Utlåtande i anledning av väckta motioner om statsunderstöd till Balsgårds växtförädling sanstalt.
1945-06-19 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1945:76, Utlåtande i anledning av väckta motioner om statsunderstöd till Balsgårds växtförädling sanstalt.
Dokumentets text
Jordbmksutslwttets utlåtande nr 76.
5
Nr 76.
Ankom till riksdagens kansli den 19 juni 1945 kl. 1 em.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om statsunderstöd till
Balsgårds växtförädling sanstalt.
(l:a avd.)
I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande
motioner, nämligen 1:44 av herr Elowsson, Nils, m. fl. och II: 114 av herr
Norup m. fl., har hemställts, att riksdagen måne för budgetåret 1945/46
anslå ett belopp av 12 000 kronor till den av Föreningen för växtförädling av
fruktträd bedrivna verksamheten vid Balsgårds växtförädlingsanstalt.
I fråga örn de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet hänvisa
till dessa.
Utskottet har i vederbörlig ordning införskaffat yttranden över motionerna
från lantbruksstyrelsen och lantbruksakademien
Motionärerna ha erinrat om att styrelsen för Föreningen för växtförädling
av fruktträd i skrivelse den 28 juli 1944 hemställt, att Kungl. Maj:t måtte hos
1945 års riksdag äska ett anslag av 12 000 kronor för budgetåret 1945/46 såsom
bidrag till de vid Balsgård igångsatta växtförädlingsarbetena med fruktträd.
I sagda skrivelse anförde föreningsstyrelsen i övrigt följande.
»Sedan den svenska växtförädlingen visat sig kunna medföra stora förbättringar
hos olika lantbruksväxter, har frågan om en dylik verksamhets
tillämpning även på andra områden ansetts vara av stor betydelse för den
framtida produktionen inom landet. Under snart 60 år har Sveriges Utsädesförening
i Svalöv successivt uppdragit bättre sorter av olika sädesslag, rotfrukter,
baljväxter samt under senare tid även av olje- och spånadsväxter.
De förbättringar i odlingsmaterialet, som därigenom åstadkommits, äro allmänt
kända och erkända. I andra länder har man redan tidigt intresserat sig
för växtförädling även av skogs- och trädgårdsväxter, och många betydelsefulla
resultat har därvid uppnåtts. I Sverige har frågan om skogsträdens förädling
blivit löst sedan Föreningen för växtförädling av skogsträd bildats år
1936 och en förädlingsanstalt för skogsträd upprättats vid Källstorp år 1938.
I fråga om trädgårdsväxter har växtförädlingen inom landet ägnats en viss
uppmärksamhet sedan åtskilliga år tillbaka. Detta har dock huvudsakligen
gällt köksväxter, som vid Alnarp varit föremål för försöksverksamhet sedan
år 1915. I samband med sortprövningen påbörjades redan tidigt vissa undersökningar
rörande möjligheterna för förädling av dessa växtslag. Alltsedan
dess har en viss växtförädlingsverksamhet med köksväxter bedrivits vid Alnarp.
Sedermera lia olika fröfirmor också tagit upp dylika förädlingsupp
-
6
Jordbruksutskottets utlåtande nr 76.
gifter till behandling, varför vi f. n. ha tillfredsställelsen av att flera större
utsädesfirmor bedriva växtförädling med köksväxter.
Beträffande fruktträd och härbuskar har systematisk växtförädling på vetenskaplig
grund icke bedrivits förr än under senare tid. Det har länge ansetts
vara en betydelsefull fråga att söka få till stånd en dylik växtförädlingsverksamhet
med fruktträd och bärbuskar, men av olika skäl har frågans lösning
blivit fördröjd. I samband med blombiologiska undersökningar vid Alnarp
har bl. a, fil. lic. E. Johansson emellertid under cirka 20 år uppdragit
ett stort antal fröplantor efter olika korsningar och därigenom skapat ett värdefullt
förädlingsmaterial av olika fruktslag. Även av bärbuskar har ett stort
antal korsningar företagits, varigenom flera betydelsefulla sorter kommit till
stånd. Av fruktträden har ännu icke någon ny sort utsläppts i marknaden,
men ett par lovande nyheter förefinnas i materialet. Denna verksamhet har
bedrivits i relativt ringa omfattning i anslutning lill försöksverksamheten
med fruktträd och bärbuskar, men därigenom ha likväl många värdefulla
erfarenheter gjorts i olika avseenden. Man har även fått till stånd ett mindre
antal tetraploida äppletyper, som nu äro föremål för korsning i större skala.
I början av 1930-tale.t framfördes tanken på att skapa en särskild institution
för växtförädling av fruktträd. Denna tanke utvecklades närmare vid
samtal mellan prof. H. Nilsson-Ehle och häradshövding Marcus Wallenberg,
vilka båda nr olika synpunkter hade intresse av att medverka till en rationell
växtförädling av våra fruktträdsslag för att därigenom skapa förutsättningar
för en rationell fruktodling av sådan omfattning att befolkningens
konsumtionsbehov skulle till större delen kunna täckas. År 1934 företogs en
utredning rörande en växtförädlingsanstalt för fruktträd av prof. H. NilssonEhle,
direktör C. G. Dahl, fil. dr J. Rasmusson och byrådirektör N. Sonesson,
vilka för denna utredning erhöllo ett anslag av 2 000 kronor från Knut
och Alice Wallenbergs stiftelse. I december 1934 framlades ett utförligt betänkande
med förslag till upprättande av en växtförädlingsanstalt för fruktträd
jämte en fruktodlareskola. Enligt förslaget skulle huvudanstalten för
verksamheten placeras i Fjälkestad, ca 1 mil från Kristianstad, och till den
skulle knytas en filial i Urshult i Kronobergs län. Enligt de sakkunnigas mening
borde ett intimt samarbete etableras med Sveriges pomologiska förening,
men anstalten skulle ställas under en särskilt styrelse och verksamheten
skulle handhavas av en vetenskaplig chef samt tvenne assistenter och
praktiskt utbildad trädgårdsmästare. En särskild egendom skulle anskaffas
för ändamålet och på densamma skulle institution jämte andra erforderliga
byggnader uppföras. De av de sakkunniga beräknade engångskostnaderna
uppgingo till 550 000 kronor, varav 410 000 kronor skulle komma på huvudanstalten
i Fjälkestad och 140 000 kronor på filialstationen i Urshult. De årliga
totala driftskostnaderna beräknades år 1934 till 94 500 kronor, varav
73 500 kronor på huvudanstalten och 21 000 kronor på filialstationen.
Den framlagda utredningen avsåg en större institution, som i likhet med
Sveriges Utsädesförening i Svalöv skulle utföra rationell växtförädling i stor
skala. Med hänvisning till den verkställda utredningen gjorde Sveriges pomologiska
förening den 20 mars 1939 en framställning till Knut och Alice Wallenbergs
stiftelse om medel för upprättande av en ifrågasatt växtförädlingsanstalt
för fruktträd. Med hänsyn till de sedan 1934 ökade kostnaderna beräknades
engångsbeloppet nu till 665 000 kronor och driftskostnaderna till
118 000 kronor. Denna framställning ansåg sig Wallenbergska stiftelsen för
tillfället icke kunna bevilja, men stiftelsen förklarade sig likväl hava intresse
för den ifrågasatta växtförädlingsverksamheten, vilket tolkades så, att framtida
anslag möjligen kunde påräknas.
Sedan 1939 har denna betydelsefulla fråga om fruktträdsförädlingen blivit
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbniksutskottcts utlåtande nr 76.
i
ännu mera aktualiserad därigenom, att vi under åren 1939—1942 fått uppleva
synnerligen stränga vintrar, som på ett mycket påtagligt sätt framhävt
betydelsen av ett härdigt odlingsmaterial i den framtida fruktodlingen. Det
har därigenom ansetts ligga i öppen dag, att växtförädlingen av fruktträd
icke längre kunde försummas utan borde tagas upp till ingående behandling
med utnyttjande av de erfarenheter, som gjorts med redan förefintligt
odlingsmaterial inom landet och de vetenskapliga resultat, som uppnåtts vid
bedriven fruktträdsförädling på olika håll i utlandet. Fruktodlarna själva
lia ansett sig böra aktivt medverka till åstadkommande av en dylik verksamhet,
och vid ett sammanträde med Kristianstads läns fruktodlareförbund
den 11 april 1941 beslöto de närvarande att bilda en förening för växtförädling
av fruktträd. Redan den 24 juli samma år konstituerades föreningen,
varjämte stadgar antogos och styrelse utsågs. Styrelsen började omedelbart
sitt arbete och kunde rätt snart träffa avtal med godsägare G. Kennedy örn
inköp av ett hemman i Fjälkestad, dit förädlingsverksamheten ansågs böra
förläggas. Den 3 september 1941 gjordes framställning till Knut och Alice
Wallenbergs stiftelse om ett anslag av 30 000 kronor för inköp av den ovannämnda
gården. Detta anslag beviljades omedelbart, och föreningen tillträdde
den 1 mars 1942 den egendom, som sedan givits namnet Balsgård.
Då ytterligare medel erfordrades för iordningställandet av egendomen Balsgård
och för anskaffning av inventarier, vände sig föreningen till Knut och
Alice Wallenbergs stiftelse med anhållan örn nya anslag. Hösten 1942 erhöll
föreningen också ett belopp av 40 000 kronor och våren 1943 ett nytt belopp
av 35 000 kronor. För att sedermera kunna iordningställa byggnader för institution
och för bostadsändamål har föreningens styrelse uppgjort en större
plan, varvid ritningar och kostnadsberäkningar utförts av arkitekt Leon Nilsson,
Ignaberga. Med stöd av dessa beräkningar beviljade Wallenbergska stiftelsen
i december 1943 ett belopp av 150 000 kronor för uppförande av tre
större byggnader, varav en planerats till föreslåndarebostad men tills vidare
inredes till institutionsbyggnad samt en till assistentbostad. Den tredje är en
ekonomibyggnad med häststall, inventarieutrymmen lii. m. samt magasin.
Dessa byggnader äro under uppförande och beräknas bliva färdiga den 1
oktober innevarande år. Samtidigt bär ett mindre växthus uppförts för uppdragning
av småplantor av olika slag. Då de nya byggnaderna blivit färdiga,
anser sig föreningen kunna erbjuda ganska stora möjligheter för utförande
av vetenskapliga undersökningar och för tillämpade växtförädlingsarbeten
på fruktträdens område. Denna utrustning med byggnader och inventarier
har gått hand i hand med utvecklingen av förädlingsmaterialet, som sommaren
1944 fått ganska stor omfattning. Såsom medlemmar av styrelsen har
föreningen glädjen att lil. a. räkna professor emeritus Herman Nilsson-Ehle,
föreståndaren för Statens trädgårdsförsök, fil. doktor Fredrik Nilsson och
direktör Holger Jensen, Ramlösa plantskolor, vilka allesammans ur olika synpunkter
tidigare behandlat problem av grundläggande betydelse för föreningens
verksamhet. De nämnda styrelseledamöterna lia gemensamt planlagt förädlingsverksamheten
från början och uppställt arbetsuppgifter för föreningen.
Föreningens styrelse har sedermera uppdragit åt doktor Fredrik Nilsson
att från och nied 1943 handhava den vetenskapliga ledningen av förädlingsarbetena.
Samtidigt med att egendomen Hålsgård övertogs anställdes trädgårdsmästare
E. J. Oldén för ledning av de praktiska arbetena. Samma år erhölls från
prof. IT. Nilsson-Ehle eli plantmaterial av cirka 4 000 fröplantor, sorn uppdrag^
i Svalöv av de triploida äpplesorterna Belle de Boskoop, Blenheim,
Ribston, Gravenstein, Kanadarenett och Vramsäpple. Detta material utplanterades
vid Hålsgård i huvudsakligt syfte all därur söka erhålla tetraploida
opaginerad Kontrollera mot PDF
.7ordbruksutskottets utlåtande nr 76.
typer. Prof. H. Nilsson-Ehle hade själv redan år 1937 funnit 4 olika tetraploida
plantor i avkomman av Belle de Boskoop och sedermera under år
1938 konstaterat ytterligare 3 tetraploida plantor ur Boskoop och Ribston
samt ytterligare några sannolikt tetraploida typer i avkomman av Ribston,
Gravenstein och Kanadarenett. Samtidigt med att detta material av prof.
H. Nilsson-Ehle ställdes till föreningens förfogande anskaffades ympkvistar
av alla kända tetraploida äppleplantor såväl vid Svalöv som vid Alnarp
samt en tetraploid pärontyp, som uppdragits av doktor Fredrik Nilsson. Därmed
lades grunden till själva växtförädlingsarbetet vid Balsgård. Då inga
fruktodlingar lunnos tillgängliga, kunde något korsningsarbete tills vidare
ej planeras på själva Balsgård, men genom välvilligt tillmötesgående från
godsägare G. Kennedy, Råbelöf, erhöll föreningen tillstånd att i erforderlig
skala företaga korsningar i Råbelöfs fruktodlingar. Dylika utfördes i mindre
skala redan våren 1942.
Beträffande arbetsprogrammet må i korthet anföras, att växtförädlingen
tills vidare koncentreras till det viktigaste fruktslaget äpple, varav föreningen
avser tillgodose den kommersiella fruktodlingen med mera ändamålsenliga
sorter än som nu finnas att tillgå. De metoder, som tillämpas i
detta arbete, äro dels kombinationsförädling med korsning av olika diploida
sorter, som var för sig besitta framstående egenskaper, dels kromosomförädling,
som bygger på det förhållandet, att triploida sorter i genomsnitt visat
sig värdefullare än de vanliga diploiderna. Sedan tetraploida kulturäpplesorter
framställts, har det blivit möjligt att systematiskt framställa triploider
i stor skala, och denna möjlighet vill föreningen utnyttja för att i det
sålunda framställda materialet utvälja värdefulla triploida sorter med önskvärda
egenskapskombinationer.
Under våren 1943 utfördes rätt omfattande korsningar i Råbelöfs fruktodlingar
med sikte på kombination av härdighet med sen mognad och god
hållbarhet. Sammanlagt korsades 7 500 blommor av diploida äpplesorter
och därav finnas nu cirka 5 000 fröplantor under uppdragning. Dessa
korsningsarbeten lia fortsatts under år 1944, då sammanlagt 13 000
blommor av diploida sorter korsats. Våren 1943 blommade för första gången
en av de förut omnämnda av prof. H. Nilsson-Ehle uppdragna tetraploida
äppletyperna, vilka förökats vid Ramlösa plantskolor. De därvid utvecklade
blommorna ägnades största uppmärksamhet och användes även i
korsningar med de bästa diploida sorterna. Pollenet var väl utvecklat och ett
mindre antal frukter utvecklades av dessa korsningar. Våren 1944 lia dessa
tetraploida träd blommat i stor omfattning, och ett stort arbete har organiserats
för utnyttjande av blommorna på bästa möjliga sätt. Sålunda ha korsningar
utförts dels i Ramlösa mellan framstående diploida sorter och de
blommande tetraploiderna dels vid Råbelöf med pollen, som transporterats
från Ramlösa till Råbelöf. Sammanlagt har på detta sätt korsats 2 800 blommor,
vari någon av de tetraploida äppletyperna ingått som en av föräldrasorterna.
Ett relativt stort fröplantmaterial av triploider kan sålunda påräknas
under år 1945.
Förutom de ovannämnda korsningsarbetena har ett flertal andra arbeten
av betydelse för förädlingsverksamheten igångsatts vid Balsgård. Under
sommaren 1943 företogs en systematisk undersökning av ett stort antal äppleplantor
av det material, som erhållits från prof. Nilsson-Ehle, och däri påträffades
7 nya tetraploida typer, vilka nu äro föremål för förökning. Därjämte
företogos åtskilliga colchisinbehandlingar av uppdraget plantmaterial
och av allt att döma ha därvid kromosomfördubblingar kommit till stånd,
vilket innebär, att nya tetraploider erhållas.
Det torde även förtjäna nämnas, att föreningen hösten 1942 anordnade en
Jordbruksutskottets utlåtande nr 76.
9
insamling av hasselnötter från sådana buskar, som visat sig kunna motstå de
hårda köldpåfrestningarna under vintern 1941—1942, då större delen av
det svenska hasselbeståndet blev starkt frostskadat under blomningen. Vidare
bör nämnas, att föreningen vid Balsgård anordnat uppdragning av grundstammar
i stor skala. Föreningens sekreterare, konsulent Gust. Rud. Persson,
har under flera år organiserat en kärninsamling och av det insamlade materialet
ställt kärnor till föreningens förfogande för uppdragning av grundstammar.
Det därvid uppdragna plantmaterialet har varit föremål för värdefulla
observationer och för urval av sådana typer, som genom god rotbildning
på stamdelarna kunna lämpa sig för vegetativ förökning. Därigenom
hoppas föreningen även kunna medverka till uppdragning av svenska grundstamtyper
för den framtida fruktodlingen.
Den vid Balsgård anställda personalen har utgjorts av förutom trädgårdsmästaren
tvenne assistenter under sommaren 1943 och under sommaren 1944.
Föreningens styrelse har varit angelägen örn att från början söka få till
stånd ett samarbete med den statliga försöksverksamheten för undvikande av
dubbelarbete och för utnyttjande av de vid båda institutionerna vunna erfarenheterna.
Dessa syften lia uppnåtts därigenom, att föreståndaren för Statens
trädgårdsförsök aktivt medverkat vid realiserandet av programmet, vilket
varit till mycket stor hjälp för föreningens styrelse. Statens trädgårdsförsök
har ställt en del plantmaterial till föreningens förfogande, vilket utplanterats
på Balsgård 1943, och ympkvistar lia även erhållits av ett stort antal
sorter, som kunna bliva av betydelse för förädlingsarbetet.
För bekostandet av den igångsatta förädlingsverksamheten har föreningen
haft glädjen mottaga bidrag från olika håll. De direkta medlemsavgifterna ha
icke uppgått till några större belopp, ehuru medlemssiffran den 1 juli 1944 uppgick
till 490. Såsom stödjande medlemmar lia åtskilliga industriföretag varit
villiga alt inträda och därigenom lia rätt betydande belopp influtit under
åren 1942, 1943 och 1944. Ifrån föreningens drift, som förutom förädlingsmaterialet
omfattar odling av ett flertal jordbruksgrödor, däribland potatis,
bruna bönor och oljeväxter, lia under de gångna två åren vissa belopp kunnat
inbringas.
Då det kan befaras, att ett flertal av de företag, som under de gångna åren
biträtt föreningens strävanden genom att betala avgifter såsom stödjande
medlemmar, vid inträffad lågkonjunktur nedskära eller helt inhibera sina
bidrag, kan föreningen riskera att få ekonomiska svårigheter med fullföljandet
av förädlingsarbetena. Efter framställning från föreningens styrelse
beviljade C. F. Lundströms stiftelse under år 1943 eli belopp av 3 000 kronor
till föreningens vetenskapliga verksamhet och för år 1944 bar från samma
håll ett belopp av 4 000 kronor beviljats. Dessa anslag äro emellertid av tillfällig
karaktär och kunna icke påräknas mer än för ett år i sänder. Det är för
övrigt mycket osäkert, örn dylikt anslag kan påräknas för 1945. Inom föreningen
Ilar därför framförts tanken på ett anslag av allmänna medel för
tryggande av föreningens framtida verksamhet. Då själva uppdragningen av förädlingsmaterialet
tager relativt lång tid och verksamheten därför icke kan förväntas
uppnå avsedd omfattning under de allra närmaste åren, har styrelsen
ansett, att även ett relativt blygsamt belopp av statsmedel skulle under denna tid
vara till stort gagn för föreningens verksamhet. I detta sammanhang har styrelsen
övervägt frågan örn lämpligheten att begära anslag flir visst ändamål,
exempelvis för avlöning av vetenskapliga krafter, eller till stödjande av verksamheten
i dess helhet. Styrelsen har funnit så starka skäl tala för det sistnämnda
alternativet, att styrelsen beslutat göra framställning örn ett stalsanslag
till verksamheten i dess helhet, varvid man utgår ifrån att samtliga
driftskostnaderna bliva till fruktodlingens gagn. Även beloppets storlek har
10
Jordbruksutskottets utlåtande nr 76.
varit föremål för ingående övervägande. Ehuru starka skäl föreligga för ett
större belopp, har styrelsen ansett sig böra begränsa detta till 12 000 kronor
för budgetåret 1945/46. Styrelsen är i detta sammanhang angelägen framhålla,
att detta anslag icke på något sätt bör få konkurrera med det anslag som
Statens trädgårdsförsök eller andra institutioner åtnjuter för sin verksamhet.
Den vid Balsgård startade förädlingsverksamheten får närmast anses komplettera
försöksverksamheten vid Statens trädgårdsförsök och därigenom bidraga
till ett framåtskridande av den svenska fruktodlingen. Styrelsen är
givetvis beredd att ställa sig till efterrättelse den kontroll Kungl. Maj:t kan
föreskriva för anslagets användning, men vill samtidigt understryka, att såväl
byrådirektören i kungl, lantbruksstyrelsen N. Sonesson som cliefen för
Statens trädgårdsförsök fil. dr Fredrik Nilsson äro ledamöter av föreningens
styrelse.»
Lantbruksstyrelsen, som anbefallts avgiva utlåtande över föreningens framställning,
anförde i skrivelse den 31 augusti 1944 angående förslag till anslagsäskanden
inom styrelsens förvaltningsområde hos 1945 års riksdag,
punkt 65, följande:
»Lantbruksstyrelsen, som alltsedan 1934 följt förarbetena för och planläggningen
av den verksamhet, som sagda förening företräder, kan vitsorda riktigheten
av i framställningen lämnade uppgifter. Tack vare att framställningen
av tetraploida äpplesorter påbörjades redan sex år innan växtförädlingsanstalten
våren 1942 började sin verksamhet, har omfattningen av de viktiga
planmässiga korsningarna mellan tetraploider och de bästa diploida sorterna
blivit långt större än som vid verksamhetens planläggning kunde förutses,
överhuvud taget har verksamheten tack vare enskildas offervillighet både i
fråga örn ekonomiskt och vetenskapligt stöd nått längre än som med föreningens
begränsade resurser kunnat förväntas.
Då det bär rör sig om en verksamhet, som utgör en viktig komplettering
av den statliga försöksverksamheten på fruktodlingens område och uteslutande
arbetar i det allmännas tjänst med syfte att efterhand söka framställa
för den ekonomiska frukt- och bärodlingen för olika klimatområden och
jordmåner bättre lämpade sorter än dem, som för närvarande stå till förfogande,
och då denna i den moderna folkhushållningen viktiga produktionsgren
numera enligt lantbruksstyrelsen» mening får anses vara en lika
viktig allmän angelägenhet att främja som annan växtförädling, får lantbruksstyrelsen
tillstyrka bifall till förevarande framställning.»
Lantbruksstyrelsen har i sitt yttrande över föreliggande motioner under
åberopande av förutberörda utlåtande i ämnet tillstyrkt bifall till motionerna.
Jämväl lantbruksakademien har tillstyrkt bifall till motionerna samt anfört
följande:
»Den av föreningen för växtförädling av fruktträd vid Balsgård bedrivna
verksamheten har till syfte att framställa för den ekonomiska fruktodlingen
bättre lämpade sorter än dem som för närvarande stå till förfogande. Enligt
akademiens mening är detta en synnerligen betydelsefull uppgift och arbetet
på området synes också, att döma av redan gjorda erfarenheter, innebära
stora möjligheter till framsteg. För sin del har akademien därför innevarande
år beviljat föreningen för växtförädling av fruktträd ett anslag å 2 000 kronor
för cytologisk undersökning av visst förädlingsmalerial av äpple. Akademien
anser, att växtförädling av fruktträd är lika väl förtjänt av understöd av
allmänna medel som den hittills statsunderstödda växtförädlingsverksamheten
i vårt land.»
Jordbruksutskottets utlåtande nr 76.
11
Den svenska växtförädlingen har på skilda områden gjort betydande insatser,
vilka medfört en avsevärd ökning av jordbrukets produktion. Sålunda
ha bättre sorter av olika sädesslag, rotfrukter, baljväxter samt på sistone
olje- och spånadsväxter uppdragits. För förädling av skogsträd ha ävenledes
åtgärder vidtagits. I fråga örn trädgårdsväxter har förädlingsarbete
pågått sedan åtskilliga år tillbaka, men huvudsakligen gällt köksväxter. Fruktträd
och bärbuskar ha först under senare år blivit föremål för systematisk
växtförädling på vetenskaplig grund. Förhållandena på sistnämnda område
fångö en stark belysning under de stränga vintrarna åren 1939—1942, då
landets fruktodlare drabbades av stora förluster på grund av att odlingsmaterialet
visade sig icke vara tillräckligt härdigt. Allmänt insågs då att
växtförädlingen av fruktträd måste med det snaraste bedrivas mera målmedvetet.
År 1941 beslöto också fruktodlama själva att bilda en förening
för växtförädling av fruktträd och bärbuskar. Påföljande år kunde föreningen
med stöd av enskilda bidrag till betydande belopp upprätta förädlingsanstalten
Balsgård i Fjälkestads socken av Kristianstads län. Tack
vare att framställningen av tetraploida äpplesorter påbörjats tidigare av
professorn Nilsson-Ehle, har vid Balsgård omfattningen av de viktiga systematiska
korsningarna mellan tetraploida och diploida sorter redan blivit
långt större än som vid planläggningen av verksamheten kunde förutses. Föreningen
har — för undvikande av dubbelarbete och för utnyttjande av vunna
erfarenhetsrön — från början varit angelägen örn att få till stånd samarbete
med den statliga försöksverksamheten på området. Den vid Balsgård
påbörjade förädlingsverksamheten får närmast anses komplettera verksamheten
vid statens trädgårdsförsök i Alnarp.
Då föreningens verksamhet kan förväntas bidraga till framåtskridandet
inom trädgårdsnäringen, delar utskottet — som besökt Balsgård — motionärernas
uppfattning att starka skäl tala för att staten lämnar stöd åt densamma.
Utskottet vill sålunda i enlighet med motionärernas yrkande tillstyrka
att föreningen såsom bidrag till sin verksamhet för budgetåret 1945/46
tilldelas ett belopp av 12 000 kronor.
På Kungl. Maj:t torde få ankomma att meddela erforderliga bestämmelser
rörande anslagets användning.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till de likalydande motionerna
1:44 och II: 114 till Bidrag till Föreningen för växtförädling
av fruktträd för budgetåret 1945/46 under nionde huvudtiteln
anvisa ett anslag av 12 000 kronor.
Stockholm den 19 juni 1945.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Utskottei.
Närvarande: se utlåtande nr 75.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1945:474 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om statsunderstöd till Balsgårds växtförädlingsanstalt. a1 i texten