Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område m. m. jämte i ämnet väckt motion.

1945-12-14 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1945:85, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område m. m. jämte i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 85.

1

Nr 85.

Ankom till riksdagens kansli den 14 december 1945 kl. 3 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

m. m. jämte i ämnet väckt motion.

I en till riksdagen den 30 november 1945 avlåten, till jordbruksutskottet

hänvisad proposition, nr 389, har Kungl. Majd, under åberopande av bila*

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden for samma dag, föreslagit

riksdagen att till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område a tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 2 100 000 kronor. .

I samband härmed har utskottet till behandling forehaft en inom forsta

kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 451, av herrar Mannerskantz

och Gränebo, vari hemställts att riksdagen måtte uttala sig för att

prisdifferentieringsbidrag må utgå inom hela Kalmar lans sodra hushållningssällskaps

område. , „ , , ..

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionen, far utskottet hänvisa

till denna.

Till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område har innevarande års

riksdag anvisat ett reservationsanslag av 126 000 000 kronor (prop. nr 303,

r. skr. nr 472). Av nämnda anslag har ett belopp av 6 000 000 kronor beräknats

för utbetalande under regleringsåret 1945/46 av lokala differentieringsbidrag

å mjölk till jordbrukare inom områden, som drabbats av ogynnsamma

skördeförhållanden. I propositionen angavs, att ifrågavarande bidrag

borde utgå i mån av behov, vilket uttalande av riksdagen lämnades utan

erinran. Under föregående år, då dylika bidrag utgått, har detta behov bedömts

med ledning av det faktiska skördeutfallet samt de lokala vaxlingarna

i detta Områden, där skörden motsvarat eller överstigit normalskörd, ha sålunda

icke ansetts böra erhålla bidrag. Vidare lia bidrag icke tilldelats områden,

där skörden uppgått till eller närmat sig riksmedeltalet. Bidraget har

beräknats till visst belopp per kilogram vid mejeri invägd mjölk och har

utgått för tiden oktober -maj under regleringsåret.

I skrivelse den 16 november 1945 har statens livsmedelskommission hemställt,

att det för lokala differentieringsbidrag å mjölk avsedda anslagsbeloppet

måtte höjas till 8 000 000 kronor samt att därifrån måtte få utbetalas,

förutom differentieringsbidrag å mjölk i enlighet med vad i det följande när
Biltang

till riksdagens protokoll 1945. 10 sami. Nr 85. *

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 85.

mare angives, även ersättning till jordbrukare, som under 1945 drabbats av

översvämningsskador. Nämnda anslagsbelopp föreslås även få användas för

utlämnande av avskrivningslån för iståndsättande av genom översvämningar

förstörda invallningar, broar och liknande för jordbruksdriftens upprätthållande

betydelsefulla fasta anläggningar. Kommissionens förslag grunda sig å en

vid skrivelsen fogad utredning, som kommissionen låtit verkställa i anledning

av att den ovanligt rika nederbörden under augusti månad i stora delar av

landet medfört en kännbar försämring av skördeutfallet. Utredningen har utförts

av en särskild delegation av representanter för kommissionen och Sveriges

lantbruksförbund.1 Till utredningen har kommissionen fo gat yttranden

från ett flertal myndigheter och sammanslutningar.

I sin skrivelse har kommissionen meddelat, att till delegationen överlämnats

för att tagas i övervägande vid dess uppdrag ett antal till kommissionen

för utlåtande remitterade framställningar om bidrag av statsmedel för täckande

av genom översvämningsskador uppkomna förluster. Framställningarna

kulina hanföras till två olika grupper, nämligen dels sådana, som avse

under^ vålen 1945 uppkomna skador, dels sådana som avse skador vilka

uppstått under hösten samma år. De framställningar, som äro att hänföra till

den förra gruppen, avse huvudsakligen följande.

Kalmar Ian. Riksförbundet landsbygdens folk har med skrivelse den 6 okt?1be,

r_ 1945 överlämnat en framställning från Kalmar norra länsförbund av

riksförbundet med anhållan örn största möjliga bistånd i anledning av den

okade kostnad, som förorsakats jordbrukarna inom länsförbundets område

genom den rikliga nederbörden i början av maj. Kostnadsökningen har angivits

till sammanlagt 130 576 kronor 27 öre.

.. Älvsborgs län. Med skrivelse den 30 oktober 1945 har samma riksförbund

overlamnat en av Norra Älvsborgs länsförbund av riksförbundet gjord framstallnmg

örn dels ersättning för kostnaderna för inom området verkställd

omsådd av vårsäd, förorsakad av under såningsperioden inträffade skyfallshknande

regn, och dels differentieringsbidrag å mjölk. Nyssnämnda kostnader

lia beräknats till 29 332 kronor 37 öre.

Skaraborgs län. Arrendatorn F. Bengtsson, Tidavad, har anhållit örn ersättning

för genom översvämning under vårbruket uppkommen skada, vilken

uppskattats till 1 700 kronor. Länsstyrelsen och lantbruksstyrelsen lia avstyrkt

bifall till framställningen.

Vidare har länsstyrelsen i länet överlämnat liknande framställningar från

jordbrukarna E. Hjert i Rosenlund och O. Andersson i Ändabacken, Varnhems

socken. Förlusten till följd av skadorna har upptagits till 600 respektive

395 kronor. Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot bidrag till sökandena.

Värmlands län. Länsstyrelsen i länet har överlämnat en framställning från

arrendatorn O. E. E. Wahlman, Almarskogen, Karlstad, om ersättning för

skador av ifrågavarande slag hösten 1944 och våren 1945. Förlusten ''i anledning

av skadorna har beräknats till 1 000 kronor. Länsstyrelsen har tillstyrkt

bidrag med 500 kronor.

1 Delegationer! har utgjorts av hovrättsrådet O. Söderström såsom representant för livsmedelskommissionen

samt ledamoten av riksdagens andra kammare Hj. Svensson i Grönvik och direktören

A. H. Stensgård såsom representanter för Sveriges lantbruksförbund, varjämte såsom sakkunniga

biträtt chefen för kommissionens statistiska byrå, byråchefen O. Zetterberg samt chefen

för kommissionens utredningsbyrå, byråchefen H. Olsson.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 85.

3

Ur de framställningar, som gjorts på grund av under hösten 1945 uppkomna

skador, må här återgivas följande.

Uppsala län. Länets hushållningssällskap har i skrivelse den 24 oktober

1945 anhållit, att medel måtte anvisas för reglering av översvämningsskador

inom Västlands, Österlövsta och Älvkarleby socknar. Förlusterna på grund

av skadorna ha uppskattats till 104 555 kronor och hushållningssällskapet

har föreslagit bidrag efter vissa närmare angivna grunder.

Malmöhus län. Mauritz Lilja m. fl. jordbrukare i Munkarps socken har i

skrivelse den 4 oktober 1945 anhållit om bidrag i anledning av översvämningsskador

med 5 923 kronor 25 öre.

Kronobergs län. Lantbrukaren J. Johansson, Bolmen, har i skrivelse den

17 september 1945 hemställt om bistånd med 300 kronor för skador av

förevarande slag, av sökanden uppskattade till ett värde av 520 kronor.

Härjämte har länets hushållningssällskap i skrivelse den 22 september

1945 gjort framställning om att Kungl. Majit hos riksdagen måtte begära

anslag med 9 000 000 kronor till skälig gottgörelse för förluster, som jordbrukare

i länet lidit genom onormal nederbörd och därav vållade översvämningar.

Verkställda beräkningar av förlusterna i anledning av skadorna sluta å tillhopa

9 048 377 kronor. Hushållningssällskapet har tillika föreslagit vissa

grunder för beräkning av den gottgörelse, som borde utgå för skadorna.

Kalmar län. Kalmar södra länsförbund av Riksförbundet landsbygdens folk

har i skrivelse den 23 augusti 1945 hemställt, att åt livsmedelskommissionen

måtte uppdragas att å ort och ställe göra undersökningar på närmare angivet

sätt rörande skördeskadorna hos de jordbrukare, som därom göra anhållan,

samt inkomma med förslag till Kungl. Maj :t örn ersättning för lidna förluster.

Slutligen har länets södra hushållningssällskap i skrivelse den 22 september

1945 — under framhållande av att ingen jordbrukare inom sällskapets område

torde ha undgått skador genom regn eller översvämningar — framlagt förslag

till grunder för den ersättning, som syntes böra utgå för skadorna i fråga.

Beträffande innehållet i övrigt av framställningarna torde få hänvisas till

handlingarna i ärendet.

Här torde tillika få anmälas dels av länsstyrelsen i Kalmar län med utlåtande

den 8 november 1945 överlämnade framställningar från Emåns

strandägareförening u. p. a. samt ett antal jordbrukare i Järeda socken om

ersättning av statsmedel för skador i anledning av Emåns översvämningar

under april och maj samt augusti månader 1945, dels ock av länsstyrelsen i

Västernorrlands län med utlåtande den 16 november 1945 överlämnade framställningar

från ett antal jordbrukare inom länet om ersättning för skador

uppkomna genom skyfall den 24 och 25 juli samt den 18 augusti 1945. Över

framställningarna har statens livsmedelskommission den 27 november 1945

avgivit utlåtande. I utlåtandet har kommissionen föreslagit, att de jordbrukare,

som tillskyndats förluster på grund av ifrågavarande skador, skulle

erhålla bidrag enligt samma grunder, som kommissionen i förenämnda skrivelse

den 16 november 1945 ifrågasatt för liknande fall. I anslutning härtill

har kommissionen hemställt, alt, enär nu föreslagna bidrag kunde beräknas

komma att medföra en kostnadsökning av 100 000 kronor, elt belopp av denna

storlek måtte ställas lill förfogande utöver det i kommissionens sistnämnda

skrivelse angivna beloppet av 8 000 000 kronor.

1 övrigt torde jämväl i fråga örn dessa framställningar få hänvisas lill

handlingarna i ärendet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 85.

Slutligen torde få anmälas, att hemmansägaren N. Johansson i Ljung,

Röstånga, i en lill Kungl. Majit ställd ansökning den 25 augusti 1945 hemställt

om ersättning av statsmedel nied 3 180 kronor för skador, som under

sommaren 1945 förorsakats honom tillhörig växande gröda genom översvämning

av Bäljane å i Kristianstads län. över framställningen har lantbruksstyrelsen

den 21 november 1945 avgivit utlåtande och däri på anförda skäl

avstyrkt densamma.

Den av förenämnda delegation verkställda utredningen innebär i huvudsak

följande. Enligt av livsmedelskommissionen lämnade direktiv har delegationen

utgått från att behovet av differentieringsbidrag skulle liksom förut

bedömas med ledning av det faktiska skördeutfallet samt de lokala växlingarna

i detta. Områden, där skörden motsvarade eller överstege normalskörd,

kunde sålunda icke anses vara i behov av bidrag. Ej heller borde områden,

där skörden uppginge till eller närmade sig riksmedeltalet, erhålla bidrag.

Däremot skulle områden med en skörd, som mera väsentligt understege

riksmedeltalet, genomgående berättigas till differentieringsbidrag, därest tekniska

möjligheter att utbetala dylika bidrag förelåge med hänsyn till gränsdragningen

mellan olika mejeriområden. Med utgångspunkt från dessa allmänna

förutsättningar har delegationen föreslagit, att differentieringsbidrag

skulle utgå under tiden oktober 1945—maj 1946 enligt vissa närmare angivna

grunder med sammanlagt 3 685 000 kronor. Med hänsyn till de under

året inträffade skördeskadornas starkt växlande och i vissa trakter katastrofartade

karaktär har delegationen emellertid icke funnit det möjligt att åstadkomma

en något så när rättvis och efter skadornas omfattning anpassad ersättning

enbart genom differentieringsbidrag å mjölk. Delegationen har därför

även utarbetat ett förslag till eTsättningar åt jordbrukare, som under hösten

1945 drabbats av översvämningsskador. Kostnaderna enligt detta förslag ha

av delegationen beräknats till 4 000 000 kronor för ersättning av skördeskador

samt 150 000 kronor för avskrivningslån, avsedda att möjliggöra

iståndsättande av genom översvämningar förstörda eller svårt skadade invallninggr,

broar och dylika fasta anläggningar av direkt betydelse för jordbruksdriften.

För bestridande av dessa kostnader har delegationen föreslagit, att

de tidigare för regleringsåret 1945/46 beräknade medlen å 6 000 000 kronor

till prisdifferentieringsbidrag måtte höjas till 8 000 000 kronor och att ur

detta anslag måtte få bestridas nu nämnda kostnader. I fråga om ersättning

för under våren 1945 inträffade regnskador har delegationen ansett, att dylik

ersättning blott borde utgå i sådana fall, där skadorna varit av katastrofartad

natur och sökandenas behov av hjälp styrkts.

En närmare redogörelse för innehållet i delegationens utredning samt livsmedelskommissionens

förutnämnda skrivelse den 16 november 1945 och utlåtande

den 27 i samma månad återfinnes i propositionen, till vilken utskottet

får hänvisa.

Föredraganden, statsrådet Strång, har i ärendet anfört och föreslagit följande:
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 85.

5

»Såsom framgår av det förut anförda tillfogades skörden i stora delar av

landet på grund av den betydande nederbörden under augusti 1945 skador

i sådan omfattning, att skördeutfallet påtagligt försämrades. I gynnsammare

fall synas skadorna ha inskränkts till en försämring av skördens kvalitet

eller kvantitet, medan åter i ogynnsammaste fall översvämningar inträffat som

medfört total eller så gott som total förstöring. Genom dessa översvämningar

uppstodo på många platser även skador å vissa för jordbruksdriftens uppehållande

erforderliga anläggningar såsom invallningar, broar och vägar m. m.

Givet är att de exceptionella väderleksförhållandena för jordbrukarna i de

därav berörda trakterna kommit att medföra högst betydande ekonomiska

förluster. På sina håll torde dessa kunna förväntas för de ekonomiskt svagast

ställda jordbrukarna få katastrofala följder, därest statsmakterna icke

skulle träda stödjande emellan. Härtill kommer, såsom den av livsmedelskommissionen

tillsatta delegationen framhållit, att risk synes föreligga för att

jordbrukets produktionsförmåga kan komma att minska inom de svarast

drabbade områdena. Vad nu sagts beträffande omfattningen och följderna

av de under hösten 1945 vållade skadorna torde i stort sett även gälla de

skador, som orsakats av de under våren och högsommaren samma år inträffade

översvämningarna. Med hänsyn till det anförda finner jag i likhet

med livsmedelskommissionen skäligt att de jordbrukare, som tillskyndats

ekonomiska förluster genom förevarande skador, åtminstone i viss utsträckning

bringas hjälp från det allmännas sida. Jag vill i detta sammanhang

erinra därom, att innevarande års riksdag tidigare anvisat medel till understöd

åt jordbrukare i tvenne med det förevarande i viss mån likartade fall.

Jag syftar härvid på riksdagens beslut rörande bidrag till hjälp åt de jordbrukare,

som drabbats av hagelskador, samt sådana jordbrukare, som förorsakats

förluster till följd av Tämnarens översvämning (prop. nr 144 och

278; r. skr. nr 270 och 408).

Efter övervägande av frågan om vilken form de statliga hjälpåtgärderna i

förevarande fall böra få, finner jag mig kunna biträda det av förenämnda delegation

framlagda och av livsmedelskommissionen tillstyrkta förslaget. Även

jag är alltså av den uppfattningen, att bistånd i första hand bör lämnas i

form av lokala differentieringsbidrag å mjölken. I de fall, där skadornas

omfattning varit så stor att en skälig ersättning icke kan åstadkommas enbart

på detta sätt, bör emellertid utgå ett efter särskilda grunder beräknat

bidrag. För skador å för jordbruksdriftens uppehållande betydelsefulla fasta

anläggningar torde däremot böra lämnas ersättning genom bidrag till avskrivningslån.

1 fråga örn de närmare grunderna för beräknandet av bidragen kan jag i

huvudsak ansluta mig lill vad delegationen i dessa hänseenden föreslagit. Det

torde sålunda i anslutning till vad i utredningen förordats böra ankomma

på livsmedelskommissionen att besluta angående den omfattning i vilken de

lokala differentieringsbidragen böra komma i fråga för nu förevarande ändamål.

För erhållande av den särskilda ersättning, som jag tidigare förordat

böra utgå, torde böra fordras, alt skadorna skola lia uppstått på grund av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Viekottet.

b Jordbruksutskottets utlåtande nr 85.

översvämning och att de medfört en avsevärd nedsättning av skörden å den

brukningsdel, varom fråga är. Med hänsyn till att — såsom delegationen

framhållit alltid en förlustrisk föreligger vid drivande av jordbruk, torde

vid bidragets bestämmande böra iakttagas, att de av skadorna drabbade jordbrukarna

skola stå viss självrisk. Denna självrisk synes lämpligen kunna sättas

till 30 procent av den beräknade normalskörden å brukningsdelen. Bidraget

bör alltså i enlighet med förslaget utgå endast för återstående del av skadan

och synes i regel böra bestämmas till 70 procent härav. Från denna bidragsprocent

torde emellertid avsteg böra kunna göras, då med hänsyn till

såväl skadans omfattning som den skadelidandes ekonomiska ställning så

befinnes påkallat. Bidrag bör icke i något fall utgå, med mindre detsamma

skulle komma att överstiga 25 kronor per brukningsdel. I fråga om de föreslagna

avskrivningslånen torde böra gälla, att desamma må utgå blott vid

mera omfattande skador och med i regel högst 50 procent av det belopp,

vartill skadorna uppskattats. För att avskrivning av lånen skall kunna ske

ör fordras, att de med lånen avsedda reparationsarbetena skola vara utförda

inom relativt kort tid, förslagsvis 1 å 2 år.

Enligt min mening torde det vara lämpligast, att kostnaderna för nu föreslagna

hjälpåtgärder i sin helhet bestridas från den del av prisregleringsanslaget,

som avsetts för utbetalande av lokala differentieringsbidrag å mjölk.

Da emellertid för nämnda ändamål endast är disponibelt ett belopp av

6 000 000 kronor samt ifrågavarande kostnader såsom av utredningen i

ärendet framgår torde kunna skattas till 8 100 000 kronor, blir erforderligt

att sagda anslag förstärkes med ett belopp av 2 100 000 kronor. I betraktande

av att det är önskvärt att de ifrågasatta bidragen kunna utbetalas snarast

möjligt, synes beloppet böra upptagas å tilläggsstat till riksstaten för

löpande budgetår.

Därest riksdagen bifaller de av mig i det föregående förordade förslagen

torde det få ankomma på Kungl Maj :t att sedermera i huvudsaklig anslutning

till det anförda meddela erforderliga föreskrifter i ämnet. Jag förutsätter

härvid att ifrågavarande bidrag komma att hållas inom nu förutsatta

kostnadsram så att ytterligare medel icke skola bliva erforderliga för ändamålet.

»

De synpunkter föredragande statsrådet anfört med avseende på behovet

av den nu planerade stödaktionen för jordbrukare, vilka under innevarande

ar, företrädesvis under hösten, på grund av osedvanlig nederbörd fått sin

skord förstörd eller påtagligt försämrad, synas utskottet förtjäna beaktande.

Utskottet finner liksom föredraganden skäligt att bistånd från det allmännas

sida beredes de jordbrukare som genom förevarande skador tillskyndats ekonomiska

förluster.

Vad i propostionen föreslagits i fråga om hjälpåtgärdernas utformning

synes utskottet vara godtagbart. Mot föreslagna anordning med lokala differentieringsbidrag

å mjölken kan visserligen invändas att härigenom icke

vinnes full rättvisa jämställda fall emellan, eftersom någon individualpröv
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 85.

7

ning ej kan anknytas till en dylik bidragsform. Emellertid torde olägenheterna

härav icke bliva alltför stora, utan synes anordningen i anslutning

till riksdagens tidigare fattade beslut rörande jordbruksregleringen böra

godtagas i den föreliggande situationen. Genom att densamma för de fall,

där skadornas omfattning varit så stor att en skälig ersättning icke kan

åstadkommas enbart på detta sätt, kompletteras med bidragstilldelning, beräknad

efter andra grunder och anpassad till varje enskilt fall, befordras

önskvärd likformighet åtminstone beträffande de hårdast drabbade jordbrukarna.

Ehuru den i propositionen framlagda utformningen av hjälpåtgärdema

icke givit utskottet anledning att föreslå någon ändring, vill dock utskottet

i detta sammanhang framhålla — vilket för övrigt synes vara avsett i propositionen

— att det vid tillämpningen av reglerna för differentieringsbidragen

bör vara möjligt för livsmedelskommissionen att, framför allt där

mejeriområdena icke sammanfalla med socken- eller häradsgränsema, vidtaga

av förhållandena påkallade jämkningar i syfte alt åstadkomma största

möjliga rättvisa. Med detta uttalande anser sig utskottet tillika ha besvarat

den i ämnet väckta motionen, vilken icke härutöver torde böra föranleda

någon riksdagens åtgärd. Vad angår förutnämnda särskilda bidrag är

det utskottet angeläget att understryka vad föredraganden anfört om att

den regelmässiga bidragsprocenten bör i avseende å ömmande fall med hänsyn

till såväl skadans omfattning som den skadelidandes ekonomiska ställning

kunna höjas på sätt livsmedelskommissionen närmare utvecklat.

Förslaget att för skador å för jordbruksdriftens uppehållande betydelsefulla

fasta anläggningar lämna ersättning genom bidrag till avskrivningslån

synes utskottet ändamålsenligt och tillstyrkes följaktligen.

Beräkningarna av medelsbehovet för differentieringsbidrag, särskilda bidrag

och avskrivningslån föranleda icke någon utskottets erinran. Utskottet

tillstyrker i enlighet härmed att till ändamålet anvisas ytterligare ett

belopp av 2 100 000 kronor å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgeår.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

A. att riksdagen må till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 2 100 000 kronor;

B. att motionen I: 451, i den mån den ej kan anses besvarad

med vad utskottet ovan anfört, icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 14 december 1945.

På jordbruksutskottets vägnar:

ABEL ANDERSSON.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 85.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Alfred Andersson, Gabrielsson, Näslund, Nils Olsson

och Hagman, samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Liedberg, Gustafson i Vimmerby,

Lundbom, Jacobson i Vilhelmina, Svensson i Ljungskile, Andersson i Hyssna och Jonsson

i Järvsand.

459045. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:611 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område m. m. jämte i ämnet väckt mo a1 i texten