Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i gällande bestämmelser örn landstingsområdes indelning i valkretsar.

1945-03-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1945:9, Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i gällande bestämmelser örn landstingsområdes indelning i valkretsar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9.

1

Kr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 13 mars 1945 kl. 1 em.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

viss ändring i gällande bestämmelser örn landstingsområdes

indelning i valkretsar.

Uti en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 188, av herrar Wallentheim och Eriksson i Sandby hemställes

»att riksdagen måtte besluta sådan ändring i lagen örn landsting, att i 8 § 2

momentet stycket ''Valkrets bestående av stad och landsbygd bör icke utan

synnerliga skäl bildas’ måtte utgå ur lagen eller att konstitutionsutskottet

måtte utarbeta och för riksdagen framlägga förslag till annan formulering

av nu gällande bestämmelser i anslutning till motionens syfte».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Gällande rätt. Bestämmelserna örn val av landstingsman återfinnas

i lagen den 20 juni 1924 örn landsting. I 8 § stadgas om valkretsar.

För val av landstingsledamöter indelas landstingsområdena i valkretsar.

För varje valkrets utses, oavsett dess folkmängd, en ledamot och därutöver

efter folkmängden en ledamot för varje fullt tal av 5 000. Därvid skall med

i det följande angivna undantag iakttagas, att för varje valkrets komma att

utses minst fem, högst nio landstingsledamöter.

Stad, vars folkmängd utgör minst 15 000, bildar en valkrets. Stad med

mindre folkmängd än 15 000 förenas med annan stad eller andra städer eller

med angränsande landsbygd till en valkrets. I valkrets, som utgöres av

endast städer, skall folkmängden uppgå till minst 15 000. Delar av samma

siad må icke ingå i olika valkretsar.

Valkrets bestående av stad och landsbygd bör icke utan synnerliga skäl

bildas.

Valkretsindelningen på landsbygden verkställes, där så lämpligen kan ske,

efter domsaga, tingslag eller härad, men eljest efter kommuner.

Från dessa huvudregler kunna följande undantag göras:

Där bildande av valkrets enligt angivna bestämmelser skulle vålla synnerlig

olägenhet, må område med mindre invånarantal utgöra valkrets. Sådan

valkrets skall dock, örn landsbygd däri ingår, lia en folkmängd av minst

10 000, samt i vad angår landsbygden utgöras av domsaga eller av ett eller

flera tingslag eller härad.

Därest det antal landstingsledamöter, som efter angivna grunder bör utses

inom ett landstingsområde, icke uppgår till 20, skall antalet ledamöter

ökas, så att detsamma för hela landstingsområdet uppgår till minst 20.

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 5 sami. 2 avd. Nr 9 10.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9.

Historik. Förordningen den 21 mars 1862 om landsting stadgade, att

varje stad och varje härad eller tingslag bildade en egen valkrets. Städernas

intressen skyddades därigenom, att dessa ägde proportionsvis dubbelt så stor

representation i landstinget som landsbygden, i det varje stad utsåg en landstingsman

för varje påbörjat tal av 2 500 invånare, under det motsvarande

siffra var 5 000 för lantvalkretsarna.

I samband med den porportionella valmetodens införande 1909 ändrades

städernas överrepresentation så, att för varje valkrets skulle utses en landstingsman

samt därutöver för landsbygden en landstingsman för varje fullt

tal av 5 000 invånare och för stad för varje fullt tal av 3 000 invånare.

Kravet på jämställdhet mellan stad och landsbygd i fråga örn representantskap

bragtes inför riksdagen genom motioner 1914, 1915, 1916 och 1917,

vilka dock samtliga avslogos.

I syfte att genom en förstoring av valkretsarna och framför allt genom

förhindrande av alltför små stadsvalkretsar bättre utnyttja det proportionella

valsättet föreslogs i proposition till 1924 års riksdag bl. a., att det gamla

stadgandet att stad och landsbygd skulle välja var för sig skulle upphävas.

Konstitutionsutskottet framhöll som sin mening i sitt utlåtande (nr 30) i

ämnet till riksdagen, att landsbygd och stad fortfarande borde vara skilda

åt i valkretshänseende med hänsyn till den intressemotsättning, som förelåg

dem emellan. Den i propositionen föreslagna ordningen skulle enligt utskottet

bliva olägligast för städerna — särskilt för de mindre bland dessa, som

lätt kunde berövas möjligheten att bliva representerade i landstinget vid en

förening med landsbygd i en enda valkrets.

Första kammaren godkände det förslag till lagtext, som konstitutionsutskottet

från dessa utgångspunkter utarbetat. Andra kammaren däremot godkände

en till utskottets utlåtande fogad reservation, som i huvudsakliga delar

överensstämde med del kungliga förslaget. I anledning härav framlade

konstitutionsutskottet ett sammanjämkningsförslag, som godkändes av riksdagen,

och som innehöll de ovan refererade bestämmelser i ämnet, som infläta

i den nya nu gällande lands tingslagen.

Vid 1938 års riksdag väcktes motioner med hemställan örn utredning av

frågan om stads och landsbygds förening i samma valkrets vid landstingsmannaval.

Konstitutionsutskottet anförde i sitt utlåtande (nr 11) i ämnet,

att landstingslagen ej lade något ovillkorligt hinder i vägen för en sådan förening,

samt att, då alltjämt betydande meningsmotsättningar gjorde sig gällande

i frågan om stads och landsbygds motstridiga intressen, tiden ej vore

inne för en ändring av gällande bestämmelser på detta område. I enlighet

med utskottets hemställan avslog riksdagen motionerna.

Utskottet. Av de etthundraåttionio valkretsarna vid landstingsmannavalen

år 1942 utgjordes nitton av städer och landsbygd i förening; i lika många

fall voro två eller flera städer förenade till en valkrets. I en del av dessa senare

fall kan bl. a. med hänsyn till städernas ringa invånarantal samt deras åtskilda

läge inom valkretsen antagas, att samhörigheten med den kringliggande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9.

3

landsbygden är större än inti-essegemenskapen med valkretsens övriga städer.

En förening av stad med kringliggande landsbygd skulle där ha varit mest

ändamålsenlig. Sådan valkretsindelning skulle också i dessa fall ha stått i

full överensstämmelse med landstingslagens såväl bokstav som anda. Denna

lag lägger nämligen, såsom konstituionsutskottet redan tidigare framhållit,

intet ovillkorligt hinder i vägen för stads och landsbygds förening i en valkrets.

Men då stadgandet i 2 § 2 mom. fjärde stycket landstingslagen om att

valkrets bestående av stad och landsbygd icke utan synnerliga skäl bör bildas,

enligt vad erfarenheten utvisat, uppfattats på ett mera restriktivt sätt

än vad såväl ordalydelsen som grunderna för detsamma bort giva anledning

till och då samma uppfattning även i fortsättningen kan antagas komma

att göra sig gällande, anser utskottet en lagändring i motionens syfte befogad.

Utskottet finner emellertid ej tillräckliga skäl att helt borttaga den

anförda bestämmelsen, då den principiella åtskillnaden mellan stad och land

alltjämt bör framgå av stadgandet. Däremot bör ordalydelsen erhålla en sådan

uppmjukning, att stadgandet i större utsträckning än som hittills varit

fallet kan anses innefatta ett medgivande till förening av stad och landsbygd

i en valkrets, då särskilda skäl, såsom geografiskt läge, kommunikationer

etc., göra en dylik förening ändamålsenlig. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen i anledning av förevarande motion för sin del

ville antaga följande

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 8 § 2 inom. lagen den 20 juni 1924 (nr 349)

om landsting.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

8 §•

2 morn. Vid landstingsområdes indelning i valkretsar skall med undantag,

varom nedan i denna paragraf och i 9 § förmäles, iakttagas, att för varje

valkrets komma att utses minst 5, högst 9 landstingsman.

Stad, vars folkmängd utgör minst 1

Stad med mindre folkmängd än

15 000 förenas med annan stad eller

andra städer eller med angränsande

landsbygd till en valkrets. I valkrets,

som utgöres endast av städer, skall

folkmängden uppgå till minst 15 000.

Delar av samma stad må icke ingå i

olika valkretsar.

000, bildar en valkrets.

Stad med mindre folkmängd än

15 000 förenas med annan stad eller

andra städer eller, då särskilda skäl

därtill föranleda, med angränsande

landsbygd till en valkrets. I valkrets,

som utgöres endast av städer, skall

folkmängden uppgå till minst 15 000.

Delar av samma stad må icke ingå i

olika valkretsar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

Valkrets bestående av stad och

landsbygd bär icke utan synnerliga

skäl bildas.

Vid valkretsindelningen iakttages i övrigt, att området för annan valkrets

än den, i vilken två eller flera städer ingå, skall kunna omslutas med en

sammanhängande gränslinje, samt att delningen i vad angår landsbygden

verkställes, där så lämpligen kan ske, efter domsaga, tingslag eller härad,

men eljest efter kommuner. Med tingslag förstås sådan del av domsaga,

som utgör egen domkrets.

Stockholm den 13 mars 1945.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: herrar Jones Erik Andersson, Gottfrid Karlsson, Sandegård, Herlitz, Källman,

Karl August Johanson, Björck, Elmgren, Oskar Mattsson, Albert Andersson,

Fast, Nordström i Torsby, Nolin, Hällgren*, Ryling, Norén, Lindmark,

Spångberg, Edberg* och von Friesen*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herr Kållman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:121 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om viss ändring i gällande bestämmelser örn landstingsområdes indelning i valkretsar. a1 i texten