saken tillskjutit huvudparten,

125 000 kronor, av anläggningskapitalet, synes del mig riktigast att förbundet

beredes tillfälle alt söka göra detta kapital räntebärande. Förbundet bör även

lia intresse av att anläggningen utnyttjas verkligt rationellt för sitt ändamål,

och förbundet har ekonomiska möjligheter att göra det bästa av situationen.

Förbundet bör alltså bedriva företaget i egen regi under erforderlig statlig

kontroll under tillräckligt lång lid, exempelvis 10 år. Förbundet övertager anläggningen

i befintligt skick och betalar föreningens samtliga skulder. Även

de statsmedel —- lån och premielån — som eventuellt utbetalats, återbetalas

till statskassan. Delägarna återfå i företaget insatta medel och få betalt för

nötkreaturen efter värdering. Jordbrukarna förbinda sig leverera vissa kvantiteter

stråfoder till bestämda priser. Även leverans av exempelvis rotfrukter

och grönmassa för A.I.V.-beredning torde kunna kontrakteras. Tomt och för

beteskultur lämpliga marker å jordbrukarnas fastigheter arrenderas. Jag förutsätter

att fodermarknaden till ladugården skall bliva säkrad ungefär i samma

omfattning som nu är fallet och alt bindande skriftiga avtal beträffande

alla detaljer uppgöras under medverkan av egnahemsstyrelsen som statens

kontrollerande organ. Jag förutsätter dessutom, att nötkreatursbesätlningen

även i fortsättningen skall bestå av bruksdjur.

Det skulle också överenskommas, att jordbrukarna vid 1 O-årsperiodens

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.

slut skulle hemb judas anläggningen till belopp, som visat sig kunna förräntas

efter en på förhand fastställd räntefot, dock lägst exempelvis 90 000 kronor

och högst anläggningskostnaden minskad med 20 000 kronor. Skulle försöket

ha visat, att ingen eller blott obetydlig förräntningsprocent erhållits och jordbrukarna

fördenskull ej skulle kunna inköpa anläggningen, skulle staten till

Kooperativa förbundet utbetala 90 000 kronor och övertaga anläggningen som

statens egendom att användas för eventuellt annat ändamål, såvida ej Kooperativa

förbundet skulle förklara sig villigt att behålla och för vissa behov utnyttja

anläggningen utan vederlag. För denna händelse torde man få räkna

med köprätt för staten eller Kooperativa förbundet till den tomt varå anläggningen

är belägen till bestämt pris.

Därest jordbrukarna efter 10-årsperiodens slut skulle bliva ägare till anläggningen

och i fortsättningen driva gemensam nötkreatur sskötsel, borde de

gemensamt kunna få statslån till ett belopp motsvarande exempelvis 90 %

av köpeskillingen.

Därest av mig angivna synpunkter bleve beaktade, skulle försöksverksamheten

kunna fortgå ostörd. Utan vidare statliga åtgärder finge man om tio

år ett säkert resultat beträffande frågan örn de ekonomiska förutsättningarna

för företaget. De enskilda jordbrukarna kunde under tiden i lugn och ro sköta

sina jordbruk utan att riskera få gå ifrån gård och grund. De såväl som

eventuellt andra jordbrukare i trakten finge säkrad avsättning för sina foderskördar

till skäligt pris. De hade därjämte säkrat åt sig möjligheten att örn

tio år själva taga hand om anläggningen, därest resultatet av försöket visat

ekonomiska möjligheter härför. Kooperativa förbundet finge tillfälle att göra

det bästa möjliga för att få ladugårdsdriften verkligt rationellt ordnad, vilket

ju dock av förbundet ställts som villkor för dess ekonomiska insatser. Statens

uppoffringar bleve i värsta fall 90 000 kronor. I mest gynnsamma fall

skulle uppoffringarna emellertid helt utebliva.

Egnahemsnämnden i Jämtlands län har livligt tillstyrkt motionärernas

hemställan örn anvisande av ytterligare 35 000 kronor av statsmedel till föreningen

Bjärme andelsladugård. Vidare har egnahemsnämnden föreslagit,

att det tidigare till föreningen beviljade egnahemslånet skulle få åtnjutas på

samma villkor som gällde för dylika lån i allmänhet och att alltså lånet

skulle vara amorteringsfritt under fem år. Egnahemsnämndens utlåtande är

av följande innehåll.

Egnahemsnämnden har sig väl bekant de ekonomiska svårigheter, som

föreningen Bjärme andelsladugård för närvarande har att kämpa med.

Vid ett sammanträde i Bjärme hösten 1941, varvid representater för egnahemsorganisationen,

hushållningssällskapet i Jämtlands län och ladugårdsbyggnadssakkunniga

deltogo, genomdiskuterades planen för en andelsladugård.

Kostnaderna för en dylik ladugård kunde preliminärt beräknas till cirka

100 000 kronor, vilken summa ungefär skulle motsvara kostnaderna för upprustning

eller nybyggnad av ladugårdarna å de fastigheter, som skulle ingå i

den planerade föreningen. — Emellertid ha byggnadskostnaderna avsevärt

stigit sedan år 1941 och beräknas nu uppgå till cirka 180 000 kronor.

De medel, som riksdagen den 14 april 1943 beviljade till föreningen Bjärme

andelsladugård — 25 000 kronor såsom egnahemslån och 20 000 kronor

såsom premielån — täcka således endast 25 procent av kostnaderna för gemensamhetsladugården.

Ladugården står nu färdig, bortsett från några kompletteringsarbeten.

Erforderliga medel för byggnadens uppförande lia delvis

försträckts av Kooperativa förbundet med 125 000 kronor jämte ett ytterligare

lån på 20 000 kronor, motsvarande det av statsmakterna beviljade pre
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

./ordbruksutskottets utlåtande nr 64.

9

mielånet. Övrigt medelsbehov har täckts dels genom växellån och lån mot

borgen dels genom kreditgivning av varuleverantörer, vilken senare uppgår

till cirka 15 000 kronor. — Borgenslånen och växlarna draga betydande räntor

och utgöra därför en alltför kraftig belastning för föreningen.

Att tänka sig andelsföretaget genomfört med ytterligare skuldbelastning

av i föreningen ingående fastigheter är svårt. Enligt beredningsnämndens

förslag till taxering skulle taxeringsvärdena å nyssnämnda fastigheter uppgå

till sammanlagt 162 500 kronor, mot tidigare 146 600. Redan befintliga inteckningsskulder

redovisas med 58 300 kronor, vartill komma de 102 tecknade

andelar å 200 kronor, varmed föreningsmedlemmarna skola ingå i föreningen.

Läggas härtill borgens- och växelskulder samt skulderna för icke

likviderade byggnadsmaterialier, måste den ekonomiska ställningen anses

tämligen svag.

Uppenbart är att föreningen icke i fortsättningen med framgång kan tänkas

driva verksamheten belastad med dyrbara lån. Genom byggnadskostnadernas

stegring har föreningen också oförskyllt råkat in i den nuvarande

prekära ekonomiska situationen.

Då föreningens verksamhet är ett experiment och därtill det första som

igångsatts här i landet och då de resultat, som här kunna ernås, äro av

värde för bedömande av rationaliseringen inom svenskt jordbruk, böra också

förutsättningar skapas för att försöket verkligen blir genomfört. Såvitt egnahemsnämnden

kan bedöma berör denna verksamhet hela det svenska jordbruket

och då staten helt bekostar vissa grenar inom jordbruksförsöksverksamheten,

bör det allmänna i föreliggande fall tillförsäkra försöksvärdama

sådant ekonomiskt stöd. alt verksamheten säkerställes. Egnahemsnämnden

vill därför livligt tillstyrka motionärernas hemställan om anvisande av ytterligare

35 000 kronor till föreningen Bjärme andelsladugård. Medlen böra

utgå såsom statsbidrag utan andra förelägganden för föreningen än att denna

är skyldig driva verksamheten i enlighet med godkända stadgar och att fritt

ställa bokförings- och annat siffermaterial till förfogande.

Vidkommande motionärernas hemställan örn medgivande att det tidigare

beviljade statslånet skulle erhållas ränte- och amorteringsfritt i 10 år, får

nämnden såsom sin mening anföra följande. Då andelsladugården val får

anses som en form av egnahemsbildning och då jämsides med detta lån beviljats

premielån i likhet med vad fallet är vid vanlig egnahemslånegivning,

anser nämnden att föreningen icke bör beredas större förmåner än andra

egnahemslåntagare. — Det förut tillstyrkta statsbidraget på 35 000 kronor

skulle kunna hänföras till statshjälp med anledning av fördyrade byggnadskostnader

samt de olägenheter, som en utvidgad bokföring och redovisningsskyldighet

för med sig och i någon mån ersättning för den tidsspillan, som

visning av och korrespondens rörande företaget åsamkas föreningen.

Beträffande driften vid andelsladugården ina följande data anföras: Kreatursbesättningen

uppgår till ett 70-tal djur, varav 55 mjölkkor och 1 avelstjur.

Mängden producerad mjölk är för närvarande cirka 400 kilogram

per dag.

Det bör i detta sammanhang även framhållas, afl den anställda ladugårdspersonalens

bostadsfråga ännu icke är ordnad. Då liyresmöjligheterna i Bjärme

äro mycket begränsade och ladugårdsförman enligt gällande avtal är

berättigad lill visst bostadsutrymme, torde bostadsfrågan för dennes vidkomkommande

icke kunna lösas på annat sätt än genom uppförande av särskilt

bostadshus. Denna kostnad är icke upptagen i kalkylerna för andelsladugården,

men föreningen måste snart nog räkna med dylik utgift.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.

Från egnahemsnämndens återgivna utlåtande har ledamoten riksdagsmannen

J. S. Jonsson i Järvsand anmält avvikande mening under framhållande

att enligt hans mening ränte- och amorteringsfrihet å tidigare till föreningen

beviljade statslån borde få åtnjutas i enlighet med vad som föreslagits i motionerna.

Egnahemsdirektören Ericssons skrivelse är av följande innehåll:

Kooperativa förbundets lån till föreningen:

Kooperativa förbundet har till föreningen utlämnat lån å tillhopa 145 000: —

kronor, varav dock 20 000: — kronor äro lån utan säkerhet. Dessa senare

medel skola av föreningen återbetalas till Kooperativa förbundet, så snart beviljat

statsbidrag (premielån) utgår. Återstående lån — 125 000: — kronor —

äro utlämnade mot inteckning i fastigheten Bjärme 818, varå andelsladugården

är uppförd.

Säkerheten för premielånet — 20 000:— kronor — kommer att utgöras

av botteninteckning i fastigheten Bjärme 816.

Beträffande Kooperativa förbundets lån finnes ingenting stipulerat angående

ränta och amortering eller andra skyldigheter från låntagarnas sida, men

har förbundet utfäst sig att göra lånevillkoren så fördelaktiga, att andelsföretaget

med hjälp av statsmedel och förbundets lån skall kunna genomföras.

Förbundet förutsätter härvid, att andelsrörelsen kommer att drivas rationellt.

Hittills har ingen ränta krävts eller erlagts å förbundets lån.

Av de 125 000: — kronorna har förbundet utfäst sig att avskriva 20 000: —

kronor.

Andelsföreningens skulder:

Kooperativa förbundet.................kronor 145 000: —

Växel i jordbrukskassa................. » 11 500: —

Diverse lån och kassaförskott........... » 10 737: 30

Skulder till

fabriken Odin (utgödslingsanordning

och fläkt) .......................... » 6 000:-—

el. installationsfirmor................ » 1 500: —

byggnadsentreprenad enl. kontrakt .... » 1 000: —

L. B. F. (sluträkning ej inkommen;

2 634: 90 kronor utbet. den ls/2 1944) . . » 2 000: —

mjölkmaskiner (kooperativa) ........ » 2 600: —

div. kompletteringsarbeten å ladugårdsbyggnaden

........................ » 1 000: —

167 237: 30

14 100: —

Tillhopa kronor 181 337: 30.

Anställd personal:

1 förman, 2 ladugårdskarlar samt 1 deltidsanställd (såsom ersättare vid fridagar

samt för extra arbete).

Löneförmåner:

för förmannen: 200:— kronor + rörligt tillägg (f. n. 20,7 °/o) per månad

tillägg för producerad mjölk (enligt nedan) och födda kalvar (enligt

nedan); bostadsförmåner (2 rum och kök jämte bränsle). Lönen beräknas

uppgå till ca 300:— kronor per månad;

för ladugårdskarl: 200:— kronor per månad + tillägg för producerad

mjölk och födda kalvar i likhet med vad som gäller för förmannen.

för deltidsanställd: lön utgår efter samma grunder som för ladugårdskarl.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.

11

Tillägg utgår för producerad mjölk enligt följande:

med en avkastning av 2 200 kg mjölk per ko och år 3: — kr. pr ko

» 2 600 > 3:30 »

» 3 000 » 3:60

Tillägg utgår med 1,5 kronor för varje född kalv.

Verkställande ledamoten O. E. Alm har ännu icke uttagit någon ersättning

för sitt arbete. Något beslut örn ersättning har ej heller fattats.

Styrelsen för andelsföreningen har ej uttagit någon ersättning för vare

sig sammanträden, resor, telefon eller porton.

Medlemmarnas eget arbete i företaget omfattar: mjölktransporter till Fåkers

mejeri, transporter för A.I.V.-foderinläggning, tillfälligt arbete, som erfordras

vid förfall för ladugårdspersonal eller vid strömavbrott. För dessa och liknande

arbeten har ersättning icke utgått.

Medlemmar som ha kvar kor i sina gamla ladugårdar:

Nic. Larsson har lämnat sina djur. Hustrun har emellertid sina djur kvar.

Makarna ha boskillnad.

Jöns Olsson har icke lämnat revers men lämnat sina kor till föreningsladugården.

Återstående del av besättningen tillhör stärbhuset. Ursprunglige andelstecknaren

är död.

Gustaf Ekström har levererat samtliga djur utom två gamla kor, vars avkastning

går till hushållet.

O. A. Sjöström har lämnat tillräckligt med djur i förhållande till arealen

å sin fastighet men icke enligt tecknade andelar. Sjöströms fastighet är belägen

cirka 1,5 km från andelsladugården.

övriga medlemmar i föreningen ha lämnat samtliga kor och ungdjur.

Avkastningssiffror enligt kontrollöreningsuppgifterna:

Kontroll- Antal Kg mjölk per ko och Verklig avkastning Fettlialt

dag kor dag etter 4 % fett per ko och dag i kg %

4/i0—44................ 50 4-7 4-5 4’3

•-9/u—44................ 50 5-9 57 4-3

*»/i _45 ................ 58 7-0 7-2 3''82

26/2 —45 ................ 57 7-3 7-3 4*0

Till Fåkers mejeri levererad mjölk:

Månad Kg mjölk Mjölklikvid kr.

sept. 1944 ............ 2 973 862:17

okt .................. 5 846 1 578: 42

nov................. 6 161 1 632: 66

dec .................. 9 153 2 379: 78

jan. 1945 ............. 10 473 2 712:51

fehr................. 9 793 2 536: 38 (beräknat)

Producentbidrag har icke utbekommits ej heller efterbetalning.

Ladugårdsängen:

Inkomster den 17/a 1944—28/2 1945.

Försålda djur.................................. kronor 1 493: 80

Försåld mjölk................................. » 9 386:69

Körslor........................................ » 173:06

Fordran för levererad mjölk under februari månad . .__»____ 2 536: 38

Summa kronor 13 589: 93.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.

Utgifter den 17/9 1944—28/2 1945.

Arbetslöner

fast anställda..............

daglönare .................

levererat foder ..............

inköp av kokreatur ..........

skummjölk .................

kraftfoder ..................

strö ........................

skuld för inköpt foder........

skuld för lyse och elkraft......

kronor

4 289:86

814:16

2110:—

960: 00

50: 00

1 597:01

500:00

1 000: 00 (beräknat)

500:00 »

Summa kronor 11 821: 03

Av medlemmarna levererat foder i kg.

Hö ............................. 104 382

gräs för A.I.V.................... 80 031

grönfoder för A.I.V............... 15 609

fodersäd ........................ 2 565

Enligt kassaboken ha för dessa leveranser utbetalts såsom förskott till medlemmarna

kronor 1 610:—.

En preliminär beräkning ger vid handen, att levererat foder nu skulle kunna

betalas med ca 8 öre per foderenhet.

Ladugdrdsanläggningen:

Inkomster:

Kooperativa förbundet

Jordbrukskassa .....

Sv. Handelsbanken . .

kronor 145 000: —

» 13 500:—

» 1 500: —

Summa kronor 160 000: —

Utgifter:

Tomt ........................................ kronor

Byggnadsentreprenad .......................... »

Maskiner..................................... »

Div. omkostnader (varav 516: 15 kronor i växelränta)

..................................... »

El. installation ................................ »

Lån ......................................... »

4 600: —

145 407: 56

6 306: 50

5 924:49

4 998: 75

3 500:—

Summa kronor 170 737:30.

Betesfrågan:

Kulturbete kommer att ordnas dels å fastigheten Bjärme 816, dels å fastigheter,

som av föreningen arrenderats till ett pris av 125—150:— kronor per

hektar. Dessa senare beten ligga visserligen icke i direkt anslutning till fastigheten

Bjärme 816 men får dock läget betecknas som relativt gott. De planerade

betena utgöras av vallar i tämligen god växtkraft, varför man kan räkna

med god avkastning och därmed också ett betydligt bättre medelpris per

foderenhet än vad beräkningen nu ger vid handen.

Jämtlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har tillstyrkt bifall

till motionerna och anfört följande:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.

13

Såsom motionärerna framhållit torde verksamheten vid Bjärme andelsladugård

få betraktas såsom ett experiment i fråga om rationalisering av driften

vid det mindre jordbruket. Ehuru några säkra slutsatser icke kunna dragas

ur resultatet av detta enstaka försök, torde det dock enligt utskottets mening

vara av utomordentligt stort allmänt intresse att försöket kan genomföras.

På grund av vissa mindre gynnsamma omständigheter, bland annat de genom

kristiden höjda byggnadskostnaderna, synes emellertid föreningen för

att kunna fortsätta sin verksamhet vara beroende av ytterligare stöd. Med

hänsyn till företagets försöksmässiga karaktär och värdet därav ur allmän

synpunkt anser utskottet skäligt, att staten lämnar delta stöd.

Såsom framgår av det föregående medgav 1943 års riksdag i anledning av

en i ämnet avlåten proposition, att ett belopp av högst 45 000 kronor finge

enligt de riktlinjer som angivits i propositionen utlämnas såsom statsunderstöd

för anordnande av en gemensam ladugård för vissa fastigheter i Bjärme

i Näs socken, Jämtlands län. Härav skulle enligt propositionen 25 000 kronor

utgå i form av lån, egnahemslån, och 20 000 kronor i form av bidrag,

premielån. Hela egnahemslånet skulle amorteras, och återbetalningen skulle

börja omedelbart efter lånets utbekommande. Jämväl i övrigt skulle för åtnjutande

av lånet och bidraget gälla vissa villkor, som meddelades av Kungl.

Majit genom beslut den 29 oktober 1943.

Skötseln av ifrågavarande ladugård som nu uppförts handhaves av en

förening, föreningen Bjärme andelsladugård u. p. a. Enligt vad som framgår

av motionerna ha vissa av de föreskrivna villkoren icke kunnat uppfyllas.

Statsunderstödet har därför icke till någon del utanordnats. Kostnaderna för

uppförande av ladugården ha dessutom genom de stegrade priserna på byggnadsmateriel

blivit avsevärt större än som beräknats. Föreningen har därigenom

kommit i visst ekonomiskt trångmål. Till avhjälpande härav föreslå

motionärerna, att föreningen skulle beviljas ytterligare statsbidrag med 35 000

kronor samt att det tidigare beviljade egnahemslånet skulle få åtnjutas ränteoch

amorteringsfritt under tio år.

I sitt utlåtande i ämnet vid 1943 års riksdag anförde utskottet bland annat,

att inom utskottet uttalats vissa betänkligheter mot ifrågavarande projekt.

Då emellertid under de senaste åren vid olika tillfällen diskuterats möjligheten

av att kunna rationalisera jordbruksdriften genom anordnande av

gemensamma ekonomibyggnader för flera jordbruk, syntes det utskottet

kunna vara av värde att ett försök gjordes att anordna gemensam ladugårdsdrift

för ett antal mindre jordbruk. När företaget icke ansetts kunna komma

till stånd utan statens medverkan, ville utskottet icke motsätta sig att statsunderstöd

lämnades för ändamalet.

Vid besök i orten har utskottet inhämtat att driften i ladugården kommit

i gång. Avsett antal djur hade dock ännu icke anskaffats. Byggnads- och inredningsarbeten

syntes omsorgsfullt utförda. Ladugården var viii planerad.

I likhet med de i ärendet hörda myndigheterna finner utskottet därför angeläget,

att verksamheten kan fullföljas. Enligt vad som framgår av motionerna"

och även vid besöket framhölls för utskottet av föreningens ordförande

torde detta knappast kunna ske, därest icke ytterligare medel tillföras för
-

U t slotte

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.

eningen. Enär den angivna stegringen i byggnadskostnadema icke synes kunna

läggas föreningen till last samt den vid ladugården bedrivna verksamheten

i allt väsentligt kan betecknas såsom försöksverksamhet, vars resultat

synas vara av intresse icke bara för delägarna i företaget utan för jordbruket

i gemen, torde skäl kunna anföras för att staten bör tillskjuta ytterligare medel.

Utskottet vill därför icke motsätta sig att föreningen erhåller ytterligare

statsunderstöd för sin verksamhet. Enligt utskottets uppfattning bör understödet

beviljas i form av bidrag utan återbetalningskyldighet och icke i form

av lån. Enligt de beräkningsmetoder som anförts av lantbruksstyrelsen synes

understödet emellertid kunna begränsas till 30 000 kronor. Det är utskottets

förhoppning att de villkor som föreskrivits för lyftande av de tidigare anvisade

medlen må kunna uppfyllas av föreningen. Därest så icke i full utsträckning

kan ske, synes angeläget att åtminstone med hänsyn till förhållandena

reducerade belopp utbetalas så snart ske kan.

Utskottet förutsätter att föreningen upprätthåller fortsatt kontakt med hushållningssällskapets

tjänstemän så att dessas erfarenheter må kunna komma

föreningen till godo. Vidare får utskottet framhålla angelägenheten av att

de resultat som framkomma vid verksamheten bringas till mera allmän kännedom.

Delvis synes detta kunna ske genom att som hittills ett av Kungl.

Maj:t utsett ombud får tillfälle att följa verksamheten. Även andra möjligheter

synas emellertid kunna övervägas. På Kungl. Maj:t torde få ankomma

att meddela närmare föreskrifter i ämnet.

Motionärernas hemställan i övrigt biträdes av utskottet på så sätt att utskottet

tillstyrker, att det tidigare till föreningen utlämnade egnahemslånet

å 25 000 kronor må åtnjutas amorteringsfritt under fem år från utlämnandet.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna

1:204 och 11:333 må

1) till Bidrag till föreningen Bjärme andelsladugård u. p. a.

för budgetåret 1945/46 under nionde huvudtiteln anvisa ett

anslag av 30 000 kronor;

2) medgiva att ett tidigare till föreningen beviljat egnahemslån

å 25 000 kronor må åtnjutas amorteringsfritt under

fem år från utlämnandet.

Stockholm den 25 maj 1945.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.

15

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Edmund Eriksson, Anderberg, Näslund,

Bondeson, Svedberg, Jonsson och Hagman samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Andersson i Tungelsta, Ericsson i

Sörsjön, Carlström, Andersson i Surahammar, Larsson i Karlstad, Pettersson i Rosta och

Andersson i Hyssna.

Reservationer:

dels av herr Carlström, som ansett att utskottets utlåtande bort ha följande

lydelse:

»Såsom framgår av etc.---(lika med utskottet)---medel till
föras

föreningen. Ehuru utskottet finner det angeläget betona, att riksdagen

icke för framtiden torde kunna ikläda sig det ekonomiska ansvaret för ifrågavarande

föreningsverksamhet, vill utskottet dock — enär verksamheten i allt

väsentligt kan betecknas såsom försöksverksamhet, vars resultat synas vara

av intresse icke bara för delägarna i företaget utan för jordbruket i gemen

— icke motsätta sig, att staten nu tillskjuter ytterligare medel. Enligt utskottets

uppfattning etc.--- — (lika med utskottet)--— år från ut
lämnandet.

»

dels ock av herr Pettersson i Rosta.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:358 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om statsbidrag till föreningen Bjärme andelsladugård m. m. a1 i texten