Sök i Ratio Lex

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr S

1945-05-25 · 19 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 18 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

S2LU 1945:3, Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr S

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr S.

11

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1945 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar om anslag till bidrag till

dyrtidstillägg å folkpensioner och invalidunderstöd samt

anslag till dyrtidstillägg å barnbidrag och å ersättning

åt blinda, dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag örn dyrtidstillägg under budgetåret 1945/46 å

folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag, m. m.,

dels ock motioner, väckta i anledning av sistnämnda

proposition.

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit å driftbudgeten under femte huvudtiteln

(punkterna 46, 49 och 57 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

socialärenden för den 4 januari 1945) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1945/46 såsom förslagsanslag anvisa dels till Bidrag till dyrtidstillägg å folkpensioner

och invalidunderstöd 61 400 000 kronor, dels till Dyrtidstillägg å

barnbidrag 4 000 000 kronor, dels ock lill Dyrtidstillägg å ersättning åt blinda

670 000 kronor.

Vidare har Kungl. Majit genom en den 23 februari 1945 dagtecknad proposition,

nr 151, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag örn dyrtidstillägg under budgetåret 1945/46 å folkpensioner, invalidunderstöd

och barnbidrag,

2) lag om provisoriska utjämningspensioner och utjämningsunderstöd,

3) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 1 december 1944 (nr 751)

om provisoriska förstärkningar av tilläggspensioner och invalidunderstöd

samt

4) förordning om dyrtidstillägg under budgetåret 1945/46 å blindhetsersättningar,

dels ock medgiva att det för budgetåret 1945/46 äskade förslagsanslaget

till Bidrag till provisoriska förstärkningar av tilläggspensioner och invalidunderstöd

må få tagas i anspråk för bestridande av statens kostnader under

samma budgetår för utjämningspensioner och utjämningsunderstöd.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 3.

Nyssnämnda författningsförslag äro av följande lydelse:

1) Förslag

till

Lag

om dyrtidstillägg under budgetåret 1945/46 å folkpensioner, invalidunderstöd

och barnbidrag.

Härigenom förordnas som följer.

1 §■

Den som åtnjuter folkpension, vari ingår tilläggspension, eller invalidunderstöd

eller barnbidrag skall erhålla dyrtidstillägg därå för var och en

av perioderna oktober—november 1945, december 1945—januari 1946 och

februari—mars 1946 med belopp, motsvarande hälften av folkpensionens,

invalidunderstödets eller barnbidragets belopp för respektive period, samt

för vart och ett av tredje kvartalet 1945 och andra kvartalet 1946 med följande

belopp, nämligen

i fråga om folkpension eller invalidunderstöd .... 35 kronor,

beträffande barnbidrag för ett barn ............ 25 » ,

» » » två ................ 44 » ,

» » » tre ................ 62 »

» » » varje barn däröver ytterligare

......... 12 »

50 öre samt

50 » .

Där sålunda för tredje kvartalet 1945 eller andra kvartalet 1946 bestämt

belopp understiger en tredjedel av folkpensionens, invalidunderstödets eller

barnbidragets belopp för kvartalet, skall dock dyrtidstillägg för kvartalet

utgå med en tredjedel av kvartalsbeloppet. Dyrtidstillägg å barnbidrag

utgår å det barnbidragsbelopp, som belöper å barnet, innan avdrag för inkomst

jämlikt 6 § 2 mom. andra stycket lagen om barnbidrag verkställts.

Dyrtidstillägg utbetalas å den tid och i den ordning Konungen bestämmer.

Där tillägg förfaller till betalning en gång varje tilläggsperiod och förfallotiden

inträffar tidigare än under periodens sista månad, utgår tillägget med

oförändrat belopp, även om tilläggspensionen, invalidunderstödet eller barnbidraget

minskas eller upphör att utgå efter den månad, under vilken förfallotiden

inträffar. Där tillägg förfaller till betalning flera gånger under

samma tilläggsperiod, må tillägget höjas så, att detsamma varje gång kan

utbetalas jämnt i tiotal Ören. Dyrtidstillägg utgår icke, där tilläggspension,

invalidunderstöd eller barnbidrag upphört att utgå, när dyrtidstillägg eljest

skulle hava förfallit till betalning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 3.

2 §•

Till kostnaderna för i denna lag avsedda dyrtidstillägg bidraga

kommuner med belopp motsvarande för ort tillhörande ortsgrupp 1

23,8 procent, för ort tillhörande ortsgrupp 2 21,4 procent och för ort tillhörande

ortsgrupp 3 21 procent av deras andelar i kostnaderna för under

vartdera av åren 1945 och 1946 utanordnade tilläggspensioner, invalidunderstöd

och barnbidrag samt

landsting med belopp motsvarande 22,8 procent av deras andelar i kostnaderna

för under vartdera av åren 1945 och 1946 utanordnade tilläggspensioner

och invalidunderstöd.

Återstående kostnad bestrides av staten.

3 §•

Bestämmelserna i lagarna om folkpensionering och om barnbidrag skola,

där ej annat följer av 1 och 2 §§, i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet

beträffande dyrtidstillägg som avses i denna lag; dock äger Konungen

uppdraga åt pensionsstyrelsen eller med avseende å fall, som beröra även

postverket, åt pensionsstyrelsen och generalpoststyrelsen gemensamt att

meddela de närmare föreskrifter som, utöver vad denna lag innehåller, finnas

erforderliga för lagens tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1945.

2) Förslag

till

Lag

om provisoriska utjämningspensioner och utjämningsuuderstöd.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Är någon utesluten från rätt till i folkpension ingående tilläggspension

eller till invalidunderstöd allenast på grund av storleken av sin årsinkomst,

skall han, i de fall och under de förutsättningar här nedan angivas, äga

uppbära särskilt pensionsbelopp (utjämningspension), utöver honom tillkommande

folkpension, eller särskilt invalidunderstödsbelopp (utjåmningsunderstöd).

Den som under ett budgetår uppburit förstärkning jämlikt lagen om provisoriska

förstärkningar av tilläggspensioner och invalidunderstöd äge ej

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 3.

senare under samma budgetår komma i åtnjutande av utjämningspension

eller utjämningsunderstöd.

2 §•

Utjämningspension och utjämningsunderstöd utgå för år räknat med följande

belopp, nämligen

a) för ogift person ävensom för den, vars make fyllt 60 år och ej för egen

del åtnjuter tilläggspension, invalidunderslöd, utjämningspension eller utjämningsunderstöd,

170 kronor samt för annan 120 kronor, i båda fallen

med avdrag av det belopp, varmed vederbörandes årsinkomst må överstiga

den lägsta årsinkomst, som skulle hava uteslutit honom från rätt till tilläggspension

eller invalidunderstöd;

b) för den, som enligt a) är berättigad till utjämningspension, ytterligare

ett belopp, motsvarande en tredjedel av honom tillkommande folkpension.

Vid utjämningspensionens eller utjämningsunderstödets bestämmande må

det belopp som framkommer vid tillämpning av vad i första stycket under

a) är stadgat höjas eller sänkas så, att pensionen eller understödet kan utbetalas

månadsvis jämnt i femtiotal ören.

3 §•

Utjämningspension och utjämningsunderstöd utgå endast efter särskild

ansökning. Beträffande sådan ansökning och behandlingen därav skall

gälla vad i lagen om folkpensionering är stadgat om ansökning avseende

tilläggspension.

Ansökning örn tilläggspension eller invalidunderstöd skall, därest ansökningen

på grund av storleken av sökandens årsinkomst ej kan beviljas, i

stället anses avse utjämningspension eller utjämningsunderstöd.

4 §.

Utjämningspension och utjämningsunderstöd utbetalas å den tid och i den

ordning Konungen bestämmer.

5 §•

Till kostnaderna för den del av utjämningspension, som i 2 § första

stycket under a) avses, ävensom för utjämningsunderstöd bidraga kommuner

enligt de grunder, som i 13 § lagen örn folkpensionering stadgas örn

kommuns bidrag till tilläggspension.

Återstående kostnad för utjämningspension och utjämningsunderstöd bestrides

av staten.

6 §•

Inträffar ändring i de förhållanden som enligt vad som stadgas i 2 §

första stycket under a) äro avgörande för om utjämningspension eller utjämningsunderstöd

skall beräknas med utgångspunkt från beloppet 170 eller

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 3.

15

120 kronor, må pensionen eller understödet i enlighet därmed ökas eller

minskas. Dylik jämkning må verkställas av pensionsstyrelsen även utan

ansökning eller föregående prövning av pensionsnämnd.

I övrigt skola, där ej annat följer av vad ovan i denna lag sägs, bestämmelserna

i lagen om folkpensionering, med undantag av 11 § första stycket

samma lag, i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet beträffande utjämningspension

och utjämningsunderstöd; dock äger Konungen uppdraga åt

pensionsstyrelsen att meddela de närmare föreskrifter som, utöver vad

denna lag innehåller, finnas erforderliga för lagens tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1945.

3) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 1 december 1944 (nr 751) om

provisoriska förstärkningar av tilläggspensioner och invalidunderstöd.

Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 1 december 1944 örn provisoriska

förstärkningar av tilläggspensioner och invalidunderstöd skall erhålla följande

ändrade lydelse.

1 §•

Till den, vilken åtnjuter folkpension, vari ingår tilläggspension, eller invalidunderstöd,

skola såsom provisoriska förstärkningar av tilläggspensionen

eller understödet för varje budgetår utgå

a) ett belopp, utgörande för ogift person ävensom för den, vars make

fyllt 60 år och ej för egen del åtnjuter tilläggspension, invalidunderstöd,

utjämningspension eller utjämningsunderstöd, 100 kronor samt för annan

pensions- eller understödstagare 50 kronor;

b) ett belopp motsvarande folkpensionens eller invalidunderstödets belopp

för en månad.

Denna lag träder i kraft den 1 • juli 1945.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 Sammansatt stats- och amira lagutskotts utlåtande nr 3.

4) Förslag

till

Förordning

örn dyrtidstillägg under budgetåret 1945/46 å blindhetsersättningar.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Den som åtnjuter blindhetsersättning skall under budgetåret 1945/46 av

statsmedel erhålla dyrtidstillägg därå med 208 kronor för år räknat.

Dyrtidstillägg utbetalas å den tid och i den ordning Konungen bestämmer.

Om tillägg, som skall utbetalas kvartalsvis, förfaller till betalning tidigare

än under kalenderkvartalets sista månad, utgår tillägget med oförändrat belopp,

även om blindhetsersättningen upphör att utgå efter den månad, under

vilken förfallotiden inträffar. Dyrtidstillägg utgår icke, där blindhetsersättning

upphört att utgå, när dyrtidstillägget eljest skulle hava förfallit till

betalning.

2 §•

Bestämmelserna i förordningen örn blindhetsersättning skola, där ej annat

följer av 1 §, i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet beträffande dyrtidstillägg;

dock äger Konungen uppdraga åt pensionsstyrelsen att meddela

de närmare föreskrifter som, utöver vad denna förordning innehåller, finnas

erforderliga för förordningens tillämpning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1945.

I anledning av propositionen nr 151 lia inom riksdagen väckts två motioner,

nr 362 i första kammaren av herr Persson, Ivar, m. fl. och nr 500 i

andra kammaren av herr Senander m. fl.

I motionen I: 362 har yrkats, »dels att riksdagen vid antagande av lag om

dyrtidstillägg under budgetåret 1945/46 å folkpensioner, invalidunderstöd

och barnbidrag för sin del måtte besluta, att den, som åtnjuter folkpension,

vari ingår tilläggspension eller invalidunderstöd eller barnbidrag, skall erhålla

dyrtidstillägg därå för perioden oktober—november 1945 med hälften

av folkpensionens, invalidunderstödets eller barnbidragets belopp för perioden,

för december 1945 med folkpensionens, invalidunderstödets eller barnbidragets

belopp för månaden samt för vart och ett av tredje kvartalet 1945,

första kvartalet 1946 och andra kvartalet 1946 med följande belopp, nämligen

i fråga örn folkpension eller invalidunderstöd 35 kronor, beträffande

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stais- och andra lagutskotts utlåtande nr 3.

17

barnbidrag för ett barn 25 kronor, för två barn 44 kronor, för tre barn

62 kronor och 50 öre samt för varje barn däröver ytterligare 12 kronor och

50 öre, samt att författningen i enlighet härmed måtte erhålla följande

lydelse:

Förslag

till

Lag

örn dyrtidstillägg under budgetåret 1945/46 å folkpensioner, invalidunderstöd

och barnbidrag.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Den, som åtnjuter folkpension, vari ingå tilläggspension, eller invalidunderstöd

eller barnbidrag, skall erhålla dyrtidstillägg därå för perioden

oktober—november 1945 med hälften av folkpensionens, invalidunderstödets

eller barnbidragets belopp för perioden, för december 1945 med folkpensionens,

invalidunderstödets eller barnbidragets belopp för månaden, samt för

vart och ett av tredje kvartalet 1945, första kvartalet 1946 och andra kvartalet

1946 med följande belopp, nämligen

i fråga om folkpension eller invalidunderstöd.......... 35 kronor

beträffande barnbidrag för ett barn .................. 25 »

» » » två » 44 »

» » » tre » 62 »

» » » varje barn därutöver ytterligare

.................... 12 »

50 öre

50 »

Där sålunda för tredje kvartalet 1945 eller första kvartalet 1946 eller

andra kvartalet 1946 bestämt belopp understiger en tredjedel av folkpensionens,

invalidunderstödets eller barnbidragets belopp för kvartalet, skall

dock dyrtidstillägg för kvartalet utgå med en tredjedel av kvartalsbeloppet.

Dyrtidstillägg å barnbidrag utgår å det barnbidragsbelopp, som belöper å

barnet, innan avdrag för inkomst jämlikt 6 § 2 mom. andra stycket lagen

örn barnbidrag verkställes.

Dyrtidstillägg utbetalas å den tid och i den ordning Konungen bestämmer.

När tillägg förfaller till betalning en gång varje tilläggsperiod och förfallotiden

inträffar tidigare än under periodens sista månad, utgår tillägget med

oförändrat belopp, även örn tilläggspensionen, invalidunderslödet eller barnbidraget

minskas eller upphör att utgå efter den månad, under vilken förfallotiden

inträffar. Där tillägg förfaller till betalning flera gånger under

samma tilläggsperiod, må tillägget höjas så, att detsamma varje gång kan

utbetalas jämnt i tiotal ören. Dyrtidstillägg utgår icke, där tilläggspension,

invalidunderstöd eller barnbidrag upphört att utgå, när dyrtidstillägg eljest

skulle hava förfallit till betalning.

2 §•

Till kostnaderna för i denna lag avsedda dyrtidstillägg bidraga

kommuner med belopp motsvarande för ort tillhörande ortsgrupp 1

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. 2 aud. Nr 1—3. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 3.

25,8 procent, för ort tillhörande ortsgrupp 2 21,4 procent och för ort tillhörande

ortsgrupp 3 21 procent av deras andelar i kostnaderna för under

vartdera av åren 1945 och 1946 utanordnade tilläggspensioner, invalidunderstöd

och barnbidrag samt

landsting med belopp motsvarande 22,8 procent av deras andelar i kostnaderna

för under vartdera av åren 1945 och 1946 utanordnade tilläggspensioner

och invalidunderstöd.

Återstående kostnad bestrides av staten.

3§-

Bestämmelserna i lagarna örn folkpensionering och örn barnbidrag skola,

där ej annat följer av 1 och 2 §§, i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet

beträffande dyrtidstillägg som avses i denna lag, dock äger Konungen

uppdraga åt pensionsstyrelsen eller med avseende å fall, som beröra även

postverket, åt pensionsstyrelsen och generalpoststyrelsen gemensamt att

meddela de närmare föreskrifter som, utöver vad denna lag innehåller, finnas

erforderliga för lagens tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1945.

dels att riksdagen i övrigt måtte bifalla vad Kungl. Majit föreslagit i proposition

nr 151.»

Motionen II: 500 utmynnar i ett yrkande, »att riksdagen, under förklaring

att Kungl. Majlis proposition nr 151 icke kunnat bifallas oförändrad, måtte

antaga nedanstående ändrade förslag till lag om dyrtidstillägg under budgetåret

1945/46 å folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag samt förordning

örn dyrtidstillägg under budgetåret 1945/46 å blindhetsersättningar:

Förslag

till lag om dyrtidstillägg under budgetåret 1945/46 å folkpensioner, invalidunderstöd

och barnbidrag.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Den som åtnjuter folkpension, vari ingår tilläggspension, eller invalidunderstöd

eller barnbidrag skall erhålla dyrtidstillägg därå för var och en

av perioderna september—oktober 1945, november—december 1945, januari

—februari 1946 och mars—april 1946 med belopp, motsvarande hälften av

folkpensionens, invalidunderstödets eller barnbidragets belopp för respektive

period samt för var och en av perioderna juli—augusti 1945 och maj—

juni 1946 med följande belopp, nämligen

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 3.

19

i fråga om folkpension eller invalidunderstöd .... 35 kronor

beträffande barnbidrag för ett barn ............ 25 »

» » » två > 44 »

» » »tre » 62 »

samt » » » varje barn däröver ytterligare

............ 12 »

50 öre

50 »

Där sålunda för perioderna juli—augusti 1945 och maj—juni 1946 bestämt

belopp understiger hälften av folkpensionens, invalidunderstödets eller

barnbidragets belopp för perioden, skall dock dyrtidstillägg för perioden

utgå med hälften av ifrågavarande belopp. Dyrtidstillägg å barnbidrag utgår

å det bidragsbelopp, som belöper å barnet, innan avdrag för inkomst jämlikt

6 § 2 mom. andra stycket lagen om barnbidrag verkställts.

Dyrtidstillägg utbetalas---förfallit till betalning.

2 §•

Till kostnaderna---bestrides av staten.

3§-

Bestämmelserna i lagarna---- lagens tillämpning.

• m

Denna lag---den 1 juli 1945.

Förslag

till förordning om dyrtidstillägg under budgetåret 1945/46 å blindhetsersättningar.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Den som åtnjuter blindhetsersättning skall under budgetåret 1945/46 av

statsmedel erhålla dyrtidstillägg därå med 250 kronor för år räknat.

Dyrtidstillägg utbetalas — — — förfallit till betalning.

2 §•

Bestämmelserna i förordningen---förordningens tillämpning.

Denna förordning---den 1 juli 1945.»

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 3.

Propositionen nr 151, såvitt angår de framlagda författningsförslagen,

ävensom de i ämnet väckta motionerna ha hänvisats till lagutskott och tilldelats

andra lagutskottet. I övrigt har propositionen hänvisats till statsutskottet.

Enligt överenskommelse mellan statsutskottet och andra lagutskottet

ha propositionen och motionerna samt ovannämnda punkter i statsverkspropositionen

hänskjutits till behandling av sammansatt stats- och andra

lagutskott.

Beträffande de skäl, som utöver vad nedan angives anförts till stöd för de

genom propositionen nr 151 framlagda förslagen och ovannämnda, i statsverkspropositionen

gjorda anslagsäskanden, ävensom i fråga örn de skäl

motionärerna andragit till stöd för sina yrkanden får utskottet hänvisa till

propositionerna och motionerna.

I propositionen nr 151 lämnas till en början (s. 7—13) en redogörelse för

de grundläggande bestämmelserna angående folkpensioner och invalidunderstöd,

för dyrtidstilläggen å dessa förmåner samt å barnbidrag och blindhetsersättningar

ävensom för de provisoriska förstärkningarna av tilläggspensioner

och invalidunderstöd. Härefter upptages till behandling frågan örn

införande av s. k. utjämningspensioner och utjämningsunderstöd.

Vid tillkomsten av lagen om provisoriska förstärkningar av tilläggspensioner

och invalidunderstöd framhölls, att de fixa tillägg som förstärkningarna

utgjorde ävensom de fasta dyrtidstilläggen vore behäftade med

den olägenheten att en person, vars egna inkomster medgåve utgivandet av

en obetydlig tilläggspension, tack vare tilläggen komme upp i högre sammanlagd

inkomst än en person, vars egna inkomster något överstege inkomstgränsen

för rätt till tilläggspension. Även procentuella tillägg vore i

någon mån behäftade med nämnda olägenhet, därest tilläggen, såsom fallet

vore i fråga örn dyrtidstilläggen, beräknades jämväl å grund- eller avgiftspensionerna.

Redan före riksdagsbehandlingen av förslaget till nämnda lag

hade Kungl. Majit genom skrivelse den 27 oktober 1944 uppdragit åt socialvårdskommittén

att verkställa utredning rörande möjligheterna att komplettera

förslaget med bestämmelser, varigenom olägenheterna av denna s. k.

diskontinuitet skulle kunna undanröjas. Till fullgörande av nämnda uppdrag

har socialvårdskommittén med skrivelse den 21 december 1944 avlämnat

ett av kommittén uppgjort utkast till lag örn provisoriska utjämningspensioner

och utjämningsunderstöd.

Socialvårdskommittén framhåller till en början att en svårighet, som i

förevarande avseende omedelbart visade sig, läge därutinnan att den s. k.

diskontinuitetens storlek vöre helt beroende av storleken av de tilläggsförmåner

(dyrtidstillägg och provisoriska förstärkningar), som utgåves. Varje

ändring av dessa förmåners storlek och utformning kunde därför leda till

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 3.

21

att vidtagna åtgärder för diskontinuitetens eliminerande icke längre bleve

lämpliga. Den enda åtgärd, som kunde leda till fullt tillfredsställande resultat

i förevarande avseende, vore därför en omarbetning av folkpensioneringslagen

på sådant sätt, att tillägg utöver de av lagen förutsedda ej bleve

erforderliga. En sådan omarbetning kunde uppenbarligen icke verkställas

såsom ett provisorium. Kommittén måste därför nu utgå ifrån att tilläggen

till folkpensionerna (dyrtidstillägg och provisoriska förstärkningar) tills

vidare bibehölles i nuvarande form.

Socialvårdskommittén fortsätter:

»Den diskontinuitet, varom fråga är, beror av tre olika faktorer, nämligen

de »fixa» dyrtidstilläggen, den »fixa» provisoriska pensionsförbättringen

samt den omständigheten, att de procentuella dyrtidstilläggen och den procentuella

provisoriska förstärkningen även beräknas å de grund- och avgiftspensioner,

som utgå tillsammans med tilläggspension.

Den sistnämnda omständigheten medför, då de procentuella månadstillläggen

såsom för närvarande äro fyra, att grund- och avgiftspensionerna

förhöjas med en tredjedel för dem, som åtnjuta tilläggspension, men ej för

övriga pensionärer. Härigenom kan tydligen uppkomma en diskontinuitet,

som uppgår till en tredjedel av grund- eller avgiftspensionens belopp. För

de tilläggspensionärer, som åtnjuta grundpension, uppgår denna pension för

närvarande till i genomsnitt omkring 75 kronor och för det flertal pensionärer,

som åtnjuta avgiftspension, till i genomsnitt omkring 15 kronor. De

fall, då en tilläggspensionärs sammanlagda inkomster på grund av ifrågavarande

omständighet komma att överstiga en annan pensionärs med belopp

överstigande 30 kronor örn året, torde vara synnerligen fåtaliga.

De övriga båda omständigheter, som medföra uppkomsten av diskontinuitet,

äro däremot av större betydelse. De två fixa dyrtidstillägg, som nu

utgå, kunna medföra en inkomstskillnad till nackdel för dem, som icke ha

tilläggspension (invalidunderstöd), om högst 70 kronor under det att den

fixa provisoriska förstärkningen kan medföra en sådan skillnad uppgående

till högst 50 eller 100 kronor. Den maximala inkomstskillnaden på grund

av dessa omständigheter blir alltså 120 kronor för dem, som äga uppbära

50 kronor i form av fix provisorisk förstärkning, och 170 kronor för övriga

tilläggspensionärer.»

Kommittén påpekar i anslutning till det sagda, att om man ville undanröja

diskontinuiteten i fråga örn den sammanlagda inkomsten mellan å ena sidan

dem, som hade tilläggspension, och å andra sidan övriga, som bortsett från

den egna inkomstens storlek uppfyllde villkoren för erhållande av tilläggspension

eller invalidunderstöd, utan att ändra på folkpensioneringslagens

bestämmelser, borde man i första hand tillse att eljest till tilläggspension

eller invalidunderslöd berättigade personer, vilkas årsinkomster med högst

120 resp. 170 kronor överstege den högsta årsinkomst, som medgåve rätt till

tilläggspension eller invalidunderstöd, erhöllc ett sådant belopp all de för
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 3.

sattes i samma ekonomiska läge som de, vilkas årsinkomst uppginge till

just nämnda högsta belopp. Utjämningspension (utjämningsunderstöd)

borde utgå med ett belopp utgörande skillnaden mellan å ena sidan nämnda

belopp om 120 resp. 170 kronor samt å andra sidan det belopp, varmed årsinkomsten

överstege den högsta årsinkomst som medgåve rätt till tilläggspension

(invalidunderstöd).

Kommittén anför vidare:

»En viss diskontinuitet skulle likväl uppkomma beträffande tilläggspensionärerna

på grund av de procentuella dyrtidstilläggens och den procentuella

pensionsförstärkningens beräkning jämväl å grund- och avgiftspension. All

diskontinuitet av denna anledning skulle uppenbarligen kunna elimineras,

därest å alla enbart utgående grund- och avgiftspensioner utginge procentuella

tillägg efter samma grunder, som gälla beträffande övriga pensioner.

En sådan åtgärd skulle innebära, att å dessa pensioner utginge ett tillägg,

som för närvarande skulle utgöra en tredjedel och budgetåret 1945/46 draga

en årskostnad av inemot 5 miljoner kronor. Sagda kostnad, vilken relativt

snabbt skulle stiga, är av den storleksordningen att den väl knappast kan

anses motiverad enbart av önskvärdheten att borttaga en ganska obetydlig

diskontinuitet. Dessutom skulle det bereda stora tekniska svårigheter att

utbetala ett sådant tillägg till omkring 200 000 personer, vilka uppbära sin

pension för olika långa perioder (kvartal, halvår eller helår). Emellertid

kunde denna metod begagnas att helt borttaga diskontinuiteten mellan å ena

sidan dem, som åtnjuta tilläggspension, och å andra sidan dem, som åtnjuta

utjämningspension. Man kunde sålunda stadga att i utjämningspensionen

även skall ingå ett belopp, motsvarande en tredjedel av grund- eller avgiftspensionen.

Den diskontinuitet, som beror på de procentuella tilläggen å

vissa grund- och avgiftspensioner, komme då att inträda först vid de inkomstgränser,

som återfinnas i ovanstående uppställning.»

Kommittén påpekar, att en ytterligare åtgärd erfordrades för att diskontinuitet

ej skulle uppkomma i skarven mellan dem, som åtnjöte tilläggspension

(invalidunderstöd), och dem, som åtnjöte utjämningspension (utjämningsunderstöd).

Nämnda åtgärd vore att ur lagarna om dyrtidstillägg å

folkpensioner och invalidunderstöd samt om provisoriska förstärkningar av

tilläggspensioner och invalidunderstöd borttoges de bestämmelser, som stadgade

att dyrtidstillägg eller förstärkningar icke skulle utgå å pension eller

understöd, som icke uppginge till 12 kronor för år räknat. Å utjämningspensioner

och utjämningsunderstöd skulle givetvis icke utgå vare sig dyrtidstillägg

eller provisoriska förstärkningar.

I fråga örn kostnaderna för utjämningspensionerna och utjämningsunderstöden

anför kommittén bland annat:

»Den del av utjämningspensionen, som motsvarar en tredjedel av grundeller

avgiftspensionen, torde helt böra bestridas av staten och återstående

del fördelas på staten och kommunerna i enlighet med bestämmelserna i

s. 23 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 3.

23

13 § lagen om folkpensionering. Kostnaden för utjämningspensioner och

utjämningsunderstöd är svår att beräkna, men årskostnaden för staten torde

kunna beräknas till omkring 200 000 kronor. Härtill komma kostnadsökningar

på grund av ett bättre utnyttjande av den nuvarande folkpensioneringen,

vilka knappast låta sig till storleken beräkna. Samtliga nu berörda

kostnader torde enligt kommitténs förmenande kunna bestridas från det förslagsanslag,

som i riksstaten upptages till bidrag till folkpensioner och

invalidunderstöd m. m.»

Beträffande frågans bedömande ur administrativ synpunkt framhåller

kommittén, att den föreslagna lagstiftningen icke torde bereda större svårigheter,

om ock någon förstärkning av arbetskraften inom pensionsstyrelsen

kunde bli nödvändig. Utbetalning av utjämningspensionerna ävensom av

dyrtidstillägg och provisoriska förstärkningar till dem, vilkas årliga folkpension

eller invalidunderstöd icke uppginge till 12 kronor per år, förutsattes

skola ske direkt från pensionsstyrelsen över postgiro.

Över socialvårdskommitténs förslag ha, efter remiss, yttranden avgivits

av pensionsstyrelsen, socialstyrelsen, statskontoret, svenska stadsförbundet,

svenska landskommunernas förbund och svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet.

För innehållet i dessa yttranden redogöres å s. 21—23 i

propositionen.

Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, har i propositionen

anfört:

»Vad först beträffar frågan örn bestämmandet av storleken av den dyrtidskompensation,

som för budgetåret 1945/46 skall tillkomma

dem, som åtnjuta folkpension, invalidunderstöd, barnbidrag eller

blindhetsersättning, må erinras om att, då riksdagen hade att taga ställning

till storleken av nämnda dyrtidskompensation för innevarande budgetår,

socialstyrelsens levnadskostnadsindex med 1935 som basår uppgick till 154.

Indextalet per den 1 januari 1945 är likaledes 154. Vid sådant förhållande

torde dyrtidskompensationen böra bibehållas vid oförändrad storlek. Ej heller

i fråga om systemet för bestämmandet av dyrtidstilläggen torde någon

ändring böra ske. Dyrtidstilläggen å folkpensioner, invalidunderstöd och

barnbidrag böra alltså utgå med tre procentuella och två fixa tillägg och å

blindhetsersättningama med 208 kronor, motsvarande i avrundat belopp fem

extra månadsutbetalningar. Av skäl som i det följande komma att närmare

angivas torde, i motsats till vad nu gäller, dyrtidstilläggen under nästkommande

budgetår böra utgå även å folkpension och invalidunderstöd, som understiger

12 kronor örn året. Detsamma bör gälla beträffande barnbidrag.

Viss omläggning torde även böra ske i fråga örn de tekniska utbetalningsanordningarna

på området. Folkpension, vari tilläggspension ingår, samt

invalidunderstöd och barnbidrag synas sålunda hädanefter böra utbetalas

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 3.

månadsvis för aila personer som icke flyttat ur riket. Dyrtids tilläggen torde,

även i vad de avse pension eller understöd, som understiger 12 kronor,

böra utbetalas genom postverkets förmedling. Vidkommande de tider dyrtidstilläggen

skola avse samt tidpunkten för utbetalningen måste givetvis, vad

beträffar dyrtidstillägg å tilläggspensioner och invalidunderstöd, erforderlig

samordning ske med utbetalningen av provisoriska förstärkningar å dylika

pensioner och understöd. Fördelningen under budgetåret 1945/46 av de särskilda

dyrtidstilläggs- och förstärlcningsbeioppen torde, med bibehållande av

de nu gällande utbetalningsterminerna för dyrtidstilläggen, förslagsvis kunna

verkställas enligt följande utbetalningsplan.

Dyrtidstillägg

Provisorisk

förstärkning

Avseende

tiden

Utbetalnings-

månad

fixt

juli—sept.

juli

procentuell

—

sept.

procentuellt

okt.—nov.

nov.

fix

—

dec.

procentuellt

dec.—jan.

jan.

procentuellt

fehr.—mars

mars

fixt

april—juni

maj

Jämväl kommunernas och landstingens bidrag till dyrtidstilläggen böra

bliva oförändrade. Till bestridande av statsverkets kostnader för dyrtidstilläggen

ha tre särskilda anslag äskats i årets statsverksproposition, nämligen

förslagsanslagen till bidrag till dyrtidstillägg å folkpensioner och invalidunderstöd,

till dyrtidstillägg å barnbidrag samt till dyrtidstillägg å ersättning

åt blinda. Till grund för beräkningen av dessa anslag har legat antagandet

att dyrtidskompensationen, såsom jag ock nu förordat, bibehålies

vid oförändrad storlek. Den ökning av kostnaderna som följer av borttagandet

av bestämmelsen, att dyrtidstillägg icke skall utgå å pension,

understöd eller bidrag som understiger 12 kronor om året, torde icke vara

av sådan storleksordning att den behöver föranleda förhöjning av ifrågavarande

anslag.

Jag övergår härefter till frågan örn utjämnande av den diskontinuitet

som uppkommer i totalinkomstens storlek mellan

å ena sidan dem som åtnjuta tilläggspension eller invalidunderstöd och

å andra sidan dem som ha en inkomst av sådan storlek att den nätt och

jämnt utestänger dem från rätt till sådan pension eller sådant understöd.

Socialvårdskommitténs förslag, vilket av de däröver hörda myndigheterna

och sammanslutningarna befunnits i stort sett väl avvägt, synes mig böra

läggas till grund för lagstiftning i ämnet. Understrykas må emellertid härvid,

att den av mig sålunda förordade lagen kommer att direkt ansluta till lagstiftningen

örn dyrtidstillägg och provisoriska förstärkningar; i den mån

s. 25 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 3. 25

nämnda lagstiftning undergår ändring måste även motsvarande jämkningar

vidtagas i utjämningslagen. Påpekas må jämväl att det, även efter genomförandet

av den ifrågasatta lagstiftningen, kommer att förefinnas en, örn ock

tämligen obetydlig, diskontinuitet. En annan olägenhet, som kommer att

kvarstå i fortsättningen, är att, sedan den övre inkomstgränsen för rätt till

tilläggspension passerats, en ökning av den egna inkomsten med ett eller

annat hundratal kronor icke kommer alt medföra någon som helst ökning

av vederbörandes totalinkomst. Nu berörda förhållanden komma självfallet

att uppmärksammas vid den mera genomgripande revision av folkpensioneringen

varom socialvårdskonnnittén har att framlägga förslag.

Vad beträffar den närmare utformningen av den av mig förordade lagstiftningen

synes det av socialvårdskommittén framlagda utkastet till lag om

provisoriska utjämningspensioner och utjämningsunderstöd i stort sett kunna

följas.

Såsom socialvårdskommittén påpekat erfordras vidare — för att diskontinuitet

ej skall uppkomma i skarven mellan dem som åtnjuta tilläggspension

(invalidunderstöd) och dem som skola komma att uppbära utjämningspension

(utjämningsunderstöd) — att ur lagarna örn dyrtidstillägg å folkpensioner,

invalidunderstöd och barnbidrag samt örn provisoriska förstärkningar

av tilläggspensioner och invalidunderstöd borttagas de bestämmelser,

som stadga att dyrtidstillägg och förstärkningar icke skola utgå å pension

eller understöd som icke uppgår till 12 kronor för år räknat. De som

uppbära tilläggspension eller understöd understigande nämnda belopp skulle

nämligen eljest erhålla betydligt lägre totalinkomst än inkomsttagarna å

ömse sidor, vilka komma att åtnjuta, därest deras tilläggspension eller invalidunderstöd

uppgår till 12 kronor eller mera, bl. a. fixa dyrtidstillägg och

provisorisk förstärkning samt, därest deras egen inkomst utesluter dem från

rätt till tilläggspension eller invalidunderstöd, motsvarigheten till de fixa

dyrtidstilläggen och förstärkningen i form av utjämningspension eller utjämningsunderstöd.

I det föregående har jag redan berört frågan om uteslutande

av ifrågavarande bestämmelse ur dyrtidstilläggslagen. Motsvarande

föreskrift i lagen om provisoriska förstärkningar bör upphävas genom ändring

av 1 § i nämnda lag. Samtidigt därmed bör — för att undvika att

nya diskontinuiteter uppkomma i sådana fall, då makars rätt till tilläggspension

är att bedöma enligt olika paragrafer i folkpensioneringslagen (6 och

40 §§) eller då deras årsinkomster fastställts lill olika belopp — jämväl den

ändringen vidtagas i 1 § lagen om provisoriska förstärkningar att den, vars

make åtnjuter utjämningspension eller utjämningsunderstöd, allenast blir

berättigad till det lägre av de i lagen angivna fixa beloppen.

Årskostnaden för staten för utjämningspensioner och utjämningsunderstöd

har av socialvårdskommittén beräknats lill omkring 200 000 kronor.

Nämnda kostnad torde böra gäldas av förslagsanslaget till bidrag lill provi
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 3.

soriska förstärkningar av tilläggspensioner och invalidunderstöd. Härtill

kommer den ökade belastning av berörda anslag som följer av borttagandet

av 12-kronorsgränsen för rätt till förstärkning. Tillräcklig anledning att av

nu nämnda skäl höja berörda anslag utöver vad i årets statsverksproposilion

äskats synes icke föreligga. Ej heller torde den kostnadsökning, som

kan uppstå på grund av ett av den nya lagstiftningen föranlett bättre utnyttjande

av den nuvarande folkpensioneringen, behöva leda till höjning av

förslagsanslaget till bidrag till folkpensioner och invalidunderstöd m. m.

I detta sammanhang anhåller jag även att få beröra uppkommen fråga

om möjlighet för Kungl. Majit att verkställa omflyttning av enstaka

orter inom folkpensionering slagens dyrort sgruppering.

Vid införandet år 1937 av bestämmelser om dyrortsgradering av folkpensionerna

föreskrevs, att den i samband därmed gjorda indelningen i ortsgrupper

skulle gälla för åren 1938—1910. Emellertid har nämnda indelning

sedermera givits förlängd giltighet, senast genom lag den 19 maj 1944

(nr 236), till och med utgången av år 1946.

I det betänkande som låg till grund för 1937 års dyrortsgradering av folkpensionerna

(SOU 1935:62) påpekades, att under loppet av giltighetstiden

för en pensionsgruppering förändring av gällande placering kunde ifrågakomma

vid inkorporeringar och andra förändringar i den administrativa

indelningen. Det har också inträffat, att en kommunal indelningsändring

ansetts böra föranleda uppflyttning i högre ortsgrupp av en av de båda kommuner,

som berördes av indelningsändringen, och Kungl. Majit har i dylikt

fall ansett sig äga befogenhet att meddela beslut härom.

Med den långa giltighetstid som den ursprungligen för allenast tre år avsedda

ortsgrupperingen erhållit framstår emellertid i enstaka fall den för

en viss ort gällande grupperingen såsom uppenbart för låg. Utvecklingen

under krigsåren har som bekant i fråga om vissa samhällen medfört avsevärda

strukturförändringar, vilka starkt påverkat prisutvecklingen. I synnerhet

om redan vid de undersökningar, varpå gällande dyrortsgradering grundades,

för ett samhälle framräknats en dyrhetsindex, som låg allenast obetydligt

under den för placering i högre ortsgrupp såsom skälig ansedda gränsen,

kan orättvisan i gällande gruppering te sig särskilt framträdande. Då

det gäller grupperingen enligt kommunalskattelagen av de skattefria ortsavdragen,

har behovet att provisoriskt vidtaga omflyttningar av enstaka

orter anmälts för riksdagen, som ej framställt någon erinran mot att Kungl.

Majit tillädes befogenhet härutinnan. Av vad i det föregående anförts torde

framgå, att en befogenhet för Kungl. Majit att företaga liknande omflyttningar

i fråga om pensionsgrupperingen är av behovet påkallad, därvid —

med hänsyn till önskvärdheten av en enhetlig bedömning av frågor örn

ändrad dyrortsplacering — gemensam beredning bör äga rum med chefen

för finansdepartementet, på vars föredragning frågor om justeringar i gäl
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr S.

27

lande löne- och skattegrupperingar anmälas. Från några orter ha ock framställningar

om uppflyttning i högre dyrort i pensionshänseende ingivits till

Kungl. Majit. Med anledning härav torde frågan böra anmälas för riksdagen.

Därest denna ej har något att erinra mot att en justering av pensionsgrupperingen

sker enligt anförda bedömningsgrunder, torde jag senare få anmäla

de föreliggande framställningarna för ställningstagande till desamma i sak.

Vid behandling av inkommande ansökningar om ändrad gruppering kan

fråga uppkomma om uppflyttning av viss del av kommun utan att liknande

åtgärd ifrågasättes beträffande den övriga delen av kommunen. Vid fastställandet

av den nu gällande indelningen har av administrativa skäl varje

särskild kommun förklarats skola tillhöra viss ortsgrupp, även om förhållandena

på skilda håll inom densamma varierat. Från denna regel ha dock

gjorts två undantag. Måhända kan det på grund av lokala prisförhållanden

befinnas ur rättvisesynpunkt nödvändigt att i ytterligare något fall frångå

den administrativa kommunindelningen vid ortsgrupperingen. Såvitt möjligt

böra dock dylika uppflyttningar av kommundelar begränsas att avse

områden av municipalsamhälles karaktär.»

För innevarande budgetår har anvisats, till Bidrag till dyrtidstillägg å folkpensioner

och invalidunderstöd ett förslagsanslag å 61 400 000 kronor, till

Dyrtidstillägg å barnbidrag ett förslagsanslag å 4 300 000 kronor samt till

Dyrtidstillägg å ersättning åt blinda ett förslagsanslag å 670 000 kronor.

Utskottet har inhämtat, att socialstyrelsens levnadskostnadsindex med

1935 såsom basår per den 1 april 1945 utgör 155.

Det genom propositionen nr 151 framlagda förslaget till lag om dyrtids- Utskottet.

tillägg under budgetåret 1945/46 å folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag

innebär, att sådant tillägg —- i likhet med vad som gällt för budgetåren

1943/44 och 1944/45 — skall utgå med tre procentuella och två fasta

belopp. Föredragande departementschefen har anfört, att socialstyrelsens

Ievnadskostnadsindex med 1935 såsom basår uppgick till 154 vid den tid,

då riksdagen år 1944 hade att taga ställning till storleken av förevarande

dyrlidskompensation, samt att indextalet per den 1 januari 1945 likaledes

var 154.

I motionen 11:500 hemställes, att ytterligare ett procentuellt tillägg av

samma storlek som de genom propositionen föreslagna måtte utgå utöver

den däri föreslagna dyrtidskompensationen. Motionen I: 362 utmynnar i ett

yrkande, att ett av de föreslagna procentuella tilläggen skall utbytas mot

ett fast belopp.

Socialstyrelsens per den 1 april 1945 beräknade allmänna levnadskostnadsindex

med 1935 som basår utgör 155. Då sålunda endast en mindre ändring

av index ägt rum sedan 1944 års lag om dyrtidstillägg å förevarande för
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 3.

måner antogs, synes någon förändring av kompensationens storlek för budgetåret

1945/46 icke böra äga rum. Ej heller torde anledning finnas att i övrigt

frångå det system för kompensationens utgående som gällt under budgetåren

1943/44 och 1944/45.

Såsom dyrtidstillägg å blindhetsersättningar för budgetåret 1945/46 föreslås

i propositionen nr 151 ett belopp av samma storlek som för innevarande

och närmast föregående budgetår eller 208 kronor. I motionen 11:500 har

hemställts, att beloppet höjes till 250 kronor. Av förut anförda skäl synes

dock icke heller någon ändring av dyrtidskompensationen å blindhetsersättning

böra genomföras. Utskottet vill i detta sammanhang erinra, att utskottet

denna dag tillstyrkt Kungl. Majlis proposition nr 293, vari föreslås,

att den som åtnjuter blindhetsersättning skall såsom provisorisk förstärkning

därå erhålla ett belopp av 108 kronor om året.

Det framlagda förslaget till lag om provisoriska utjämningspensioner och

utjämningsunderstöd synes utskottet väl ägnat att i möjligaste mån eliminera

den av 1944 års riksdag vid antagandet av lagen om provisoriska förstärkningar

av tilläggspensioner och invalidunderstöd påtalade olägenheten,

att en person, vars egna inkomster medgiva utgivandet av en obetydlig tillläggspension,

genom det fasta förstärkningsbeloppet och de fixa dyrtidstilläggen

kommer upp i högre sammanlagd inkomst än en person, vars egna

inkomster något överstiga inkomstgränsen för rätt till tilläggspension.

Utskottet har intet att erinra mot att Kungl. Maj:t såsom i propositionen

nr 151 föreslagits vidtager justering av ortsgrupperingen jämlikt folkpensioneringslagen

enligt i propositionen anförda bedömningsgrunder.

I övrigt föranleda de genom nämnda proposition framlagda förslagen

ävensom de i statsverkspropositionen gjorda anslagsäskanden som äro föremål

för utskottets behandling ingen erinran från utskottets sida.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte antaga förslaget till lag om dyrtidstillägg

under budgetåret 1945/46 å folkpensioner, invalidunderstöd

och barnbidrag;

B. att riksdagen måtte antaga förslaget till lag om provisoriska

utjämningspensioner och utjämningsunderstöd;

C. att riksdagen måtte antaga förslaget till lag angående

ändrad lydelse av 1 § lagen den 1 december 1944 (nr 751)

örn provisoriska förstärkningar av tilläggspensioner och invali

dunderstöd;

D. att riksdagen måtte antaga förslaget till förordning om

dyrtidstillägg under budgetåret 1945/46 å blindhetsersättningar;
E.

att riksdagen måtte för budgetåret 1945/46 såsom förslagsanslag

anvisa

s. 29 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 3.

29

a) till Bidrag till dyrtidstillägg å folkpensioner och invalidunderstöd

61 400 000 kronor,

b) till Dyrtidstillägg å barnbidrag 4 000 000 kronor,

c) till Dyrtidstillägg å ersättning åt blinda 670 000 kronor;

F. att riksdagen måtte medgiva att det för budgetåret

1945/46 anvisade förslagsanslaget till Bidrag till provisoriska

förstärkningar av tilläggspensioner och invalidunderstöd må

få tagas i anspråk för bestridande av statens kostnader under

samma budgetår för utjämningspensioner och utjämningsunderstöd;

samt

G. att motionerna I: 362 och II: 500 måtte anses besvarade

genom vad utskottet under A. och D. anfört.

Stockholm den 25 maj 1945.

På sammansatt stats- och andra lagutskotts vägnar:

DAVID NORMAN.

Närvarande: se under utlåtandet nr 1.

Reservation

av herrar Pettersson i Dahl och Hallagård, vilka inom utskottet yrkat bifall

till motionen 1: 362.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.