Utlåtande i anledning av väckta motioner om statsbidrag till föreningen Bjärme andelsladugård m. m.
1945-05-25 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1945:64, Utlåtande i anledning av väckta motioner om statsbidrag till föreningen Bjärme andelsladugård m. m.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.
1
Nr 64.
Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1945 kl. 3 em.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om statsbidrag till föreningen
Bjärme andelsladugård m. m.
(2:a avd.)
I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande
motioner, nämligen 1:204 av herr Olofsson m. fl. och 11:333 av herr
Jonsson i Järvsand, har hemställts, att riksdagen måtte bevilja föreningen
Bjärme andelsladugård bidrag med 35 000 kronor och medgiva, att det tidigare
till föreningen beviljade statslånet erhålles ränte- och amorteringsfritt
under tio år.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för detta yrkande får utskottet,
i den mån redogörelse därför ej lämnas i det följande, hänvisa till motionerna.
Utskottet har i vederbörlig ordning införskaffat utlåtanden i ärendet av
lantbruksstyrelsen, egnahemsstyrelsen och Jämtlands läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott. Egnahemsstyrelsen har vid sitt utlåtande fogat
yttrande av egnahemsnämnden i Jämtlands län samt en skrivelse från egnahemsdirektören
O. Ericsson, Östersund, i egenskap av utav Kungl. Maj:t
utsett ombud i styrelsen för föreningen Bjärme andelsladugård.
Sedan riksdagen (jordbr.utsk. uti. nr 25/1943; r. skr. nr 176/1943) anmält,
att riksdagen med bifall till Kungl. Majds proposition nr 116/1943
medgivit, att ett belopp av högst 45 000 kronor finge enligt de riktlinjer, som
i propositionen angivits, utlämnas såsom statsunderstöd för anordnande av
en gemensam ladugård för vissa fastigheter i Bjärme i Näs socken, Jämtlands
län, har Kungl. Majd den 29 oktober 1943 medgivit, att till föreningen
Bjärme andelsladugård u. p. a. finge såsom statsunderstöd för nämnda ändamål
utlämnas egnahemslån från egnahemslånefonden å 25 000 kronor
samt såsom bidrag premielån från fonden för premielån till egnahemslåntagare
å 20 000 kronor, därvid bland annat följande villkor och bestämmelser
skulle lända till efterrättelse.
Beträffande det belopp, 25 000 kronor, som lämnades såsom egnahemslån,
skulle de i 4 kap. kungörelsen den 7 juni 1940 (nr 589) angående den statliga
egnahemsverksamheten med däri vidtagna ändringar föreskrivna villkoren
och bestämmelserna rörande egnahemslån i tillämpliga delar lända till
efterrättelse, dock med det tillägg att å lånet i dess helhet amortering skulle
börja kalenderåret efter det då lånet beviljats och att vad nedan sägs iakttoges.
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 10 sami. Nr 64.
1
2
Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.
För det belopp å 20 000 kronor, som lämnades såsom bidrag, skulle de i
samma kungörelse lämnade föreskrifterna rörande premielån i tillämpliga
delar anses gällande, såvitt annat ej nedan stadgades.
Före utbetalning av lånebelopp skulle andelar i föreningen tecknas och
inbetalas genom insatser, sammanlagt motsvarande värdet av samtliga delägarnas
i rörelsen ingående kreatur, vilket värde skulle bestyrkas på sätt
egnahemsstyrelsen kunde godkänna. Därest antalet andelar nedginge till belopp
under nämnda värde, skulle staten äga återkräva lånet.
Beträffande säkerheten för egnahemslånet skulle varje medlem ikläda sig
borgen för lånet i förhållande till antalet tecknade andelar. För denna borgen
skulle pantförskrivas inteckning till motsvarande belopp med förmånsrätt
inom 90 procent av uppskattade värdet å medlemmens fastighet. Jämväl
för premielånet skulle medlem ikläda sig borgen i förhållande till antalet
tecknade andelar, och därutöver skulle för premielånet inteckning lämnas
i ladugårdsfastigheten, som, örn möjligt, borde utgöra en avstyckad
fastighet, eller annan godtagbar säkerhet. Vid utträde ur föreningen skulle
medlem vara skyldig gälda det belopp, intill vilket han gått i borgen, eller
ock i sitt ställe sätta ny medlem, vilken godtoges av minst I * 3U av föreningens
samtliga medlemmar.
Vid föreningens och styrelsens sammanträden skulle ett av Kungl. Maj:t
på egnahemsstyrelsens förslag utsett ombud äga närvara med rätt att deltaga
i överläggningarna men ej i besluten och att få sin mening tecknad till
protokollet.
Ombudet skulle även vara befogat att taga del av föreningens räkenskaper
och andra handlingar samt följa föreningens verksamhet i övrigt. Årligen
å tid, som egnahemsstyrelsen bestämde, skulle ombudet tili egnahemsstyi''elsen
avgiva redogörelse för föreningens verksamhet.
Mellan staten och föreningen skulle ingås lånekontrakt, som kunde avegnahemsstyrelsen
godkännas och underskrivas.
I motionerna göres gällande, alt de villkor som fastställts för nämnda
statsunderstöds utfående vore alltför betungande för föreningens medlemmar.
För att kunna fullfölja verksamheten vöre föreningen enligt motionärernas
mening i behov av ytterligare statsbidrag så att räntekostnaderna
kunde nedbringas, vissa skulder betalas och erforderligt driftkapital frigöras.
Av motionerna framgår, att kostnaderna för ifrågavarande ladugård, vilka
ursprungligen beräknats till icke fullt 100 000 kronor, uppgått till cirka
180 000 kronor. För att kunna bestrida dessa kostnader hade föreningen hos
Kooperativa förbundet upptagit ett lån å 125 000 kronor. Samma förbund
hade därjämte förskotterat det premielån å 20 000 kronor, som enligt statsmakternas
medgivande finge utlämnas för ändamålet. Slutligen hade föreningen
tillfälligt upplånat ytterligare 20 000 kronor och häftade därjämte
i skuld för arbeten och maskiner m. m. för cirka 15 000 kronor. De lån, som
upptagits för ändamålet, uppginge sålunda tillsammans med kvarstående
skulder till samma belopp som den verkliga byggnadskostnaden, eller 180 000
kronor.
Det behövliga inventariekapitalet hade i vad angår levande inventarier
tillgodosetts av föreningens medlemmar, vilka försålt sina nötkreatur till
föreningen för cirka 26 000 kronor och tecknat andelar för hela beloppet.
Till föreningens förfogande stöde därjämte, som förut nämnts, ett av riksdagen
under särskilda villkor beviljat lån å 25 000 kronor, vilket dock be
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.
3
räknades bliva reducerat lill 22 200 kronor, enär inteckningssäkerhet icke
kunnat presteras i föreskriven omfattning. Då jämväl det av Kooperativa
förbundet förskotterade premielånet å 20 000 kronor av samma skäl beräknades
bliva reducerat med 2 000 kronor till 18 000 kronor, torde det tillgängliga
rörelsekapitalet komma att uppgå till (22 200 — 2 000 =) 20 200
kronor.
Lantbruksstyrelsen har i sitt utlåtande örn ock med tvekan med hänsyn till
sin tidigare inställning till ifrågavarande företag föreslagit, att föreningen
Bjärme andelsladugård i anledning av motionerna skulle tilldelas ytterligare
statsbidrag i form av premielån med 30 000 kronor. Därjämte har styrelsen
tillstyrkt, att lättnad medgåves i de föreskrivna villkoren för det tidigare beviljade
egnahemslånet på så sätt att lånet finge vara amorteringsfritt under
samma tid som s. k. jordbrukslån, d. v. s. fem år. Lantbruksstyrelsen har anfört
i huvudsak följande:
I yttrande den 19 mars 1942 till chefen för jordbruksdepartementet över
en av ifrågavarande förening gjord framställning om bidrag av statsmedel
med 75 000 kronor för uppförande av en gemensam ladugårdsbyggnad för
föreningens medlemmar avstyrkte lantbruksstyrelsen bifall till framställningen.
Styrelsen anförde i sagda yttrande, bland annat, att de nackdelar,
som vore förenade med organiserandet av ladugårdsskötseln enligt andelsprincipen,
till synes vore större än motsvarande fördelar samt att anordnandet
av gemensamhetsladugård i sådana fall som det förevarande med i stort
sett bärkraftiga familjejordbruk icke torde kunna gagna en önskvärd utveckling
av landets jordbruk.
Även om de erfarenheter, som hitintills framkommit av ifrågavarande
verksamhet, ännu icke kunna anses slutgiltiga, giva de å andra sidan ej
heller någon antydan om att nyssnämnda av styrelsen uttalade farhågor
skulle ha varit ogrundade.
Av motionerna framgår, att sammanlagt (180 000 + 26 000 + 20 200 =)
226 200 kronor torde ha investerats i företaget, av vilket belopp (180 000 +
20 200 =) 200 200 kronor synas lia uppbringats genom lån. Då huvudparten
av dessa lån erhållits på av lantbruksstyrelsen okända villkor, kan styrelsen
icke uttala sig rörande den räntebörda och amorteringsskyldighet,
som åvilar föreningen. Uppenbart är emellertid, att det lån å 25 000 kronor,
sorn riksdagen ställt till förfogande för ändamålet, är så obetydligt i förhållande
till hela lånebeloppet, att därmed förenade villkor icke gärna kunna
utöva något större inflytande på föreningens ekonomi.
Motionärerna göra emellertid gällande, att sagda villkor skulle vara
strängare än dem som gälla för egnahemslån av motsvarande karaktär. Av
kungörelsen den 7 juni 1940 (nr 589) angående den statliga egnahemsverksamheten
med däri genom kungörelsen den 30 juni 1942 (nr 578) gjord
ändring, inhämtas emellertid, alt någon räntefrihet icke föreligger i fråga örn
s. k. jordbrukslån samt att viss del av sagda lån skall från och med femte
kalenderåret efter det, då lånet beviljats, amorteras enligt grunder, som
fastställas av Kungl. Maj:t. Den enda skillnad, som föreligger mellan sagda
villkor och deni, vilka gälla i fråga örn förenämnda lån, gäller sålunda amorteringsskyldigheten,
som i förevarande fall .skulle inträda utan sådan tidsfrist,
som nyss nämnts. Då den av föreningen bedrivna rörelsen icke omedelbart
torde kunna bringas upp i full produktionskapacitet, synes det skäligt,
alt föreningen erhåller befrielse från amorteringsskyldighet under viss
lid. Amortcringsfriheten torde dock icke böra omfatta längre lid än vad
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.
som gäller i fråga om s. k. jordbrukslån. Ej heller i andra avseenden bör
föreningen enligt lantbruksstyrelsens mening erhålla större förmåner än
andra innehavare av sådana lån. Styrelsen vill sålunda tillstyrka, att föreningen
medgives lättnad i villkoren för tillgodonjutandet av ifrågavarande
lån i så måtto, att lånet må innehas amorteringsfritt under fem år.
Som ovan nämnts har föreningen för att kunna tillgodose sitt kapitalbehov
varit nödsakad att, bland annat, upptaga vissa tillfälliga lån till ett
sammanlagt belopp av 20 000 kronor, varjämte föreningen häftar i skuld
för arbeten och maskiner m. m. till ett sammanlagt belopp om cirka 15 008
kronor. Då det synes angeläget, att sagda lån och skulder snarast möjligt
kunna regleras, vill styrelsen icke motsätta sig, att föreningen, som synes
sakna egna medel för ändamålet, ber edes möjlighet härtill genom bidrag av
statsmedel. I anslutning härtill torde det i första hand böra tagas under
övervägande, huruvida icke sådana eftergifter kunna göras i avseende å
kravet på inteckningssäkerhet, att föreningen kan erhålla hela det understöd
å sammanlagt 45 000 kronor, som riksdagen tidigare beviljat för ändamålet.
Sagda belopp torde emellertid icke vara tillräckligt för genomförandet av
en behövlig sanering av föreningens ekonomi. Styrelsen vill därför, örn ock
med tvekan med hänsyn till sin tidigare inställning till detta företag, nu
föreslå, att föreningen härutöver beviljas ytterligare bidrag av statsmedel
till ett belopp motsvarande förenämnda tillfälliga lån och skulder eller tillhopa
35 000 kronor med avdrag av det belopp av 4 800 kronor, som genom
den ifrågasatta eftergiften beträffande inteckningssäkerheten skulle bliva ytterligare
tillgängligt av redan beviljade statsunderstöd, eller i runt tal 30 000
kronor.
Sagda bidrag torde lämpligen böra utgå i form av premielån i syfte att
därigenom skapa en viss säkerhet för att företaget kommer att upprätthållas
under så lång tid, att tillräckliga erfarenheter kunna inhämtas rörande andelsprincipens
lämplighet på ladugårdsskötselns område.
Slutligen vill styrelsen framhålla, att det ekonomiska resultatet av föreliggande
försök i dess helhet betraktat icke blir beroende endast av andelsladugårdens
tekniska och ekonomiska ledning, utan även av det sätt, varpå föreningens
medlemmar utnyttja den arbetskraft, som vid en sådan omläggning
av ladugårdsskötseln, som nu genomförts, frigöres vid respektive till
verksamheten anslutna egendomar. Styrelsen förutsätter därför, att därmed
sammanhängande spörsmål även vinna tillbörlig uppmärksamhet vid den
tillsyn över verksamheten, som jämlikt riksdagens beslut tillsvidare skall
utövas från det allmännas sida.
Egnahemsstyrelsen har föreslagit, att riksdagen i anledning av ifrågavarande
motioner måtte medgiva, att till föreningen Bjärme andelsladugård
må under enahanda villkor, som gälla för tidigare medgivet egnahemslån,
från egnahemslånefonden utlämnas ytterligare egnahemslån till ett belopp
av högst 25 000 kronor samt att föreningen för hela egnahemslånebeloppet,
50 000 kronor, må åtnjuta amorteringsfrihet till och med femte kalenderåret
efter det, då lånet av egnahemsstyrelsen beviljats. Som motivering för
sitt förslag har egnahemsstyrelsen anfört följande:
Motionärerna anföra bland annat att Bjärme andelsladugård, som krävt
en investering för anskaffning av ladugårdsbyggnaden och djur av 206 000
kronor, beräknas ge ett årligt driftunderskott av minst 10 000 kronor samt
hemställa, att riksdagen måtte bevilja föreningen Bjärme andelsladugård
ett ytterligare bidrag av 35 000 kronor och medgiva att för det tidigare be
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbniksutskottets utlåtande nr 64.
viljade statslånet måtte erhållas ränte- och amorteringsfrihet under 10 år.
Sistnämnda hemställan har motiverats bland annat med att i fråga om vanliga
egnahemslån åtnjules viss frist beträffande återbetalning och förräntning.
Till en början må anföras att något årligt driftunderskott för företaget
knappast torde kunna uppstå, enär — i likhet med vad som i princip gäller
för andra andelsföreningar — enligt för föreningen gällande stadgar från
försäljningsinkomster av mjölk och djur avdrag skall göras för samtliga
kostnader samt avskrivning å stallbyggnad och inventarier jämte avsättning
till förnyelse fond, innan likvid må utbetalas till medlemmarna för levererat
foder. I fråga om de vanliga egnahemslånen må framhållas, att vederbörande
egnahemslåntagare icke åtnjuter räntefrihet men väl amorteringsfrihet under
fem år, motsvarande den tid som beräknas åtgå för egnahemsföretagets
iordningställande.
Sedan riksdagen anmält, att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts proposition
nr 116/1943 medgivit, att ett belopp av högst 45 000 kronor finge
utlämnas såsom understöd för anordnande av en gemensam ladugård för
vissa fastigheter i Bjärme, anmodade statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
den 29 april 1943 egnahemsstyrelsen att uppgöra och till
jordbruksdepartementet ingiva förslag beträffande de närmare villkoren för
utlämnande av ifrågavarande statsunderstöd. Sedan egnahemsstyrelsen verkställt
viss utredning, bland annat rörande det sätt på vilket företaget kunde
betryggande finansieras, avgav styrelsen den 14 september samma år i skrivelse
till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet förslag i berört
hänseende. I sin skrivelse anförde egnahemsstyrelsen bland annat, att med
utgångspunkt från att byggnadskostnaderna jämte tomtkostnad komme att
uppgå till 168 000 kronor och att staten genom egnahems- och premielån
komme att tillskjuta 45 000 kronor, hade Kooperativa förbundet förklarat
sig villigt att ställa till förfogande ett belopp av 123 000 kronor. Medel för
anskaffande av kreatur skulle i form av insatskapital tillskjutas av medlemmarna.
Behövliga rörelsemedel, motsvarande direkta omkostnader för
cirka en månad, innan likvid för levererad mjölk inflöte, förutsatte egnahemsstyrelsen
att föreningen själv skulle kunna anskaffa.
I brev lill egnahemsstyrelsen den 29 oktober 1943 har Kungl. Maj:t bl. a.
meddelat de villkor, som skola av föreningen uppfyllas, innan utbetalning
av lånebelopp får ske. Trots att egnahemsstyrelsen själv och genom det av
Kungl. Majit i föreningens styrelse tillsatta ombudet på skilda sätt sökt biträda
föreningen, har det hittills icke lyckats föreningen att uppfylla villkoren
i fråga. Egnahemsstyrelsen avser emellertid att nu låta sammankalla
föreningens medlemmar till ett möte, varvid styrelsen hoppas att kunna få
återstående villkor nöjaktigt uppfyllda. De finansieringssvårigheter för föreningen,
som av motionärerna anföras, torde till väsentlig del bottna i att de
statsmedel, som avsetts för ändamålet, icke kunnat utbetalas och torde likaledes
till väsentlig del bliva avhjälpta i och med att så kan ske.
Enligt vad som meddelas i motionen samt i egnahemsnämndens yttrande
lia kostnaderna för ladugårdsbyggnaden slutgiltigt uppgått till 180 000 kronor.
— 1 förbigående ina nämnas alt de höga byggnadskostnaderna visserligen
delvis förorsakats av höjda arbetslöner och materialpriser under kriget
men äro lill icke ringa del förorsakade av att för ett ladugårdsbvgge onödigt
dyrbara byggnadsmaterialier kommit till användning. — Kooperativa förbundet
har tillskjutit 125 000 kronor i stället för 123000 kronor. Finansieringsmöjligheterna
lia sålunda försämrats mtal 10 000 kronor [180 000 —
(125 000 + 45 000)]. jani fört med vad sorn förutsattes när frågan om statligt
stöd åt föreningen behandlades av Kungl. Maj:!. Såvitt egnahemsstyrelsen
6
Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.
kan finna lia icke så stora förskjutningar ägt rum i de ekonomiska förutsättningarna,
att nu så långt gående åtgärder, som av motionärerna föreslagits,
skulle vara erforderliga.
Såsom av vad som anförts framgått, kommer emellertid, sedan av statsmakterna
redan medgivna statsunderstöd utbetalats, att återstå en brist av
10 000 kronor. Härtill kommer föreningens behov av rörelsemedel samt behov
av att förbättra besättningen genom inköp av några goda djur, vilket
torde kunna beräknas medföra en kostnad av sammanlagt 15 000 kronor. Då
dessa medel icke synas kunna anskaffas av föreningen på annat sätt än genom
tillfälliga lån, vill egnahemsstyrelsen föreslå, att till föreningen på enahanda
villkor som gälla för det redan medgivna egnahemslånet, såsom egnahemslån
från egnahemslånefonden utlämnas ytterligare ett belopp av högst
25 000 kronor. Vidare vill styrelsen föreslå att föreningen i likhet med övriga
egnahemslåntagare må för såväl det redan medgivna som det nu föreslagna
egnahemslånet åtnjuta amorteringsfrihet under fem år. En sådan lättnad
kan vara motiverad med hänsyn till att viss tid torde erfordras för att
få upp besättningen i någorlunda god avkastning. I detta sammanhang och
med anledning av motionärernas uttalande, att driften av ladugården åtminstone
de första åren måste ge ett underskott på antagligen minst 10 000 kronor
per år, vill egnahemsstyrelsen framhålla att därest ifrågavarande rörelse
skulle visa sig ge sämre ekonomiskt resultat än som beräknats — härom lärer
det emellertid ännu vara för tidigt att fälla något bestämt omdöme — det
torde få ankomma på delägarna själva att inkomma till Kungl. Majit med
framställning om de åtgärder, som därav må anses påkallade.
Enligt vad som framgår av den bifogade skrivelsen från egnahemsdirektören
Ericsson har ingenting uppgjorts i fråga örn förräntning och amortering
av det av Kooperativa förbundet utlämnade lånet. Förbundet har emellertid
utfäst sig att avskriva 20 000 kronor av lånet såsom bidrag samt utlovat att
göra lånevillkoren så förmånliga, att företaget med hjälp av sagda lån och
medgivna statsunderstöd skall kunna genomföras, förutsatt att det drives rationellt.
Kooperativa förbundet har hittills icke ifrågasatt någon ränta på de
utlämnade medlen.
Därest vad som ovan av egnahemsstyrelsen föreslagits skulle bliva statsmakternas
beslut, komma sålunda föreningens verkliga skulder att uppgå
till 155 000 kronor, varav 105 000 kronor till Kooperativa förbundet och
50 000 kronor till staten, förutsatt att föreningen tager i anspråk hela egnahemslånet.
Föreningens tillgångar komma alt uppgå till 221 000 kronor, varav
ladugård 180 000 kronor, djur cirka 34 000 kronor och övrigt cirka 7 000
kronor. Tillgångar utöver verkliga skulder komma sålunda att uppgå till
66 000 kronor, vilket motsvaras av 26 000 kronor av medlemmarna inbetalat
insatskapital, 20 000 kronor av staten i form av premielån lämnat bidrag
samt 20 000 kronor av Kooperativa förbundet lämnat bidrag.
Föreningens kapitalkostnader kunna vid sådant förhållande icke heller
anses bliva särskilt dryga, i varje fall icke under de fem första åren. Räntekostnaden
på statslånet kommer att uppgå till 1 800 kronor. Även om Kooperativa
förbundet kommer att uttaga ränta på av förbundet lämnat lån, kommer
i allt fall kapitalkostnaden under de fem första åren icke att bliva så
betungande. Efter fem år skulle kapitalkostnaden bliva så mycket större,
som betingas av att lånet då även skall amorteras, men bör då också företaget
ha kommit väl i gång och vara i besittning av en god och fulltalig djurbesättning.
Från egnahemsstyrelsens återgivna utlåtande ha ledamöterna riksdagsmannen
J. A. Andersson i Tungelsta och byråchefen N. Collin anmält avvikande
meningar.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.
7
Riksdagsmannen Andersson har uttalat, att lian ansåge alt det av styrelsen
förordade understödsbeloppet bolde utgå såsom bidrag utan återbetalningsskyldighet.
Byråchefen Collin bar föreslagit, att riksdagen icke måtte bifalla förevarande
motioner utan besluta att i avseende å ifrågavarande företag utredning
skyndsamt skulle företagas rörande åstadkommande av bättre förhållanden i
vissa angivna hänseenden. I övrigt bar Collin anfört följande:
Jag motsatte mig på sin tid statligt stöd åt företaget, emedan det enligt
min uppfattning saknade ekonomiska förutsättningar. Denna uppfattning
tycks redan lia styrkts av verkligheten. Förelaget är icke att betrakta som ett
bärkraftigt ekonomiskt företag, som av egen kraft kan tillföra sina delägare
de fördelar i ekonomiskt och socialt avseende, sorn åsyftats. Även örn
de av staten och Kooperativa förbundet hittills tillförda beloppen vore helt
ränte- och amorteringsfria, torde ett någorlunda skäligt pris för det till företaget
levererade fodret icke kunna påräknas. Att kraftigt ekonomiskt stöd
utifrån är behövligt bör sålunda ej förvåna. Mig synes som under sådana förhållanden
ett fortsatt understödjande av företaget i dess nuvarande form icke
vore lämpligt. Det mest naturliga vore, att statsmakterna redan nu beslutade,
att hela det belopp, som tidigare anslagits till företaget, finge utgå som bidrag
utan återbetalningsskvldighet, under förutsättning att Kooperativa^ förbundet
samtidigt ville gå in för att avskriva hela sin fordran. Efter en sådan sanering
torde väl jordbrukarna, som dock av egen vilja startat företaget, icke
kunna göra anspråk på ytterligare understöd, även om ekonomiska bekymmer
för företaget skulle återkomma.
Om statsmakterna i likhet med motionärerna i stället skulle anse det vara
behövligt att experimentera under någon tid för att som det heter pröva
andelsidén på detta område, borde det ekonomiska ansvaret för en sådan försöksverksamhet
helt övertagas av dem, som genom sin medverkan möjliggjort
företagets igångsättande, nämligen Kooperativa förbundet och staten.
Jordbrukarna skulle i så fall helt befrias från ekonomiska risker för företaget,
men i övrigt medverka ungefär som förut, sä att syftet med försöket ej
behövde äventyras.
Då Kooperativa förbundet av intresse för saken tillskjutit huvudparten,
125 000 kronor, av anläggningskapitalet, synes del mig riktigast att förbundet
beredes tillfälle alt söka göra detta kapital räntebärande. Förbundet bör även
lia intresse av att anläggningen utnyttjas verkligt rationellt för sitt ändamål,
och förbundet har ekonomiska möjligheter att göra det bästa av situationen.
Förbundet bör alltså bedriva företaget i egen regi under erforderlig statlig
kontroll under tillräckligt lång lid, exempelvis 10 år. Förbundet övertager anläggningen
i befintligt skick och betalar föreningens samtliga skulder. Även
de statsmedel —- lån och premielån — som eventuellt utbetalats, återbetalas
till statskassan. Delägarna återfå i företaget insatta medel och få betalt för
nötkreaturen efter värdering. Jordbrukarna förbinda sig leverera vissa kvantiteter
stråfoder till bestämda priser. Även leverans av exempelvis rotfrukter
och grönmassa för A.I.V.-beredning torde kunna kontrakteras. Tomt och för
beteskultur lämpliga marker å jordbrukarnas fastigheter arrenderas. Jag förutsätter
att fodermarknaden till ladugården skall bliva säkrad ungefär i samma
omfattning som nu är fallet och alt bindande skriftiga avtal beträffande
alla detaljer uppgöras under medverkan av egnahemsstyrelsen som statens
kontrollerande organ. Jag förutsätter dessutom, att nötkreatursbesätlningen
även i fortsättningen skall bestå av bruksdjur.
Det skulle också överenskommas, att jordbrukarna vid 1 O-årsperiodens
8
Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.
slut skulle hemb judas anläggningen till belopp, som visat sig kunna förräntas
efter en på förhand fastställd räntefot, dock lägst exempelvis 90 000 kronor
och högst anläggningskostnaden minskad med 20 000 kronor. Skulle försöket
ha visat, att ingen eller blott obetydlig förräntningsprocent erhållits och jordbrukarna
fördenskull ej skulle kunna inköpa anläggningen, skulle staten till
Kooperativa förbundet utbetala 90 000 kronor och övertaga anläggningen som
statens egendom att användas för eventuellt annat ändamål, såvida ej Kooperativa
förbundet skulle förklara sig villigt att behålla och för vissa behov utnyttja
anläggningen utan vederlag. För denna händelse torde man få räkna
med köprätt för staten eller Kooperativa förbundet till den tomt varå anläggningen
är belägen till bestämt pris.
Därest jordbrukarna efter 10-årsperiodens slut skulle bliva ägare till anläggningen
och i fortsättningen driva gemensam nötkreatur sskötsel, borde de
gemensamt kunna få statslån till ett belopp motsvarande exempelvis 90 %
av köpeskillingen.
Därest av mig angivna synpunkter bleve beaktade, skulle försöksverksamheten
kunna fortgå ostörd. Utan vidare statliga åtgärder finge man om tio
år ett säkert resultat beträffande frågan örn de ekonomiska förutsättningarna
för företaget. De enskilda jordbrukarna kunde under tiden i lugn och ro sköta
sina jordbruk utan att riskera få gå ifrån gård och grund. De såväl som
eventuellt andra jordbrukare i trakten finge säkrad avsättning för sina foderskördar
till skäligt pris. De hade därjämte säkrat åt sig möjligheten att örn
tio år själva taga hand om anläggningen, därest resultatet av försöket visat
ekonomiska möjligheter härför. Kooperativa förbundet finge tillfälle att göra
det bästa möjliga för att få ladugårdsdriften verkligt rationellt ordnad, vilket
ju dock av förbundet ställts som villkor för dess ekonomiska insatser. Statens
uppoffringar bleve i värsta fall 90 000 kronor. I mest gynnsamma fall
skulle uppoffringarna emellertid helt utebliva.
Egnahemsnämnden i Jämtlands län har livligt tillstyrkt motionärernas
hemställan örn anvisande av ytterligare 35 000 kronor av statsmedel till föreningen
Bjärme andelsladugård. Vidare har egnahemsnämnden föreslagit,
att det tidigare till föreningen beviljade egnahemslånet skulle få åtnjutas på
samma villkor som gällde för dylika lån i allmänhet och att alltså lånet
skulle vara amorteringsfritt under fem år. Egnahemsnämndens utlåtande är
av följande innehåll.
Egnahemsnämnden har sig väl bekant de ekonomiska svårigheter, som
föreningen Bjärme andelsladugård för närvarande har att kämpa med.
Vid ett sammanträde i Bjärme hösten 1941, varvid representater för egnahemsorganisationen,
hushållningssällskapet i Jämtlands län och ladugårdsbyggnadssakkunniga
deltogo, genomdiskuterades planen för en andelsladugård.
Kostnaderna för en dylik ladugård kunde preliminärt beräknas till cirka
100 000 kronor, vilken summa ungefär skulle motsvara kostnaderna för upprustning
eller nybyggnad av ladugårdarna å de fastigheter, som skulle ingå i
den planerade föreningen. — Emellertid ha byggnadskostnaderna avsevärt
stigit sedan år 1941 och beräknas nu uppgå till cirka 180 000 kronor.
De medel, som riksdagen den 14 april 1943 beviljade till föreningen Bjärme
andelsladugård — 25 000 kronor såsom egnahemslån och 20 000 kronor
såsom premielån — täcka således endast 25 procent av kostnaderna för gemensamhetsladugården.
Ladugården står nu färdig, bortsett från några kompletteringsarbeten.
Erforderliga medel för byggnadens uppförande lia delvis
försträckts av Kooperativa förbundet med 125 000 kronor jämte ett ytterligare
lån på 20 000 kronor, motsvarande det av statsmakterna beviljade pre
-
./ordbruksutskottets utlåtande nr 64.
9
mielånet. Övrigt medelsbehov har täckts dels genom växellån och lån mot
borgen dels genom kreditgivning av varuleverantörer, vilken senare uppgår
till cirka 15 000 kronor. — Borgenslånen och växlarna draga betydande räntor
och utgöra därför en alltför kraftig belastning för föreningen.
Att tänka sig andelsföretaget genomfört med ytterligare skuldbelastning
av i föreningen ingående fastigheter är svårt. Enligt beredningsnämndens
förslag till taxering skulle taxeringsvärdena å nyssnämnda fastigheter uppgå
till sammanlagt 162 500 kronor, mot tidigare 146 600. Redan befintliga inteckningsskulder
redovisas med 58 300 kronor, vartill komma de 102 tecknade
andelar å 200 kronor, varmed föreningsmedlemmarna skola ingå i föreningen.
Läggas härtill borgens- och växelskulder samt skulderna för icke
likviderade byggnadsmaterialier, måste den ekonomiska ställningen anses
tämligen svag.
Uppenbart är att föreningen icke i fortsättningen med framgång kan tänkas
driva verksamheten belastad med dyrbara lån. Genom byggnadskostnadernas
stegring har föreningen också oförskyllt råkat in i den nuvarande
prekära ekonomiska situationen.
Då föreningens verksamhet är ett experiment och därtill det första som
igångsatts här i landet och då de resultat, som här kunna ernås, äro av
värde för bedömande av rationaliseringen inom svenskt jordbruk, böra också
förutsättningar skapas för att försöket verkligen blir genomfört. Såvitt egnahemsnämnden
kan bedöma berör denna verksamhet hela det svenska jordbruket
och då staten helt bekostar vissa grenar inom jordbruksförsöksverksamheten,
bör det allmänna i föreliggande fall tillförsäkra försöksvärdama
sådant ekonomiskt stöd. alt verksamheten säkerställes. Egnahemsnämnden
vill därför livligt tillstyrka motionärernas hemställan om anvisande av ytterligare
35 000 kronor till föreningen Bjärme andelsladugård. Medlen böra
utgå såsom statsbidrag utan andra förelägganden för föreningen än att denna
är skyldig driva verksamheten i enlighet med godkända stadgar och att fritt
ställa bokförings- och annat siffermaterial till förfogande.
Vidkommande motionärernas hemställan örn medgivande att det tidigare
beviljade statslånet skulle erhållas ränte- och amorteringsfritt i 10 år, får
nämnden såsom sin mening anföra följande. Då andelsladugården val får
anses som en form av egnahemsbildning och då jämsides med detta lån beviljats
premielån i likhet med vad fallet är vid vanlig egnahemslånegivning,
anser nämnden att föreningen icke bör beredas större förmåner än andra
egnahemslåntagare. — Det förut tillstyrkta statsbidraget på 35 000 kronor
skulle kunna hänföras till statshjälp med anledning av fördyrade byggnadskostnader
samt de olägenheter, som en utvidgad bokföring och redovisningsskyldighet
för med sig och i någon mån ersättning för den tidsspillan, som
visning av och korrespondens rörande företaget åsamkas föreningen.
Beträffande driften vid andelsladugården ina följande data anföras: Kreatursbesättningen
uppgår till ett 70-tal djur, varav 55 mjölkkor och 1 avelstjur.
Mängden producerad mjölk är för närvarande cirka 400 kilogram
per dag.
Det bör i detta sammanhang även framhållas, afl den anställda ladugårdspersonalens
bostadsfråga ännu icke är ordnad. Då liyresmöjligheterna i Bjärme
äro mycket begränsade och ladugårdsförman enligt gällande avtal är
berättigad lill visst bostadsutrymme, torde bostadsfrågan för dennes vidkomkommande
icke kunna lösas på annat sätt än genom uppförande av särskilt
bostadshus. Denna kostnad är icke upptagen i kalkylerna för andelsladugården,
men föreningen måste snart nog räkna med dylik utgift.
10
Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.
Från egnahemsnämndens återgivna utlåtande har ledamoten riksdagsmannen
J. S. Jonsson i Järvsand anmält avvikande mening under framhållande
att enligt hans mening ränte- och amorteringsfrihet å tidigare till föreningen
beviljade statslån borde få åtnjutas i enlighet med vad som föreslagits i motionerna.
Egnahemsdirektören Ericssons skrivelse är av följande innehåll:
Kooperativa förbundets lån till föreningen:
Kooperativa förbundet har till föreningen utlämnat lån å tillhopa 145 000: —
kronor, varav dock 20 000: — kronor äro lån utan säkerhet. Dessa senare
medel skola av föreningen återbetalas till Kooperativa förbundet, så snart beviljat
statsbidrag (premielån) utgår. Återstående lån — 125 000: — kronor —
äro utlämnade mot inteckning i fastigheten Bjärme 818, varå andelsladugården
är uppförd.
Säkerheten för premielånet — 20 000:— kronor — kommer att utgöras
av botteninteckning i fastigheten Bjärme 816.
Beträffande Kooperativa förbundets lån finnes ingenting stipulerat angående
ränta och amortering eller andra skyldigheter från låntagarnas sida, men
har förbundet utfäst sig att göra lånevillkoren så fördelaktiga, att andelsföretaget
med hjälp av statsmedel och förbundets lån skall kunna genomföras.
Förbundet förutsätter härvid, att andelsrörelsen kommer att drivas rationellt.
Hittills har ingen ränta krävts eller erlagts å förbundets lån.
Av de 125 000: — kronorna har förbundet utfäst sig att avskriva 20 000: —
kronor.
Andelsföreningens skulder:
Kooperativa förbundet.................kronor 145 000: —
Växel i jordbrukskassa................. » 11 500: —
Diverse lån och kassaförskott........... » 10 737: 30
Skulder till
fabriken Odin (utgödslingsanordning
och fläkt) .......................... » 6 000:-—
el. installationsfirmor................ » 1 500: —
byggnadsentreprenad enl. kontrakt .... » 1 000: —
L. B. F. (sluträkning ej inkommen;
2 634: 90 kronor utbet. den ls/2 1944) . . » 2 000: —
mjölkmaskiner (kooperativa) ........ » 2 600: —
div. kompletteringsarbeten å ladugårdsbyggnaden
........................ » 1 000: —
167 237: 30
14 100: —
Tillhopa kronor 181 337: 30.
Anställd personal:
1 förman, 2 ladugårdskarlar samt 1 deltidsanställd (såsom ersättare vid fridagar
samt för extra arbete).
Löneförmåner:
för förmannen: 200:— kronor + rörligt tillägg (f. n. 20,7 °/o) per månad
tillägg för producerad mjölk (enligt nedan) och födda kalvar (enligt
nedan); bostadsförmåner (2 rum och kök jämte bränsle). Lönen beräknas
uppgå till ca 300:— kronor per månad;
för ladugårdskarl: 200:— kronor per månad + tillägg för producerad
mjölk och födda kalvar i likhet med vad som gäller för förmannen.
för deltidsanställd: lön utgår efter samma grunder som för ladugårdskarl.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.
11
Tillägg utgår för producerad mjölk enligt följande:
med en avkastning av 2 200 kg mjölk per ko och år 3: — kr. pr ko
» 2 600 > 3:30 »
» 3 000 » 3:60
Tillägg utgår med 1,5 kronor för varje född kalv.
Verkställande ledamoten O. E. Alm har ännu icke uttagit någon ersättning
för sitt arbete. Något beslut örn ersättning har ej heller fattats.
Styrelsen för andelsföreningen har ej uttagit någon ersättning för vare
sig sammanträden, resor, telefon eller porton.
Medlemmarnas eget arbete i företaget omfattar: mjölktransporter till Fåkers
mejeri, transporter för A.I.V.-foderinläggning, tillfälligt arbete, som erfordras
vid förfall för ladugårdspersonal eller vid strömavbrott. För dessa och liknande
arbeten har ersättning icke utgått.
Medlemmar som ha kvar kor i sina gamla ladugårdar:
Nic. Larsson har lämnat sina djur. Hustrun har emellertid sina djur kvar.
Makarna ha boskillnad.
Jöns Olsson har icke lämnat revers men lämnat sina kor till föreningsladugården.
Återstående del av besättningen tillhör stärbhuset. Ursprunglige andelstecknaren
är död.
Gustaf Ekström har levererat samtliga djur utom två gamla kor, vars avkastning
går till hushållet.
O. A. Sjöström har lämnat tillräckligt med djur i förhållande till arealen
å sin fastighet men icke enligt tecknade andelar. Sjöströms fastighet är belägen
cirka 1,5 km från andelsladugården.
övriga medlemmar i föreningen ha lämnat samtliga kor och ungdjur.
Avkastningssiffror enligt kontrollöreningsuppgifterna:
Kontroll- Antal Kg mjölk per ko och Verklig avkastning Fettlialt
dag kor dag etter 4 % fett per ko och dag i kg %
4/i0—44................ 50 4-7 4-5 4’3
•-9/u—44................ 50 5-9 57 4-3
*»/i _45 ................ 58 7-0 7-2 3''82
26/2 —45 ................ 57 7-3 7-3 4*0
Till Fåkers mejeri levererad mjölk:
Månad Kg mjölk Mjölklikvid kr.
sept. 1944 ............ 2 973 862:17
okt .................. 5 846 1 578: 42
nov................. 6 161 1 632: 66
dec .................. 9 153 2 379: 78
jan. 1945 ............. 10 473 2 712:51
fehr................. 9 793 2 536: 38 (beräknat)
Producentbidrag har icke utbekommits ej heller efterbetalning.
Ladugårdsängen:
Inkomster den 17/a 1944—28/2 1945.
Försålda djur.................................. kronor 1 493: 80
Försåld mjölk................................. » 9 386:69
Körslor........................................ » 173:06
Fordran för levererad mjölk under februari månad . .__»____ 2 536: 38
Summa kronor 13 589: 93.
12
Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.
Utgifter den 17/9 1944—28/2 1945.
Arbetslöner
fast anställda..............
daglönare .................
levererat foder ..............
inköp av kokreatur ..........
skummjölk .................
kraftfoder ..................
strö ........................
skuld för inköpt foder........
skuld för lyse och elkraft......
kronor
4 289:86
814:16
2110:—
960: 00
50: 00
1 597:01
500:00
1 000: 00 (beräknat)
500:00 »
Summa kronor 11 821: 03
Av medlemmarna levererat foder i kg.
Hö ............................. 104 382
gräs för A.I.V.................... 80 031
grönfoder för A.I.V............... 15 609
fodersäd ........................ 2 565
Enligt kassaboken ha för dessa leveranser utbetalts såsom förskott till medlemmarna
kronor 1 610:—.
En preliminär beräkning ger vid handen, att levererat foder nu skulle kunna
betalas med ca 8 öre per foderenhet.
Ladugdrdsanläggningen:
Inkomster:
Kooperativa förbundet
Jordbrukskassa .....
Sv. Handelsbanken . .
kronor 145 000: —
» 13 500:—
» 1 500: —
Summa kronor 160 000: —
Utgifter:
Tomt ........................................ kronor
Byggnadsentreprenad .......................... »
Maskiner..................................... »
Div. omkostnader (varav 516: 15 kronor i växelränta)
..................................... »
El. installation ................................ »
Lån ......................................... »
4 600: —
145 407: 56
6 306: 50
5 924:49
4 998: 75
3 500:—
Summa kronor 170 737:30.
Betesfrågan:
Kulturbete kommer att ordnas dels å fastigheten Bjärme 816, dels å fastigheter,
som av föreningen arrenderats till ett pris av 125—150:— kronor per
hektar. Dessa senare beten ligga visserligen icke i direkt anslutning till fastigheten
Bjärme 816 men får dock läget betecknas som relativt gott. De planerade
betena utgöras av vallar i tämligen god växtkraft, varför man kan räkna
med god avkastning och därmed också ett betydligt bättre medelpris per
foderenhet än vad beräkningen nu ger vid handen.
Jämtlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har tillstyrkt bifall
till motionerna och anfört följande:
Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.
13
Såsom motionärerna framhållit torde verksamheten vid Bjärme andelsladugård
få betraktas såsom ett experiment i fråga om rationalisering av driften
vid det mindre jordbruket. Ehuru några säkra slutsatser icke kunna dragas
ur resultatet av detta enstaka försök, torde det dock enligt utskottets mening
vara av utomordentligt stort allmänt intresse att försöket kan genomföras.
På grund av vissa mindre gynnsamma omständigheter, bland annat de genom
kristiden höjda byggnadskostnaderna, synes emellertid föreningen för
att kunna fortsätta sin verksamhet vara beroende av ytterligare stöd. Med
hänsyn till företagets försöksmässiga karaktär och värdet därav ur allmän
synpunkt anser utskottet skäligt, att staten lämnar delta stöd.
Såsom framgår av det föregående medgav 1943 års riksdag i anledning av
en i ämnet avlåten proposition, att ett belopp av högst 45 000 kronor finge
enligt de riktlinjer som angivits i propositionen utlämnas såsom statsunderstöd
för anordnande av en gemensam ladugård för vissa fastigheter i Bjärme
i Näs socken, Jämtlands län. Härav skulle enligt propositionen 25 000 kronor
utgå i form av lån, egnahemslån, och 20 000 kronor i form av bidrag,
premielån. Hela egnahemslånet skulle amorteras, och återbetalningen skulle
börja omedelbart efter lånets utbekommande. Jämväl i övrigt skulle för åtnjutande
av lånet och bidraget gälla vissa villkor, som meddelades av Kungl.
Majit genom beslut den 29 oktober 1943.
Skötseln av ifrågavarande ladugård som nu uppförts handhaves av en
förening, föreningen Bjärme andelsladugård u. p. a. Enligt vad som framgår
av motionerna ha vissa av de föreskrivna villkoren icke kunnat uppfyllas.
Statsunderstödet har därför icke till någon del utanordnats. Kostnaderna för
uppförande av ladugården ha dessutom genom de stegrade priserna på byggnadsmateriel
blivit avsevärt större än som beräknats. Föreningen har därigenom
kommit i visst ekonomiskt trångmål. Till avhjälpande härav föreslå
motionärerna, att föreningen skulle beviljas ytterligare statsbidrag med 35 000
kronor samt att det tidigare beviljade egnahemslånet skulle få åtnjutas ränteoch
amorteringsfritt under tio år.
I sitt utlåtande i ämnet vid 1943 års riksdag anförde utskottet bland annat,
att inom utskottet uttalats vissa betänkligheter mot ifrågavarande projekt.
Då emellertid under de senaste åren vid olika tillfällen diskuterats möjligheten
av att kunna rationalisera jordbruksdriften genom anordnande av
gemensamma ekonomibyggnader för flera jordbruk, syntes det utskottet
kunna vara av värde att ett försök gjordes att anordna gemensam ladugårdsdrift
för ett antal mindre jordbruk. När företaget icke ansetts kunna komma
till stånd utan statens medverkan, ville utskottet icke motsätta sig att statsunderstöd
lämnades för ändamalet.
Vid besök i orten har utskottet inhämtat att driften i ladugården kommit
i gång. Avsett antal djur hade dock ännu icke anskaffats. Byggnads- och inredningsarbeten
syntes omsorgsfullt utförda. Ladugården var viii planerad.
I likhet med de i ärendet hörda myndigheterna finner utskottet därför angeläget,
att verksamheten kan fullföljas. Enligt vad som framgår av motionerna"
och även vid besöket framhölls för utskottet av föreningens ordförande
torde detta knappast kunna ske, därest icke ytterligare medel tillföras för
-
U t slotte
14
Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.
eningen. Enär den angivna stegringen i byggnadskostnadema icke synes kunna
läggas föreningen till last samt den vid ladugården bedrivna verksamheten
i allt väsentligt kan betecknas såsom försöksverksamhet, vars resultat
synas vara av intresse icke bara för delägarna i företaget utan för jordbruket
i gemen, torde skäl kunna anföras för att staten bör tillskjuta ytterligare medel.
Utskottet vill därför icke motsätta sig att föreningen erhåller ytterligare
statsunderstöd för sin verksamhet. Enligt utskottets uppfattning bör understödet
beviljas i form av bidrag utan återbetalningskyldighet och icke i form
av lån. Enligt de beräkningsmetoder som anförts av lantbruksstyrelsen synes
understödet emellertid kunna begränsas till 30 000 kronor. Det är utskottets
förhoppning att de villkor som föreskrivits för lyftande av de tidigare anvisade
medlen må kunna uppfyllas av föreningen. Därest så icke i full utsträckning
kan ske, synes angeläget att åtminstone med hänsyn till förhållandena
reducerade belopp utbetalas så snart ske kan.
Utskottet förutsätter att föreningen upprätthåller fortsatt kontakt med hushållningssällskapets
tjänstemän så att dessas erfarenheter må kunna komma
föreningen till godo. Vidare får utskottet framhålla angelägenheten av att
de resultat som framkomma vid verksamheten bringas till mera allmän kännedom.
Delvis synes detta kunna ske genom att som hittills ett av Kungl.
Maj:t utsett ombud får tillfälle att följa verksamheten. Även andra möjligheter
synas emellertid kunna övervägas. På Kungl. Maj:t torde få ankomma
att meddela närmare föreskrifter i ämnet.
Motionärernas hemställan i övrigt biträdes av utskottet på så sätt att utskottet
tillstyrker, att det tidigare till föreningen utlämnade egnahemslånet
å 25 000 kronor må åtnjutas amorteringsfritt under fem år från utlämnandet.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna
1:204 och 11:333 må
1) till Bidrag till föreningen Bjärme andelsladugård u. p. a.
för budgetåret 1945/46 under nionde huvudtiteln anvisa ett
anslag av 30 000 kronor;
2) medgiva att ett tidigare till föreningen beviljat egnahemslån
å 25 000 kronor må åtnjutas amorteringsfritt under
fem år från utlämnandet.
Stockholm den 25 maj 1945.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 64.
15
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit
från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Edmund Eriksson, Anderberg, Näslund,
Bondeson, Svedberg, Jonsson och Hagman samt
från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Andersson i Tungelsta, Ericsson i
Sörsjön, Carlström, Andersson i Surahammar, Larsson i Karlstad, Pettersson i Rosta och
Andersson i Hyssna.
Reservationer:
dels av herr Carlström, som ansett att utskottets utlåtande bort ha följande
lydelse:
»Såsom framgår av etc.---(lika med utskottet)---medel till
föras
föreningen. Ehuru utskottet finner det angeläget betona, att riksdagen
icke för framtiden torde kunna ikläda sig det ekonomiska ansvaret för ifrågavarande
föreningsverksamhet, vill utskottet dock — enär verksamheten i allt
väsentligt kan betecknas såsom försöksverksamhet, vars resultat synas vara
av intresse icke bara för delägarna i företaget utan för jordbruket i gemen
— icke motsätta sig, att staten nu tillskjuter ytterligare medel. Enligt utskottets
uppfattning etc.--- — (lika med utskottet)--— år från ut
lämnandet.
»
dels ock av herr Pettersson i Rosta.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1945:358 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om statsbidrag till föreningen Bjärme andelsladugård m. m. a1 i texten