Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område m. m. jämte i ämnet väckt motion.
1945-12-14 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1945:85, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område m. m. jämte i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande nr 85.
1
Nr 85.
Ankom till riksdagens kansli den 14 december 1945 kl. 3 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
m. m. jämte i ämnet väckt motion.
I en till riksdagen den 30 november 1945 avlåten, till jordbruksutskottet
hänvisad proposition, nr 389, har Kungl. Majd, under åberopande av bila*
utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden for samma dag, föreslagit
riksdagen att till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område a tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 2 100 000 kronor. .
I samband härmed har utskottet till behandling forehaft en inom forsta
kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 451, av herrar Mannerskantz
och Gränebo, vari hemställts att riksdagen måtte uttala sig för att
prisdifferentieringsbidrag må utgå inom hela Kalmar lans sodra hushållningssällskaps
område. , „ , , ..
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionen, far utskottet hänvisa
till denna.
Till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område har innevarande års
riksdag anvisat ett reservationsanslag av 126 000 000 kronor (prop. nr 303,
r. skr. nr 472). Av nämnda anslag har ett belopp av 6 000 000 kronor beräknats
för utbetalande under regleringsåret 1945/46 av lokala differentieringsbidrag
å mjölk till jordbrukare inom områden, som drabbats av ogynnsamma
skördeförhållanden. I propositionen angavs, att ifrågavarande bidrag
borde utgå i mån av behov, vilket uttalande av riksdagen lämnades utan
erinran. Under föregående år, då dylika bidrag utgått, har detta behov bedömts
med ledning av det faktiska skördeutfallet samt de lokala vaxlingarna
i detta Områden, där skörden motsvarat eller överstigit normalskörd, ha sålunda
icke ansetts böra erhålla bidrag. Vidare lia bidrag icke tilldelats områden,
där skörden uppgått till eller närmat sig riksmedeltalet. Bidraget har
beräknats till visst belopp per kilogram vid mejeri invägd mjölk och har
utgått för tiden oktober -maj under regleringsåret.
I skrivelse den 16 november 1945 har statens livsmedelskommission hemställt,
att det för lokala differentieringsbidrag å mjölk avsedda anslagsbeloppet
måtte höjas till 8 000 000 kronor samt att därifrån måtte få utbetalas,
förutom differentieringsbidrag å mjölk i enlighet med vad i det följande när
Biltang
till riksdagens protokoll 1945. 10 sami. Nr 85. *
2
Jordbruksutskottets utlåtande nr 85.
mare angives, även ersättning till jordbrukare, som under 1945 drabbats av
översvämningsskador. Nämnda anslagsbelopp föreslås även få användas för
utlämnande av avskrivningslån för iståndsättande av genom översvämningar
förstörda invallningar, broar och liknande för jordbruksdriftens upprätthållande
betydelsefulla fasta anläggningar. Kommissionens förslag grunda sig å en
vid skrivelsen fogad utredning, som kommissionen låtit verkställa i anledning
av att den ovanligt rika nederbörden under augusti månad i stora delar av
landet medfört en kännbar försämring av skördeutfallet. Utredningen har utförts
av en särskild delegation av representanter för kommissionen och Sveriges
lantbruksförbund.1 Till utredningen har kommissionen fo gat yttranden
från ett flertal myndigheter och sammanslutningar.
I sin skrivelse har kommissionen meddelat, att till delegationen överlämnats
för att tagas i övervägande vid dess uppdrag ett antal till kommissionen
för utlåtande remitterade framställningar om bidrag av statsmedel för täckande
av genom översvämningsskador uppkomna förluster. Framställningarna
kulina hanföras till två olika grupper, nämligen dels sådana, som avse
under^ vålen 1945 uppkomna skador, dels sådana som avse skador vilka
uppstått under hösten samma år. De framställningar, som äro att hänföra till
den förra gruppen, avse huvudsakligen följande.
Kalmar Ian. Riksförbundet landsbygdens folk har med skrivelse den 6 okt?1be,
r_ 1945 överlämnat en framställning från Kalmar norra länsförbund av
riksförbundet med anhållan örn största möjliga bistånd i anledning av den
okade kostnad, som förorsakats jordbrukarna inom länsförbundets område
genom den rikliga nederbörden i början av maj. Kostnadsökningen har angivits
till sammanlagt 130 576 kronor 27 öre.
.. Älvsborgs län. Med skrivelse den 30 oktober 1945 har samma riksförbund
overlamnat en av Norra Älvsborgs länsförbund av riksförbundet gjord framstallnmg
örn dels ersättning för kostnaderna för inom området verkställd
omsådd av vårsäd, förorsakad av under såningsperioden inträffade skyfallshknande
regn, och dels differentieringsbidrag å mjölk. Nyssnämnda kostnader
lia beräknats till 29 332 kronor 37 öre.
Skaraborgs län. Arrendatorn F. Bengtsson, Tidavad, har anhållit örn ersättning
för genom översvämning under vårbruket uppkommen skada, vilken
uppskattats till 1 700 kronor. Länsstyrelsen och lantbruksstyrelsen lia avstyrkt
bifall till framställningen.
Vidare har länsstyrelsen i länet överlämnat liknande framställningar från
jordbrukarna E. Hjert i Rosenlund och O. Andersson i Ändabacken, Varnhems
socken. Förlusten till följd av skadorna har upptagits till 600 respektive
395 kronor. Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot bidrag till sökandena.
Värmlands län. Länsstyrelsen i länet har överlämnat en framställning från
arrendatorn O. E. E. Wahlman, Almarskogen, Karlstad, om ersättning för
skador av ifrågavarande slag hösten 1944 och våren 1945. Förlusten ''i anledning
av skadorna har beräknats till 1 000 kronor. Länsstyrelsen har tillstyrkt
bidrag med 500 kronor.
1 Delegationer! har utgjorts av hovrättsrådet O. Söderström såsom representant för livsmedelskommissionen
samt ledamoten av riksdagens andra kammare Hj. Svensson i Grönvik och direktören
A. H. Stensgård såsom representanter för Sveriges lantbruksförbund, varjämte såsom sakkunniga
biträtt chefen för kommissionens statistiska byrå, byråchefen O. Zetterberg samt chefen
för kommissionens utredningsbyrå, byråchefen H. Olsson.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 85.
3
Ur de framställningar, som gjorts på grund av under hösten 1945 uppkomna
skador, må här återgivas följande.
Uppsala län. Länets hushållningssällskap har i skrivelse den 24 oktober
1945 anhållit, att medel måtte anvisas för reglering av översvämningsskador
inom Västlands, Österlövsta och Älvkarleby socknar. Förlusterna på grund
av skadorna ha uppskattats till 104 555 kronor och hushållningssällskapet
har föreslagit bidrag efter vissa närmare angivna grunder.
Malmöhus län. Mauritz Lilja m. fl. jordbrukare i Munkarps socken har i
skrivelse den 4 oktober 1945 anhållit om bidrag i anledning av översvämningsskador
med 5 923 kronor 25 öre.
Kronobergs län. Lantbrukaren J. Johansson, Bolmen, har i skrivelse den
17 september 1945 hemställt om bistånd med 300 kronor för skador av
förevarande slag, av sökanden uppskattade till ett värde av 520 kronor.
Härjämte har länets hushållningssällskap i skrivelse den 22 september
1945 gjort framställning om att Kungl. Majit hos riksdagen måtte begära
anslag med 9 000 000 kronor till skälig gottgörelse för förluster, som jordbrukare
i länet lidit genom onormal nederbörd och därav vållade översvämningar.
Verkställda beräkningar av förlusterna i anledning av skadorna sluta å tillhopa
9 048 377 kronor. Hushållningssällskapet har tillika föreslagit vissa
grunder för beräkning av den gottgörelse, som borde utgå för skadorna.
Kalmar län. Kalmar södra länsförbund av Riksförbundet landsbygdens folk
har i skrivelse den 23 augusti 1945 hemställt, att åt livsmedelskommissionen
måtte uppdragas att å ort och ställe göra undersökningar på närmare angivet
sätt rörande skördeskadorna hos de jordbrukare, som därom göra anhållan,
samt inkomma med förslag till Kungl. Maj :t örn ersättning för lidna förluster.
Slutligen har länets södra hushållningssällskap i skrivelse den 22 september
1945 — under framhållande av att ingen jordbrukare inom sällskapets område
torde ha undgått skador genom regn eller översvämningar — framlagt förslag
till grunder för den ersättning, som syntes böra utgå för skadorna i fråga.
Beträffande innehållet i övrigt av framställningarna torde få hänvisas till
handlingarna i ärendet.
Här torde tillika få anmälas dels av länsstyrelsen i Kalmar län med utlåtande
den 8 november 1945 överlämnade framställningar från Emåns
strandägareförening u. p. a. samt ett antal jordbrukare i Järeda socken om
ersättning av statsmedel för skador i anledning av Emåns översvämningar
under april och maj samt augusti månader 1945, dels ock av länsstyrelsen i
Västernorrlands län med utlåtande den 16 november 1945 överlämnade framställningar
från ett antal jordbrukare inom länet om ersättning för skador
uppkomna genom skyfall den 24 och 25 juli samt den 18 augusti 1945. Över
framställningarna har statens livsmedelskommission den 27 november 1945
avgivit utlåtande. I utlåtandet har kommissionen föreslagit, att de jordbrukare,
som tillskyndats förluster på grund av ifrågavarande skador, skulle
erhålla bidrag enligt samma grunder, som kommissionen i förenämnda skrivelse
den 16 november 1945 ifrågasatt för liknande fall. I anslutning härtill
har kommissionen hemställt, alt, enär nu föreslagna bidrag kunde beräknas
komma att medföra en kostnadsökning av 100 000 kronor, elt belopp av denna
storlek måtte ställas lill förfogande utöver det i kommissionens sistnämnda
skrivelse angivna beloppet av 8 000 000 kronor.
1 övrigt torde jämväl i fråga örn dessa framställningar få hänvisas lill
handlingarna i ärendet.
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 85.
Slutligen torde få anmälas, att hemmansägaren N. Johansson i Ljung,
Röstånga, i en lill Kungl. Majit ställd ansökning den 25 augusti 1945 hemställt
om ersättning av statsmedel nied 3 180 kronor för skador, som under
sommaren 1945 förorsakats honom tillhörig växande gröda genom översvämning
av Bäljane å i Kristianstads län. över framställningen har lantbruksstyrelsen
den 21 november 1945 avgivit utlåtande och däri på anförda skäl
avstyrkt densamma.
Den av förenämnda delegation verkställda utredningen innebär i huvudsak
följande. Enligt av livsmedelskommissionen lämnade direktiv har delegationen
utgått från att behovet av differentieringsbidrag skulle liksom förut
bedömas med ledning av det faktiska skördeutfallet samt de lokala växlingarna
i detta. Områden, där skörden motsvarade eller överstege normalskörd,
kunde sålunda icke anses vara i behov av bidrag. Ej heller borde områden,
där skörden uppginge till eller närmade sig riksmedeltalet, erhålla bidrag.
Däremot skulle områden med en skörd, som mera väsentligt understege
riksmedeltalet, genomgående berättigas till differentieringsbidrag, därest tekniska
möjligheter att utbetala dylika bidrag förelåge med hänsyn till gränsdragningen
mellan olika mejeriområden. Med utgångspunkt från dessa allmänna
förutsättningar har delegationen föreslagit, att differentieringsbidrag
skulle utgå under tiden oktober 1945—maj 1946 enligt vissa närmare angivna
grunder med sammanlagt 3 685 000 kronor. Med hänsyn till de under
året inträffade skördeskadornas starkt växlande och i vissa trakter katastrofartade
karaktär har delegationen emellertid icke funnit det möjligt att åstadkomma
en något så när rättvis och efter skadornas omfattning anpassad ersättning
enbart genom differentieringsbidrag å mjölk. Delegationen har därför
även utarbetat ett förslag till eTsättningar åt jordbrukare, som under hösten
1945 drabbats av översvämningsskador. Kostnaderna enligt detta förslag ha
av delegationen beräknats till 4 000 000 kronor för ersättning av skördeskador
samt 150 000 kronor för avskrivningslån, avsedda att möjliggöra
iståndsättande av genom översvämningar förstörda eller svårt skadade invallninggr,
broar och dylika fasta anläggningar av direkt betydelse för jordbruksdriften.
För bestridande av dessa kostnader har delegationen föreslagit, att
de tidigare för regleringsåret 1945/46 beräknade medlen å 6 000 000 kronor
till prisdifferentieringsbidrag måtte höjas till 8 000 000 kronor och att ur
detta anslag måtte få bestridas nu nämnda kostnader. I fråga om ersättning
för under våren 1945 inträffade regnskador har delegationen ansett, att dylik
ersättning blott borde utgå i sådana fall, där skadorna varit av katastrofartad
natur och sökandenas behov av hjälp styrkts.
En närmare redogörelse för innehållet i delegationens utredning samt livsmedelskommissionens
förutnämnda skrivelse den 16 november 1945 och utlåtande
den 27 i samma månad återfinnes i propositionen, till vilken utskottet
får hänvisa.
Föredraganden, statsrådet Strång, har i ärendet anfört och föreslagit följande:
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 85.
5
»Såsom framgår av det förut anförda tillfogades skörden i stora delar av
landet på grund av den betydande nederbörden under augusti 1945 skador
i sådan omfattning, att skördeutfallet påtagligt försämrades. I gynnsammare
fall synas skadorna ha inskränkts till en försämring av skördens kvalitet
eller kvantitet, medan åter i ogynnsammaste fall översvämningar inträffat som
medfört total eller så gott som total förstöring. Genom dessa översvämningar
uppstodo på många platser även skador å vissa för jordbruksdriftens uppehållande
erforderliga anläggningar såsom invallningar, broar och vägar m. m.
Givet är att de exceptionella väderleksförhållandena för jordbrukarna i de
därav berörda trakterna kommit att medföra högst betydande ekonomiska
förluster. På sina håll torde dessa kunna förväntas för de ekonomiskt svagast
ställda jordbrukarna få katastrofala följder, därest statsmakterna icke
skulle träda stödjande emellan. Härtill kommer, såsom den av livsmedelskommissionen
tillsatta delegationen framhållit, att risk synes föreligga för att
jordbrukets produktionsförmåga kan komma att minska inom de svarast
drabbade områdena. Vad nu sagts beträffande omfattningen och följderna
av de under hösten 1945 vållade skadorna torde i stort sett även gälla de
skador, som orsakats av de under våren och högsommaren samma år inträffade
översvämningarna. Med hänsyn till det anförda finner jag i likhet
med livsmedelskommissionen skäligt att de jordbrukare, som tillskyndats
ekonomiska förluster genom förevarande skador, åtminstone i viss utsträckning
bringas hjälp från det allmännas sida. Jag vill i detta sammanhang
erinra därom, att innevarande års riksdag tidigare anvisat medel till understöd
åt jordbrukare i tvenne med det förevarande i viss mån likartade fall.
Jag syftar härvid på riksdagens beslut rörande bidrag till hjälp åt de jordbrukare,
som drabbats av hagelskador, samt sådana jordbrukare, som förorsakats
förluster till följd av Tämnarens översvämning (prop. nr 144 och
278; r. skr. nr 270 och 408).
Efter övervägande av frågan om vilken form de statliga hjälpåtgärderna i
förevarande fall böra få, finner jag mig kunna biträda det av förenämnda delegation
framlagda och av livsmedelskommissionen tillstyrkta förslaget. Även
jag är alltså av den uppfattningen, att bistånd i första hand bör lämnas i
form av lokala differentieringsbidrag å mjölken. I de fall, där skadornas
omfattning varit så stor att en skälig ersättning icke kan åstadkommas enbart
på detta sätt, bör emellertid utgå ett efter särskilda grunder beräknat
bidrag. För skador å för jordbruksdriftens uppehållande betydelsefulla fasta
anläggningar torde däremot böra lämnas ersättning genom bidrag till avskrivningslån.
1 fråga örn de närmare grunderna för beräknandet av bidragen kan jag i
huvudsak ansluta mig lill vad delegationen i dessa hänseenden föreslagit. Det
torde sålunda i anslutning till vad i utredningen förordats böra ankomma
på livsmedelskommissionen att besluta angående den omfattning i vilken de
lokala differentieringsbidragen böra komma i fråga för nu förevarande ändamål.
För erhållande av den särskilda ersättning, som jag tidigare förordat
böra utgå, torde böra fordras, alt skadorna skola lia uppstått på grund av
opaginerad Kontrollera mot PDF
Viekottet.
b Jordbruksutskottets utlåtande nr 85.
översvämning och att de medfört en avsevärd nedsättning av skörden å den
brukningsdel, varom fråga är. Med hänsyn till att — såsom delegationen
framhållit alltid en förlustrisk föreligger vid drivande av jordbruk, torde
vid bidragets bestämmande böra iakttagas, att de av skadorna drabbade jordbrukarna
skola stå viss självrisk. Denna självrisk synes lämpligen kunna sättas
till 30 procent av den beräknade normalskörden å brukningsdelen. Bidraget
bör alltså i enlighet med förslaget utgå endast för återstående del av skadan
och synes i regel böra bestämmas till 70 procent härav. Från denna bidragsprocent
torde emellertid avsteg böra kunna göras, då med hänsyn till
såväl skadans omfattning som den skadelidandes ekonomiska ställning så
befinnes påkallat. Bidrag bör icke i något fall utgå, med mindre detsamma
skulle komma att överstiga 25 kronor per brukningsdel. I fråga om de föreslagna
avskrivningslånen torde böra gälla, att desamma må utgå blott vid
mera omfattande skador och med i regel högst 50 procent av det belopp,
vartill skadorna uppskattats. För att avskrivning av lånen skall kunna ske
ör fordras, att de med lånen avsedda reparationsarbetena skola vara utförda
inom relativt kort tid, förslagsvis 1 å 2 år.
Enligt min mening torde det vara lämpligast, att kostnaderna för nu föreslagna
hjälpåtgärder i sin helhet bestridas från den del av prisregleringsanslaget,
som avsetts för utbetalande av lokala differentieringsbidrag å mjölk.
Da emellertid för nämnda ändamål endast är disponibelt ett belopp av
6 000 000 kronor samt ifrågavarande kostnader såsom av utredningen i
ärendet framgår torde kunna skattas till 8 100 000 kronor, blir erforderligt
att sagda anslag förstärkes med ett belopp av 2 100 000 kronor. I betraktande
av att det är önskvärt att de ifrågasatta bidragen kunna utbetalas snarast
möjligt, synes beloppet böra upptagas å tilläggsstat till riksstaten för
löpande budgetår.
Därest riksdagen bifaller de av mig i det föregående förordade förslagen
torde det få ankomma på Kungl Maj :t att sedermera i huvudsaklig anslutning
till det anförda meddela erforderliga föreskrifter i ämnet. Jag förutsätter
härvid att ifrågavarande bidrag komma att hållas inom nu förutsatta
kostnadsram så att ytterligare medel icke skola bliva erforderliga för ändamålet.
»
De synpunkter föredragande statsrådet anfört med avseende på behovet
av den nu planerade stödaktionen för jordbrukare, vilka under innevarande
ar, företrädesvis under hösten, på grund av osedvanlig nederbörd fått sin
skord förstörd eller påtagligt försämrad, synas utskottet förtjäna beaktande.
Utskottet finner liksom föredraganden skäligt att bistånd från det allmännas
sida beredes de jordbrukare som genom förevarande skador tillskyndats ekonomiska
förluster.
Vad i propostionen föreslagits i fråga om hjälpåtgärdernas utformning
synes utskottet vara godtagbart. Mot föreslagna anordning med lokala differentieringsbidrag
å mjölken kan visserligen invändas att härigenom icke
vinnes full rättvisa jämställda fall emellan, eftersom någon individualpröv
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 85.
7
ning ej kan anknytas till en dylik bidragsform. Emellertid torde olägenheterna
härav icke bliva alltför stora, utan synes anordningen i anslutning
till riksdagens tidigare fattade beslut rörande jordbruksregleringen böra
godtagas i den föreliggande situationen. Genom att densamma för de fall,
där skadornas omfattning varit så stor att en skälig ersättning icke kan
åstadkommas enbart på detta sätt, kompletteras med bidragstilldelning, beräknad
efter andra grunder och anpassad till varje enskilt fall, befordras
önskvärd likformighet åtminstone beträffande de hårdast drabbade jordbrukarna.
Ehuru den i propositionen framlagda utformningen av hjälpåtgärdema
icke givit utskottet anledning att föreslå någon ändring, vill dock utskottet
i detta sammanhang framhålla — vilket för övrigt synes vara avsett i propositionen
— att det vid tillämpningen av reglerna för differentieringsbidragen
bör vara möjligt för livsmedelskommissionen att, framför allt där
mejeriområdena icke sammanfalla med socken- eller häradsgränsema, vidtaga
av förhållandena påkallade jämkningar i syfte alt åstadkomma största
möjliga rättvisa. Med detta uttalande anser sig utskottet tillika ha besvarat
den i ämnet väckta motionen, vilken icke härutöver torde böra föranleda
någon riksdagens åtgärd. Vad angår förutnämnda särskilda bidrag är
det utskottet angeläget att understryka vad föredraganden anfört om att
den regelmässiga bidragsprocenten bör i avseende å ömmande fall med hänsyn
till såväl skadans omfattning som den skadelidandes ekonomiska ställning
kunna höjas på sätt livsmedelskommissionen närmare utvecklat.
Förslaget att för skador å för jordbruksdriftens uppehållande betydelsefulla
fasta anläggningar lämna ersättning genom bidrag till avskrivningslån
synes utskottet ändamålsenligt och tillstyrkes följaktligen.
Beräkningarna av medelsbehovet för differentieringsbidrag, särskilda bidrag
och avskrivningslån föranleda icke någon utskottets erinran. Utskottet
tillstyrker i enlighet härmed att till ändamålet anvisas ytterligare ett
belopp av 2 100 000 kronor å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgeår.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
A. att riksdagen må till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 2 100 000 kronor;
B. att motionen I: 451, i den mån den ej kan anses besvarad
med vad utskottet ovan anfört, icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 14 december 1945.
På jordbruksutskottets vägnar:
ABEL ANDERSSON.
8
Jordbruksutskottets utlåtande nr 85.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Alfred Andersson, Gabrielsson, Näslund, Nils Olsson
och Hagman, samt
från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Liedberg, Gustafson i Vimmerby,
Lundbom, Jacobson i Vilhelmina, Svensson i Ljungskile, Andersson i Hyssna och Jonsson
i Järvsand.
459045. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1945:611 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område m. m. jämte i ämnet väckt mo a1 i texten