Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om översyn och revidering av stadgan örn val till riksdagens utskott.

1945-03-20 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1945:13, Utlåtande i anledning av väckt motion om översyn och revidering av stadgan örn val till riksdagens utskott.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 3 april 1945 kl. 11 fm.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

översyn och revidering av stadgan örn val till riksdagens

utskott.

Uti en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 362, av herrar Håstad och Jacobson i Vilhelmina, hemställes, »att

riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit begära en översyn och revidering

av 1909 års stadga om val till riksdagens utskott, så att dess fördelningsregler

bättre klargöras i lagtexten och bringas så nära som möjligt den i vallagen

numera införda metoden».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

De gällande valförfattningarna inrymma tvenne system för sammanräkning

vid tillsättande av platser inom grupper och partier. Sålunda tillämpas

enligt stadgan om val till riksdagens utskott samt lagen örn proportionellt

valsätt vid val inom landsting, å kommunalstämma m. m. den s. k. rangordningsregeln

kombinerad med reduktionsregeln, under det att lagen om val till

riksdagen och kommunala vallagen föreskriva en metod benämnd regeln örn

absolut rangordning.

Sammanräkningen enligt rangordnings- och reduktionsregeln tillgår på

följande sätt:

Valsedlarna ordnas i grupper, så att sedlar med samma partibeteckning bilda

en grupp. Inom varje grupp bestämmes därefter, i den mån detta är erforderligt

för valet, ordningen mellan de å valsedlarna upptagna namnen. Så

långt möjligt tillämpas härvid rangordningsregeln: örn samma namn står

först å mer än hälften av gruppens valsedlar (gruppens röstetal), blir detta

gruppens första namn; upptaga valsedlar, som ha samma första namn och

utgöra mer än två tredjedelar av gruppens röstetal, samma andra namn, blir

detta namn gruppens andra och så vidare efter samma grund. När denna

regel icke längre kan tillämpas, fortsätter sammanräkningen enligt reduktionsregeln.

Enligt denna är ej ordningen mellan namnen utan deras röstetal,

beräknat efter vissa grunder, avgörande. Detta röstetal fastställes genom sär
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

7

skilda sammanräkningar: en sedel, som icke fått något namn placerat, räknas

som hel röst, en sedel med ett namn placerat, som en halv röst, en sedel

med två namn placerade som en tredjedels röst o. s. v. För varje gång kommer

det namn närmast i ordningen, som erhållit högsta röstetalet.

Ett spörsmål, som uppkommer vid reduktionsregelns tillämpning, gäller

beräkningen av det inbördes röstvärdet emellan oplacerade namn med lika

röstetal. Härom giver stadgan ej någon bestämmelse. I praxis har denna

fråga inom riksdagen lösts så, att det namn, som stått först å sedeln, ägt

företräde framför längre ned placerade namn.

Den absoluta rangordningsregeln innebär, att valsedeln gäller för de därå

befintliga namnen i den ordning, vari de uppförts å densamma, och sålunda

ej kan tillgodoräknas ett längre ned på sedeln upptaget namn, förrän samtliga

ovanför befintliga blivit placerade. Röstmängden fördelas lika på varje

röstenhet, d. v. s. platsens tillsättande åstadkommes i lika mån av varje

avgiven röst.

Den proportionella valmetodens genomförande år 1909 innebar, att rangordnings-

och reduktionsregeln föreskrevs i samtliga valförfattningar. Detta

blev alltså även fallet vid val till riksdagens utskott enligt den samma år

antagna stadgan i ämnet. Motsvarande bestämmelser inflöto i en år 1913 utfärdad

stadga örn val inom landsting och stadsfullmäktige. I enlighet med

det förslag, som framlades år 1921 av proportionsvalssakkunniga övergick

man samma år till absolut rangordning såsom sammanräkningsmetod vid

riksdagsmannaval. Påföljande år blev denna regel gällande även vid kommunalval,

d. v. s. val av landstingsman, stadsfullmäktige, kommunalfullmäktige

etc. 1913 års stadga om val inom landsting och stadsfullmäktige ersattes

år 1930 av lagen om proportionella val inom landsting, å kommunalstämma

m. m. I denna författning bibehölls den gällande sammanräkningsmetoden

av skäl, som framgå av konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 samma

år, i vilket utskottet framhöll, att det icke ansetts lämpligt att föreskriva

den mer invecklade sammanräkningsmetod, som genomförts beträffande de

politiska och kommunala valen i allmänhet, och som byggde på en mera

genomförd rangordningsregel. Den äldre, enklare valmetoden syntes utskottet

väl lämpad för val i sådana slutna, organiserade och jämförelsevis fåtaliga

församlingar, varom här huvudsakligen vore fråga.

Utskottet vill icke bestrida, att rangordnings- och reduktionsregeln, såsom

motionärerna framhållit, under vissa omständigheter skulle kunna tänkas

leda till oförutsedda konsekvenser. Under den långa tidrymd, regeln ägt lilllämpning

vid val till riksdagens utskott, har den emellerlid ej medfört olägenheter.

Så har enligt vad utskoltel inhämtat ej heller varit fallet vid de ofta

förekommande valen inom de kommunala organen, där, vilket motionärerna

synas ha förbisett, rangordnings- och reduktionsregeln också äger tillämpning.

Med hänsyn till det anförda och då sålunda något praktiskt behov

av ändrade regler ej visat sig föreligga, finner utskottet ej skäl att till
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

styrka en revision av stadgan om val till riksdagens utskott. Utskottet hemställer

därför,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 mars 1945.

På konstitutionsutskottets vägnar:

JONES ERIK ANDERSSON.

Närvarande: herrar Jones Erik Andersson, Gottfrid Karlsson*, Herlitz, Källman, Elmgren,

John Gustavson*, Oskar Mattsson, Lindén, John Sandberg, Thorell, Fast*,

Pettersson i Norregård, Nilsson i Göteborg, Nolin, Hållgren, Nyling, Norén,

Spängberg och von Friesen*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Stockholm 1945. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

451236

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.