Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition med förslag till förordning om provisorisk förstärkning av blindhetsersättningar, m. m.

1945-05-25 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

S2LU 1945:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition med förslag till förordning om provisorisk förstärkning av blindhetsersättningar, m. m.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2.

5

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1945 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition med förslag

till förordning om provisorisk förstärkning av blindhetsersättningar,

m. m.

Genom en den 20 april 1945 dagtecknad proposition, nr 293, har Kungl.

Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden, föreslagit riksdagen att

dels antaga följande förslag till

Förordning

om provisorisk förstärkning av blindbetsersättningar.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Den som åtnjuter blindhetsersättning skall av statsmedel erhålla provisorisk

förstärkning av densamma med 108 kronor för varje budgetår.

Provisorisk förstärkning utbetalas å den tid och i den ordning Konungen

bestämmer. Örn förstärkning, som skall utbetalas kvartalsvis, förfaller till

betalning tidigare än under kalenderkvartalets sista månad, utgår förstärkningen

med oförändrat belopp, även om blindhetsersättningen upphör att

utgå efter den månad, under vilken förfallotiden inträffar. Förstärkning

utgår icke, där blindhetsersättning upphört att utgå, när förstärkningen

eljest skulle hava förfallit till betalning.

2 §•

Bestämmelserna i förordningen örn blindhetsersättning skola, där ej annat

följer av 1 §, i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet beträffande

provisorisk förstärkning; dock äger Konungen uppdraga åt pensionsstyrelsen

att meddela de närmare föreskrifter som, utöver vad denna förordning

innehåller, finnas erforderliga för förordningens tillämpning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1945.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2.

dels ock till Provisorisk förstärkning av ersättning åt blinda för budgetåret

1945/46 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 350 000

kronor.

Propositionen har, såvitt angår författningsförslaget, hänvisats till lagutskott

och tilldelats andra lagutskottet. I övrigt har propositionen hänvisats

till statsutskottet. Enligt överenskommelse mellan statsutskottet och

andra lagutskottet har propositionen behandlats av sammansatt stats- och

andra lagutskott.

Beträffande de skäl som åberopats till stöd för de framlagda förslagen

får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa

till propositionen.

Enligt förordningen den 20 april 1934 (nr 105) om blindhetsersättning utgår,

med vissa undantag, blindhetsersättning med ett fast belopp av 500

kronor om året till envar svensk medborgare över 16 år, som saknar synförmåga

eller vars synförmåga, sedan ljusbrytningsfel rättats, är så nedsatt

att han saknar ledsyn (1 och 2 §§). Rätten till blindhetsersättning är

oberoende av behovsprövning i egentlig mening. Den, vars egen eller vars

försörjningspliktiga anhörigas ekonomiska ställning är sådan, att blindhetsersättning

rimligen icke bör utgå till honom, är emellertid undantagen från

rätt till blindhetsersättning (2 §). Pensionsstyrelsen beslutar rörande tillerkännandet

av ersättningen (6 §). Kostnaden för blindhetsersättning bestrides

helt av staten (11 §).

Från och med år 1941 har dyrtidstillägg utbetalats till den som åtnjuter

blindhetsersättning. Dyrtidstillägget utgår för närvarande enligt förordningen

den 19 maj 1944 (nr 234) örn dyrtidstillägg under budgetåret

194411945 å blindhetsersättningar samt utgör 208 kronor för år räknat, motsvarande

i avrundat belopp fem extra månadsutbetalningar. 1 propositionen

nr 151 till innevarande års riksdag har föreslagits, att dyrtidstillägg av enahanda

storlek måtte utgå även under nästkommande budgetår. Propositionen

har tillstyrkts av sammansatt stats- och andra lagutskott i utlåtande

nr 3.

På hemställan av andra lagutskottet (utlåtande nr 11) anhöll riksdagen

i skrivelse den 3 mars 1945, nr 44, att Kungl. Majit ville låta utarbeta och

örn möjligt till innevarande års riksdag framlägga förslag till provisorisk

förbättring av blindhetsersättningar.

Sedan Kungl. Majit uppdragit åt pensionsstyrelsen att utarbeta det förslag

varom riksdagen hemställt, har pensionsstyrelsen med skrivelse den

9 april 1945 framlagt förslag till bestämmelser om provisorisk förstärkning

av blindhetsersättningar.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- oell andra lagutskotts utlåtande nr 2.

7

Antalet personer, vilka åtnjuta blindhetsersättning, uppgår för närvarande

till omkring 3 200. Av dem som åtnjuta blindhetsersättning erhålla

enligt en av pensionsstyrelsen företagen stickprovsundersökning omkring

900 personer, eller ungefär 28 procent, därjämte tilläggspension eller invalidunderstöd.

Antalet blinda med blindhetsersättning, vilka ingått äktenskap

med varandra och anmält detta till styrelsen, torde uppgå till inemot

200. Av dem torde ungefär en femtedel åtnjuta tilläggspension eller invalidunderstöd.

Såsom förut nämnts utgör blindhetsersättningens grundbelopp 500 kronor

för år, varå utgår dyrtidstillägg med 208 kronor örn året. För närvarande

uppgår alltså blindhetsersättning med tillägg till 708 kronor örn

året eller 59 kronor i månaden.

För blinda, som åtnjuta grund- eller avgiftspension och därjämte tillläggspension,

utgöra grund- och avgiftspensionerna, räknat något i underkant,

i genomsnitt 65 respektive 15 kronor om året. Med hänsyn till tillläggspensionens

maximibelopp i de olika ortsgrupperna erhålla alltså sådana

blinda folkpension med i respektive ortsgrupper 315, 415 och 515

kronor med avdrag i enlighet med vad förut nämnts på grund av vederbörandes

egen inkomst.

Pensionsstyrelsen framhåller i sin förut berörda skrivelse den 9 april

1945 till en början, att den av dyrtiden föranledda höjningen av blindhetsersättningarna

hållit jämna steg med motsvarande höjning av folkpensioner

och invalidunderstöd. Däremot saknade blindhetsersättningarna

motsvarighet till de från och med innevarande budgetår å tilläggspensioner

och invalidunderstöd utgående provisoriska förstärkningarna, motsvarande

ett månadsbelopp av utgående folkpension eller invalidunderslöd jämte ett

fast belopp örn 100 eller 50 kronor. Under sådana förhållanden läge det

enligt pensionsstyrelsens mening närmast till hands att utforma en provisorisk

förbättring av blindhetsersättningarna efter mönster av de provisoriska

förstärkningarna av tilläggspensioner och invalidunderstöd.

Pensionsstyrelsen fortsätter:

Anledningen till att de provisoriska förstärkningarna å tilläggspensioner

och invalidunderstöd bestämts att utgå med högre belopp för ogifta och

vissa gifta personer än för andra har i stort sett varit att man velat undvika,

att makar som båda ha tilläggspension eller invalidunderstöd bli

överkompenserade i förhållande till ensamstående personer, vilkas levnadskostnader

förutsatts i allmänhet vara större än hälften av sammanlagda

levnadskostnaderna för äkta makar. Med åberopande av samma skäl skulle

man kunna tänka sig att en provisorisk förbättring av blindhetsersättningarna

differentierades bland annat efter den blindes civilstånd. De skäl

som skulle tala för en sådan differentiering lia emellertid ej samma styrka

i fråga örn blindhetsersättningar, enär dessa utgå utan sådan jämförelsevis

sträng behovsprövning som tilläggspensioner och invalidunderstöd. Då

härtill komma vissa praktiska olägenheter av en differentiering av för
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2.

bättringen efter civilstånd och andra personliga förhållanden — vilka

olägenheter dock icke äro av natur att i och för sig utgöra hinder för en

sådan anordning — bör enligt pensionsstyrelsens mening en differentiering

efter dylika grunder icke komma till stånd.

På sätt redan antytts komma till blindhetsersättning berättigade personer,

som beviljats tilläggspension eller invalidunderstöd, i åtnjutande av

provisoriska förstärkningar av sistnämnda förmån. Det kan givetvis under

sådana förhållanden diskuteras, huruvida dessa blinda jämväl böra erhålla

provisorisk förbättring av till dem utgående blindhetsersättningar eller om

de eventuellt böra erhålla sådan förbättring med lägre belopp än övriga

blinda. Härtill må emellertid framhållas att, eftersom blindhetsersättningen

utgör en av behovsprövning i stort sett oberoende lytesersättning, torde

de blinda som jämväl åtnjuta tilläggspension eller invalidunderstöd i allmänhet

vara ekonomiskt sämre ställda än blinda som åtnjuta enbart blindhetsersättning.

Vid sådant förhållande synas övervägande skäl tala för att,

om provisorisk förbättring av blindhetsersättningar skall utgå, den med

samma belopp tillerkännes alla blinda som åtnjuta blindhetsersättning.

Pensionsstyrelsen påpekar, att de blindas ställning under senare år förbättrats

och att de ekonomiskt sämst ställda blinda numera av det allmänna

erhölle betydande förmåner i form av blindhetsersättning och folkpension

eller invalidunderstöd. Även med hänsyn härtill syntes emellertid, örn en

förbättring skulle ske, densamma knappast kunna sättas lägre än det fasta

belopp av 100 kronor som för närvarande utginge som provisorisk förstärkning

till ogifta tilläggspensionärer. Huruvida ett dylikt tillägg jämte

redan nu utgående förmåner kunde innebära ett föregripande av det slutliga

ställningstagandet till frågan om storleken av det allmännas understöd

till icke arbetsföra blinda eller till hjälplösa personer i allmänhet undandroge

sig pensionsstyrelsens bedömande.

Pensionsstyrelsen anför vidare att det ur utbetalningssynpunkt syntes

lämpligt att det ifrågasatta beloppet avrundades så att det bleve jämnt delbart

med 12. Vid avrundning uppåt komme beloppet att utgöra 108 kronor.

Blindhetsersättning jämte tillägg skulle med en sådan förbättring komma

att uppgå till 816 kronor om året eller 68 kronor i månaden. Den sålunda

föreslagna förbättringen syntes lämpligen böra benämnas provisorisk förstärkning

av blindhetsersättningar. Pensionsstyrelsen har vid sin skrivelse

fogat ett i enlighet med det av styrelsen anförda upprättat utkast till förordning

i ämnet.

Slutligen framhåller pensionsstyrelsen att, då en förstärkning av blindhetsersättningarna,

örn särskilda åtgärder icke vidtoges, torde komma att

räknas som inkomst enligt lagen om folkpensionering, den föreslagna förstärkningen

för de omkring 900 blinda, som förutom blindhetsersättning

uppbure folkpension eller invalidunderstöd, i realiteten skulle komma att

minskas med i regel 72 kronor för ogift och 36 kronor för gift person

genom motsvarande minskning av pensionen respektive invalidunderstödet.

Ville man ernå den förut angivna förbättringen för samtliga blinda, torde

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2.

9

statsmakterna lämpligen böra uttala, att provisorisk förstärkning av blindhetsersättning

tills vidare icke borde anses utgöra inkomst enligt 7 § lagen

örn folkpensionering.

I följande tabell lämnas uppgifter örn de belopp, vartill blindhetsersättning

och folkpension sammanlagt komma att uppgå, örn pensionsstyrelsens

förslag genomföres.

Blindhctsersättning och folkpension enligt nu gällande regler jämte provisorisk förstärkning

å 108 kr. av den förra förmånen. Förstärkningen räknas icke som

inkomst enligt 7 § lagen örn folkpensionering.

Ortsgrupp 1

Ortsgrupp 2

Ortsgrupp 3

Kr.

Kr.

Kr.

Ogift person ................................

1 206

1 339

1 473

Makar, endast en har blindhetsers. och follcpen-

sion; den andre har ej fyllt 60 år..........

1 323

1 456

1 601

Makar, en har blindhetsers.; båda ha folkpension

1 829

2 096

2 386

Makar, båda ha blindhetsers. och folkpension ..

2 312

2 578

2 845

I fråga om kostnaderna för förslagets genomförande framhåller pensionsstyrelsen

att, då såväl blindhetsersättningarnas grundbelopp som därå utgående

dyrtidstillägg helt bekostades av statsmedel, även kostnaden för den

föreslagna provisoriska förstärkningen borde helt stanna å statsverket. Den

årliga kostnaden vid det ifrågasatta årsbeloppet 108 kronor kunde uppskattas

till i runt tal 350 000 kronor.

Över pensionsstyrelsens förslag lia yttranden inhämtats från socialstyrelsen

och socialvårdskommittén. Båda dessa myndigheter lämna förslaget

utan erinran.

Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, har i propositionen

anfört följande:

»En förbättring av de blindas ekonomiska ställning är givetvis synnerligen

önskvärd. Svårigheten att åstadkomma en dylik förbättring ligger

väsentligen däri, att ersättningsreglerna lätteligen kunna komma att föregripa

det slutliga ställningstagandet till frågan om storleken av det allmännas

understöd till icke arbetsföra blinda eller hjälplösa personer i allmänhet.

Sedan årets riksdag hemställt örn förslag till provisorisk förbättring

av blindhetsersättningarna, har emellertid pensionsstyrelsen, på uppdrag

av Kungl. Maj:!, framlagt förslag till en sådan förbättring, vilket

lämnats utan erinran av bl. a. den sakkunniginstans som närmast Ilar att

svara för översynen av socialvården i landet, nämligen socialvårdskommittén.

Nyssberörda förslag, för vilket en närmare redogörelse lämnats i

det föregående, innebär att å blindhetsersättning skall utgå en provisorisk

förbättring efter mönster av de provisoriska förstärkningarna av tilläggspensioner

och invalidunderstöd. Här ifrågavarande förstärkning skall dock

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2.

Utskottet.

utgå utan hänsyn till vederbörandes civilstånd saint för alla därtill berättigade

utgöra ett lika stort belopp, nämligen 108 kronor för år. Om hänsyn

tages jämväl till det för nästkommande budgetår av Kungl. Majit föreslagna

dyrtidstillägget skulle den sammanlagda blindhetsförmånen för nämnda

budgetår komma att uppgå till 816 kronor eller till 68 kronor i månaden.

Då det sålunda av pensionsstyrelsen framlagda förslaget synes innebära

en med hänsyn till rådande förhållanden väl avpassad, skälig ekonomisk

förbättring för ifrågavarande klientel, vill jag förorda att förslaget förelägges

riksdagen. Det av pensionsstyrelsen uiarbetade utkastet till förordning

om provisorisk förstärkning av blindhetsersättningar torde i allt

väsentligt kunna godtagas. Förstärkningsbeloppet, som i pensionsstyrelsens

författningsutkast anknutits till kalenderåret, torde dock böra hänföras till

budgetåret. I anslutning till vad pensionsstyrelsen därom anfört vill jag

slutligen uttala, att förevarande förstärkningsbelopp tills vidare vid tillämpning

av 7 § lagen om folkpensionering icke bör anses utgöra inkomst.

Kostnaderna för de provisoriska förstärkningarna torde, liksom själva

blindhetsersättningarna, böra utgå helt av statsmedel. I enlighet med pensionsstyrelsens

beräkningar synas kostnaderna för nästkommande budgetår

— förstärkningarna förutsättas skola utgå för tiden från och med den 1 juli

1945 — böra beräknas till 350 000 kronor. För täckande av dessa kostnader

torde, i likhet med vad som skett beträffande de provisoriska förstärkningarna

av tilläggspensionerna och invalidunderstöden, ett särskilt anslag

av förslagsanslags natur böra upptagas under femte huvudtiteln.»

Utskottet har icke funnit något att erinra mot det genom propositionen

framlagda författningsförslaget. I likhet med föredragande departementschefen

vill utskottet uttala, att det föreslagna förstärkningsbeloppet tills

vidare vid tillämpning av 7 § lagen örn folkpensionering icke bör anses

utgöra inkomst. Den av departementschefen gjorda anslagsberäkningen

föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet får sålunda hemställa, att riksdagen måtte

A. antaga det genom propositionen framlagda författningsförslaget;

samt

B. till Provisorisk förstärkning av ersättning åt blinda för

budgetåret 1945/46 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 350 000 kronor.

Stockholm den 25 maj 1945.

På sammansatt stats- och andra lagutskotts vägnar:

DAVID NORMAN.

Närvarande: se tinder utlåtandet nr 1.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.