Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning angående inrättande av ett skogsdepartcment.

1945-02-27 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1945:4, Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning angående inrättande av ett skogsdepartcment.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr

8

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 28 februari 1945 kl. 10 fm.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion

om utredning angående inrättande av ett skogsdepartcment.

Uti en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 278, av herr Sundberg hemställes, »att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla om tillsättandet av en kommitté med uppgift att

utreda lämpligheten av inrättandet av ett skogsdepartement».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Genom 1840—41 års departementalreform lades grunden till den nuvarande

centralförvaltningen i högsta instans. Enligt den lydelse, som regeringsformens

bestämmelser i ämnet då erhöllo, skulle av statsrådets tio ledamöter

sju vara chefer för var sitt av justitie-, utrikes-, lantförsvars-, sjöförsvars-,

civil-, finans- och ecklesiastikdepartementen; de övriga tre statsråden skulle

icke förestå departement. Är 1900 inrättades ett nytt departement, jordbruksdepartementet,

vartill överflyttades bl. a. jordbruksärendena och ärendena

rörande domäner och skogar, varvid samtidigt statsradsledamöternas antal

ökades från tio till elva.

I syfte att möjliggöra en blivande omläggning av departementsindelningen

utan hinder av den omständliga procedur, som gäller för ändringar i grundlag,

genomfördes vid 1918 års riksdag sådana grundlagsändringar att de

tidigare bestämmelserna i regeringsformen om departementens antal och

benämningar utbyttes mot stadgandet, att för särskilda grenar av rikets

.styrelse skulle finnas statsdepartement till det antal, lägst åtta och högst tio,

sorn bestämdes i särskild lag, vilken tillika angav varje departements benämning

och huvudsakliga verksamhetsområde. Någon omedelbar ändring i

departementsindelningen skedde emellertid icke i och med antagande av 1918

års lag örn statsdepartement. Följande år antogs en ny sådan lag. Genom

denna ökades departementens antal fran atta till nio; lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen

förenades till ett försvarsdepartement samtidigt som

civildepartementet uppdelades i två departement, ett kommunikations- och

ett socialdepartement, och ett handelsdepartement inrättades genom handelsärendenas

utbrytning från finansdepartementet.

Vid urtima riksdagen år 1939 inrättades ett folkhushållningsdepartemcnt

av provisorisk natur med uppgift att handlägga med rådande utomordentliga

förhållanden sammanhängande ärenden rörande folkhushållningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 4.

År 1941 genomfördes vissa ändringar i hithörande grundlagsbestämmelser.

De innebära i huvudsak, att antalet statsdepartement skall fastställas

genom en av Kungl. Majit och riksdagen samfällt stiftad lag, att antalet

statsråd utan departement, dock lägst tre, skall bestämmas på samma sätt.

samt att departementens benämningar och fördelningen av ärendena deni

emellan skall bestämmas av Kungl. Majit allena. Vidare infördes i förtydligande

syfte en bestämmelse om att Konungen äger förordna annan ledamot

av statsrådet att i departementschefs ställe föredraga de ärenden Konungen

bestämmer. År 1941 utfärdades även en ny lag örn statsdepartement och en

ny departementalstadga. I lagen örn statsdepartement stadgas, att departementens

antal skall vara tio samt att statsråd utan departement skall finnas

till det antal, lägst tre och högst sex, som Konungen bestämmer. För närvarande

finnas sex konsultativa statsråd. I departementalstadgan bibehållas

departementens gamla benämningar.

Det extraordinära läge, vari landet befinner sig, och ovissheten angående

omfattningen av de arbetsuppgifter, som under de närmaste åren komma

att föreligga inom Kungl. Majits kansli, gör det vanskligt att för närvarande

ingå i prövning av spörsmålet örn en för normala tider anpassad ändring i

departementsorganisalionen. Av denna anledning bör frågan om en ytterligare

departementalreform anstå. Detta oaktat anser sig utskottet redan nu

kunna uttala, att något behov icke föreligger av skogsärendenas utbrytande

från jordbruksdepartementet och förläggande under ett nytt departement,

ett skogsdepartement, för behandling av främst dessa ärenden såsom

i motionen föreslagits. Skogsärendenas förhållandevis ringa antal i

högsta instans och deras nära samband med jordbruksärendena tala nämligen

avgjort emot dessa ärendens uppdelning på två skilda departement.

Utskottet kan sålunda icke tillstyrka bifall till motionärens förslag och hemställer

därför,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 27 februari 1945.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: herrar Hallén, Jones Erik Andersson*, Gottfrid Karlsson*, Källman, John

Björck*, John Gustavson*, Mattsson, Lindén*, Siljeström*, Söderdahl*,

Uhlén*, Thorell*, Fast*, Pettersson i Norregård, Nordström i Torsby, Nilsson

i Göteborg, Nolin, Hällgren*, Nyling och von Friesen.

* Ej närvarande vid justeringen.

O. L. Svanbäcks Boktryckeri AB., Stockholm 1945

455208

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.