Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar närande egentliga statsutgifter för budgetåret 1945146 under tionde huvudtiteln, avseende anslagen inom handelsdepartementets verb samhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1945-03-09 · 63 sidor, varav 61 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 61 av 63 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:10, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar närande egentliga statsutgifter för budgetåret 1945146 under tionde huvudtiteln, avseende anslagen inom handelsdepartementets verb samhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

i

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 9 mars 1945 kl. 3 cm.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar närande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1945146 under tionde huvudtiteln,

avseende anslagen inom handelsdepartementets verb

samhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

(lia avd.)

Handelsdepartementet.

l:o) Handelsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.

Majit under tionde huvudtiteln (punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 4 januari 1945) föreslagit riksdagen

att

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för handelsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 215 400 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 211 000

kronor.

Den föreslagna anslagshöjningen är föranledd av behovet av nyrekrytering

av amanuenspersonal.

Den verkställda beräkningen av förevarande anslag har icke givit utskottet

anledning till erinran, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) tastställa följande avlöningsstat för handelsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen ...... kronor 24 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

............................ » 126 900

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 43 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 21 500

Summa förslagsanslag kronor 215 400;

b) till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 215 400 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 10. I

U tskoUtt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande nr 10.

2:o) Handelsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj ris

förslag (punkt 2, s. 2) och under erinran, att samma anslagsbelopp anvisats

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Handelsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 25 000

kronor.

3:o) Handelsdepartementet: Utövande av statskontroll å krigsinaterieltillverkningen.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 2

och 3), vilket i förhållande till det för löpande budgetår anvisade anslaget innebär

oförändrat belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Handelsdepartementet: Utövande av

statskontroll å krigsmaterieltillverkningen för budgetåret

1945/46 anvisa ett anslag av 15 000 kronor.

Kommerskollegium med underlydande myndigheter

och kårer.

4:o) Kommerskollegium: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 4, s. 3—12) att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

kommerskollegium;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för kommerskollegium,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 871 700 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av fru Gårda Svenson m.

fl. (1:73) och den andra inom andra kammaren av fru Ruth Gustafson m. fl.

(II: 128), vari hemställts,

a) att statens instruktör i hemslöjd måtte erhålla ställning såsom extra

ordinarie befattningshavare i kommerskollegium i 24 lönegraden;

b) att i anledning härav den under kommerskollegii avlöningsstat upptagna

anslagsposten till Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal och den

under kommerskollegii omkostnadsanslag upptagna anslagsposten till Reseersättningar

uppföras med 284 000 kronor respektive 16 000 kronor, varvid

de båda anslagen till Instruktör i hemslöjd: Avlöning och till Instruktör i

hemslöjd: Omkostnader bortfalla.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen II: 128.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

3

Med avseende å anslagsposten till ordinarie tjänstemän föreslås indragning

av en för närvarande vakant expeditionsvaktsbefattning i lönegrad A 5. Med

hänsyn till att proportionen mellan de ordinarie och de extra ordinarie biträdestjänsterna

hos kollegium äro synnerligen otillfredsställande föreslår departementschefen,

att två kanslibiträdesbefattningar i lönegrad Eo 7 och två

kontorsbiträdesbefattningar i lönegraden Eo 4 överföras till ordinarie stat i

lönegraderna A 7 respektive A 4.

I fråga örn anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, föreslås att posten minskas med det för en ingenjör å kollegii

elektriska byrå avsedda arvodet å 9 000 kronor samt att i stället för denna

arvodesbefattning å nämnda byrå inrättas en förste byråingenjörsbefattning

i lönegraden Eo 24.

Vidkommande anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

har kommerskollegium anfört bland annat följande.

I skrivelse till kollegium har instruktören i hemslöjd fru Mattis Hörlén

under åberopande bland annat, att motsvarande befattningar inom vissa andra

områden inordnats i löneplan enligt civila avlöningsreglementet, hemställt,

att befattningen såsom instruktör i hemslöjd måtte upptagas i personalförteckningen

för kollegium i lönegraden A 24 samt att hon själv, då hon på

grund av åldersskäl icke ansett sig kunna ifrågakomma till erhållande av

ordinarie befattning, måtte med bibehållande av nuvarande tjänstgöringsförhållanden

förordnas till extra ordinarie tjänsteman i lönegraden Eo 24.

Sedan budgetåret 1935/36 ha särskilda anslag till avlöning samt till reseersättningar

respektive från och med budgetåret 1943/44 till omkostnader

till instruktör i hemslöjd varit upptagna å riksstaten. Avlöningen till instruktören,

som utgått i form av arvode, har från och med budgetåret 1942/43

utgjort 6 700 kronor för år. Fru Hörlén har varit förordnad å befattningen

sedan början av år 1937.

En naturlig anordning kunde synas vara, att befattningen inordnades som

en ordinarie tjänst under kollegium i dess egenskap av chefsmyndighet för

instruktören. Erinras må, att å lantbruksstyrelsen stat upptagits vissa konsulentbefattningar,

med vilka hemslöjdsinstruktören tidigare varit likställd.

Dessa konsulentbefattningar ha placerats i lönegraden A 24 eller högre lönegrad.

Även för hemslöjdsinstruktören kunde en löneställning i lönegraden

A 24 enligt kollegii mening vara väl motiverad.

I avvaktan på den omorganisation av såväl den centrala sorn den lokala

inspektions- och konsulentverksamheten, vilken särskilt med tanke på den

manliga hemslöjden alltmer framstår som behövlig, vill kollegium inskränka

sig till att föreslå, att instruktören i hemslöjd inordnas i kollegii stat som

extra ordinarie befattningshavare i lönegraden Eo 22. Med tanke på en blivande

nyrekrytering torde befattningens placering i en lägre lönegrad ei vara

tillrådlig.

Statskontoret ävensom allmänna lönenämnden hava avstyrkt kommerskollegii

ifrågavarande förslag. En reservant inom allmänna lönenämnden bär

ansett, att befattningen såsom hemslöjdsinstruktör bör placeras i lönegraden

Eo 24.

Departementschefen har ansett sig för närvarande icke böra tillstyrka kollegii

ifrågavarande förslag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 10.

tits kottet.

Med avseende å sistberörda anslagspost föreslår departementschefen, att en

teknisk amanuensbefattning i lönegraden Eo 18 å kollega fartygsinspektionsbyrå

ombildas till assistentbefattning i lönegrad Eo 20 ävensom att å denna

byrå inrättas ytterligare en dylik befattning i sistnämnda lönegrad. Förslaget

innebär vidare, att arbetskrafterna å kollega bergsbyrå förstärkas med

ett extra kvinnligt biträde, varjämte ett belopp av 3 500 kronor beiäknas för

löneklassuppflyttningar.

De av Kungl. Maj:t föreslagna förändringarna i personalförteckningen tor

kommerskollegium samt den verkställda beräkningen av kollega avlöningsanslag

hava icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande. Kungl. Maj:ts

förslag tillstyrkes alltså av utskottet.

Vad beträffar de under förevarande punkt väckta motionerna vill utskottet

framhålla följande.

Att hemslöjden ur såväl ekonomisk som social och kulturell synpunkt har

en stor uppgift att fylla i samhället har sedan länge vitsordats. Statens stöd

åt denna verksamhet är också av gammalt datum. Sålunda må erinras, att

redan så tidigt som vid 1872 års riksdag medel beviljades till »en kringresande

undervisare i husslöjd», från vilken befattning den nuvarande mstruktörstjänsten

härleder sig.

Hemslöjdens betydelse har sedermera såsom i motionerna framhållits understrukits

av bland andra 1912 års hemslöjdskommitté, i sociala jordutredningens

förslag av år 1935 och i 1942 års betänkande om hushållningssällskapens

omorganisation.

Hemslöjdens målsman inom statsförvaltningen - instruktören i hemslöjd

— tillhör ännu kategorien arvodesanställda och uppbär ett ärligt arvode av

6 700 kronor, varå rörliga förmåner icke utgå. Det må erinras, att instruktörens

verksamhet sträcker sig ej endast till landets hemslöjdsföreningar utan

även till hembygds-, husmoders- och ungdomsorganisationer, skolor samt

privat näringsutövning. I instruktörens arbete ingar också en omfattande

föredragsverksamhet. En förstärkning av den centrala administrativa organisationen

på detta område synes med hänsyn till mångfalden av salun a

förekommande arbetsuppgifter icke vara opåkallad.

Det må med avseende å hemslöjdsinstruktörens lonetekmska stallning sorn

jämförelse framhållas, att de med nämnda befattning likställda konsulen - befattningarna inom jordbruket äro placerade i lönegraden A -4 ävensom

att ett flertal likartade inspektörs- och konsulentbefattmngar inom soem - styrelsen, medicinalstyrelsen och skolöverstyrelsen aro uppförda a extra o

dl Med hänsyn till vad sålunda anförts och till arten och omfattningfen av de

med befattningen såsom hemslöjdsinstruktör förenade goromalen synas utskottet

goda skäl tala för att den nuvarande arvodesanstallnmgen utbytes mot

en befattning inordnad å löneplan. Såsom emellertid statskontoret i ärende

framhållit föreligga för närvarande förslag örn en effektivare organisation

av inspektions- och konsulentverksamheten, beträffande vilka förslag en nar
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

5

mare undersökning lärer vara att förvänta. I avvaktan härpå och då utskottet

i avsaknad av närmare utredning icke anser sig kunna bedöma vilka

konsekvenser ett bifall till motionärernas förslag skulle få med avseende å

övrig inom statsförvaltningen arvodesanställd personal finner utskottet en

ändring av instruktörens lönetekniska ställning icke nu lämpligen böra ifrågakomma.

Utskottet förutsätter emellertid, att frågan härom kommer att bliva

föremål för Kungl. Maj:ts prövning, senast i samband med inträffande vakans

å tjänsten. Därjämte anser utskottet, att undersökning bör ske rörande

möjligheterna att vid den nuvarande tjänstinnehavarens avgång från tjänsten

i någon form bereda henne pension, som på ett tillfredsställande sätt kan

anses svara mot hennes gagneliga och maktpåliggande arbete.

örn utskottet alltså finner sig icke böra tillstyrka motionärernas förslag,

anser utskottet det likväl med hänsyn till hemslöjdens alltmer ökade betydelse

och omfattning samt hemslöjdsinstruktörens till följd därav betydligt vidgade

och mera krävande arbetsuppgifter både sakligt och ur rättvisesynpunkt

befogat, att åtgärder redan nu vidtagas för att instruktören i fråga erhåller

en genom arvodesförhöjning förbättrad löneställning. Utskottet har därför

vid övervägande av denna fråga för sin del ansett, att arvodet skäligen bör

höjas från nu utgående 6 700 kronor till 8 000 kronor för år. Härom kommer

utskottet att göra hemställan under punkten 18 i detta utlåtande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

a) godkänna följande personalförteckning för kommerskollegium:
-

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör .............................. C 12

7 byråchefer ................................. A 30

1 navigationsskoleinspektör...................... A 29

1 skeppsmätningsöverkontrollör och överinspektör A 29

1 byrådirektör ................................ A 28

1 byrådirektör ................................ A 26

1 sjöteknisk konsulent .......................... A 26

3 förste aktuarier .............................. A 24

3 förste byråingenjörer.......................... A 24

1 förste byråinspeklör .......................... A 24

6 förste byråsekreterare......................... A 24

1 redaktör .................................... A 24

1 byråinspektör ............................... A 22

2 aktuarier .................................... A 21

2 byråsekreterare .............................. A 21

1 revisor och bokhållare ........................ A 21

1 registrator .................................. A 14

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Befattning

3 kansliskrivare .......

1 kontorist ...........

1 förste expeditionsvakt

10 kanslibiträden.......

4 expeditionsvakter

20 kontorsbiträden .....

2 skrivbiträden .......

Lönegrad

. A 11

. A 9

. A 7

. A 7

. A 5

. A 4

. A 2

Tjänstemän å övergångsstat.

1 kamrerare ................................

1 teknisk konsulent ..........................

1 kansliskrivare ..............................

A 24

A 24

A 11

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än den 20: e.

1 förste byråingenjör .......................... Eo 24

1 förste byråsekreterare........................ Eo 24

2 aktuarier .................................. Eo 21

2 byråsekreterare ............................ Eo 21;

Anm. 1. Den å ordinarie stat upptagna befattningen såsom revisor och

bokhållare skall hållas obesatt, så länge den å övergångsstatjuppförde kamreraren

kvarstår i tjänst. “■

Amu. 2. En av de å ordinarie stat upptagna kontorsbiträdesbefattningarna

skall hållas obesatt, så länge den å övergångsstat uppförda kansliskrivaren

kvarstår i tjänst.

b) godkänna följande avlöningsstat för kommerskolle
-

gium, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

.......................... kronor 490 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj:t ............ » 5 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

............................ * 276 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ......... ■. •_» _100 000

Summa förslagsanslag kronor 871 700;

c) till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret 1945/

46 anvisa ett förslagsanslag av 871 700 kronor;

II. att motionerna I: 73 och II: 128, i vad de avse förevarande

anslag, icke må vinna riksdagens bifall.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

7

5:o) Kommerskollegium: Omkostnader. I överensstämmelse med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 5, s. 12—14), vilket i förhållande till det för löpande

budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med 9 000 kronor, varav

2 000 kronor avse sjukvård m. m., 2 000 kronor reseersättningar och 5 000

kronor expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommerskollegium: Omkostnader för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 170 000 kronor.

6:o) Kommerskollegium: Särskilda kostnader för handläggning av vissa

låneärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, s. 14) och

under erinran, att samma anslagsbelopp anvisats för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommerskollegium: Särskilda kostnader

för handläggning av vissa låneärenden för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 35 000 kronor.

7:o) Bergsstaten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 7, s. 14—19) att

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för bergsstaten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Bergsstaten: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett

förslagsanslag av 90 300 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 89 900 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän föreslås minskad

med 1 400 kronor beroende på förväntad avgång av bergmästaren i västra

distriktet, vilken åtnjuter avlöning enligt högsta löneklassen inom vederbörande

lönegrad. Med hänsyn till behovet av ökade arbetskrafter för biträde

med gruvkartorna har anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal

anseus böra höjas med 2 000 kronor. Anslagsposten till rörligt tillägg föreslås

sänkt med 200 kronor.

Departementschefen har anfört, bland annat, följande.

I 1885 års statsverksproposition (VI H. T. p. 3) föreslog Kungl. Maj:t, att

de bergmästare, som innehade åt dem upplåtna boställen, härför skulle vidkännas

avdrag å lönen. Inom riksdagen framhölls emellertid från flera håll,

att vederbörande näringsidkare inom bergshanteringen inköpt och ställt till

bergmästarnas förfogande samt underhållit boställena för alt bereda bergmästarna

personligen en förmån och därigenom tillförsäkra sina distrikt de

dugligaste bergmästarna men icke för att .staten därav skulle draga fördel. På

grund härav beslöt också riksdagen (skr. nr 58 p. 3), alt förmånen av bostad

icke skulle föranleda avdrag å lönen. Frågan örn dylikt löneavdrag har

sedermera vid flera tillfällen varit under bedömande, senast i samband med

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Uts kottet.

genomförandet vid 1929 års riksdag (prop. nr 161, r. skr. nr 268) av ny

lönereglering för bergmästarna, utan att därvid någon ändring i den hittills

gällande ordningen vidtagits. Vad statskontoret nu i detta ämne anfört och

föreslagit torde icke böra föranleda någon åtgärd.

Den verkställda beräkningen av förevarande anslag har icke givit utskottet

anledning till erinran. Vad beträffar frågan örn löneavdrag för de bergmästare,

som innehava åt dem upplåtna boställen, bar såsom departementschefen

erinrat riksdagen tidigare beslutat, att förmånen av bostad icke skall

föranleda avdrag å lönen. Utskottet finner ej skäl föreligga för riksdagen att

nu intaga ändrad ståndpunkt i denna fråga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för bergsstaten, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

............................ kronor 76100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis.......................... » - 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. » 11 400

Summa förslagsanslag kronor 90 300;

b) till Bergsstaten: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 90 300 kronor.

8:o) Bergsstaten: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 8, s. 19—21), vilket i förhållande till det för innevarande budgetår

anvisade anslaget innebär en höjning med 500 kronor, avseende expenser,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bergsstaten: Omkostnader för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 18 700 kronor.

9:o) Sprängämnesinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 9, s. 21—23), vilket i förhållande till det för innevarande budgetår

anvisade anslaget innebär en höjning med 800 kronor, beroende på

vissa förordnanden och löneklassuppflyttningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för sprängämnesinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

9

Avlönlngsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

............................ kronor 29 500

2. Arvode, bestämt av Kungl. Majit........ » 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

............................. » 20 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. » 7 500

Summa förslagsanslag kronor 58 700;

b) till Sprängämnesinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 58 700 kronor.

10:o) Sprängämnesinspektionen: Omkostnader. I överensstämmelse med

Kungl. Majits förslag (punkt 10, s. 23) och under erinran, att samma anslagsbelopp

anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sprängämnesinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 13 400

kronor.

liro) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 11, s. 23—25) att

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens

elektriska inspektion, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46;

dels ock till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret 1945/

46 anvisa ett förslagsanslag av 112 500 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 111600

kronor.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän föreslås böjd dels

på grund av löneklassuppflyttningar med 600 kronor, dels ock för beredande

av avlöning åt ett kontorsbiträde med 3 000 kronor för det fall ordinarie

kontorsbiträdet hos elektriska inspektionen, som för närvarande uppehåller

en extra ordinarie kanslibiträdesbefattning hos kommerskollegium, kommer

att befordras till ordinarie kanslibiträde. Anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal föreslås minskad med nu utgående avlöning, i

runt tal 2 700 kronor, till vikarie för nyssnämnda kontorsbiträde. I samband

härmed föreslår departementschefen att Kungl. Majit bör bliva berättigad att,

för den händelse kontorsbiträdesbefattningen icke blir ledig, medgiva överskridande

av posten med erforderligt belopp för avlönande av vikarie å

tjänsten.

Den verkställda beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag

har icke givit utskottet anledning till erinran liksom ej heller vad departementschefen

i samband därmed anfört.

Utslcotte

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska

inspektion, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

........................... kronor 84 900

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t ...... » 8 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso
nal

............................... » 6 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 13 000

Summa förslagsanslag kronor 112 500;

b) till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 112 500 kronor.

12 :o) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 12, s. 26 och 27), vilket i förhållande lill det för innevarande

budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med 2 500 kronor,

varav 2 000 kronor avse reseersättningar och 500 kronor expenser, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Stateiis elektriska inspektion: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

18 800 kronor.

13:o) Fartygsinspektionen: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 13, s. 27-—31) att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

fartygsinspektionen;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för fartygsinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Fartygsinspektionen: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 255 800 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 260 000

kronor.

Med anledning av förväntad avgång med pension av vissa befattningshavare

föreslås anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän minskad

med 2 800 kronor. Vidare förordas, att den extra ordinarie förste fartygsinspektören

i lönegrad Eo 27 — med stationeringsort i Skellefteå — vilken

befattning tillkom i samband med det sjunde fartygsinspektionsdistriktets inrättande

från och med den 1 juli 1941, samt det enda vid nämnda distrikt

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

11

anställda kvinnliga biträdet, för närvarande placerat i lönegraden Eo 2, överföras

till ordinarie stat, förste fartygsinspektören i lönegrad A 27 och biträdet

— nied hänsyn till de arbetsuppgifter som åvila henne — såsom kontorsbiträde

i lönegrad A 4. I samband med överförandet å ordinarie stat av förste

fartygsinspektörsbefattningen föreslås, att en ordinarie befattning såsom

andre fartygsinspektör i lönegraden A 20 med stationeringsort i Sundsvall,

vilken befattning för närvarande icke uppehälles, indrages. Anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie personal bör vid bifall lill vad ovan föreslagits

minskas med avlöningskostnader för en extra ordinarie förste fartygsinspektör

och ett extra ordinarie skrivbiträde. I fråga örn anslagsposten till

rörligt tillägg föreslås densamma minskad med 2 000 kronor.

Utskottet finner skäl tala för att förste fartygsinspektören i sjunde fartygsinspektionsdistriktet,

vilken nu är placerad i lönegraden Eo 27, i likhet med

de övriga sex förste fartygsinspektörerna uppföres å ordinarie stat i lönegraden

A 27. Utskottet tillstyrker alltså förslaget härom. Likaledes tillstyrker

utskottet, att det vid nämnda fartygsinspektionsdistrikt anställda kvinnliga biträdet

överföres till ordinarie stat såsom kontorsbiträde i lönegraden A 4. Med

avseende å den verkställda beräkningen av anslaget i övrigt har densamma

icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för fartygsinspektionen:
Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

7 förste fartygsinspektörer ...................... A 27

2 andre » (med ingenjörsutbildning) A 20

14 » » (med annan utbildning) .. A 18

7 kontorsbiträden .............................. A 4;

b) godkänna följande avlöningsstat för fartygsinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/

46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis .......................... kronor 202 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 21 100

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............. » 32 000

Summa förslagsanslag kronor 255 800;

c) till Fartggsinspeklionen: Avlöningar för budgetåret 1945/

46 anvisa ett förslagsanslag av 255 800 kronor.

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 10.

V tshottet.

14 :o) Fartygsinspektionen: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 14, s. 31) och under erinran, att samma anslagsbelopp

anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fartygsinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 62 000

kronor.

15:o) Skeppsmätnings väsendet: Avlöningar. Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader.

I överensstämmelse med Kungl. Majlis förslag (punkterna 15

och 16, s. 31—33), vilka i förhållande till motsvarande anslag för löpande

budgetår innebära beträffande förstnämnda anslag oförändrat belopp och

beträffande sistnämnda anslag en höjning med 4 000 kronor, avseende kostnader

för kontrollmätningar m. m., hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 24 900 kronor;

b) till Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 10 000 kronor.

16:o) Torvingenjörer m. fl.: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 17, s. 33 och 34) att

dels till Torvingenjörer m. fl.: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 5 000 kronor;

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att enligt vad i statsrådsprotokollet över

handelsärenden för den 4 januari 1945 anförts vid beviljande under år 1946 av

torvlån från industrilånefonden i särskilda fall medgiva undantag från gällande

lånebestämmelser.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 8 000 kronor.

Anslaget har för nästa budgetår med hänsyn till belastningen å detsamma

ansetts kunna minskas med 3 000 kronor.

Föredragande statsrådet har erinrat, att 1944 års riksdag (skr. nr 10 p. 16)

bemyndigat Kungl. Majit att vid beviljande under år 1945 av torvlån från

industrilånefonden i särskilda fall medgiva utlämnande av torvlån med belopp

av intill 80 procent av anläggningskostnaderna. Detta medgivande har

synts föredragande statsrådet böra utsträckas att gälla även för år 1946.

Utskottet har icke haft något att erinra mot den äskade medelsanvisningen.

Vidare tillstyrker utskottet, att riksdagen lämnar Kungl. Majit det begärda

bemyndigandet att medgiva undantag från gällande lånebestämmelser vid

beviljande jämväl under år 1946 av torvlån från industrilånefonden.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

13

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) till Torvingenjörer m. fl.: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kronor;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att enligt vad i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 4 januari 1945 anförts

vid beviljande under år 1946 av torvlån från industrilånefonden

i särskilda fall medgiva undantag från gällande lånebestämmelser.

17 :o) Torringenjörer m. fl.: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.

Majits förslag (punkt 18, s. 34), vilket i förhållande till det för innevarande

budgetår anvisade anslaget innebär en av belastningen å anslaget föranledd

minskning med 2 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till T orvingenjörer m. fl.: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 4 000

kronor.

18:o) Instruktör i hemslöjd: Avlöning. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 19, s. 35) att till Instruktör i hemslöjd: Avlöning för budgetåret

1945/46 anvisa ett anslag av 6 700 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär, att förevarande anslag upptages för nästa

budgetår med oförändrat belopp.

Under hänvisning till vad utskottet ovan under punkten 4 anfört hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag samt

motionerna I: 73 och lii 128, till Instruktör i hemslöjd: Avlöning

för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 8 000 kronor.

19:o) Instruktör i hemslöjd: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits

lörslag (punkt 20, s. 35), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Instruktör i hemslöjd: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 300 kronor.

20:o) Navigationsskolorna: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 21, s. 35), vilket i förhållande till motsvarande anslag för löpande

budgetår innebär oförändrat belopp, hemställer utskottet,

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 10.

att riksdagen må till Navigationsskolorna: Avlöningar för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 436 100 kronor.

21 :o) Navigationsskolorna: Omkostnader. Utskottet tillstyrker, att förevarande

anslag får disponeras för bestridande av kostnaderna för tuberkuloskontroll

av eleverna vid navigationsskolorna, för vilket ändamål handelsocli

sjöfartsfonden hittills anlitats. Mot den verkställda beräkningen av anslaget

i fråga har utskottet icke haft något att erinra. Utskottet får alltså i

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, s. 35—37), innebärande i förhållande

till motsvarande anslag för löpande budgetår en höjning med 2 000

kronor, hemställa,

att riksdagen må till Navigationsskolorna: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 31 000

kronor.

22:o) Navigationsskolorna: Kompletteringskurs vid tekniskt läroverk. I

enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 23, s. 38 och 39), vilket i förhållande

till motsvarande anslag för löpande budgetår innebär en höjning med

500 kronor, beroende i huvudsak på viss ökning av kurstiden och timantalet,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Navigationsskolorna: Kompletteringskurs

vid tekniskt läroverk för budgetåret 1945/46 anvisa ett

anslag av 2 900 kronor.

Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

23:o) Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar. Kungl. Majd har

föreslagit riksdagen (punkt 24, s. 39—44) att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

Sveriges geologiska undersökning;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för Sveriges

geologiska undersökning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46;

dels ock till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 344 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 340 000 kronor.

Med hänsyn till vad chefen för finansdepartementet under för flera huvudtitlar

gemensamma frågor anfört i anledning av institutionsvaktmästarut
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

15

redningens den 20 september 1943 avgivna betänkande angående institutionsvaktmästares

och dem motsvarande befattningshavares lönegradsplacering

föreslås den i ämbetsverkets personalförteckning uppförda preparatorsbefattningen

nedflyttad från lönegrad A 10 till lönegrad A 9. Vidare föreslås, att

en av ämbetsverkets expeditionsvakter, som huvudsakligen sysselsättes med

snickeriarbeten och dylikt i ämbetsverkets mineraliearkiv, uppflyttas från

lönegrad A 5 till lönegrad A 6, förslagsvis under benämning hantverkare.

\ id beräkningen av anslagsposten till ordinarie tjänstemän har hänsyn även

tagits till vissa löneklassförändringar. I fråga om anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie personal föreslås inrättande av en statsgeologbefattning

i lönegrad Eo 27, vars innehavare är avsedd att i första hand övertaga

det malmgeologiska arbete, berörande statens gruvegendom i Västerbottens

län, som hittills omhänderhafts av en extra ordinarie geolog hos ämbetsverket.

I samband härmed föreslås indragning av en extra ordinarie geologbefattning

i lönegrad Eo 21. Det nu till 2 500 kronor beräknade beloppet för

arvoden till extra geologer för fältarbeten föreslås höjt till 4 500 kronor. För

löneklassuppflyttningar beräknas under förevarande post ett belopp av 2 000

kronor.

Utskottet finner behovet av ytterligare en statsgeologbefattning styrkt och

lörordar att en dylik befattning inrättas och att densamma uppföres å extra

ordinarie stat i 27 lönegraden. Utskottet tillstyrker vidare, att i samband härmed

en extra ordinarie geologbefattning i lönegrad Eo 21 indrages. Utskottet

har icke heller något att erinra mot att en av expeditionsvakterna med hänsyn

till de honom åvilande göromålen under benämning hantverkare uppflyttas

till lönegrad A 6. De till grund för anslaget verkställda beräkningarna

i övrigt hava icke givit utskottet anledning till något särskilt uttalande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för Sveriges geologiska

undersökning:

Befattning

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie

1 överdirektör .......

8 statsgeologer .......

1 museiföreståndare

1 kemist ............

1 sekreterare ........

1 kansliskrivare .....

1 ritare ............

1 preparator ........

1 förste expeditionsvakt

Lönegrad

stat.

B 1

A 27

A 27

A 27

A 26

A 11

A 11

A 9

A 7

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Befattning Lönegrad

1 hantverkare .................................. A 6

1 expeditionsvakt

1 kontorsbiträde

Tjänsteman å övergångsstat.

1 preparator ................................... A 10

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än den 20: e.

1 avdelningschef .............................. Eo 28

1 statsgeolog .................................. Eo 27

2 assistenter .................................. Eo 21

6 geologer .................................... Eo 21

1 laborator ................................... Eo 21;

Anm. Den å ordinarie stat upptagna befattningen såsom preparator skall

hållas obesatt, så länge den å övergångsstat uppförde preparatorn kvarstår i

tjänst.

b) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges geologiska

undersökning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis .......................... kronor 161 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.. » 139 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 42 700

Summa förslagsanslag kronor 344 000;

c) till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 344 000 kronor.

24:o) Sveriges geologiska undersökning: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 25, s. 44—46), vilket i förhållande till det för

innevarande budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med 14 800 kronor,

avseende publikationstryck, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 123 000 kronor.

25:o) Sveriges geologiska undersökning: Undersökningsarbeten å områden,

som äro eller kunna varda för kronans räkning inmutade, m. m. Sveriges

geologiska undersökning: Undersöknings- och förberedande gruvar
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10. 17

beten. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 26 och 27, s.

46—50), vilka i förhållande till motsvarande anslag för löpande budgetår innebära

ökningar beträffande förstnämnda anslag med 33 000 kronor och beträffande

sistnämnda anslag med 14 000 kronor, får utskottet, som icke haft

något att erinra mot vad departementschefen i ärendet anfört, hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Sveriges geologiska undersökning: Undersökningsarbeten

å områden, som äro eller kunna varda för kronans

räkning inmutade, m. m. ett reservationsanslag av 148 000

kronor;

b) till Sveriges geologiska undersökning: Undersökningsoch

förberedande gruvarbeten ett reservationsanslag av

500 000 kronor.

26:o) Vissa kostnader för statens gruvegendom. I överensstämmelse med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 50) och under erinran, att samma anslagsbelopp

anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för statens gruvegendom

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

100 000 kronor.

27:o) Statens provningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 29, s. 50—57) att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för statens

provningsanstalt;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens

provningsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Statens provningsanstalt: Avlöningar för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av 521 500 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 480 000 kronor.

Anslagsposten lill avlöningar till ordinarie tjänstemän föreslås med hänsyn

till avgång med pension av vissa befattningshavare sänkt med 2 500 kronor.

Förslaget innebär vidare, att en mekaniker- och en provberedarbefattning,

båda i lönegrad Eo 8, med hänsyn till innehavarnas av befattningarna

långa anställningstid hos anstalten överföras till ordinarie stat i lönegrad A 8.

Detta medför en höjning av nämnda anslagspost med 8 400 kronor. Anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal bör på grund av överföringen

till ordinarie stat av ifrågavarande båda befattningshavare minskas

med 8 100 kronor. Vidare föreslås inrättande i lönegrad Eo 18 av en för anstaltens

kemiskt-tekniska avdelning avsedd förste assistentbefattning, medförande

en anslagshöjning med 5 600 kronor. Därjämte föreslås, att anslags
Bihang

till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 10. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 10.

posten höjes med 8 300 kronor för avlöningar åt en ingenjör i lönegrad Eo 15

och en provberedare i lönegrad Eo 7. För löneklassuppflyttningar beräknas

tillkomma ett belopp av 2 100 kronor. Anslagsposterna till tillfälliga biträden

och till rörligt tillägg föreslås höjda med 25 000 kronor, respektive 2 700

kronor. * „

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag om överflyttande å ordinarie stat av en mekanikeroch

en provberedarbefattning tillstyrkes av utskottet. Ej heller har utskottet

något att invända mot att i den omfattning Kungl. Maj :t föreslagit extra ordinarie

anställning beredes vid anstalten anställda tillfälliga biträden. Den verkställda

beräkningen i övrigt av avlöningsstaten har lämnats utan erinran av

utskottet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för statens prov
-

ningsanstalt:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 överdirektör................................... C 10

5 avdelningschefer............................... A 29

4 förste avdelningsingenjörer ..................... A 24

1 kassör och räkenskapsförare .................... A 20

1 assistent...................................... A 15

1 förste verkmästare............................. A 15

1 instrumentmakare ............................. A 14

1 verkmästare .................................. A 12

2 förste laboratoriebiträden....................... A 11

1 kansliskrivare ..................................A 11

1 kontorist ..................................... A 9

1 mekaniker .................................... A 8

1 provberedare .................................. A 8

1 värmeledningsskötare, tillika reparatör, av l:a klass A 8

4 laboratoriebiträden ............................ A 7

1 expeditionsvakt................................ A 6

1 kontorsbiträde ................................ A 4

Tjänstemän å övergångsstat.

2 avdelningsingenjörer .......................... A 21

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad

än den 20:e.

1 förste avdelningsingenjör

Eo 24;

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

19

b) godkänna följande avlöningsstat för statens provningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ........................... kronor 215 500

2. Arvode, bestämt av Kungl. Majit ...... » 1 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso
na1

............................... » 129 800

4. Avlöningar till tillfälliga biträden, för
slagsvis

........................... » 125 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............. » 50 000

Summa förslagsanslag kronor 521 500;

c) till Statens provningsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 521 500 kronor.

28:o) Statens provningsanstalt: Omkostnader. Med tillstyrkande av

Kungl. Majlis förslag (punkt 30, s. 58—60), vilket i förhållande till det för

löpande budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med 11 000 kronor,

varav 10 500 kronor avse expenser och 500 kronor övriga utgifter, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

134 000 kronor.

29 :o) Statens provningsanstalt: Komplettering och modernisering av anstaltens

maskinutrustning m. m. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 31, s. 60—64) att till Statens provningsanstalt: Komplettering och modernisering

av anstaltens maskinutrustning m. m. för budgetåret 1945/46

anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kronor.

Styrelsen för statens provningsanstalt har hemställt, att för budgetåret

1945/46 måtte anvisas ett reservationsanslag av 304 000 kronor — eventuellt

299 000 kronor — för komplettering och modernisering av maskinutrustningen

på anstaltens mekaniska verkstad m. m.

Av anslaget avses för komplettering och modernisering av maskinutrustningen

på mekaniska verkstaden ett belopp av 96 000 kronor, för utrustning

för rutinprovningar i avseende å bearbetbarhet hos olika stålsorter samt skärförmåga

och livslängd hos verktyg ett belopp av 88 000 kronor — eventuellt

83000 kronor —, för komplettering av utrustningen på mekaniska avdelningen

ett belopp av 73 000 kronor, för komplettering av utrustningen på kemiskttekniska

avdelningen ett belopp av 12 000 kronor samt för komplettering av

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet.

utrustningen på elektriskt-fysikaliska avdelningen med instrument för ljudtekniska

provningar ett belopp av 35 000 kronor.

Departementschefen har funnit av i ärendet verkställd utredning framgå,

att statens provningsanstalt för sitt arbete är i starkt behov av modernisering

och komplettering av sin maskin- och apparatutrustning. På anförda

skäl har departementschefen ansett sig likväl för närvarande icke

böra förorda någon medelsanvisning för anskaffande av utrustning för utförande

vid anstalten av de i styrelsens framställning omförmälda rutinprovningarna.

Till följd härav skulle anskaffningskostnaden sluta å ett belopp

av (304 000 — 88 000 =) 216 000 kronor. Av nämnda belopp har för

nästa budgetår ansetts böra anvisas 70 000 kronor.

Utskottet har icke funnit något vara att erinra mot att ifrågavarande utrustningsbehov

tillgodoses i av departementschefen föreslagen omfattning.

Den för nästa budgetår förordade anslagsanvisningen tillstyrkes av utskottet,

som alltså hemställer,

att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Komplettering

och modernisering av anstaltens maskinutrustning

m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 70 000 kronor.

30:o) Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 32, s. 64—69) att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

flygtekniska försöksanstalten;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för flygtekniska

försöksanstalten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46;

dels ock till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar för budgetaret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 364 800 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 358 000

kronor.

Med avseende å anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal

föreslås, att de båda i lönegrad Eo 22 placerade avdelningsingenjörerna å

hållfasthetsavdelningen och å mättekniska laboratoriet uppflyttas till lönegrad

Eo 24 samt att kansliskrivarbefattningen i lönegrad Eo 11 ersättes med

en kassörsbefattning i lönegrad Eo 14. Vidare föreslås, att ytterligare medel

anvisas för anställande av en befattningshavare i lönegrad Ex 4. Visst belopp

anses dessutom erforderligt för löneklassuppflyttningar samt för att

möjliggöra en höjning av ersättningen för portvakts- och eldningsgöromålen.

Vad sålunda föreslagits skulle medföra en höjning av nämnda anslagspost

med 5 800 kronor. Anslagsposten till rörligt tillägg föreslås till följd härav

ökad med 1 000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

21

De av Kungl. Majit förordade förändringarna i personalförteckningen

finner utskottet sig kunna tillstyrka. Då Kungl. Maj:ts förslag jämväl i övrigt

icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för flygteknis
-

ka försöksanstalten:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 överdirektör...................................C 10

2 avdelningschefer .............................. C 5

1 förste avdelningsingenjör.......................C 3

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än den 2 0:e.

1 förste avdelningsingenjör ...................... Eo 27

5 avdelningsingenjörer .........................Eo 24;

b) godkänna följande avlöningsstat för flygtekniska försöksanstalten,

att tillämpas tills vidare från och med budget
-

året 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

...........................kronor 53 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 182 800

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, för
slagsvis

........................... » 100 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 28 500

Summa förslagsanslag kronor 364 800;

c) till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 364 800 kronor.

31 :o) Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 33, s. 69—71), vilket i förhållande till det för innevarande

budgetår anvisade anslaget innebär en minskning med 15 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

185 000 kronor.

32:o) Statens hantvcrksinstitut: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 34, s. 71—79) att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

statens hantvcrksinstitut;

Utskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet.

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens

hantverksinstitut, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Statens hantverksinstitut: Avlöningar för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av 204 800 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 194 500

kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att laboratorieföreståndarbefattningen i

lönegrad Eo 26 omvandlas till en tjänst i lönegrad A 26, att en verkmästarbefattning

i lönegrad Eo 14 överföres å ordinarie stat i lönegrad A 14 samt

att två arvodesbefattningar för verkmästare omändras till extra ordinarie

befattningar i lönegrad Eo 14. I enlighet härmed skulle anslagsposten till

ordinarie tjänstemän böra ökas med i runt tal 14 100 kronor. Till följd av

vad ovan föreslagits skulle anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, komma att minskas med 11 800 kronor.

Posten anses vidare kunna minskas med 7 200 kronor, motsvarande arvode

till innehavaren av en målerikemistbefattning, vilken föreslås överförd till

lönegrad Eo 21. Förslaget innebär vidare inrättandet av en ny befattning

såsom värme- och sanitetstekniker, vilkens avlöning föreslås böra utgå i

form av arvode, beräknat till 9 600 kronor för år. Med avseende å posten

till övrig icke-ordinarie personal föreslås, att två tillfälliga biträden överföras

till extra ordinarie anställning såsom skrivbiträden i lönegrad Eo 2. Härför

beräknas 4 900 kronor. Vid bifall till ovannämnda förslag örn överförande

å ordinarie stat av laboratorieföreståndarbefattningen och en verkmästarbefattning

skulle denna post vidare, å ena sidan, komma att minskas

med avlöningskostnadema för en extra ordinarie laboratorieföreståndare

och en extra ordinarie verkmästare, tillhopa i runt tal 13 400 kronor,

men, å andra sidan, höjas med dylika kostnader för två extra ordinarie verkmästare

med i runt tal 9 100 kronor. För den ovan förordade målerikemistbefattningen

i lönegrad Eo 21 har avlöningen ansetts böra beräknas till

6 800 kronor. För löneklassuppflyttningar har beräknats ett belopp av 200

kronor. Departementschefen förutsätter befogenhet för Kungl. Majit att

även fortsättningsvis efter särskild framställning medgiva överskridande av

sistnämnda anslagspost, under villkor att inkomsten av kursavgifter kan

förväntas komma att stiga i minst motsvarande omfattning.

Anslagsposten till avlöningar till tillfälliga biträden skulle vid bifall till

vad ovan förordats beträffande inrättande av två skrivbiträdesbefattningar

i lönegraden Eo 2 komma att minskas med 5 500 kronor. Slutligen föreslås

anslagsposten till rörligt tillägg höjd med 3 500 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot att befattningen som laboratorieföreståndare

och en verkmästarbefattning överföras å ordinarie stat liksom

ej heller mot att målerikemistbefattningen inplaceras å extra ordinarie stat.

Den för ifrågavarande tjänster föreslagna löneställningen tillstyrkes av utskottet.

Mot den verkställda beräkningen av anslaget i övrigt synes utskot
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

23

tet icke något vara att invända. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att,

i likhet med vad som gäller för innevarande budgetår, efter särskild framställning

medgiva överskridande av anslagsposten till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal, under villkor att inkomsten av kursavgifter kan

förväntas komma att stiga i minst motsvarande omfattning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för statens

hantverksinstitut:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 föreståndare .................................. C 6

1 verkstadschef .......... C 3

1 laboratorieföreståndare ........................ A 26

2 verkmästare .................................. A 14

1 kontorist .................................... A 9

1 portvakt, tillika eldare.......................... A 5

1 kontorsbiträde ................................ A 4

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än den 20:e.

1 elektroingenjör............................... Eo 21

1 målerikemist ................................ Eo 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens hantverks
-

institut, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

...........................kronor 52 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Majit............ > 31800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

............................ » 93 800

4. Avlöningar till tillfälliga biträden, för
slagsvis

........................... » 12 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 14 000

Summa förslagsanslag kronor 204 800;

c) till Statens hantverksinstitut: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 204 800 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet.

33:o) Statens hantverksinstitut: Omkostnader. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, s. 79—84), vilket i förhållande till det för

löpande budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med 6 500 kronor,

varav 1 500 kronor avse reseersättningar, 3 000 kronor expenser, 2 000 kronor

publikationstryck och 2 000 kronor övriga utgifter, varjämte uppbördsmedlen

ökats med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 19 000

kronor.

34:o) Statens hantverksinstitut: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 36, s. 84—86) och med förmälan, att medel för här ifrågavarande

ändamål avses att fördelas över flera budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Utrustning

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 15 000

kronor.

35 :o) Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien. I överensstämmelse

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, s. 86 och 87), som innebär

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien:

Akademien för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av

80 000 kronor.

36:o) Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien: Tekniskt-vetenskaplig

forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 38, s. 87—90) att till Bidrag till ingen jörsvetenskapsakademien:

Tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraftoch

bränsleområdet för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 170 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 170 000 kronor,

varav avsetts 120 000 kronor för den egentliga forskningsverksamheten,

40 000 kronor såsom bidrag till driftkostnaderna vid den under akademiens

ledning stående bränsletekniska försöksstationen och 10 000 kronor för

komplettering av stationens inredning och utrustning.

För nästa budgetår har beräknats dels ett belopp av 120 000 kronor för

den egentliga forskningsverksamheten, dels ock ett belopp av 50 000 kronor

för försöksstationens drift.

Mot den verkställda anslagsberäkningen har utskottet icke funnit anledning

till erinran. Det torde, på sätt hittills varit fallet, få ankomma på Kungl.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

25

Majit att bestämma i vad mån förevarande anslag må av akademien tagas

i bruk samt att efter förslag av akademien meddela närmare föreskrifter

rörande användningen av medlen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till ingenförsvetenskapsakademien:

Tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom

kraft- och bränsleområdet för budgetåret 1945/46 anvisa ett

anslag av 170 000 kronor.

37 :o) Statens tekniska forskningsråd. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 39, s. 90), som innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens tekniska forskningsråd för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 45 000 kronor.

38:o) Tekniskt-vetenskaplig forskning m. m. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 40, s. 90—92) att till Tekniskt-vetenskaplig forskning m. m.

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kronor.

Vidare har uti två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr N. Holmberg (I: 97) och den andra inom andra kammaren

av herr G. Johansson i Stockholm (lii 160), hemställts, att riksdagen måtte

besluta

dels att i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att Kungl. Majit måtte tillsätta

en kommitté av aktiva forskare, som med kort tidsfrist verkställa en

översyn av de hittills verkställda åtgärderna och av den tekniskt-vetenskapliga

forskningens aktuella behov i syfte att åstadkomma ett bättre utnyttjande

av högskolorna och de statsunderstödda forskningsinstitutionerna, planläggning

och skapande av nya forskningsinstitut för begränsade uppgifter,

ökade statliga anslag till försöksstationer och enskilda forskare samt till

tryckning utan tidsförlust av till tryckning antagna, färdiga forskningsresultat,

dels ock öka det under tionde huvudtiteln upptagna reservationsanslaget

till tekniskt-vetenskaplig forskning till den av den statliga utredningen tidigare

föreslagna summan 1 000 000 kronor.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen I: 97.

Statens tekniska forskningsråd har hemställt, att anslaget, som för innevarande

budgetår är uppfört med 700 000 kronor, måtte för nästa budgetår

bestämmas till 800 000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

I sitt första betänkande (statens off. utredn. 1942: 6), vilket låg till grund

för beslutet vid 1942 års riksdag (prop. nr 282, r. skr. nr 399) att å riksstaten

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 10.

uppföra ett anslag för tekniskt-vetenskaplig forskning, framhöll utredningen

rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande, alt behovet av

dylik forskning vore så stort att det icke med då befintliga resurser i fråga

om forskare, laboratorier och utrustning kunde bli uppfyllt. Avgörande vid

bedömandet av hur stort anslag av den i betänkandet •föreslagna typen, som

erfordrades, vore därför vad man genom effektivare utnyttjande av befintliga

resurser kunde på ett ändamålsenligt sätt disponera. Utredningen hade

kommit till den uppfattningen, att sedan genom föreslagna åtgärder bristen

på forskare efter hand avhjälpts och laboratorieutrustningen i vissa fall kompletterats,

för ett nöjaktigt utnyttjande av befintliga laboratorier skulle erfordras

ett allmänt anslag för tekniskt-vetenskaplig forskning om minst 1 miljon

kronor per år. Av flera skäl, anförde utredningen, syntes anslaget dock icke

från början böra bestämmas till ett så högt belopp. Först och främst krävde

det statsfinansiella läget ett strängt hushållande, varjämte den planerade intensifieringen

av arbetet vid laboratorierna icke torde kunna med ens genomföras

i hela sin omfattning. Slutligen vore ännu så länge bristen på kvalificerade

forskare en återhållande faktor. Utredningen föreslog därför, alt anslaget

för budgetåret 1942/43 måtte utgå med 500 000 kronor, samt framhöll,

att den takt, i vilken höjningen av anslaget sedan efter hand borde ske, bleve

en bedömningsfråga, i vilken Kungl. Maj:t utom redan befintliga organ finge

statens tekniska forskningsråd att lita till.

I överensstämmelse med utredningens beräkning av medelsbehovet för nu

ifrågavarande ändamål anvisades för budgetåret 1942/43 till undersökningar

avseende utnyttjandet av vissa inhemska råvarutillgångar m. m. ett reservationsanslag

av 300 000 kronor och till tekniskt-vetenskaplig forskning ett dylikt

anslag av 200 000 kronor. Från och med budgetåret 1943/44 har medelsbehovet

tillgodosetts från endast ett anslag, vilket i enlighet med förslag av

statens tekniska forskningsråd såväl för sistnämnda som för nu löpande budgetår

upptagits till 700 000 kronor. Från anslagen ha disponerats under budgetåret

1942/43 omkring 568 000 kronor och under budgetåret 1943/44 omkring

636 000 kronor. Enär det vid ingången av nu löpande budgetår disponibla

beloppet uppgick till omkring 914 000 kronor, skulle en för nästa budgetår

oförändrad anslagsberäkning innebära, att under budgetåren 1944/45

och 1945/46 för ändamålet kunde disponeras tillhopa 1 614 000 kronor eller

per budgetår i medeltal 807 000 kronor. Då därtill kommer, att åtskilliga från

anslagen för olika forskningsuppgifter anvisade belopp icke torde bliva till

fullo utnyttjade utan komma att kunna delvis stå till förfogande för nya

uppgifter, lärer härav framgå, att en höjning av anslaget för nästa budgetår

icke är erforderlig för att den tekniskt-vetenskapliga forskningen skall kunna

beredas det efter hand ökade stöd från statens sida som förordades av utredningen.

På anförda skäl har departementschefen tillstyrkt, att anslaget upptages till

oförändrat belopp.

V^kottet. Utskottet vill erinra, att frågan om den tekniskt-vetenskapliga forskning
ens

ordnande var föremål för behandling vid 1942 års riksdag. Riksdagen

uttalade därvid, att det i första hand borde ankomma på näringslivets egna

organ att bedriva och bekosta den forskning, av vilken de enskilda företagen

direkt eller indirekt droge ekonomisk nytta. Med hänsyn emellertid till den

tekniskt-vetenskapliga forskningens stora och alltmer växande betydelse för

hela folkhushållet syntes riksdagen erforderligt, att staten i större utsträckning

än förut varit fallet ekonomiskt och på annat sätt medverkade i främ
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

27

jandet av denna forskningsverksamhet. Riksdagen beslöt därför inrättandet

av ett statligt centralorgan för tekniskt-vetenskaplig forskning — statens tekniska

forskningsråd —, som skulle hava till huvudsaklig uppgift dels att

i stort följa den tekniska utvecklingen och hålla kontakt med den i landet

pågående forskningen samt stödja och vid behov organisera frivilligt samarbete

mellan forskningsintressenter, såväl industriföretag och andra enskilda

forskningsorganisationer samt statliga myndigheter och institutioner,

dels ock att stödja initiativ till för näringslivet betydelsefull forskning samt

vid behov själv taga initiativ till forskningens främjande, även i fråga örn

organisation av ny forskning. I samband med forskningsrådets inrättande

beslöt riksdagen anvisa ett allmänt anslag till tekniskt-vetenskaplig forskning.

Utskottet, som tidigare understrukit den tekniskt-vetenskapliga forskningens

utomordentliga betydelse och värde för hela folkhushållet, har icke

funnit anledning ifrågasätta, att genom den av riksdagen sålunda valda

vägen för ordnandet av denna forskning arbetet på förevarande område icke

skulle hava planerats på ett tillfredsställande och ändamålsenligt sätt eller

erhållit det stöd, som avsetts. Utskottet har därför icke funnit skäl föreligga

för tillsättande av den av motionärerna föreslagna kommittén. Motionerna

avstyrkas alltså i denna del.

Med det av Kungl. Majit för nästa budgetår äskade anslaget till den tekniskt-vetenskapliga

forskningen och tillgängliga reservationer å föregående

års anslag torde anslagsbehovet för ifrågavarande forskning bliva tillgodosett

i den av forskningsrådet föreslagna omfattningen. På grund härav avstyrker

utskottet motionerna jämväl i vad de avse höjt riksstatsanslag.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Majits förslag under nu förevarande punkt,

får under åberopande av det anförda hemställa,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:97 och II: 160, i vad desamma

avse höjt riksstatsanslag, till Tekniskt-vetenskaplig

forskning m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 700 000 kronor;

b) att motionerna, i vad de icke behandlats under a), icke

må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

39:o) Statens kommitté för byggnadsforskning. Byggnadsforskning. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 41 och 42, s. 92 och 93)

och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats för ifrågavarande

ändamål samma anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Statens kommitté för byggnadsforskning ett förslagsanslag

av 40 000 kronor;

b) lill Byggnadsforskning eli reservationsanslag av 200 000

kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet.

40:o) Bidrag till svenska träforskningsinstitutet. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 43, s. 93 och 94) att till Bidrag till svenska träforskningsinstitutet

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 445 600

kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr J. Lundberg väckt motion (11:246), vari hemställts, att

riksdagen måtte för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av

1 000 000 kronor att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för stödjande av

forsknings- och uppfinningsarbete inom det skogsindustriella området.

I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 220 000 kronor.

Jämlikt med stiftelsen svensk träforskning träffat avtal skall staten enligt

i avtalet angivna grunder genom årliga anslag bidraga till kostnaderna för

den grundläggande forskningen vid svenska träforskningsinstitutet ävensom

för dettas allmänna administration. Enligt avtalets innebörd är staten

skyldig att underhålla institutsbyggnaden för en beräknad årskostnad av

mellan 12 000 och 25 000 kronor samt att bidraga till årskostnaderna för institutet

med 370 000 kronor jämte ett till 60 000 kronor beräknat belopp för

lönetillägg och 10 000—15 000 kronor för pensioneringskostnader.

I skrivelse den 23 augusti 1944 har styrelsen för svenska träforskningsinstitutet

hemställt, att för budgetåret 1945/46 måtte såsom bidrag till institutets

driftkostnader för grundläggande forskning anvisas ett förslagsanslag

å 460 000 kronor. Styrelsen har därvid — jämte anmälan att institutsbyggnaderna

beräknades till stor del bliva färdiga till ingången av budgetåret

1945/46 samt att full drift under budgetåret i sådant fall kunde upptagas —

åberopat ett skrivelsen bifogat förslag lill stat för institutet under sagda period.

Enligt detta förslag beräknas avlöningskostnaderna — däri inbegripet

kostnader för rörligt tillägg och kristillägg ävensom pensionsavgifter för, förutom

vissa andra vid institutet anställda befattningshavare, tolv assistenter

— till 316 000 kronor samt omkostnaderna i övrigt till 144 000 kronor.

Då vid institutets inrättande tydligen förutsatts att staten icke skulle bidraga

till pensioneringskostnader för sistnämnda befattningshavare, har

departementschefen ansett sig icke kunna förorda styrelsens i denna del

framställda begäran örn medelsanvisning. Då pensioneringskostnaderna för

assistenterna beräknats till 14 400 kronor samt styrelsens framställning i

övrigt icke synts departmentschefen böra föranleda erinran, har statens

bidrag till institutet för nästa budgetår ansetts böra bestämmas till 445 600

kronor.

Utskottet vill erinra, att motionärens förslag om statens medverkan för

stödjande av forsknings- och uppfinningsarbete inom det skogsindustriella

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

29

området är en fråga som tidigare varit föremål för statsmakternas särskilda

uppmärksamhet. Sålunda må framhållas, att i ett den 9 mars 1942 dagtecknat

betänkande nr lil har den med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 31 augusti 1940 av chefen för handelsdepartementet tillkallade utredningen

rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande framlagt förslag

till åtgärder för skogsproduktforskningens ordnande. Detta förslag utmynnade

i proposition till 1942 års riksdag om uppförande av nybyggnad för svenska

träforskningsinstitutet. I nämnda av riksdagen godkända proposition framhölls

angelägenheten av att förutsättningar skapades för en effektiv skogsproduktforskning.

En rationell ordning för denna forskning kunde, framhölls

vidare, knappast åstadkommas på annan väg än genom inrättande av

ett särskilt centralt forskningsinstitut, inom vilket såväl den grundläggande

som den tillämpande forskningen erhölle tillfredsställande resurser. Enligt

propositionen skulle statens medverkan främst syfta till att garantera upprätthållandet

av den grundläggande forskningen inom institutets forskningsavdelningar,

medan på området intresserade industrier skulle i första hand

ombesörja den tillämpande forskningen inom till institutet knutna centrallaboratorier.

Från denna utgångspunkt skulle den grundläggande forskningen

organiseras inom en statsunderstödd anstalt med starkt statligt inflytande

i ledningen. Enligt ett av riksdagen godkänt mellan Kungl. Maj:t

och stiftelsen svensk träforskning träffat avtal har stiftelsen åtagit sig

att medverka till inrättande och drivande av svenska träforskningsinstitutet,

vars syfte skulle vara att i nära samarbete med tekniska högskolan i Stockholm

bedriva tekniskt-vetenskaplig forskning rörande skogens produkter,

deras sammansättning och egenskaper samt rationella förädling och utnyttjande

ävensom att i samband härmed medverka till utbildningen av tekniker

och forskare inom av institutets verksamhet berörda områden.

Såsom under förevarande punkt framhållits beräknas institutsbyggnaderna

till stor del bliva färdiga till ingången av budgetåret 1945/46 i vilket fall

full drift under budgetåret kan upptagas.

Utskottet finner icke anledning föreligga att frångå den av 1942 års riksdag

sålunda beslutade formen för statens och industriens samverkan till

skogsproduktforskningens främjande, varigenom insatserna från staten och

industrien ansetts på ett ändamålsenligt sätt bliva samordnade. Utskottet

kan alltså icke tillstyrka, att såsom i motionen föreslagits vid sidan av denna

organisation särskilt anslag ställes för ändamålet till Kungl. Maj:ts förfogande.

Härav följer, att utskottet avstyrker den i ämnet väckta motionen.

Vidkommande Kungl. Majrts förslag har den till grund för medelsbehovet

verkställda beräkningen icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet

tillstyrker alltså, att statens bidrag lill institutet för nästa budgetår bestämmes

till 445 600 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

alt riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

nied avslag å motionen II: 246, till Bidrag till svenska träforskningsinstitutet

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 445 600 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 10.

41 :o) Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 44, s. 94—96) att till Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 69 300

kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 34 200

kronor.

Jämlikt med stiftelsen svensk textilforskning träffat avtal skall staten bestrida

kostnaderna för uppvärmning och yttre underhåll av svenska textilforskningsinstitutets

byggnad ävensom för skötsel av vägar, planteringar och

dylikt samt betala arvoden till statens representanter i institutets styrelse,

varjämte staten förbundit sig att enligt i avtalet angivna grunder genom årliga

anslag bidraga till kostnaderna för den grundläggande forskningen vid

institutet ävensom för dettas administration (prop. 201 och r. skr. nr 327

för år 1943). Sistnämnda på staten ankommande kostnader, som endast skola

avse avlöningar, ha beräknats vid full utbyggnad av verksamheten komma

att uppgå till 44 000 kronor för år, vartill komma kostnader för rörligt tilllägg

och kristillägg samt pensionsavgifter för de med statsmedel avlönade

befattningshavarna vid institutet.

Textilforskningsinstitutets byggnad är under uppförande. Byggnadsarbetena

igångsattes i början av juni 1944. Byggnaden beräknas vara färdig omkring

den 1 juli 1945. Institutets verksamhet, som partiellt igångsatts genom att

föreståndaren antagits och börjat sitt arbete, beräknas under våren 1945 komma

att utökas därigenom, att viss personal då kommer att anställas för att

deltaga i apparat- och maskinutrustningens montering och provkörning. Under

budgetåret 1945/46 beräknas därför textilforskningsinstitutet komma att

vara i full verksamhet.

Av det för nästa budgetår begärda anslaget avses 62 300 kronor för avlöningar

och arvoden samt 7 000 kronor för omkostnader.

Utskottet. Utskottet tillstyrker, att statens avtalsenliga bidrag till institutets personalkostnader

m. m. för nästkommande budgetår bestämmes till det av

Kungl. Majit föreslagna beloppet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

69 300 kronor.

42 :o) Aktiebolaget Ceaverken: Upprätthållande av bolagets drift. Kungl.

Majit har föreslagit riksdagen (punkt 45, s. 96—98) att till Aktiebolaget

Ceaverkeni Upprätthållande av bolagets drift för budgetåret 1945/46 anvisa

ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

För innevarande budgetår hava anvisats dels ett anslag av 20 000 kronor

till upprätthållande av bolagets drift, dels ock ett anslag av 40 000 kronor

till vissa forskningsarbeten.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

31

Styrelsen för Aktiebolaget Ceaverken har för nästa budgetår hemställt om

oförändrad anslagstilldelning.

Försvarets fabriksstyrelse har undersökt frågan, huruvida bolagets fabrik

i Strängnäs borde inordnas i försvarets fabriksverk. Styrelsen har ansett

sig icke böra föreslå en dylik åtgärd under hänvisning till att det icke vore

möjligt att under nu radande förhallanden bedöma de betingelser, under

vilka en tillverkning av nu ifrågavarande slag vid fredsförhållanden komme

att arbeta, samt att några olägenheter icke syntes vara förknippade med den

nuvarande organisationen. Fabriksstyrelsen har vidare övervägt, huruvida

icke bolaget med bibehållen organisationsform skulle kunna ställas under

styrelsens överinseende på sådant sätt, att aktierna i bolaget bleve redovisade

som tillgång å försvarets fabriksfond och åt fabriksstyrelsen gåves inflytande

över bolagets ledning genom att fabriksstyrelsen finge utse styrelseledamöter

i bolaget. Fabriksstyrelsen hade emellertid icke kunnat finna,

att några fördelar härigenom skulle stå att vinna i jämförelse med den

nuvarande ordningen, där Kungl. Majit tillsatte för ändamålet lämpliga personer

att utöva ledningen över verksamheten.

Vad först angår frågan örn Aktiebolaget Ceaverkens ställning i organisatoriskt

hänseende har departementschefen icke funnit anledning att nu framställa

något förslag i detta ämne.

Beträffande därefter bolagets hemställan om fortsatta bidrag av statsmedel

uttalar departementschefen, att av behandlingen vid 1943 års riksdag av frågorna

rörande dylika bidrag till upprätthållande av bolagets drift och till

utförande av forskning med syfte att för bolaget möjliggöra en på inhemska

råvaror grundad tillverkning framgår, att man under vissa förutsättningar

kunde räkna med behov av fortsatt medelsanvisning för dessa ändamål under

ett antal år framåt. Enär det icke synes departementschefen uteslutet,

att dylika förutsättningar komma att föreligga även under nästa budgetår,

och då bolagets beräkning av de för ändamålen erforderliga medelsbehoven

icke givit anledning till erinran, har departementschefen tillstyrkt bolagets

framställning i fråga örn anslag för nästa budgetår. Det torde emellertid,

framhåller departementschefen, få ankomma på Kungl. Majit att efter ytterligare

framställning av bolaget pröva, örn och i vad mån anslagen böra

ställas till bolagets förfogande.

\ad som framkommit genom den på riksdagens initiativ verkställda utredningen

rörande bolagets ställning i organisatoriskt hänseende bär icke givit

utskottet anledning till särskilt uttalande.

Beträffande Kungl. Majlis förslag örn anslag till upprätthållande av bolagets

drift samt till forskningsverksamheten anser utskottet försiktigheten bjuda

att medel anvisas härför jämväl för nästa budgetår. Utskottet har icke något

att erinra mot att ifrågavarande anslag beräknas till samma belopp som

anvisats för innevarande budgetår.

Vidkommande anslaget till forskningsverksamheten kommer utskottet att

göra hemställan under närmast följande punkt.

I fråga örn nu förevarande punkt hemställer utskottet,

Utskottet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 10.

att riksdagen må till Aktiebolaget Ceaverken: Upprätthållande

av bolagets drift för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 20 000 kronor.

43:o) Aktiebolaget Ceaverken: Vissa forskningsarbeten. Under hänvisning

till vad utskottet anfört under närmast föregående punkt får utskottet

i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46, s. 98) hemställa,

att riksdagen må till Aktiebolaget Ceaverken: Vissa forskningsarbeten

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 40 000 kronor.

44:o) Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om hantverk

och småindustri. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning om anslag till

ifrågavarande ändamål (punkt 47) kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

45:o) Resestipendier till teoretiskt och praktiskt bildade tekniker. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, s. 100), som innebär oförändrat

anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier till teoretiskt och praktiskt

bildade tekniker för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 5 000 kronor.

46:o) Befrämjande av hemslöjden. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 49, s. 100 och 101) och under erinran, att samma anslagsbelopp

anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av hemslöjden för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

47:o) Bidrag till svenska slöjdföreningen. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 50, s. 101 och 102) att såsom Bidrag till svenska slöjdföreningen

för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 25 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 10 000 kronor.

Svenska slöjdföreningen har hemställt om statsbidrag för budgetåret 1945/

46 med 25 000 kronor för genomförande av en utökning av föreningens

verksamhet.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

33

I ett över framställningen avgivet utlåtande har kommerskollegium anfört,

att kollegium — med hänsyn till att den tidigare planerade utvidgningen

av föreningens verksamhet nu i huvudsak syntes vara genomförd och att

densamma kommit att i ökad grad inriktas på rent praktiska och desslikes

socialt betydelsefulla arbetsuppgifter — ansåge sig kunna tillstyrka bifall till

framställningen.

Departementschefen har framhållit, att den verksamhet, som svenska

slöjdföreningen i numera vidgad omfattning bedriver under nära samverkan

med stora organisationer inom näringslivet och folkrörelserna i syfte särskilt

att inom de breda lagren av vårt folk höja intresset för en god heminredningskultur,

utgör enligt departementschefens mening ett värdefullt

komplement till de av staten vidtagna åtgärderna i bostadsförbättrande syfte.

Då föreningen för att kunna fullfölja denna verksamhet synes vara i behov

av ökat statsbidrag, har departementschefen ansett sig, i likhet med

kommerskollegium, böra tillstyrka föreningens framställning därom.

Utskottet, som vid sin behandling föregående år av svenska slöjdföreningens

anslagsbehov vitsordade föreningens alltmera betydelsefulla och samhällsgagnande

uppgifter, tillstyrker den ökning av statsbidraget, varom föreningen

gjort framställning.

Utskottet hemställer, .

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska slöjdföreningen

för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 25 000 kronor.

48:o) Bidrag till standardiseringsverksamheten. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 51, s. 103—105) att såsom Bidrag till standardiseringsverksamheten

för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 170 500 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 150 000 kronor.

Sveriges standardiseringskommission har anhållit, att ett belopp av 220 500

kronor måtte anvisas såsom bidrag till uppehållande av standardiseringsverksamheten

under budgetåret 1945/46. Av beloppet skulle 50 000 kronor

användas till bestridande av kostnader för oförutsedda arbeten.

Av följande i kommissionens skrift intagna sammanställning framgår den

av kommissionen verkställda fördelningen av det för innevarande budgetår

för ändamålet beviljade anslaget mellan olika med standardisering arbetande

organisationer m. fl. samt det belopp, kommissionen vid bifall till den

nu gjorda framställningen har för avsikt att tilldela dem för deras standardisermgsverksamhet

under nästkommande budgetår:

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 10.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet.

Organisationer och kommittéer

1944/45

1945/46

Anvisat

belopp

Tillstyrkt

belopp

Sveriges standardiseringskommission ............................

22000

22 000

Emballagekommittén...........................................

8 000

15 000

Svenska verkstadsindustriens standardcentral:

tor maskinindustrien standardisering .........................

20 000

20 000

> standardisering inom järn- och metallmanufakturområdet...

10 000

15 000

> gjuteriteknisk standardisering .............................

5 000

5 000

Svenska elektriska kommissionen................................

10000

15 000

Jordbrukstekniska föreningen ...................................

3 500

5 000

Trädgårdsnäringens standardiseringskommitté....................

3 500

3500

Byggstandardiseringen..........................................

50 000

50 000

Stål- och metallnormskommittén................................

18 000

20 000

Kronor

150 000

170500

Sveriges industriförbund har tillstyrkt kommissionens framställning. Även

kommerskollegium har tillstyrkt densamma och därvid framhållit, att motiveringarna

för de ifrågasatta höjningarna i nu utgående delbelopp syntes

vara ganska övertygande, vilket jämväl gällde den nya summan av 50 000

kronor till oförutsedda arbeten.

Mot standardiseringskommissionens förslag, i vad det avser delvis utökade

bidrag till redan bedriven standardiseringsverksamhet med tillhopa

170 500 kronor, har departementschefen icke funnit anledning till erinran.

Däremot har departementschefen ansett, att medel icke för närvarande böra

beräknas för bidrag till oförutsedda arbeten.

Utskottet vill erinra, att utskottet i sitt förlidet år avgivna av riksdagen

godkända utlåtande rörande anslaget till standardiseringsverksamheten framhöll,

att denna verksamhet alltjämt vore förtjänt av statsbidrag, särskilt som

kraven på ökad planmässighet inom produktion och handel alltmera skärptes.

Utskottet uttalade därjämte, att statsbidraget endast borde betraktas som

ett tillskott för att understödja standardiseringsarbetet, som i första hand vore

ett producentintresse. Utskottet förmenade också, att det för det dåvarande

skulle bliva kommissionen möjligt att erhålla åtminstone något utökade bidrag

från enskilt håll.

Såsom framgår av standardiseringskommissionens nu föreliggande framställning

om statsbidrag för nästa budgetår, har för bidrag till olika med

standardisering arbetande organisationer begärts ett belopp, som med 20 500

kronor överstiger det för innevarande budgetår anvisade anslaget. Med den

av utskottet förlidet år intagna ståndpunkten till denna bidragsverksamhet

och då utskottet jämväl nu har anledning förmoda, att kommissionen torde

kunna påräkna ökad bidragstilldelning från enskilt håll och då närmast från

de producenter, som hava intresse av standardiseringsverksamheten, finner

utskottet sig icke kunna tillstyrka större anslagshöjning än 8 500 kronor.

Nämnda summa anser utskottet böra utöver nu utgående belopp fördelas med

7 000 kronor på emballagekommittén och med 1 500 kronor på jordbrukstekniska

föreningen.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

35

I enlighet härmed tillstyrker utskottet, att statsanslaget för nästa budgetår

begränsas till 158 500 kronor. För åtnjutande av anslaget böra liknande villkor

tillämpas som de, vilka gälla för innevarande budgetår.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må såsom Bidrag till standardiseringsverksamheten

för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 158 500

kronor.

49 :o) Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52, s. 105), som innebär oförändrat anslagsbelopp,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens prisregleringsnämnd för elektrisk

ström för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 2 000 kronor.

Sjöfart och handel.

50 :o) Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen.

Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 53, s. 105—108) att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

lotsstyrelsen;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för lotsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 286 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 284 800

kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär, att en ritarbefattning i lönegraden Eo 14

överföres till ordinarie stat i lönegraden A 15. Detta medför en ökning av

anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän med 6 500 kronor. Anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie personal föreslås i anledning

härav minskad med 5 730 kronor. Å andra sidan har posten ansetts böra ökas

med 400 kronor för löneklassuppflyttningar. Kungl. Maj:ts förslag under

denna punkt innebär slutligen, att benämningarna fyringenjör och byråingenjör

ändras till förste fyringenjör respektive fyringenjör.

Utskottet tillstyrker, att en extra ordinarie ritarbefattning i lönegraden utskottet

Eo 14 överföres till ordinarie stat i lönegraden A 15 och har icke något att

erinra mot den verkställda anslagsberäkningen i övrigt. Förslaget om ändring

av vissa tjänstebenämningar tillstyrkes jämväl av utskottet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för lotsstyrelsen:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generallotsdirektör ....................’......... B 3

2 byråchefer .......... A 30

1 Överfyringenjör ................................A 30

2 förste fyringenjörer ............................A 27

1 förste byråsekreterare .......................... A 26

2 fyringenjörer .................................. A 24

1 kamrerare .................................... A 22

1 aktuarie ...................................... A 21

1 byråsekreterare .......................*........A 21

1 materialförvaltare .............................. A 20

2 verkmästare .................................. A 20

1 ritare......................................... A 15

1 assistent ...................................... A 14

1 kansliskrivare ................................. A 11

1 registrator .................................... A 11

1 förste expeditionsvakt .......................... A 7

2 kanslibiträden ................................. A 7

2 expeditionsvakter .............................. A 5

1 kontorsbiträde ................................. A 4

Tjänstemän å övergångsstat.

1 kassör och bokhållare.......................... A 21

1 verkmästare................................... A 21

Anm. 1. En av de å ordinarie stat upptagna verkmästartjänstema skall

hållas obesatt, så länge den å övergångsstat uppförde verkmästaren kvarstår

i tjänst.

Anm. 2. En av de å ordinarie stat upptagna kanslibiträdestjänsterna

skall hållas obesatt, så länge den å övergångsstat uppförde kassören och bokhållaren

kvarstår i tjänst;

b) godkänna följande avlöningsstat för lotsstyrelsen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ........................... kronor 194 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .. » 54 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. » 37 000

Summa förslagsanslag kronor 286 000;

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

37

c) till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos

lotsstyrelsen för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 286 000 kronor.

51 :o) Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten.

Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 54, s. 109—118) att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

lots- och fyrstaten;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för lots- och

fyrstaten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 5 408 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 5 949 000

kronor.

Förslaget innebär, att ur personalförteckningen avföras två lotsbefattningar,

lönegrad A 7, en lotsbefattning å övergångsstat, lönegrad A 8, en fyrmästarbefattning

å 2:a klass fyr, lönegrad A 10, tre fyrvaktarbefattningar å 2:a och

3:e klass fyr, lönegrad A 6, en fyrbiträdesbefattning, lönegrad A 6, en fyrbiträdesbefattning,

lönegrad A 5, och fem fyrbiträdesbefattningar å övergångsstat,

lönegrad A 5, samt att å förteckningen uppföras ytterligare två lotsbefattningar,

lönegrad A 8, och en fyrmästarbefattning, lönegrad A 8. Anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän kommer härigenom att minskas

med, i runt tal, 16 000 kronor.

Vad beträffar anslagsposterna till avlöningar till icke-ordinarie personal,

till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie personal samt till

rörligt tillägg föreslår departementschefen beträffande förstnämnda post en

ökning med 50 000 kronor och beträffande sistnämnda båda poster en minskning

med 565 000 kronor, respektive 10 000 kronor.

Lotsstyrelsen har föreslagit, att benämningarna lotskapten och lotslöjtnant

ändras till lotsdirektör, respektive lotsinspektör. Styrelsen har vidare förordat

vissa ändringar i avseende å tjänstebenämningarna för fyrpersonalen

och maskinisterna å tjänstefartygen. Sålunda har föreslagits, att fyrvaktare å

lia klass fyrskepp och fyrvaktare å lia klass fyr med radiofyr skola benämnas

förste fyrvaktare, under det att övriga fyrvaktare ävensom fyrbiträden

skola benämnas fyrvaktare. Vidare har föreslagits förkortning av tjänstebenämningarna

å fyrvaktare och fyrmästare genom borttagande av den del av

tjänstebenämningen, som angåve arten av vederbörandes tjänsteställe. Dessutom

skulle benämningarna maskinist å ångfartyg och maskinist å motorfartyg

förkortas till enbart maskinist. Ett genomförande av förslaget skulle innebära

att den nuvarande indelningen av fyrskepp och fyrar i lia, 2:a eller 3:e

klass fyrskepp, respektive fyrar komme att upphöra. Departementschefen har

tillstyrkt, vad lotsstyrelsen sålunda föreslagit.

Utskottet tillstyrker de i personalförteckningen för lots- och fyrpersonalen

föreslagna förändringarna i personalbeståndet. De framlagda förslagen örn

Utskottet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 10.

ändringar av tjänstebenämningarna för distriktsbefälet, fyrpersonalen och

maskinisterna å tjänstefartygen finner utskottet välgrundade och tillstyrker

desamma. Vad särskilt beträffar distriktsbefälet vill utskottet erinra, att 1944

års riksdag framhöll angelägenheten av att de nuvarande benämningarna å

distriktsbefälet ändrades i överensstämmelse med vederbörandes verksamhet

och tjänsteställning. Vad Kungl. Majit i övrigt under förevarande punkt föreslagit

har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för lots- och fyrstaten:
-

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

Distriktsbefäl och personal å distriktsexpeditionerna.

6 lotsdirektörer ............................... A 27

6 lotsinspektörer .............................. A 21

1 distriktsfyrmästare...........................A 12

6 kontorister .................................. A 9

6 kontorsbiträden ............................. A 4

Lotspersonal.

15 överlotsar .................................. A 12

22 lotsformön .................................. A 11

18 » A 9

28 » A 8

288 lotsar ...................................... A 8

74 » A 7

Fyrpersonal.

39 fyrmästare .................................. A 12

28 > A 10

18 » A 8

33 förste fyrvaktare ............................ A 8

19 fyrvaktare .................................. A 7

75 » ...................................A 6

48 » ................................... A 5

Personal å tjänstefartyg.

1 befälhavare ................................. A 20

3 maskinister ................................. A 11

4 » A 10

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10. 39

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å övergångsstat.

1 expeditionsbiträde ........................... A 8

2 lotsar ...................................... A 8

12 fyrvaktare .................................. A 5.

Anm. 1. 1 kontoristtjänst i lönegrad A 9 å ordinarie stat må icke tillsättas

förrän expeditionsbiträdet i lönegrad A 8 å övergångsstat avgår från

sin befattning.

Anm. 2. 2 lotstjänster i lönegrad A 7 å ordinarie stat må tillsättas allenast

i den mån 2 lotsar i lönegrad A 8 å övergångsstat avgå från sina befattningar.

Anm 3. 12 fyrvaktartjänster i lönegrad A 6 å ordinarie stat må tillsättas

endast i den mån 12 fyrvaktare i lönegrad A 5 å övergångsstat antingen

avlägga styrmansexamen eller förskaffa sig av lotsstyrelsen föreskriven kompetens

för anställning vid fyrplats med radiofyr eller ock avgå från sina

befattningar;

b) godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .......................

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis .......................

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie personal:

a. Lotspersonalens

andel i lotspenningar

m. m., förslagsvis

.......kronor 1 050 000

b. Kost eller kostpenningar

till

personalen å fyrskepp

m. m., för
-

slagsvis ....... »

225 000

c. Ersättningar för

mistsignalering,

förslagsvis..... »

15 000

d. Fyrskeppstillägg,

förslagsvis .... »

75 000

e. Krigsriskersätt-

ning, förslagsvis »

25 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis

kronor 2 493 000

* 1 050 000

» 1 390 000

» 475 000

Summa förslagsanslag kronor 5 408 000

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 10.

c) till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lotsoch

fyrstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 5 408 000 kronor.

52 :o) Lotsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 55, s. 118—121), vilket i förhållande till motsvarande anslag för innevarande

budgetår innebär en minskning med 15 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lotsverket: Omkostnader för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 2 210 000 kronor.

53 :o) Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Beträffande Kungl.

Maj:ts framställning om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 56), har

riksdagen (skrivelse nr 50) redan fattat beslut, varom utskottet velat här

erinra.

54: o) Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar. Handelsflottans pensionsanstalt:

Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna

57 och 58, s. 139) och under erinran, att samma anslagsbelopp anvisats

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar ett förslagsanslag

av 19 700 kronor;

b) till Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader et

förslagsanslag av 5 500 kronor.

55:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Majit har före

slagit riksdagen (punkt 59, s. 139—142) att

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens

skeppsprovningsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46;

dels ock till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 119 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 109 000 kronor.

Förslaget innebär en höjning av anslagsposten till avlöningar till tillfälliga

biträden med 10 000 kronor. Denna höjning betingas dels av att lönerna till

arbetarpersonalen måst höjas i enlighet med nyligen träffat kollektivavtal

och dels av att en utökning av personalen visat sig behövlig.

Utskottet. Den till 10 000 kronor föreslagna höjningen av anslaget synes utskottet

kunna godtagas. Då den verkställda beräkningen i övrigt av anstaltens medelsbehov

icke givit utskottet anledning till något särskilt uttalande, får utskottet

hemställa,

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

41

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skeppsprovningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med bud
-

getåret 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

.......................... kronor 27 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .. » 20 500

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, för
slagsvis

.......................... » 65 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 6 200

Summa förslagsanslag kronor 119 000;

b) till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 119 000 kronor.

56:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader. I överensstämmelse

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60, s. 142 och 143), vilket i förhållande

till det för löpande budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med

1 500 kronor, avseende expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 43 500 kronor.

57:o) Statens isbrytarverksamhet: Driftkostnader m. m. Kungl. Majit

har föreslagit riksdagen (punkt 61, s. 143—147) att till Statens isbrytarverksamhet:

Driftkostnader m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 370 000 kronor.

Å riksstaten under tionde huvudtiteln hava under de senaste åren varit anvisade

två förslagsanslag till bestridande av avlöningskostnaderna respektive

omkostnaderna för statens isbrytarverksamhet. För innevarande budgetår

äro anslagen upptagna till 130 000 kronor respektive 150 000 kronor. Jämlikt

meddelade föreskrifter skola från anslagen bestridas, från avlöningsanslaget

lönekostnaderna för å statens isbrytarfartyg kommenderad personal —

med undantag av värnpliktiga — under den tid tjänstgöringen å dessa fartyg

varar, samt från omkostnadsanslaget driftkostnader, däri inberäknade

sjötillägg och mässpenningar, samt underhållskostnader för statens isbrytarfartyg

ävensom till ett sammanlagt belopp av högst 400 kronor per

isbrytarsäsong ersättning för — efter prövning av omständigheterna i det

särskilda fallet — sådana med uppdrag såsom isbrytarombud förenade utgifter,

för vilka ersättningsskyldighet ej åvilar annan uppdragsgivare.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Marinförvaltningen har meddelat, att utgifterna under anslaget till Statens

isbrylarfartyg: Omkostnader under åren efter krigsutbrottet väsentligt ökats

beroende dels på de osedvanligt stränga vintrarna, dels ock på att fartygen

varit ianspråktagna av marinen såsom hjälpfartyg. Marinförvaltningen har

funnit riktigt, att anslaget i fråga endast tages i anspråk för de omkostnader,

som äro att hänföra till fartygens isbrytarverksamhet, under det att

övriga kostnader få bestridas av beredskapsmedel.

En utredning visar, framhåller ämbetsverket, att omkostnaderna för isbry

tarf arty gen under åren 1939/40 t. o. m. 1943/44 uppgått till i medeltal årligen

cirka 700 000 kronor. Marinförvaltningen framhåller vidare, att en undersökning

givit vid handen, att omkostnaderna, avlöningar oräknade, för

isbrytarfartygen Ymer och Atle under åren 1933/34—1938/39 uppgått till

mellan 125 000 och 150 000 kronor per år. Av dessa torde cirka 100 000 kronor

vara hänförliga till underhållskostnader och återstoden till driftkostnader,

i huvudsak oljekostnader. Om man räknar med nuvarande oljepriser och

med den kostnadsökning av omkring 70 procent av underhållskostnaderna

sedan krigsutbrottet, skulle omkostnaderna för isbrytarfartygen med motsvarande

tjänst som under åren före krigsutbrottet nu uppgå till cirka 370 000

kronor. Marinförvaltningen hemställer, att omkostnadsanslaget för nästa

budgetår bestämmes till sistnämnda belopp.

I en till försvarets civilförvaltning ställd skrivelse av den 11 november 1944

har chefen för marinen ifrågasatt, huruvida icke avlöningsanslaget för statens

isbrytarverksamhet borde avföras ur riksstaten. Chefen för marinen

har därvid erinrat, att anslaget tillkommit i samband med ökning av flottans

personalstater för att tillgodose personalbehovet på statens isbrytarfartyg.

Även om avlöning för denna personal under krigsåren av särskilda skäl gäldats

av marinens anslag, hade frågan genom 1942 års försvarsordning dock

kommit i ett nytt läge. I flottans personalstater enligt denna försvarsordning

vore nämligen personal för statens nu befintliga båda isbrytarfartyg, »Ymer»

och »Atle», inräknad, varför anslaget under tionde huvudtiteln syntes obehövligt.

Årsarvodena till isbrytarfartygens chefer syntes marinchefen kunna

utbetalas av statsisbrytarnas driftsanslag. Genom beslut av 1944 års riksdag

skulle en ny statsisbrytare anskaffas. Örn det, sedan denna om cirka två år

blivit färdigställd, inträffade att alla statsisbrytarna samtidigt behövde vara

rustade, kunde, framhåller marinchefen, erforderlig personal för det tredje

fartyget erhållas bland den ersättningspersonal, som inginge i 1942 års personalstater.

Ej heller då torde därför förenämnda avlöningsanslag bliva erforderligt.

Försvarets civilförvaltning har framhållit, att skäl syntes tala för att, på

sätt marinchefen antytt, det ifrågavarande avlöningsanslaget under tionde

huvudtiteln avföres ur riksstaten. De särskilda arvoden till isbrytarfartygens

chefer, som i fortsättningen må komma att beviljas, syntes ämbetsverket i så

fall kunna utgå från det å riksstaten nu uppförda omkostnadsanslaget, från

vilket bestridas kostnader för bland annat sjötillägg och mässpenningar för

personalen. Anslaget syntes lämpligen böra benämnas Statens isbrytarverksamhet:

Driftkostnader m. m.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10. 43

Riksråkenskapsverket har anslutit sig till vad försvarets civilförvaltning

anfört.

Departementschefen har framhållit, att han på grund av vad i ärendet anförts

ansett sig efter samråd med chefen för försvarsdepartementet böra förorda

de militära myndigheternas av riksråkenskapsverket tillstyrkta förslag

att ifrågavarande avlöningsanslag under tionde huvudtiteln avföres ur riksstaten.

Därmed säger sig departementschefen givetvis icke ha tagit ställning

till det av 1941 års isbrytarutredning Väckta men tills vidare vilande spörsmålet,

huruvida isbrytarfartygen framdeles böra bemannas med militär eller

civi) personal.

Departementschefen tillstyrker vidare, att omkostnadsanslaget för statens

isbrytarverksamhet uppföres å riksstaten under den ändrade benämningen

Statens isbrytarverksamhet: Driftkostnader m. m. och att medelsanvisningen

under anslaget bestämmes till 370 000 kronor.

Av anskaffningskostnaden för det av 1944 års riksdag beslutade nya isbrytarfartyget

— i sin helhet beräknad till högst 5 650 000 kronor — har

för budgetåret 1944/45 anvisats ett belopp av 2 500 000 kronor. Anvisningen

av återstående medel, 3 150 000 kronor, synes departementschefen, med hänsyn

till tidpunkten då fartyget kan beräknas bliva färdigbyggt, lämpligen

kunna fördelas på de två följande budgetåren. Departementschefen föreslår,

att medelsanvisningen för nästa budgetår för detta ändamål bestämmes till

1 575 000 kronor.

För förhyrning av isbrytarfartyg för nästa budgetår beräknas ett anslag

till enahanda belopp som det för innevarande budgetår anvisade eller 100 000

kronor.

Under de senaste åren hava å riksstaten under tionde huvudtiteln anvisats

två förslagsanslag till bestridande av avlöningskostnaderna respektive omkostnaderna

för statens isbrytarverksamhet. Jämlikt meddelade föreskrifter skola

från avlöningsanslaget bestridas lönekostnaderna för å statens isbrytarfartyg

kommenderad personal — med undantag av värnpliktiga — under den tid,

tjänstgöringen å dessa fartyg varar, samt från omkostnadsanslaget driftkostnader

m. m.

Såsom i ärendet emellertid erinrats hava enligt den av 1942 års riksdag beslutade

nya försvarsorganisationen marinens kadrar numera beräknats med

hänsyn bland annat till behovet av personal för statens isbrytarfartyg. På

grund härav föreslår departementschefen, att ifrågavarande avlöningsanslag

under tionde huvudtiteln avföres ur riksstaten. Då genom nämnda riksdagsbeslut

frågan om sättet för avlöningskostnadernas bestridande kommit i ett

nytt läge och anslaget i fråga alltså får anses obehövligt, tillstyrker utskottet

departementschefens förenämnda förslag.

Mot den verkställda beräkningen av omkostnadsanslaget, som föreslagits

skola benämnas Statens isbrytarverksamhet: Driftkostnader m. m., har utskottet

icke funnit anledning lill erinran. Utskottet tillstyrker vidare, att till

Utskottet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 10.

bestridande av kostnaderna för det av 1944 års riksdag beslutade nya isbrytarfartyget,

för vilket ändamål samma års riksdag anvisat ett anslag av

2 500 000 kronor, för nästa budgetår beräknas ett belopp av 1 575 000 kronor.

Ej heller har utskottet något att invända mot att för förhyrning av isbrytarfartyg

anvisas samma belopp som utgått för innevarande budgetår eller 100 000

kronor.

Beträffande de två sistnämnda anslagen kommer utskottet att göra hemställan

under följande punkt.

Med avseende å nu förevarande anslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens isbrytarverksamhet: Driftkostnader

m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 370 000 kronor.

58 :o) Statens isbrytarverksamhet: Anskaffande av ytterligare ett statens

isbry tar fartyg. Statens isbrytarverksamhet: Förhyrning av isbry tarf artyg.

Under hänvisning till vad utskottet anfört under närmast föregående punkt

får utskottet i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 62 och 63, s.

117) hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Statens isbrytarverksamhet: Anskaffande av ytterligare

ett statens isbrytarfartyg ett reservationsanslag av

1 575 000 kronor;

b) till Statens isbrytarverksamhet: Förhyrning av isbrytarfartyg

ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

59 :o) Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar. Beträffande Kungl.

Maj:ts framställning örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 64) kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

60:o) Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader. Statens sjöhistoriska

museum: Underhåll av samlingarna. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts

förslag (punkterna 65 och 66, s. 148 och 149), vilka i förhållande till de för

innevarande budgetår anvisade anslagen innebära beträffande förstnämnda

anslag en höjning med 600 kronor, avseende expenser, och beträffande sistnämnda

anslag oförändrat belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader ett förslagsanslag

av 14 600 kronor;

b) till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll av samlingarna

ett reservationsanslag av 3 000 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

45

61 :o) Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader. Kungl. Majit har

föreslagit riksdagen (punkt 67, s. 149—153) att såsom Bidrag till sjömanshusens

förvaltningskostnader för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av

256 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 206 000

kronor.

Vid den utredning, som låg till grund för den av 1943 års riksdag beslutade

och den 1 juli 1944 genomförda omläggningen av sjöfolkets pensionering,

förutsattes att statens årliga bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader

skulle nedsättas från 356 000 kronor till 156 000 kronor eller således

med 200 000 kronor, motsvarande den beräknade ökningen av sjömanshusens

inkomster till följd av att tonavgiftsuppbörden hädanefter skulle

så gott som helt tillfalla sjömanshusen. Med hänsyn till minskningen av tonavgiftsuppbörden

under den nu rådande sjöfartsspärren, och då statsbidraget

är avsett att utgöra ersättning till sjömanshusen för att dessa ombesörja

vissa förvaltningsuppgifter för statens räkning, nedsattes bidraget icke omedelbart

med hela det beräknade beloppet utan endast med 150 000 kronor

och är alltså i riksstaten för nu löpande budgetår upptaget till 206 000

kronor.

Någon ytterligare nedsättning av bidraget lärer enligt departementschefen

för närvarande, så länge sjöfartsspärren består, icke böra ifrågakomma. Tvärtom

synes departementschefen kunna övervägas om icke detsamma för nästkommande

budgetår bör höjas. Härför talar till en början, att tonavgiftsuppbörden

under det senast förflutna budgetåret, jämförd med uppbörden under

budgetåret 1942/43, sjunkit med ytterligare över 20 000 kronor. Emellertid

bör tillika beaktas, framhåller departementschefen, att den avsevärda ökning

av sjömanshusens förvaltningskostnader, som inträtt under den nu rådande

krisen, enligt de för statsbidragets fastställande år 1939 tillämpade grunderna

bör till omkring 75 procent anses falla på sjömanshusens rent statliga förvaltningsuppgifter.

Med hänsyn till det sålunda anförda har departementschefen

funnit sig böra biträda av kommerskollegium framlagt förslag om att bidraget

för nästa budgetår höjes med 50 000 kronor till 256 000 kronor.

Utskottet har vid övervägande av frågan örn statsbidrag till sjömanshusens Utskottet.

förvaltningskostnader för nästa budgetår funnit goda skäl tala för att anslaget

för budgetåret bestämmes till 256 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må såsom Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av

256 000 kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 10.

62 :o) Läkarundersökning av sjöfolk. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 68, s. 153), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läkarundersökning av sjöfolk för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 35 000 kronor.

63 :o) Beredande av billigare biljettkostnader för sjöfolk vid resor till och

från hemorten i vissa fall. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt

69, s. 154) får utskottet under erinran, att samma anslagsbelopp anvisats för

innevarande budgetår, hemställa,

att riksdagen må till Beredande av billigare biljettkostnader

för sjöfolk vid resor till och från hemorten i vissa fall för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 50 000

kronor.

64:o) Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer. Kungl. Majit

har föreslagit riksdagen (punkt 70, s. 154 och 155) att till Driftkostnader för

mät- och avmagnetiseringsstationer för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 440 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 320 000

kronor.

Departementschefen bär framhållit, att enär avmagnetiseringsstationerna i

Göteborg och Karlshamn ännu icke tagits i bruk samt driftkostnaderna vid

nämnda två stationer samt vid stationen i Stockholm bliva beroende av i vilken

omfattning stationerna komma att anlitas, kunna dessa kostnader för

nästkommande budgetår nu endast bliva föremål för en mycket grov beräkning.

utskottet. Det för ifrågavarande ändamål äskade anslaget, vilket på grund av föreliggande

ovissa faktorer är i hög grad approximativt beräknat, har utskottet funnit

sig böra tillstyrka.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 440 000 kronor.

65:o) Bidrag till handelshögskolan i Stockholm. I överensstämmelse med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71, s. 155 och 156), vilket i förhållande till det

för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär oförändrat belopp och

enahanda villkor, hemställer utskottet,

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

47

att riksdagen må såsom Bidrag till handelshögskolan i

Stockholm för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 45 000

kronor.

66:o) Bidrag till handelshögskolan i Göteborg. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 72, s. 156 och 157) att såsom Bidrag till handelshögskolan

i Göteborg för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 40 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 30 000 kronor.

Anslaget har förenats med villkor, bland andra, att för beredande av

friplatser åt elever eller nedsättning i undervisningsavgifter under läsåret användes

ett belopp av minst 9 600 kronor.

Styrelsen för handelshögskolan i Göteborg har gjort framställning om statsbidrag

för budgetåret 1945/46 med 40 000 kronor. Såsom skäl härför har

styrelsen åberopat den utvidgning av högskolans verksamhet, som under senare

år ägt rum och som ytterligare vore att emotse, samt därav föranledda

ökade kostnader ävensom behovet av ökat antal friplatser. Styrelsen har

föreslagit, att av den begärda ökningen av statsbidraget, 10 000 kronor, ett

belopp av 4 800 kronor — motsvarande 12 friplatser — skulle användas till

avgiftslindring åt de studerande.

Departementschefen har tillstyrkt, att anslaget för nästkommande budgetar

bestämmes till 40 000 kronor. Med hänsyn till den sålunda föreslagna anslagsökningen

synes departementschefen viss ändring böra ske av villkoren

för anslagets tillgodonjutande. Av bidragsökningen torde, framhåller departementschefen,

ett belopp om minst 4 800 kronor böra användas till beredande

av ytterligare friplatser vid högskolan eller till åstadkommande av

sänkning av elevavgifterna. Av statsbidraget skulle sålunda ett sammanlagt

belopp av (9 600 + 4 800 =) 14 400 kronor användas för beredande av friplatser

åt elever eller nedsättning i undervisningsavgifter.

Utskottet finner sig kunna tillstyrka den höjning av statsbidraget, varom

styrelsen för handelshögskolan i Göteborg gjort framställning. Anslaget bör

alltså för nästa budgetår bestämmas till 40 000 kronor. Med anledning härav

böra villkoren för anslagets tillgodonjutande ändras. Vad departementschefen

i sådant avseende föreslagit har icke givit utskottet anledning till

erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må såsom Bidrag till handelshögskolan i Göteborg

för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 40 000

kronor.

67:o) Orienterande marknadsundersökningar m. m. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 73, s. 157—159), vilket innebär oförändrat anslagsbelopp,

hemställer utskottet,

Utskottet.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 10.

att riksdagen må till Orienterande marknadsundersökningar

m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 80 000 kronor.

68:o) Exportstipendier och handelsstudiestipendier. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 74, s. 159 och 160) att till Exportstipendier och

handelsstudiestipendier för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 10 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 20 000

kronor.

Kommerskollegium har hemställt, att för nästa budgetår måtte för ändamålet

anvisas ett anslag av 10 000 kronor. Kollegium har därvid — under

erinran att å anslaget funnes disponibelt ett belopp av 33 172 kronor 77

öre — anfört, bland annat, att fortsatta stipendier icke torde ifrågakomma

till redan verksamma stipendiater. Till nya stipendier under innevarande

budgetår syntes böra beräknas 15 000 kronor, till fortsättningsstipendier under

nästinstundande budgetår 12 000 kronor och till nya stipendier under

sistnämnda budgetår 16 000 kronor. Medelsbehovet intill utgången av budgetåret

1945/46 skulle sålunda enligt dessa beräkningar uppgå till sammanlagt

43 000 kronor. Då det disponibla beloppet uppginge till i runt tal 33 000

kronor, skulle för utdelning av stipendier i angiven utsträckning erfordras

ett anslag å 10 000 kronor. Departementschefen har tillstyrkt kommerskollegii

förslag.

Utskotta. Utskottet, som tillstyrker att medel för här ifrågavarande ändamål anvisas

i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till Exportstipendier och handelsstudiestipendier

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 10 000 kronor.

69: o) Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet. I överensstämmelse

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75, s. 160 och 161), vilket innebär oförändrat

anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska handelskamrar

i utlandet för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag »r 102 000

kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

49

Patent- och registreringsväsendet m. m.

70 :o) Patent- octa registreringsverket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 76, s. 161—174) att

dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för

patent- och registreringsverket;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för patentoch

registreringsverket, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46;

dels ock till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 749 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 450 000

kronor.

Patent- och registreringsverket bär framhållit, att ämbetsverkets arbetsbörda,

som redan under de närmast föregående åren ständigt stegrats, undergått

en ytterligare exceptionellt stor ökning under budgetåret 1943/44. Nettointäkterna

av den genom ämbetsverket utövade statsverksamheten, sedan

genom ämbetsverket bestridda utgifter för avlöningar och omkostnader fråndraga,

hade under nämnda budgetår uppgått till i runt tal 1 183 000 kronor.

Detta överskott vore avsevärt större än för något tidigare budgetår sedan

den år 1931 företagna omorganisationen av ämbetsverket. Såväl antalet

inkommande som antalet oavgjorda patentärenden hade även sedan 1941

visat en stor och oavbruten ökning. Ämbetsverket hade kommit upp till siffror

härutinnan, som läge långt utöver vad som någonsin tidigare uppnåtts

och vad ämbetsverket förut ansett sig ha anledning räkna med. Antalet

patentansökningar under förra halvåret 1944 hade sålunda varit högre än

vad som varit det ordinära för helår i början av 1930-talet. Det hade under

sådana förhållanden icke varit möjligt för ämbetsverket att med nuvarande

antal ledamöter, sextiosex stycken, avgöra ens tillnärmelsevis lika många

ärenden som de inkommande, varför de oavgjorda ärendenas antal kraftigt

stegrats. Balansen vore också, räknat per den 30 juni 1944, ungefär dubbelt

så stor som i mitten av 1930-talet, eller omkring 20 600 ärenden. Det läge

därför i öppen dag, att situationen för närvarande vore helt otillfredsställande.

Enligt ämbetsverkets uppfattning hade man nu nått därhän, att en

avsevärd personalförstärkning vore ofrånkomlig, örn ej ämbetsverkets möjligheter

att fullgöra sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt skulle te

sig som helt uteslutna.

Med hänsyn till den sålunda alltmera stegrade arbetsbalansen å patentanmälningsavdelningarna

och da arbetsbördan även på ämbetsverkets övriga

avdelningar torde påkalla en personalförstärkning har departementschefen

funnit sig böra i princip tillstyrka av ämbetsverket i olika hänseenden framförda

förslag härutinnan.

Bihang lill riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 10.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet.

Vad angår befattningshavarna å ordinarie stat har departementschefen sålunda

förordat, att det nuvarande antalet ökas med dels en byråchef, lönegrad

A 30, — i sammanhang varmed patentanmälningsavdelningarnas antal

bör ökas från tre till fyra — dels fem byrådirektörer, lönegrad A 28, dels

fem förste byråingenjörer, lönegrad A 26, dels fem förste byråingenjörer, lönegrad

A 24, dels en byråsekreterare, lönegrad A 21, — med samtidig indragning

av en byråsekreterarbefattning i lönegraden Eo 21 dels en kontorist,

lönegrad A 9, dels ett kanslibiträde, lönegrad A 7, dels en expeditionsvakt,

lönegrad A 5, dels ock fyra kontorsbiträden, lönegrad A 4. Vidare har departementschefen

tillstyrkt inrättandet av en föreståndarbefattning för ämbetsverkets

reproduktionsverksamhet. Denna befattning föreslås placerad i

lönegraden A 6. Med hänsyn till vad sålunda förordats skulle anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän komma att höjas med 175 000 kronor.

I fråga om den icke-ordinarie personalen har departementschefen tillstyrkt,

att medel beräknas för inrättande av en ny befattning såsom biblioteksassistent

i lönegrad Eo 21 samt att personalen å ämbetsverkets sekreterarexpedition

förstärkes med en ny byråsekreterarbefattning i Eo 21. Den

nuvarande tjänsten i Eo 21 å samma expedition har föreslagits böra överföras

till ordinarie stat. Departementschefen har vidare beräknat medel

för avlöning av en förste amanuens, lönegrad Eo 18, en amanuens, lönegrad

Eo 16, två amanuenser, lönegrad Ex 16, fyra skrivbiträden, lönegrad

Eo 2, och en expeditionsvakt. Mot ämbetsverkets förslag att den icke ordinarie

vaktpersonalen, som för närvarande utgöres av tio befattningshavare,

därav fem i lönegrad Eo 5 och två i lönegrad Ex 1 samt tre tillfälliga, skulle

placeras fem i lönegrad Eo 5, en i lönegrad Eo 2 och fem i lönegrad Ex 2

har departementschefen icke haft någon erinran att göra. Samtidigt med den

sålunda förordade personalökningen torde, framhåller departementschefen,

vid bifall till förslaget om överförande å ordinarie stat av en byråsekreterarbefattning

i lönegrad Eo 21, samt i enlighet med vad ämbetsverket eljest

föreslagit medel icke fortsättningsvis böra beräknas till avlöning av följande

icke ordinarie befattningar, nämligen: nyssnämnda byråsekreterartjänst, fem

biträdande ingenjörsbefattningar, lönegrad Eo 20, en befattning såsom teknisk

tjänsteman, lönegrad Ex 18, en kontorsbiträdesbefattning, lönegrad Eo 4,

och en skrivbiträdesbefattning, lönegrad Ex 2. På grund av det anförda

skulle anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal komma att

höjas med 83 500 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg föreslås höjd med 40 500 kronor.

Av ärendet framgår, att arbetsbalansen inom patent- och registreringsverket

alltmera ökats och numera antagit sådana proportioner, att — vid sidan

av de rationaliseringsåtgärder, som ämbetsverket vidtagit och vilka utskottet

förutsätter komma att med kraft fullföljas — en personalförstärkmng torde

få anses ofrånkomlig. Mot de omfattande förslag, som departementschefen

i sistnämnda hänseende framlagt, har utskottet ansett sig icke böra fram
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

51

ställa någon erinran vare sig beträffande antalet befattningshavare eller i

fråga om löneställningen för desamma. Utskottet kan alltså tillstyrka den

föreslagna personalförteckningen. Den verkställda beräkningen i övrigt av

anslaget har icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) fastställa följande personalförteckning för patent- och

registreringsverket:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör .............................. C 12

3 byråchefer och ledamöter av besvärsavdelningen.. A 30

6 byråchefer .................................. A 30

22 byrådirektörer .............................. A 28

18 förste byråingenjörer ........................ A 26

17 förste byråingenjörer ........................ A 24

1 bibliotekarie ................................ A 24

1 förste byråsekreterare ........................ A 24

1 kamrerare .................................. A 22

4 byråsekreterare .............................. A 21

1 föreståndare för varumärkesgranskningen ...... A 14

2 kansliskrivare .............................. A 11

3 kontorister .................................. A 9

1 värmeledningsskötare, tillika reparatör, av l:a

klass ........................................ A 8

1 förrådsförman .............................. A 7

1 förste expeditionsvakt ........................ A 7

7 kanslibiträden .............................. A 7

1 föreståndare för reproduktionsverksamheten .... A 6

6 expeditionsvakter ............................ A 5

22 kontorsbiträden ............................ A 4

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än den 20: e.

1 byråchef och ledamot av besvärsavdelningen . . Eo 30

1 förste byråsekreterare ...................... Eo 24

28 tekniska ledamöter ........................ Eo 22

1 biblioteksassistent .......................... Eo 21

1 byråsekreterare ............................ Eo 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för patent- och registreringsverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

s. 52 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

52 Statsutskottets utlåtande nr 10.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 919 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ...................... s 602 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 228 000

Summa förslagsanslag kronor 1 749 000;

c) till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 749 000 kronor.

71 :o) Patent- och registreringsverket: Omkostnader. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 77, s. 174—180) att till Patent- och registreringsverket:

Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

349 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 275 000 kronor.

Förslaget innebär, att anslagsposterna till sjukvård m. m., till reseersättningar

och till publikationstryck höjas med respektive 2 000 kronor, 500 kronor

och 50 000 kronor. Vidare föreslås, att anslagsposten till expenser höjes

med 30 000 kronor och anslagsposten till övriga utgifter med 2 500 kronor.

De särskilda uppbördsmedlen hava ansetts böra upptagas med ett från

48 000 kronor till 59 000 kronor höjt belopp.

I detta sammanhang må erinras, att chefen för kommunikationsdepartementet

under utgifterna å kapitalbudgeten framhållit, att behov av ökade

lokaler förelåge för patent- och registreringsverket. Detta behov vore beroende

på dels en av 1943 års riksdag medgiven förstärkning av ämbetsverkets

personal, dels ock motsedd ytterligare ökning av personalen. Byggnadsförslaget

avsåge tillbyggnad av den nuvarande ämbetsbyggnaden med två flyglar

utefter Valhallavägen och i samband därmed vissa smärre omändringsarbeten

i den nuvarande byggnaden. För ändamålet har för nästa budgetår

under kapitalbudgeten äskats ett investeringsanslag av 1 200 000 kronor.

Departementschefen har under nu förevarande punkt framhållit, att engångsutgifterna

i samband med lokalökningen torde böra beräknas till

106 000 kronor.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna ökningen av patent- och registreringsverkets

omkostnadsanslag med 74 000 kronor är föranledd dels av den under

föregående punkt begärda och av utskottet tillstyrkta utökningen av ämbetsverkets

personal, dels ock av den föreslagna om- och tillbyggnaden av

verkets ämbetshus. För sistnämnda ändamål har riksdagen numera anvisat

av Kungl. Maj:t äskat anslag. Vid angivna förhållanden och då den verk
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

53

ställda beräkningen av de i omkostnadsstaten upptagna olika anslagsposterna

icke givit utskottet anledning till erinran tillstyrker utskottet, att omkostnadsanslaget

bestämmes till av Kungl. Maj:t föreslaget belopp.

Det för inredning och utrustning av verkets ämbetsbyggnad beräknade

anslaget synes utskottet jämväl kunna godtagas. Beträffande detta anslag

kommer utskottet att göra hemställan under närmast följande punkt.

Med avseende å nu förevarande punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må till Patent- och registreringsverket: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

349 000 kronor.

72 :o) Patent- och registreringsverket: Inredning och utrustning av verkets

ämbetsbyggnad. Under hänvisning till vad utskottet anfört under närmast

föregående punkt får utskottet i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 78, s. 180) hemställa,

att riksdagen må till Patent- och registreringsverket: Inredning

och utrustning av verkets ämbetsbyggnad för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 106 000 kronor.

73:o) Granskningsnänmdcn för vissa patentansökningar m. m. Beträffande

Kungl. Maj:ts framställning om anslag till ifrågavarande ändamål

(punkt 79) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,

vilket härmed

anmäles.

74:o) Statens uppfinnarnäinnd: Administrationskostnader. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 80, s. 181—183) att till Statens uppfinnarnämnd:

Administrationskostnader för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 50 500 kronor.

Till ifrågavarande ändamål är för innevarande budgetår anvisat ett förslagsanslag

av 49 400 kronor.

I skrivelse den 1 september 1944 har statens uppfinnarnämnd beräknat

medelsbehovet för bestridande av nämndens administrationskostnader under

nästa budgetår till 52 950 kronor, därvid det ökade medelsbehovet föranletts

av förslag örn höjda arvoden till kanslichefen, en ingenjör, den bokföringskunnige

assistenten och kanslibiträde! och av ökat behov av medel för resekostnader.

Departementschefen har funnit sig böra i viss utsträckning tillstyrka dessa

förslag, och har sålunda förordat, alt arvodena lill en ingenjör, den bokföringskunnige

assistenten och kanslibiträde! höjas med respektive 500, 400

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 10.

och 220 kronor och att ifrågavarande arvoden alltså upptagas till 8 500 kronor,

6 100 kronor och 4 000 kronor. Vidare har departementschefen föreslagit,

att resekostnaderna måtte för nästa budgetår beräknas till 1 500 kronor,

innebärande en höjning av 500 kronor i förhållande till det för innevarande

budgetår för ändamålet beräknade beloppet. För expenser och inventarieanskaffning

har departementschefen beräknat ett belopp av 4 500 kronor

mot 5 000 kronor för innevarande budgetår.

Utskotta. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot de av departementschefen

förordade arvo desförhöjningarna för vissa befattningshavare och ej

heller i övrigt funnit skäl till erinran mot departementschefens beräkning av

anslagsbehovet, får hemställa,

att riksdagen må till Statens uppfinnarnämnd: Administrationskostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 50 500 kronor.

75:o) Statens uppfinnarnämnd: Undersöknings- och försökskostnader.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 81, s. 183 och 184), vilket

i förhållande till det för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär en

höjning med 75 000 kronor, som föranledes av att tidigare till förfogande

stående reservationer numera praktiskt taget förbrukats, och under erinran

att medelsåtgången per budgetår tidigare beräknats till 300 000 kronor, får

utskottet hemställa,

att riksdagen må till Statens uppfinnarnämnd: Undersöknings-

och försökskostnader för budgetåret 1945/46 anvisa ett

reservationsanslag av 275 000 kronor.

76:o) Bidrag till uppfinnarekontoret. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 82, s. 184—186) att såsom Bidrag till uppfinnarekontoret för budgetåret

1945/46 anvisa ett anslag av 30 000 kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

ett belopp av 20 000 kronor.

Departementschefen har erinrat, att det nu utgående statsbidraget å 20 000

kronor till uppfinnarekontoret avser att, jämte smärre enskilda bidrag samt

av kontoret upptagna konsultationsavgifter till ett beräknat sammanlagt belopp

ungefärligen motsvarande statsbidraget, täcka kontorets personal-, lokaloch

övriga utgifter, och har funnit sig böra tillstyrka, att statsbidraget till

detta ändamål för nästa budgetår beräknas till oförändrat belopp. Därutöver

har departementschefen emellertid funnit kontoret böra — i enlighet med

vad som förutsattes i propositionen nr 1944: 176 med förslag till lag örn

ändring i förordningen den 16 maj 1884 (nr 25) angående patent tilldelas

bidrag av statsmedel för att därmed i ömmande fall erlägga patentansöknings
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

55

avgifter för värdefulla uppfinningar och bereda uppfinnarna kostnadsfri

hjälp med uppsättande av patentansökningar. Departementschefen har föreslagit,

att ifrågavarande bidrag för nästa budgetår bestämmes till 10 000

kronor.

Då riksdagen tidigare uttalat sig för beredande av ekonomisk hjälp åt utskottet.

mindre bemedlade uppfinnare för erhållande av patent (r. skr. nr 1936: 208

och 1944: 371), tillstyrker utskottet departementschefens förslag örn att bidraget

till uppfinnarekontoret ökas med 10 000 kronor till 30 000 kronor.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må såsom Bidrag till uppfinnarekontoret för

budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 30 000 kronor.

77:o) Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83, s. 186 och 187), vilket i förhållande till det

för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär en med 50 000 kronor

förhöjd medelsanvisning, som emellertid motsvaras av en å riksstatens inkomstsida

för budgetåret 1945/46 beräknad ökning av inflytande avgifter

för registrering i förenings- m. fl. register, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda kostnader för föreningsm.

fl. register för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 200 000 kronor.

78:o) Avsättning till försäkringsinspektionens fond. Med tillstyrkande

av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84, s. 187 och 188) och under erinran,

att å riksstatens utgiftssida uppföres årligen för avsättning till försäkringsinspektionens

fond eit förslagsanslag av enahanda storlek som det belopp,

vilket samma år redovisas under inkomsttiteln »Bidrag till försäkringsinspektionen»,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för försäkringsinspektionen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Utgifter.

Avlöningar.

1. Avlöningar till ordinarie

tjänstemän, förslagsvis kronor lil 500

2. Arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t...... » 6 600

3. Avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal » 25 200

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 10.

4. Rörligt tillägg, förslags
vis

.................. kronor 18 500

5. Barntillägg, förslagsvis » 500

6. Kristillägg, förslagsvis » 20 000

7. Provisoriskt lönetillägg,

förslagsvis .......... » 500 kronor 182 800

Omkostnader.

1. Sjukvård m. m., för
slagsvis

............ kronor 1 000

2. Reseersättningar, för
slagsvis

............ » 4 000

3. Expenser, förslagsvis .. » 16 700

4. Hyror, förslagsvis .... » 17 200

5. Publikationstryck, för
slagsvis

............ » 7 000

45 900

Summa kronor 228 700

Särskilda uppbördsmedel.

Registreringsavgifter, förslagsvis kronor 900

Försålda publikationer, för
-

slagsvis .................. » 100

Hyresmedel ................ » 600 kronor 1 600

Nettoutgift kronor 227 100;

b) såsom Avsättning till försäkringsinspektionens fond för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 275 000 kronor.

Diverse.

79:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Lotsstyrelsens delfond.

På därom av Kungl. Majit gjorda framställningar (punkterna 85 och

86, s. 189) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 835 000

kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Lotsstyrelsens

delfond ett förslagsanslag av 279 000 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

57

80:o) Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten. Bidrag

till patentunionens internationella byrå i Bern. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkterna 87 och 88, s. 189 och 190j, vilka innebära oförändrade

medelsanvisningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) såsom Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra

Atlanten ett förslagsanslag av 5 000 kronor;

b) såsom Bidrag till patent unionens internationella byrå i

Bern ett förslagsanslag av 3 000 kronor.

81 :o) Avsättning till fonden för idrottens främjande. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 89, s. 190 och 191) att till Avsättning till fonden

för idrottens främjande för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 1 800 000

kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr H. Allard m. fl. väckt motion (11:364), vari hemställts,

att riksdagen vid behandlingen av tionde huvudtiteln till Avsättning till fonden

för idrottens främjande måtte anvisa ett anslag av 1 930 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med samma belopp

som det för nästa budgetår äskade.

Vid 1939 års lagtima riksdag beslöts, att av den för Kungl. Majit tillgängliga

behållningen av Aktiebolaget tipstjänsts verksamhet skulle 50 procent

tillföras fonden för idrottens främjande, 20 procent reserveras för främjande

av friluftslivet samt återstoden eller 30 procent användas för allmänt

budgetära ändamål. I dessa grunder gjordes dock redan vid 1939 års urtima

riksdag — med hänsyn till nödvändigheten att efter stormaktskrigets utbrott

iakttaga utomordentlig sparsamhet vid anvisandet av statsmedel för andra

ändamål än stärkandet av försvaret och folkförsörjningen -— sådan jämkning,

att allenast ett belopp av 50 procent minskat med 5 000 000 kronor

skulle avsättas till fonden för idrottens främjande samt allenast ett belopp

av 20 procent minskat med 3 000 000 kronor skulle avsättas till den dåmera

bildade fonden för friluftslivets främjande, medan återstoden skulle

användas för allmänt budgetära ändamål. Inkomsterna av tipsmedel beräknades

för budgetåret 1939/40 lill cirka 15 750 000 kronor. För budgetåren

1940/41—1944/45, för vilka inkomsterna av tipsmedel beräknats till

10 000 000, 5 000 000, 5 000 000, 5 500 000 respektive 8 500 000 kronor,

upptogs av samma skäl avsättningsanslaget till fonden för idrottens främjande

till allenast 2 000 000, 1 000 000, 1 500 000, 1 300 000 respektive

1 800 000 kronor, varjämte avsättningsanslaget till fonden för friluftslivets

främjande avsevärt begränsades eller -— för budgetåret 1941/42 — med

hänsyn till den disponibla behållningen i fonden helt indrogs.

I förslaget till riksstat för nästkommande budgetår är inkomstposten Tipsmedel

beräknad till 9 000 000 kronor. Enligt de av 1939 års riksdag godkän
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet.

da principerna för fördelningen av dessa inkomster skulle alltså 4 500 000

kronor tillföras fonden för idrottens främjande. Departementschefen har

emellertid funnit tilldelningen av medel för nämnda ändamål alltjämt böra

begränsas med hänsyn till det statsfinansiella läget. Enligt departementschefens

uppfattning kunde idrottsrörelsen få sina behov i olika hänseenden tillgodosedda

i rimlig omfattning, därest statsanslaget för nästa budgetår bestämmes

till samma belopp som motsvarande anslag för innevarande budgetår

eller 1 800 000 kronor, och har alltså förordat medelsanvisning med

nämnda belopp.

I den i ämnet väckta motionen II: 364 har framhållits, att de anslagsminskningar,

som idrotten sedan 1939 fått vidkännas, givetvis varit mycket kännbara

för idrottsrörelsen. Med det för budgetåret 1944/45 anvisade anslaget,

vilket innebar en höjning med 500 000 kronor i förhållande till anslagsbeloppet

under närmast föregående år, ha dock idrottsorganisationerna kunnat

arbeta i stort sett tillfredsställande. För vissa ändamål erfordrades dock

ökad medelstillgång. För bidrag till anordnande av enklare lek- och idrottsplatser

samt till materielanskaffning, till utbyggnads- och förbättringsarbeten

å medelstora och mindre idrottsanläggningar hade för innevarande budgetår

beräknats sammanlagt 145 000 kronor men härför erfordrades, med

hänsyn till den stora efterfrågan, idrottsanläggningarnas förslitning m. m.,

ytterligare 60 000 kronor. För materiel till specialförbunden borde beräknas

ytterligare 40 000 kronor utöver för ändamålet under innevarande budgetår

beräknade 215 000 kronor, vilken ökning vore påkallad med hänsyn till prisstegringarna

och idrottsrörelsens ökade omfattning. För idrottsinstitutet på

Boson hade för innevarande budgetår beräknats 50 000 kronor till kompletteringsarbeten

och till bidrag till driftkostnaderna, men gjorda beräkningar

hade givit vid handen, att detta belopp för nästa år behövde ökas med

30 000 kronor.

Motionärerna hava funnit önskvärt, att dessa ytterligare behov tillgodoses

av riksidrottsförbundet, och hemställt, att på grund härav ytterligare erforderliga

130 000 kronor måtte anvisas till fonden för idrottens främjande

utöver det av Kungl. Majit äskade beloppet.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget finner utskottet i likhet med departementschefen

nödvändigt att begränsa medelsanvisningen för idrottens

främjande till väsentligt lägre belopp än det, som skulle anvisas, örn de av

1939 års riksdag godkända principerna för fördelningen av till statsverket

inflytande tipsmedel alltjämt följdes.

Departementschefen har för nästa budgetår funnit medelsanvisningen till

idrottens främjande böra bestämmas till 1 800 000 kronor eller samma belopp

som det för innevarande budgetår anvisade. I motionen II: 364 har, i

syfte att möjliggöra för riksidrottsförbundet att bättre än under innevarande

budgetår kunna tillgodose vissa särskilda medelsbehov, föreslagits en höjning

av anslaget med 130 000 kronor till 1 930 000 kronor.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

59

Då idrottsrörelsen alltjämt är under utveckling, vilket framgår därav att

enligt inhämtade uppgifter antalet till riksidrottsförbundet anslutna föreningar

under föregående år ökats med över 300 och antalet medlemmar med

30 000, synes utskottet skäl vara för handen att för nästa budgetår något

öka medelsanvisningen i förhållande till det för innevarande budgetår anvisade

och av Kungl. Majit jämväl för nästa budgetår äskade beloppet av

1 800 000 kronor. Den ökade medelsanvisningén synes utskottet böra bestämmas

till 55 000 kronor, varigenom möjligheter kunna beredas riksidrottsförbundet,

och detta synes utskottet vara mest angeläget, att i större utsträckning

än under innevarande budgetår lämna bidrag till anordnande av enklare

lek- och idrottsplatser, till utbyggnads- och förbättringsarbeten å medelstora

och mindre idrottsanläggningar samt till materielanskaffning. Härför

har för innevarande budgetår beräknats 145 000 kronor, vilket belopp

motionärerna ansett böra ökas med 60 000 kronor. Vid bifall till utskottets

förslag kommer ett belopp av 200 000 kronor att stå till förfogande för ifrågavarande

ändamål under budgetåret 1945/46. I vidare mån än nyss sagts har

utskottet dock icke funnit sig kunna tillstyrka motionärernas förslag.

Utskottet finner sig sålunda böra föreslå, att anslaget till idrottens främjande

för nästa budgetår bestämmes till 1 855 000 kronor, och hemställer

alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag och

motionen II: 364, till Avsättning till fonden för idrottens

främjande för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av

1 855 000 kronor.

82:o) Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. Kungl. Majit har

föreslagit riksdagen (punkt 90, s. 191—193) att till Avsättning till fonden

för friluftslivets främjande för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av

1 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

fru Gärda Svenson och fru Anna Sjöström-Bengtsson (I: 131) och den andra

inom andra kammaren av fru Ruth Gustafson m. fl. (II: 206), vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta att till avsättning till fonden för friluftslivets

främjande för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 1 500 000 kronor,

dels ock en inom andra kammaren av herr E. Håstad m. fl. väckt motion

(lii 227), vari hemställts, att riksdagen måtte böja det till avsättning till

fonden för friluftslivets främjande under tionde huvudtiteln begärda anslaget

å 1 000 000 kronor till 1 500 000 kronor.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna lii 206 och lii 227.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 750 000 kronor,

varjämte å allmän beredskapsstat III för samma budgetår uppförts ett

anslag av 1 500 000 kronor till avsättning till fonden.

Departementschefen har erinrat, att med tillämpning av de av 1939 års

lagtima riksdag godkända principerna för beräkning av avsättningsanslagen

till fonden dessa anslag bort för budgetåren 1943/44 och 1944/45 bestämmas

till respektive 1 100 000 kronor och 1 700 000 kronor, men att anslagsbeloppen

med hänsyn till det statsfinansiella läget nedsatts till 750 000 kronor för

vartdera av nämnda budgetår. För nästa budgetår skulle anslaget enligt de

år 1939 fastställda principerna böra bestämmas till 1 800 000 kronor.

I skrivelse den 25 augusti 1944 har statens fritidsnämnd hemställt, att till

avsättning till fonden för friluftslivets främjande måtte för budgetåret 1945/46

anvisas ett anslag av 1 500 000 kronor och har därvid lämnat en redogörelse

för fondens tillgångar och behov.

För egen del har departementschefen anfört följande.

Den återhållsamhet, som under de senaste åren iakttagits vid anvisandet av

anslag för avsättning till fonden för friluftslivets främjande, har trots den

sparsamhet, som jämväl präglat medelsanvisningama från fonden, medfört

behov av att anlita fondens tillgångar i förskott, så alt det vid ingången av

nu löpande budgetår till förfogande stående fondbeloppet understeg det för

budgetåret anvisade avsättningsanslaget. Redan på grund härav lärer för

nästa budgetår en höjning av anslaget vara motiverad. Vad fritidsnämnden

anfört rörande medelsbehovet inom den närmaste framliden har ytterligare

ätyrkt mig i den uppfattningen att fonden bör avsevärt förstärkas. Då emellertid

i det av nämnden föreslagna anslagsbeloppet 1 500 000 kronor även inräknats

kostnader för sådana anläggningar som vid nuvarande reglering av

byggnadsverksamheten knappast torde kunna komma till utförande, synes

sagda belopp böra begränsas och anslaget för nästa budgetår lämpligen kunna

upptagas till 1 000 000 kronor.

Utskottet. Utskottet finner i likhet med departementschefen utrett, att avsättningsanslaget

till fonden för idrottslivets främjande behöver höjas från och med

nästa budgetår. Departementschefen har funnit höjningen böra med hänsyn

till det statsfinansiella läget begränsas till 250 000 kronor, innebärande att

för nästa budgetår skulle anvisas ett anslag av 1 000 000 kronor. I de väckta

motionerna bär yrkats, att anslaget skall höjas med 750 000 kronor till

1 500 000 kronor, d. v. s. till det av statens fritidsnämnd föreslagna beloppet.

Även om utskottet finner önskvärt, att anslaget höjdes utöver det belopp,

som av Kungl. Majit föreslagits, kan utskottet likväl med hänsyn till nödvändigheten

att alltjämt iakttaga återhållsamhet med statens utgifter icke

tillstyrka större medelsanvisning än den av Kungl. Majit föreslagna. Utskottet

får alltså avstyrka motionerna I: 131 och 11:206 samt 11:227.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag samt

med avslag å motionerna I: 131, II: 206 och II: 227, till Avsättning

till fonden för friluftslivets främjande för budgetgetåret

1945/46 anvisa ett anslag av 1 000 000 kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

61

83 :o) Avsättning till lottevimedelsfbnden. Med tillstyrkande av Kungl.

Majrts förslag (punkt 91 s. 193 och 194), vilket innebär att samma belopp

skall avsättas till fonden för nästa budgetår som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avsättning till lotterimedelsfonden

för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 5 500 000 kronor.

84: o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Extra utgifter. I

överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 92 och 93, s. 194),

vilka innebära oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ett

reservationsanslag av 125 000 kronor;

b) till Extra utgifter ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

85:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Barntillägg åt

vissa befattningshavare i statens tjänst. På därom av Kungl. Maj:t gjorda

framställningar (punkterna 94 och 95, s. 194 och 195) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

ett förslagsanslag av 2 200 kronor;

b) till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens

tjänst ett förslagsanslag av 75 000 kronor.

86:o) Kristillägg. Provisoriskt lönetillägg. Beträffande Kungl. Maj:ts

framställningar örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkterna 96 och 97)

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket

härmed

anmäles.

Stockholm den 9 mars 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Lindström, Gränebo,

Bäcklund, Bernhard Nilsson, Bäckström, Gustaf Karlsson, Gustaf Iwar Anderson, Gillström,

Berling, Ekströmer och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,

Persson i Tidaholm, Pettersson i Dahl, Andersson i Malmö, Mårtensson, Staxäng, Hall,

Malmborg i Skövde, Holmström och Lindholm;

dock att vid behandlingen av punkterna 49:o)—86:o) deltagit herr Wiklund i stället för

herr Gustaf Iwar Anderson.

Reservationer:

1) vid punkten A8:o) (Bidrag till standardiseringsverksamheten)

dels av herrar Johan Bernhard Johansson, Bernhard Nilsson, Bäckström,

Gustaf Iwar Anderson, Persson i Tidaholm, Andersson i Malmö, Staxäng,

Hall, Malmborg i Skövde och Holmström, vilka ansett, att utskottets yttrande

och hemställan bort hava följande lydelse:

»Utskottet vill erinra, att utskottet i sitt förlidet år avgivna av riksdagen

godkända utlåtande rörande anslaget till standardiseringsverksamheten framhöll,

att denna verksamhet alltjämt vore förtjänt av statsbidrag, särskilt som

kraven på ökad planmässighet inom produktion och handel alltmera skärptes.

Under åberopande härav och med hänvisning till vad departementschefen

i ärendet anfört får utskottet tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må såsom Bidrag till standardiseringsverksamheten

för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 170 500

kronor.»;

dels ock av herr Eriksson i Stockholm;

2) vid punkten 82:o) (Avsättning till fonden för friluftslivets främjande)

dels av herrar Bäcklund, Gustaf Karlsson, Wiklund, Ivar Persson, Svensson

i Grönvik, Persson i Tidaholm, Pettersson i Dahl, Andersson i Malmö,

Mårtensson och Hall, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort

hava följande lydelse:

»Utskottet finner--— föreslagna beloppet.

önskligt vöre att det statsfinansiella läget medgåve ett bifall till fritidsnämndens

förslag, som till sitt belopp upptagits i motionerna. Att skapa förutsättningar

för ett utnyttjande på bästa möjliga sätt av den semester, som

inrymmes i semesterlagen, utgör goda skäl för ökat statligt stöd åt semesterverksamheten.

Därtill kommer behovet av ökat statligt bidrag för beredande

av semester åt husmödrar.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

63

Med hänsyn till nödvändigheten av att iakttaga återhållsamhet med statens

utgifter anser sig utskottet icke böra tillstyrka det motionsvis framförda

yrkandet i dess helhet. På skäl, som anförts av fritidsnämnden och i förevarande

motioner, vill utskottet i stället förorda, att det av Kungl. Majit

äskade anslaget höjes med 250 000 kronor till 1 250 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 131, II: 206 och II: 227, till Avsättning

till fonden för friluftslivets främjande för budgetåret 1945/46

anvisa ett anslag av 1 250 000 kronor.»;

dels ock av herr Staxäng.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:10 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 19A5/A6 und s. 1 i texten