Utlåtande i anledning av väckt motion om översyn och revidering av stadgan örn val till riksdagens utskott.
1945-03-20 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1945:13, Utlåtande i anledning av väckt motion om översyn och revidering av stadgan örn val till riksdagens utskott.
Dokumentets text
6
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
Nr 13.
Ankom till riksdagens kansli den 3 april 1945 kl. 11 fm.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om
översyn och revidering av stadgan örn val till riksdagens
utskott.
Uti en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, nr 362, av herrar Håstad och Jacobson i Vilhelmina, hemställes, »att
riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit begära en översyn och revidering
av 1909 års stadga om val till riksdagens utskott, så att dess fördelningsregler
bättre klargöras i lagtexten och bringas så nära som möjligt den i vallagen
numera införda metoden».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
De gällande valförfattningarna inrymma tvenne system för sammanräkning
vid tillsättande av platser inom grupper och partier. Sålunda tillämpas
enligt stadgan om val till riksdagens utskott samt lagen örn proportionellt
valsätt vid val inom landsting, å kommunalstämma m. m. den s. k. rangordningsregeln
kombinerad med reduktionsregeln, under det att lagen om val till
riksdagen och kommunala vallagen föreskriva en metod benämnd regeln örn
absolut rangordning.
Sammanräkningen enligt rangordnings- och reduktionsregeln tillgår på
följande sätt:
Valsedlarna ordnas i grupper, så att sedlar med samma partibeteckning bilda
en grupp. Inom varje grupp bestämmes därefter, i den mån detta är erforderligt
för valet, ordningen mellan de å valsedlarna upptagna namnen. Så
långt möjligt tillämpas härvid rangordningsregeln: örn samma namn står
först å mer än hälften av gruppens valsedlar (gruppens röstetal), blir detta
gruppens första namn; upptaga valsedlar, som ha samma första namn och
utgöra mer än två tredjedelar av gruppens röstetal, samma andra namn, blir
detta namn gruppens andra och så vidare efter samma grund. När denna
regel icke längre kan tillämpas, fortsätter sammanräkningen enligt reduktionsregeln.
Enligt denna är ej ordningen mellan namnen utan deras röstetal,
beräknat efter vissa grunder, avgörande. Detta röstetal fastställes genom sär
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
7
skilda sammanräkningar: en sedel, som icke fått något namn placerat, räknas
som hel röst, en sedel med ett namn placerat, som en halv röst, en sedel
med två namn placerade som en tredjedels röst o. s. v. För varje gång kommer
det namn närmast i ordningen, som erhållit högsta röstetalet.
Ett spörsmål, som uppkommer vid reduktionsregelns tillämpning, gäller
beräkningen av det inbördes röstvärdet emellan oplacerade namn med lika
röstetal. Härom giver stadgan ej någon bestämmelse. I praxis har denna
fråga inom riksdagen lösts så, att det namn, som stått först å sedeln, ägt
företräde framför längre ned placerade namn.
Den absoluta rangordningsregeln innebär, att valsedeln gäller för de därå
befintliga namnen i den ordning, vari de uppförts å densamma, och sålunda
ej kan tillgodoräknas ett längre ned på sedeln upptaget namn, förrän samtliga
ovanför befintliga blivit placerade. Röstmängden fördelas lika på varje
röstenhet, d. v. s. platsens tillsättande åstadkommes i lika mån av varje
avgiven röst.
Den proportionella valmetodens genomförande år 1909 innebar, att rangordnings-
och reduktionsregeln föreskrevs i samtliga valförfattningar. Detta
blev alltså även fallet vid val till riksdagens utskott enligt den samma år
antagna stadgan i ämnet. Motsvarande bestämmelser inflöto i en år 1913 utfärdad
stadga örn val inom landsting och stadsfullmäktige. I enlighet med
det förslag, som framlades år 1921 av proportionsvalssakkunniga övergick
man samma år till absolut rangordning såsom sammanräkningsmetod vid
riksdagsmannaval. Påföljande år blev denna regel gällande även vid kommunalval,
d. v. s. val av landstingsman, stadsfullmäktige, kommunalfullmäktige
etc. 1913 års stadga om val inom landsting och stadsfullmäktige ersattes
år 1930 av lagen om proportionella val inom landsting, å kommunalstämma
m. m. I denna författning bibehölls den gällande sammanräkningsmetoden
av skäl, som framgå av konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 samma
år, i vilket utskottet framhöll, att det icke ansetts lämpligt att föreskriva
den mer invecklade sammanräkningsmetod, som genomförts beträffande de
politiska och kommunala valen i allmänhet, och som byggde på en mera
genomförd rangordningsregel. Den äldre, enklare valmetoden syntes utskottet
väl lämpad för val i sådana slutna, organiserade och jämförelsevis fåtaliga
församlingar, varom här huvudsakligen vore fråga.
Utskottet vill icke bestrida, att rangordnings- och reduktionsregeln, såsom
motionärerna framhållit, under vissa omständigheter skulle kunna tänkas
leda till oförutsedda konsekvenser. Under den långa tidrymd, regeln ägt lilllämpning
vid val till riksdagens utskott, har den emellerlid ej medfört olägenheter.
Så har enligt vad utskoltel inhämtat ej heller varit fallet vid de ofta
förekommande valen inom de kommunala organen, där, vilket motionärerna
synas ha förbisett, rangordnings- och reduktionsregeln också äger tillämpning.
Med hänsyn till det anförda och då sålunda något praktiskt behov
av ändrade regler ej visat sig föreligga, finner utskottet ej skäl att till
-
8
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
styrka en revision av stadgan om val till riksdagens utskott. Utskottet hemställer
därför,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 20 mars 1945.
På konstitutionsutskottets vägnar:
JONES ERIK ANDERSSON.
Närvarande: herrar Jones Erik Andersson, Gottfrid Karlsson*, Herlitz, Källman, Elmgren,
John Gustavson*, Oskar Mattsson, Lindén, John Sandberg, Thorell, Fast*,
Pettersson i Norregård, Nilsson i Göteborg, Nolin, Hållgren, Nyling, Norén,
Spängberg och von Friesen*.
* Ej närvarande vid justeringen.
Stockholm 1945. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
451236
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.