Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om statsunderstöd till Balsgårds växtförädling sanstalt.

1945-06-19 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1945:76, Utlåtande i anledning av väckta motioner om statsunderstöd till Balsgårds växtförädling sanstalt.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbmksutslwttets utlåtande nr 76.

5

Nr 76.

Ankom till riksdagens kansli den 19 juni 1945 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om statsunderstöd till

Balsgårds växtförädling sanstalt.

(l:a avd.)

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen 1:44 av herr Elowsson, Nils, m. fl. och II: 114 av herr

Norup m. fl., har hemställts, att riksdagen måne för budgetåret 1945/46

anslå ett belopp av 12 000 kronor till den av Föreningen för växtförädling av

fruktträd bedrivna verksamheten vid Balsgårds växtförädlingsanstalt.

I fråga örn de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet hänvisa

till dessa.

Utskottet har i vederbörlig ordning införskaffat yttranden över motionerna

från lantbruksstyrelsen och lantbruksakademien

Motionärerna ha erinrat om att styrelsen för Föreningen för växtförädling

av fruktträd i skrivelse den 28 juli 1944 hemställt, att Kungl. Maj:t måtte hos

1945 års riksdag äska ett anslag av 12 000 kronor för budgetåret 1945/46 såsom

bidrag till de vid Balsgård igångsatta växtförädlingsarbetena med fruktträd.

I sagda skrivelse anförde föreningsstyrelsen i övrigt följande.

»Sedan den svenska växtförädlingen visat sig kunna medföra stora förbättringar

hos olika lantbruksväxter, har frågan om en dylik verksamhets

tillämpning även på andra områden ansetts vara av stor betydelse för den

framtida produktionen inom landet. Under snart 60 år har Sveriges Utsädesförening

i Svalöv successivt uppdragit bättre sorter av olika sädesslag, rotfrukter,

baljväxter samt under senare tid även av olje- och spånadsväxter.

De förbättringar i odlingsmaterialet, som därigenom åstadkommits, äro allmänt

kända och erkända. I andra länder har man redan tidigt intresserat sig

för växtförädling även av skogs- och trädgårdsväxter, och många betydelsefulla

resultat har därvid uppnåtts. I Sverige har frågan om skogsträdens förädling

blivit löst sedan Föreningen för växtförädling av skogsträd bildats år

1936 och en förädlingsanstalt för skogsträd upprättats vid Källstorp år 1938.

I fråga om trädgårdsväxter har växtförädlingen inom landet ägnats en viss

uppmärksamhet sedan åtskilliga år tillbaka. Detta har dock huvudsakligen

gällt köksväxter, som vid Alnarp varit föremål för försöksverksamhet sedan

år 1915. I samband med sortprövningen påbörjades redan tidigt vissa undersökningar

rörande möjligheterna för förädling av dessa växtslag. Alltsedan

dess har en viss växtförädlingsverksamhet med köksväxter bedrivits vid Alnarp.

Sedermera lia olika fröfirmor också tagit upp dylika förädlingsupp
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 76.

gifter till behandling, varför vi f. n. ha tillfredsställelsen av att flera större

utsädesfirmor bedriva växtförädling med köksväxter.

Beträffande fruktträd och härbuskar har systematisk växtförädling på vetenskaplig

grund icke bedrivits förr än under senare tid. Det har länge ansetts

vara en betydelsefull fråga att söka få till stånd en dylik växtförädlingsverksamhet

med fruktträd och bärbuskar, men av olika skäl har frågans lösning

blivit fördröjd. I samband med blombiologiska undersökningar vid Alnarp

har bl. a, fil. lic. E. Johansson emellertid under cirka 20 år uppdragit

ett stort antal fröplantor efter olika korsningar och därigenom skapat ett värdefullt

förädlingsmaterial av olika fruktslag. Även av bärbuskar har ett stort

antal korsningar företagits, varigenom flera betydelsefulla sorter kommit till

stånd. Av fruktträden har ännu icke någon ny sort utsläppts i marknaden,

men ett par lovande nyheter förefinnas i materialet. Denna verksamhet har

bedrivits i relativt ringa omfattning i anslutning lill försöksverksamheten

med fruktträd och bärbuskar, men därigenom ha likväl många värdefulla

erfarenheter gjorts i olika avseenden. Man har även fått till stånd ett mindre

antal tetraploida äppletyper, som nu äro föremål för korsning i större skala.

I början av 1930-tale.t framfördes tanken på att skapa en särskild institution

för växtförädling av fruktträd. Denna tanke utvecklades närmare vid

samtal mellan prof. H. Nilsson-Ehle och häradshövding Marcus Wallenberg,

vilka båda nr olika synpunkter hade intresse av att medverka till en rationell

växtförädling av våra fruktträdsslag för att därigenom skapa förutsättningar

för en rationell fruktodling av sådan omfattning att befolkningens

konsumtionsbehov skulle till större delen kunna täckas. År 1934 företogs en

utredning rörande en växtförädlingsanstalt för fruktträd av prof. H. NilssonEhle,

direktör C. G. Dahl, fil. dr J. Rasmusson och byrådirektör N. Sonesson,

vilka för denna utredning erhöllo ett anslag av 2 000 kronor från Knut

och Alice Wallenbergs stiftelse. I december 1934 framlades ett utförligt betänkande

med förslag till upprättande av en växtförädlingsanstalt för fruktträd

jämte en fruktodlareskola. Enligt förslaget skulle huvudanstalten för

verksamheten placeras i Fjälkestad, ca 1 mil från Kristianstad, och till den

skulle knytas en filial i Urshult i Kronobergs län. Enligt de sakkunnigas mening

borde ett intimt samarbete etableras med Sveriges pomologiska förening,

men anstalten skulle ställas under en särskilt styrelse och verksamheten

skulle handhavas av en vetenskaplig chef samt tvenne assistenter och

praktiskt utbildad trädgårdsmästare. En särskild egendom skulle anskaffas

för ändamålet och på densamma skulle institution jämte andra erforderliga

byggnader uppföras. De av de sakkunniga beräknade engångskostnaderna

uppgingo till 550 000 kronor, varav 410 000 kronor skulle komma på huvudanstalten

i Fjälkestad och 140 000 kronor på filialstationen i Urshult. De årliga

totala driftskostnaderna beräknades år 1934 till 94 500 kronor, varav

73 500 kronor på huvudanstalten och 21 000 kronor på filialstationen.

Den framlagda utredningen avsåg en större institution, som i likhet med

Sveriges Utsädesförening i Svalöv skulle utföra rationell växtförädling i stor

skala. Med hänvisning till den verkställda utredningen gjorde Sveriges pomologiska

förening den 20 mars 1939 en framställning till Knut och Alice Wallenbergs

stiftelse om medel för upprättande av en ifrågasatt växtförädlingsanstalt

för fruktträd. Med hänsyn till de sedan 1934 ökade kostnaderna beräknades

engångsbeloppet nu till 665 000 kronor och driftskostnaderna till

118 000 kronor. Denna framställning ansåg sig Wallenbergska stiftelsen för

tillfället icke kunna bevilja, men stiftelsen förklarade sig likväl hava intresse

för den ifrågasatta växtförädlingsverksamheten, vilket tolkades så, att framtida

anslag möjligen kunde påräknas.

Sedan 1939 har denna betydelsefulla fråga om fruktträdsförädlingen blivit

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbniksutskottcts utlåtande nr 76.

i

ännu mera aktualiserad därigenom, att vi under åren 1939—1942 fått uppleva

synnerligen stränga vintrar, som på ett mycket påtagligt sätt framhävt

betydelsen av ett härdigt odlingsmaterial i den framtida fruktodlingen. Det

har därigenom ansetts ligga i öppen dag, att växtförädlingen av fruktträd

icke längre kunde försummas utan borde tagas upp till ingående behandling

med utnyttjande av de erfarenheter, som gjorts med redan förefintligt

odlingsmaterial inom landet och de vetenskapliga resultat, som uppnåtts vid

bedriven fruktträdsförädling på olika håll i utlandet. Fruktodlarna själva

lia ansett sig böra aktivt medverka till åstadkommande av en dylik verksamhet,

och vid ett sammanträde med Kristianstads läns fruktodlareförbund

den 11 april 1941 beslöto de närvarande att bilda en förening för växtförädling

av fruktträd. Redan den 24 juli samma år konstituerades föreningen,

varjämte stadgar antogos och styrelse utsågs. Styrelsen började omedelbart

sitt arbete och kunde rätt snart träffa avtal med godsägare G. Kennedy örn

inköp av ett hemman i Fjälkestad, dit förädlingsverksamheten ansågs böra

förläggas. Den 3 september 1941 gjordes framställning till Knut och Alice

Wallenbergs stiftelse om ett anslag av 30 000 kronor för inköp av den ovannämnda

gården. Detta anslag beviljades omedelbart, och föreningen tillträdde

den 1 mars 1942 den egendom, som sedan givits namnet Balsgård.

Då ytterligare medel erfordrades för iordningställandet av egendomen Balsgård

och för anskaffning av inventarier, vände sig föreningen till Knut och

Alice Wallenbergs stiftelse med anhållan örn nya anslag. Hösten 1942 erhöll

föreningen också ett belopp av 40 000 kronor och våren 1943 ett nytt belopp

av 35 000 kronor. För att sedermera kunna iordningställa byggnader för institution

och för bostadsändamål har föreningens styrelse uppgjort en större

plan, varvid ritningar och kostnadsberäkningar utförts av arkitekt Leon Nilsson,

Ignaberga. Med stöd av dessa beräkningar beviljade Wallenbergska stiftelsen

i december 1943 ett belopp av 150 000 kronor för uppförande av tre

större byggnader, varav en planerats till föreslåndarebostad men tills vidare

inredes till institutionsbyggnad samt en till assistentbostad. Den tredje är en

ekonomibyggnad med häststall, inventarieutrymmen lii. m. samt magasin.

Dessa byggnader äro under uppförande och beräknas bliva färdiga den 1

oktober innevarande år. Samtidigt bär ett mindre växthus uppförts för uppdragning

av småplantor av olika slag. Då de nya byggnaderna blivit färdiga,

anser sig föreningen kunna erbjuda ganska stora möjligheter för utförande

av vetenskapliga undersökningar och för tillämpade växtförädlingsarbeten

på fruktträdens område. Denna utrustning med byggnader och inventarier

har gått hand i hand med utvecklingen av förädlingsmaterialet, som sommaren

1944 fått ganska stor omfattning. Såsom medlemmar av styrelsen har

föreningen glädjen att lil. a. räkna professor emeritus Herman Nilsson-Ehle,

föreståndaren för Statens trädgårdsförsök, fil. doktor Fredrik Nilsson och

direktör Holger Jensen, Ramlösa plantskolor, vilka allesammans ur olika synpunkter

tidigare behandlat problem av grundläggande betydelse för föreningens

verksamhet. De nämnda styrelseledamöterna lia gemensamt planlagt förädlingsverksamheten

från början och uppställt arbetsuppgifter för föreningen.

Föreningens styrelse har sedermera uppdragit åt doktor Fredrik Nilsson

att från och nied 1943 handhava den vetenskapliga ledningen av förädlingsarbetena.

Samtidigt med att egendomen Hålsgård övertogs anställdes trädgårdsmästare

E. J. Oldén för ledning av de praktiska arbetena. Samma år erhölls från

prof. IT. Nilsson-Ehle eli plantmaterial av cirka 4 000 fröplantor, sorn uppdrag^

i Svalöv av de triploida äpplesorterna Belle de Boskoop, Blenheim,

Ribston, Gravenstein, Kanadarenett och Vramsäpple. Detta material utplanterades

vid Hålsgård i huvudsakligt syfte all därur söka erhålla tetraploida

opaginerad Kontrollera mot PDF

.7ordbruksutskottets utlåtande nr 76.

typer. Prof. H. Nilsson-Ehle hade själv redan år 1937 funnit 4 olika tetraploida

plantor i avkomman av Belle de Boskoop och sedermera under år

1938 konstaterat ytterligare 3 tetraploida plantor ur Boskoop och Ribston

samt ytterligare några sannolikt tetraploida typer i avkomman av Ribston,

Gravenstein och Kanadarenett. Samtidigt med att detta material av prof.

H. Nilsson-Ehle ställdes till föreningens förfogande anskaffades ympkvistar

av alla kända tetraploida äppleplantor såväl vid Svalöv som vid Alnarp

samt en tetraploid pärontyp, som uppdragits av doktor Fredrik Nilsson. Därmed

lades grunden till själva växtförädlingsarbetet vid Balsgård. Då inga

fruktodlingar lunnos tillgängliga, kunde något korsningsarbete tills vidare

ej planeras på själva Balsgård, men genom välvilligt tillmötesgående från

godsägare G. Kennedy, Råbelöf, erhöll föreningen tillstånd att i erforderlig

skala företaga korsningar i Råbelöfs fruktodlingar. Dylika utfördes i mindre

skala redan våren 1942.

Beträffande arbetsprogrammet må i korthet anföras, att växtförädlingen

tills vidare koncentreras till det viktigaste fruktslaget äpple, varav föreningen

avser tillgodose den kommersiella fruktodlingen med mera ändamålsenliga

sorter än som nu finnas att tillgå. De metoder, som tillämpas i

detta arbete, äro dels kombinationsförädling med korsning av olika diploida

sorter, som var för sig besitta framstående egenskaper, dels kromosomförädling,

som bygger på det förhållandet, att triploida sorter i genomsnitt visat

sig värdefullare än de vanliga diploiderna. Sedan tetraploida kulturäpplesorter

framställts, har det blivit möjligt att systematiskt framställa triploider

i stor skala, och denna möjlighet vill föreningen utnyttja för att i det

sålunda framställda materialet utvälja värdefulla triploida sorter med önskvärda

egenskapskombinationer.

Under våren 1943 utfördes rätt omfattande korsningar i Råbelöfs fruktodlingar

med sikte på kombination av härdighet med sen mognad och god

hållbarhet. Sammanlagt korsades 7 500 blommor av diploida äpplesorter

och därav finnas nu cirka 5 000 fröplantor under uppdragning. Dessa

korsningsarbeten lia fortsatts under år 1944, då sammanlagt 13 000

blommor av diploida sorter korsats. Våren 1943 blommade för första gången

en av de förut omnämnda av prof. H. Nilsson-Ehle uppdragna tetraploida

äppletyperna, vilka förökats vid Ramlösa plantskolor. De därvid utvecklade

blommorna ägnades största uppmärksamhet och användes även i

korsningar med de bästa diploida sorterna. Pollenet var väl utvecklat och ett

mindre antal frukter utvecklades av dessa korsningar. Våren 1944 lia dessa

tetraploida träd blommat i stor omfattning, och ett stort arbete har organiserats

för utnyttjande av blommorna på bästa möjliga sätt. Sålunda ha korsningar

utförts dels i Ramlösa mellan framstående diploida sorter och de

blommande tetraploiderna dels vid Råbelöf med pollen, som transporterats

från Ramlösa till Råbelöf. Sammanlagt har på detta sätt korsats 2 800 blommor,

vari någon av de tetraploida äppletyperna ingått som en av föräldrasorterna.

Ett relativt stort fröplantmaterial av triploider kan sålunda påräknas

under år 1945.

Förutom de ovannämnda korsningsarbetena har ett flertal andra arbeten

av betydelse för förädlingsverksamheten igångsatts vid Balsgård. Under

sommaren 1943 företogs en systematisk undersökning av ett stort antal äppleplantor

av det material, som erhållits från prof. Nilsson-Ehle, och däri påträffades

7 nya tetraploida typer, vilka nu äro föremål för förökning. Därjämte

företogos åtskilliga colchisinbehandlingar av uppdraget plantmaterial

och av allt att döma ha därvid kromosomfördubblingar kommit till stånd,

vilket innebär, att nya tetraploider erhållas.

Det torde även förtjäna nämnas, att föreningen hösten 1942 anordnade en

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 76.

9

insamling av hasselnötter från sådana buskar, som visat sig kunna motstå de

hårda köldpåfrestningarna under vintern 1941—1942, då större delen av

det svenska hasselbeståndet blev starkt frostskadat under blomningen. Vidare

bör nämnas, att föreningen vid Balsgård anordnat uppdragning av grundstammar

i stor skala. Föreningens sekreterare, konsulent Gust. Rud. Persson,

har under flera år organiserat en kärninsamling och av det insamlade materialet

ställt kärnor till föreningens förfogande för uppdragning av grundstammar.

Det därvid uppdragna plantmaterialet har varit föremål för värdefulla

observationer och för urval av sådana typer, som genom god rotbildning

på stamdelarna kunna lämpa sig för vegetativ förökning. Därigenom

hoppas föreningen även kunna medverka till uppdragning av svenska grundstamtyper

för den framtida fruktodlingen.

Den vid Balsgård anställda personalen har utgjorts av förutom trädgårdsmästaren

tvenne assistenter under sommaren 1943 och under sommaren 1944.

Föreningens styrelse har varit angelägen örn att från början söka få till

stånd ett samarbete med den statliga försöksverksamheten för undvikande av

dubbelarbete och för utnyttjande av de vid båda institutionerna vunna erfarenheterna.

Dessa syften lia uppnåtts därigenom, att föreståndaren för Statens

trädgårdsförsök aktivt medverkat vid realiserandet av programmet, vilket

varit till mycket stor hjälp för föreningens styrelse. Statens trädgårdsförsök

har ställt en del plantmaterial till föreningens förfogande, vilket utplanterats

på Balsgård 1943, och ympkvistar lia även erhållits av ett stort antal

sorter, som kunna bliva av betydelse för förädlingsarbetet.

För bekostandet av den igångsatta förädlingsverksamheten har föreningen

haft glädjen mottaga bidrag från olika håll. De direkta medlemsavgifterna ha

icke uppgått till några större belopp, ehuru medlemssiffran den 1 juli 1944 uppgick

till 490. Såsom stödjande medlemmar lia åtskilliga industriföretag varit

villiga alt inträda och därigenom lia rätt betydande belopp influtit under

åren 1942, 1943 och 1944. Ifrån föreningens drift, som förutom förädlingsmaterialet

omfattar odling av ett flertal jordbruksgrödor, däribland potatis,

bruna bönor och oljeväxter, lia under de gångna två åren vissa belopp kunnat

inbringas.

Då det kan befaras, att ett flertal av de företag, som under de gångna åren

biträtt föreningens strävanden genom att betala avgifter såsom stödjande

medlemmar, vid inträffad lågkonjunktur nedskära eller helt inhibera sina

bidrag, kan föreningen riskera att få ekonomiska svårigheter med fullföljandet

av förädlingsarbetena. Efter framställning från föreningens styrelse

beviljade C. F. Lundströms stiftelse under år 1943 eli belopp av 3 000 kronor

till föreningens vetenskapliga verksamhet och för år 1944 bar från samma

håll ett belopp av 4 000 kronor beviljats. Dessa anslag äro emellertid av tillfällig

karaktär och kunna icke påräknas mer än för ett år i sänder. Det är för

övrigt mycket osäkert, örn dylikt anslag kan påräknas för 1945. Inom föreningen

Ilar därför framförts tanken på ett anslag av allmänna medel för

tryggande av föreningens framtida verksamhet. Då själva uppdragningen av förädlingsmaterialet

tager relativt lång tid och verksamheten därför icke kan förväntas

uppnå avsedd omfattning under de allra närmaste åren, har styrelsen

ansett, att även ett relativt blygsamt belopp av statsmedel skulle under denna tid

vara till stort gagn för föreningens verksamhet. I detta sammanhang har styrelsen

övervägt frågan örn lämpligheten att begära anslag flir visst ändamål,

exempelvis för avlöning av vetenskapliga krafter, eller till stödjande av verksamheten

i dess helhet. Styrelsen har funnit så starka skäl tala för det sistnämnda

alternativet, att styrelsen beslutat göra framställning örn ett stalsanslag

till verksamheten i dess helhet, varvid man utgår ifrån att samtliga

driftskostnaderna bliva till fruktodlingens gagn. Även beloppets storlek har

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 76.

varit föremål för ingående övervägande. Ehuru starka skäl föreligga för ett

större belopp, har styrelsen ansett sig böra begränsa detta till 12 000 kronor

för budgetåret 1945/46. Styrelsen är i detta sammanhang angelägen framhålla,

att detta anslag icke på något sätt bör få konkurrera med det anslag som

Statens trädgårdsförsök eller andra institutioner åtnjuter för sin verksamhet.

Den vid Balsgård startade förädlingsverksamheten får närmast anses komplettera

försöksverksamheten vid Statens trädgårdsförsök och därigenom bidraga

till ett framåtskridande av den svenska fruktodlingen. Styrelsen är

givetvis beredd att ställa sig till efterrättelse den kontroll Kungl. Maj:t kan

föreskriva för anslagets användning, men vill samtidigt understryka, att såväl

byrådirektören i kungl, lantbruksstyrelsen N. Sonesson som cliefen för

Statens trädgårdsförsök fil. dr Fredrik Nilsson äro ledamöter av föreningens

styrelse.»

Lantbruksstyrelsen, som anbefallts avgiva utlåtande över föreningens framställning,

anförde i skrivelse den 31 augusti 1944 angående förslag till anslagsäskanden

inom styrelsens förvaltningsområde hos 1945 års riksdag,

punkt 65, följande:

»Lantbruksstyrelsen, som alltsedan 1934 följt förarbetena för och planläggningen

av den verksamhet, som sagda förening företräder, kan vitsorda riktigheten

av i framställningen lämnade uppgifter. Tack vare att framställningen

av tetraploida äpplesorter påbörjades redan sex år innan växtförädlingsanstalten

våren 1942 började sin verksamhet, har omfattningen av de viktiga

planmässiga korsningarna mellan tetraploider och de bästa diploida sorterna

blivit långt större än som vid verksamhetens planläggning kunde förutses,

överhuvud taget har verksamheten tack vare enskildas offervillighet både i

fråga örn ekonomiskt och vetenskapligt stöd nått längre än som med föreningens

begränsade resurser kunnat förväntas.

Då det bär rör sig om en verksamhet, som utgör en viktig komplettering

av den statliga försöksverksamheten på fruktodlingens område och uteslutande

arbetar i det allmännas tjänst med syfte att efterhand söka framställa

för den ekonomiska frukt- och bärodlingen för olika klimatområden och

jordmåner bättre lämpade sorter än dem, som för närvarande stå till förfogande,

och då denna i den moderna folkhushållningen viktiga produktionsgren

numera enligt lantbruksstyrelsen» mening får anses vara en lika

viktig allmän angelägenhet att främja som annan växtförädling, får lantbruksstyrelsen

tillstyrka bifall till förevarande framställning.»

Lantbruksstyrelsen har i sitt yttrande över föreliggande motioner under

åberopande av förutberörda utlåtande i ämnet tillstyrkt bifall till motionerna.

Jämväl lantbruksakademien har tillstyrkt bifall till motionerna samt anfört

följande:

»Den av föreningen för växtförädling av fruktträd vid Balsgård bedrivna

verksamheten har till syfte att framställa för den ekonomiska fruktodlingen

bättre lämpade sorter än dem som för närvarande stå till förfogande. Enligt

akademiens mening är detta en synnerligen betydelsefull uppgift och arbetet

på området synes också, att döma av redan gjorda erfarenheter, innebära

stora möjligheter till framsteg. För sin del har akademien därför innevarande

år beviljat föreningen för växtförädling av fruktträd ett anslag å 2 000 kronor

för cytologisk undersökning av visst förädlingsmalerial av äpple. Akademien

anser, att växtförädling av fruktträd är lika väl förtjänt av understöd av

allmänna medel som den hittills statsunderstödda växtförädlingsverksamheten

i vårt land.»

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 76.

11

Den svenska växtförädlingen har på skilda områden gjort betydande insatser,

vilka medfört en avsevärd ökning av jordbrukets produktion. Sålunda

ha bättre sorter av olika sädesslag, rotfrukter, baljväxter samt på sistone

olje- och spånadsväxter uppdragits. För förädling av skogsträd ha ävenledes

åtgärder vidtagits. I fråga örn trädgårdsväxter har förädlingsarbete

pågått sedan åtskilliga år tillbaka, men huvudsakligen gällt köksväxter. Fruktträd

och bärbuskar ha först under senare år blivit föremål för systematisk

växtförädling på vetenskaplig grund. Förhållandena på sistnämnda område

fångö en stark belysning under de stränga vintrarna åren 1939—1942, då

landets fruktodlare drabbades av stora förluster på grund av att odlingsmaterialet

visade sig icke vara tillräckligt härdigt. Allmänt insågs då att

växtförädlingen av fruktträd måste med det snaraste bedrivas mera målmedvetet.

År 1941 beslöto också fruktodlama själva att bilda en förening

för växtförädling av fruktträd och bärbuskar. Påföljande år kunde föreningen

med stöd av enskilda bidrag till betydande belopp upprätta förädlingsanstalten

Balsgård i Fjälkestads socken av Kristianstads län. Tack

vare att framställningen av tetraploida äpplesorter påbörjats tidigare av

professorn Nilsson-Ehle, har vid Balsgård omfattningen av de viktiga systematiska

korsningarna mellan tetraploida och diploida sorter redan blivit

långt större än som vid planläggningen av verksamheten kunde förutses. Föreningen

har — för undvikande av dubbelarbete och för utnyttjande av vunna

erfarenhetsrön — från början varit angelägen örn att få till stånd samarbete

med den statliga försöksverksamheten på området. Den vid Balsgård

påbörjade förädlingsverksamheten får närmast anses komplettera verksamheten

vid statens trädgårdsförsök i Alnarp.

Då föreningens verksamhet kan förväntas bidraga till framåtskridandet

inom trädgårdsnäringen, delar utskottet — som besökt Balsgård — motionärernas

uppfattning att starka skäl tala för att staten lämnar stöd åt densamma.

Utskottet vill sålunda i enlighet med motionärernas yrkande tillstyrka

att föreningen såsom bidrag till sin verksamhet för budgetåret 1945/46

tilldelas ett belopp av 12 000 kronor.

På Kungl. Maj:t torde få ankomma att meddela erforderliga bestämmelser

rörande anslagets användning.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till de likalydande motionerna

1:44 och II: 114 till Bidrag till Föreningen för växtförädling

av fruktträd för budgetåret 1945/46 under nionde huvudtiteln

anvisa ett anslag av 12 000 kronor.

Stockholm den 19 juni 1945.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Utskottei.

Närvarande: se utlåtande nr 75.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:474 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om statsunderstöd till Balsgårds växtförädlingsanstalt. a1 i texten