Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1945/46 under elfte huvudtiteln, avseende anslagen inom folkhushållningsdepartementets verksamhetsområde.

1945-05-04 · 15 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:11, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1945/46 under elfte huvudtiteln, avseende anslagen inom folkhushållningsdepartementets verksamhetsområde.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11.

1

Nr 11.

Ankom till riksdagens kansli den 4 maj 1945 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för

budgetåret 1945/46 under elfte huvudtiteln, avseende

anslagen inom folkhushållningsdepartementets verksamhetsområde.

(2:a avd.)

Inledning.

I det vid propositionen nr 1 fogade utdraget av statsrådsprotokollet över

folkhushållningsärenden för den 4 januari 1945 har chefen för folkliushållningsdepartementet

såsom inledning till elfte huvudtiteln lämnat en översiktlig

redogörelse för de förändringar inom krisförvaltningen, som ägt

rum sedan närmast föregående redogörelse i ämnet lämnades riksdagen,

och därvid anfört bland annat följande.

Bortsett från statens trafikkommission ha de till folkhushållningsdepartementets

verksamhetsområde hörande centrala krisorganen och den lokala

krisförvaltningen under år 1944 icke undergått några förändringar av

mera väsentlig art. Trafikkommissionens organisation har däremot utvidgats

avsevärt genom inrättande av den till kommissionen anknutna s. k.

länstrafikledarorganisationen, vilken befunnits nödvändig för att i det

alltmera skärpta läget i fråga örn bilgummi främja en i möjligaste mån

rationell hushållning med landets gummiförråd. En närmare redogörelse

för denna organisation kommer jag att i det följande lämna i samband

med anmälan av anslag till trafikkommissionen för nästa budgetår.

1 detta sammanhang må nämnas, att Kungl. Majit i anslutning till utfärdande

den 8 januari 1944 av kungörelse örn skyddsplacering av varuförråd

m. m. förordnade, att för fullgörande av de uppgifter, som enligt kungörelsen

skulle ankomma å centrala undanförselmyndighetcn, en särskild myndighet,

benämnd centrala undanförselbyrån, tills vidare skulle finnas. Kostnaderna

för byrån skulle enligt beslut av Kungl. Majit tills vidare gäldas

av det under elfte huvudtiteln uppförda reservationsanslaget till Vissa utredningar

och undersökningar. I samband med inrättandet av den nya

civilförsvarsorganisationen har byråns verksamhet från och med den 1

oktober 1944 övertagits av civilförsvarsstyrelsen.

Flir flertalet av här ifrågavarande krisorgan har den under de tidigare

krisåren fortgående starka ansvällningen av personalen i stort sett upphört.

1 vissa fall har en minskning i personalantalet inträtt. Antalet befattnings
llihang

till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 11.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 11.

havare under de olika åren från och med slutet av år 1940 hos de centrala

krisorgan, inom vilka avlöningarna utgå enligt av Kungl. Majit fastställd

löneplan, framgår av följande tablåer.

K

r

i s

O

g

a n1

Industrikommissionen

Bränslekommissionen

Livsmedelskommissionen

15/

/12

15/

/12

15/

liz

15/

/12

15/

liz

lil

/12

15/

/12

15/

lii

16/

liz

15/

liz

15/

liz

15/

liz

15/

liz

15/

liz

15/

liz

1940

1941

1942

1943

1944

1940

1941

1942

1943

1944

1940

1941

1942

1943

1944

Lönegrupp i av Kungl.

Majit fastställd löneplan

I (175—325 kr./mån.)..

48

129

164

204

233

13

33

55

61

63

83

131

148

158

100

11 (225—375 kr./mån.)..

29

35

58

78

75

41

44

47

23

26

32

31

36

61

100

lil (275—425 kr./mån.)..

6

17

28

49

73

20

26

35

40

32

11

25

31

36

43

IV (325—575 kr./mån.)..

7

34

66

80

81

3

13

29

52

54

12

11

19

27

34

V (400—750 kr./mån.)..

36

38

53

78

64

26

35

56

49

40

17

40

45

60

52

VI (550—900 kr./mån.)..

12

16

18

23

21

14

17

22

17

19

10

13

19

24

25

VII (700—1 100 kr./mån.)

10

13

14

15

13

3

5

7

9

10

9

15

20

21

17

Befattningshavare med av

Kungl. Majit fastställda

arvoden ..............

12

17

19

18

15

14

29

31

30

22

12

16

16

19j 22

Summa befattningshavare2 3

160

299

420

545

575

134

202

282

281

266

186

282

334

406

393

K

r

i s

o r g

a n1

Handelskommissionen

Trafikkommissionen

Priskontrollnämnden

15/

liz

15/

lif

16/

lit

15/

ht

ulu

15/

liz

15/

lii

lil

liz

15/

liz

15/

liz

“/»

15/

liz

lil

liz

lil

liz

u/n

1940

1941

1942

1943

1944

1940

1941

1942

1943

1944

1940

1941

1942

1943

1944

Lönegrupp i av Kungl.

Majit fastställd löneplan

I (175—325 kr./mån.)..

48

59

56

46

45

7

9

18

17

19

2

10

9

12

10

II (225—375 kr./mån.)..

11

15

14

18

19

4

7

5

6

5

1

13

31

35

26

III (275—425 kr./mån.)..

8

8

11

14

14

—

—

2

1

1

2

4

9

15

19

IV (325—575 kr./mån.)..

3

5

5

8

11

2

1

3

4

6

1

4

5

2

3

V (400—750 kr./mån.)..

10

17

18

16

16

5

5

12

18

19

7

16

38

58

56

VI (550—900 kr./mån.). .

4

4

5

5

4

1

2

—

2

4

1

2

3

6

7

VII (700—1 100 kr./mån.)

Befattningshavare med av

6

6

7

7

6

1

1

1

1

2

7

10

11

Kungl. Majit fastställda

arvoden ..............

3

4

5

4

7

6

7

7

10

10

1

6

17

18

1

Summa befattningshavare2

93

118

121

118

122

23

31

48

59

»65

16

57

119

156

149

1 För rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap gäller civila avlöningsreglementet. För

reservförrådsnämnden, krigsförsäkringsnämnden och överrevisionen för krisförvaltningen har särskild

löneplan ej fastställts.

2 Tillfälliga befattningshavare icke inräknade.

3 Härtill komma 26 länstrafikledare med arvoden av högst 1 000 kronor per månad.

Antalet hos kristidsstyrelserna fast anställda och av styrelserna direkt

avlönade befattningshavare under åren 1940—1944 framgår av följande

sammanställning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr il.

3

15/12 1940 ............................ 235

» 1941 367

» 1942 842

» 1943 ............................ 1 025

» 1944 940

Utöver här angiven personal tjänstgör inom kristidsstyrelserna ett stort

antal befattningshavare, vilka i första hand avlönas av vederbörande systembolag.

Därtill komma tillfälliga befattningshavare.

Överrevisionen för krisförvaltningen Ilar i en den 13 december 1944 ingiven

promemoria redogjort för sin verksamhet under det gångna året.

Vissa av de av revisionen berörda frågorna torde lämpligen böra i detta

sammanhang omnämnas. Sålunda har överrevisionen beträffande sakgranskningen.

som avser dels löne- och organisationsfrågor och dels utgifter

för expenser m. m., anfört i huvudsak följande.

överrevisionen ser som en av sina uppgifter att tillse att lönesättningen hos de

olika krisorganen är i möjligaste mån enhetlig och ej högre än vad som är nödvändigt

med hänsyn till förhållandena på arbetsmarknaden. På grund härav har

revisionen ålagt krisorganen att lämna fortlöpande uppgifter rörande alla förändringar

med avseende å personalens sammansättning, avlöning m. m. Dessa uppgifter

införas i ett särskilt kortregister omfattande all personal hos de centrala krisorganen.

Vidare har revisionen under året verkställt en särskild utredning rörande

vidtagna lönehöjningar år 1943 och orsakerna till desamma samt personalomsättningen

nämnda år hos de centrala krisorganen.

På förslag av överrevisionen har livsmedelskommissionen åtagit sig att handlägga

ärenden angående utbyte av personal mellan krisorganen i de fall, där överskott

respektive brist på arbetskraft uppstår. Liknande »clearing» har beträffande inventarier

ordnats genom industrikommissionens centralupphandling.

I de fall där på grund av nya bestämmelser eller ändrade förhållanden förefunnits

anledning antaga, att minskning av personal kunnat ske hos ett krisorgan, har överrevisionen

kontrollerat att vederbörande krisorgan vidtagit erforderliga åtgärder för

att nedbringa personalstyrkan. På förslag av revisionen ha arvodena till vissa i

samband med fiskregleringen tillsatta platsombud nedsatts på grund av minskad

arbetsbörda. Revisionen har vidare tagit initiativet till vissa undersökningar i arbetsbesparande

syfte. Dessa undersökningar verkställas i allmänhet av vederbörande

krisorgans egna tjänstemän i samråd med överrevisionen.

I fråga örn expenskostnaderna ha särskilda utredningar verkställts rörande bl. a.

krisorganens annonsering samt kostnaderna för papper till meddelanden och cirkulär.

Genom vidtagna åtgärder i avseende å kristidsstyrelsernas annonsering samt

nedbringande i vissa fall av papperskvaliteten ha besparingar kunnat åstadkommas.

Departementschefen anför därefter följande.

Det är i nuvarande läge givetvis vanskligt att förutsäga i vilken omfattning

de under folkhushållningsdepartementet lydande myndigheterna komma

att under hela nästa budgetår behöva fortbestå för handläggning av i

samband med krisen uppkomna frågor, .lag anser mig emellertid i detta

.sammanhang höra utgå från att krisorganens verksamhet i allt väsentligt

måste upprätthållas även nästa budgetår och kommer därför i del följande

att hemställa, alt Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen anvisa anslag till

organens verksamhet, .lag förutsätter nu liksom föregående år, alt, därest

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 11.

Utskottet.

förändringar av en eller annan art i krisorganisationen bliva genomförda,

de anslag för olika ändamål rörande vilka förslag nu framläggas få tagas i

anspråk för nära liggande ändamål.

Under de fyra senaste åren har man vid beräkningarna av anslagen till

krisförvaltningen följt den principen, att anslagen i regel upptagits till de

belopp som vid bedömningstillfället faktiskt utgått. Detta förfaringssätt

anser jag alltjämt böra tillämpas. I syfte att hålla utgifterna så låga som

möjligt lia anslagen icke ställts till förfogande för hela året på en gång,

utan endast för ett halvt år i sänder, i samband varmed medelsbehovet —

efter hörande av krisrevisionen (intill den 1 januari 1944) och överrevisionen

för krisförvaltningen — underkastats granskning.

De av krisorganen för nästa budgetår för avlöningar och omkostnader

samt för bidrag till kristidsnämndernas verksamhet äskade anslagen uppgå

till i runt tal sammanlagt 29 215 000 kronor mot för innevarande budgetår

anvisade anslag å avrundat 29 690 000 kronor. De föreliggande äskandena,

som i stort sett motsvara kostnaderna vid nuvarande omfattning av myndigheternas

organisation och verksamhet, ge alltså vid handen, att en viss

stabilisering numera inträtt med avseende å krisförvaltningens utgifter.

Tidigare anslagsäskanden ha sålunda varje år visat avsevärda ökningar i

jämförelse med de för det löpande budgetåret anvisade anslagen.

I utlåtande över krismyndigheternas anslagsäskanden för avlöningar och

omkostnader uttalar överrevisionen, att utsikter visserligen syntes föreligga,

att krisförvaltningen kunde börja avvecklas under nästa budgetår men att

varken avvecklingens omfattning eller takt nu kunde beräknas. Under sådana

förhållanden och då anslagen till avlöningar och omkostnader ställdes

till myndigheternas förfogande för kortare perioder än hela budgetåret,

hade överrevisionen intet att erinra mot att anslagen i fråga i budgeten beräknades

på av myndigheterna föreslaget sätt.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen

inledningsvis bland annat framhållit, att det i nuvarande läge vore vanskligt

att förutsäga i vilken omfattning de under folkhushållningsdepartementet

lydande myndigheterna konnne att under budgetåret 1945/46 behöva

fortbestå för handläggning av i samband med krisen uppkomna frågor.

Departementschefen har emellertid ansett sig böra utgå från att krisorganens

verksamhet i allt väsentligt måste upprätthållas även nästa budgetår.

De förut tillämpade grunderna för beräkningen av anslagen till de

olika krisorganen syntes departementschefen alltjämt böra gälla. Departementschefen

har framhållit, att de av krisorganen för budgetåret 1945/46

gjorda anslagsäskandena — innebärande anslagskrav på 29 215 000 kronor

mot för innevarande budgetår 29 690 000 kronor — giva vid handen, att

en viss stabilisering numera inträtt med avseende å krisförvaltningens utgifter.

Tidigare anslagsäskanden hade nämligen varje år visat avsevärda

ökningar i jämförelse med de för det löpande budgetåret anvisade anslagen.

Utskottet, som icke funnit något att invända mot att den hittills tilllämpade

principen för beräkningen av anslagen för krisadministrationen

följes även för nästa budgetår, har med tillfredsställelse konstaterat, att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11.

5

den sedan flera år fortgående stegringen av utgifterna för krisförvaltningen

numera upphört.

Departementschefens inledningsvis gjorda uttalanden föranleda i övrigt

icke någon erinran eller något yttrande från utskottets sida.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t

giva tillkänna vad utskottet här ovan anfört.

F olkhushållningsdepartementet.

l:o) Folkhushållningsdepartementct: Avlöningar. I anslutning till Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 1, s. 7), vilket innebär en anslagshöjning av automatisk

natur med 1 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för folkhushållningsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöning till departementschefen ............ 24 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 70 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t............................ 27 200

4. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 57 300

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 19 800

Summa kronor 198 300;

b) till Folkhushållningsdepartementct: Avlöningar för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 198 300

kronor.

2:o) FolkliusliåUniiigsdeparlementet: Omkostnader. 1 enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 2, s. 8), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhushållningsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 17 600 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 11.

Krisför valtningen.

3:o) Itik!^kommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar.

Rikskoinmissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 3 och 4, s. 8 och 9), vilket

innebär anvisande av formella anslag till ifrågavarande ändamål, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Rikskoinmissionen för ekonomisk försvarsberedskap:

Avlöningar ett förslagsanslag av 100 kronor;

b) till Rikskoinmissionen för ekonomisk försvarsberedskap:

Omkostnader ett förslagsanslag av 100 kronor.

4:o) Statens reservförrådsnämnd: Avlöningar. Statens reservförrådsnämnd:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 5

och 6, s. 9—11), vilket innebär höjning av förstnämnda anslag med 50 000

kronor och i övrigt oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Statens reservförrådsnämnd: Avlöningar ett förslagsanslag

av 410 000 kronor;

b) till Statens reservförrådsnämnd: Omkostnader ett förslagsanslag

av 85 000 kronor.

5:o) Statens industrikommission: Avlöningar. Statens industrikommission:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 7 och

8, s. 12—16), vilket innebär en minskning av förstnämnda anslag med

100 000 kronor och ökning av det sistnämnda med 93 000 kronor, främst

avseende kostnaderna för reseersättningar, statistikbearbetning och övriga

expenser, hemställer utskottet,

alt riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Statens industrikommission: Avlöningar ett förslagsanslag

av 3 425 000 kronor;

b) till Statens industrikommission: Omkostnader ett förslagsanslag

av 1 093 000 kronor.

6:o) Statens bränslekommission: Avlöningar. Statens bränslekommission:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 9

och 10, s. 16—20), vilket innebär minskningar av ifrågavarande anslag med

75 000 respektive 110 000 kronor, hemställer utskottet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11.

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Statens bränslekommission: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1 675 000 kronor;

b) till Statens bränslekommission: Omkostnader ett förslagsanslag

av 600 000 kronor.

7:o) Statens livsmedelskommission: Avlöningar. Statens livsmedelskommission:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna

11 och 12, s. 21—26), vilket innebär anslagsminskningar med 342 000 respektive

635 000 kronor, betingade av en viss minskning i kommissionens verksamhet,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Statens livsmedelskommission: Avlöningar ett för

slagsanslag av 3 035 000 kronor;

b) till Statens livsmedelskommission: Omkostnader ett

förslagsanslag av 4 415 000 kronor.

8:o) Kristidsstyrelserna m. m.: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 13,

s. 26 -33) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 6 410 000 kronor.

Enligt livsmedelskommissionens beräkning skulle anslagsbehovet för ifrågavarande

ändamål uppgå lill 6 413 000 kronor, fördelade på följande sätt (till

jämförelse meddelas jämväl den i 1944 års statsverksproposition gjorda anslagsberäkningen)

.

1944 års

För 1945/4G

statsv.-prop.

äskade belopp

Ordförande och ledamöter................

235 00»

203 000

Sekreterare och kansliföreståndare ........

290 000

300 000

Övrig personal å kanslierna ..............

960 000

1 000 000

Föreståndare å kontrollbyråerna ..........

96 000

84 000

övrig personal å kontrollbyråerna ........

2 040 000

2 400 000

Föreståndare för bränslekontoren.........

300 000

300 000

Assistenter, transportledare och bränsleom- bud å bränslekontoren.................

480 000

240 000

Övrig personal å bränslekontoren..........

875 000

864 000

Föreståndare för priskontoren ............

204 000

198 000

Assistenter och priskontrollanter ..........

192 000

204 000

Övrig personal å priskontoren ............

156 000

120 000

Spannmålsombud .......................

144 000

144 006

Sakkunniga.............................

76 000

76 000

Kristidsnämnden i Stockholm ............

70 000

280 000

Summa kronor

6 118 000

6 413 000

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 11.

Vtskittet.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Det av livsmedelskommissionen för nästa budgetår äskade anslaget till avlöningar

åt kristidsstyrelsernas personal å i runt tal 6 410 000 kronor överstiger

med närmare 300 000 kronor det för innevarande budgetår för samma

ändamål anvisade anslaget å 6 120 000 kronor. I jämförelse med de verkliga

kostnaderna för sistförflutna budgetår, vilka uppgingo till omkring 6 950 000

kronor, innebär å andra sidan det för nästa budgetår beräknade medelsbehovet

en minskning av kostnaderna med omkring 540 000 kronor. Till denna

kostnadsminskning har bidragit — förutom de stabilare arbetsförhållanden

som den allmänna förbättringen i vårt försörjningsläge medfört — olika av

livsmedelskommissionen vidtagna åtgärder i syfte att rationalisera kristidsstyrelseorganisationen.

Det förbättrade försörjningsläget har å andra sidan

medfört en kvantitativ ökning i arbetsbördan, framförallt genom att antalet

ransoneringskuponger och licenser, som skola redovisas till kontrollbyråerna,

blivit större. Vidare lia de besparingar, som kunnat göras genom en viss

minskning i antalet anställda, i någon mån motverkats av ökade löner

till särskilt skrivbiträdespersonalen. Kristidsstyrelserna lia sålunda för

att erhålla ny personal elier kunna behålla sin tidigare personal i viss utsträckning

varit nödsakade att medgiva högre löner än dc förut tillämpade.

Det är ej blott de inom andra arbetsområden, såväl statliga som privata, i

vissa lall erbjudna bättre löneförmånerna, som medfört svårigheter för kristidsstyrelserna

att lösa sina personalfrågor, utan härtill har i väsentlig mån

bidragit det förhållandet, att befattningshavare i icke obetydlig utsträckning

önskat erhålla anställningar av mera varaktig karaktär än dem som kristidsstyrelserna

kunna erbjuda, även örn de nya befattningarna icke varit i avlöningsliänseende

gynnsammare.

Av den i det föregående återgivna sammanställningen av de olika, i förevarande

anslag ingående utgiftsposterna framgår, att utgifterna för kontrollbyråerna

och för kristidsnämnden i Stockholm ökat mest i förhållande till

beräkningarna i 1944 års statsverksproposition. ökningen av den förra utgiftsposten

sammanhänger med en i slutet av år 1943 vidtagen skärpning av

tidigare gällande kontrollföreskrifter. Livsmedelskommissionen har härom

uttalat, att hittills vunna erfarenheter icke givit belägg för att någon uppmjukning

av kontrollen ännu kan tillrådas. För egen elei vill jag i detta sammanhang

endast framhålla, att jag anser det angeläget, att frågan örn kontrollorganisationens

omfattning följes med uppmärksamhet, så att organisationen

icke hålles större än som med hänsyn till rådande förhållanden kan

anses nödvändigt. Den ökade ersättningen till Stockholms stad för kristidsnämndens

verksamhet beror på nya, av Kungl. Majit jämlikt kungörelsen

den 31 augusti 1940 örn kristidsnämnd för Stockholms stad godkända grunder

för ersättningens beräknande.

Därest kristidsstyrelserna i sin förutsatta omfattning skola jämväl under

nästa budgetår på ett tillfredsställande sätt kunna fullgöra sina mångskiftande

uppgifter, torde medel i den omfattning, som livsmedelskommissionen

beräknat, behöva stå till förfogande. Jag har på grund härav funnit mig böra

godtaga kommissionens uppskattning av medelsbehovet. Anslaget synes emellertid

böra avrundas till 6 410 000 kronor.

Utskottet har funnit sig böra biträda Kungl. Majlis ifrågavarande förslag

och hemställer alltså,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11.

9

att riksdagen må till Kristidsstyrelserna m. m.: Avlöningar

tor budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 6 410 000

kronor.

9:o) Kristidsstyrelserna lii. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 14, s. 33 och 34), vilket innebär en anslagsminskning

med 130 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kristidsstyrelserna m. m.: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

1 470 000 kronor.

10:o) Bidrag till kristidsnämndernas verksamhet. Beträffande vad Kungl.

Majit (punkt 15) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till ifrågavarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

11 :o) Statens liandelskommission: Avlöningar. Statens handelskoinmission:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkterna 16

och 17, s. 36 och 37), vilket innebär höjning av vartdera anslaget med

32 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Statens handelskommission: Avlöningar ett förslagsanslag

av 732 000 kronor;

b) till Statens handelskommission: Omkostnader ett förslagsanslag

av 132 000 kronor.

12:o) Statens trafikkommission: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt

18, s. 37—39) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 730 000 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär en anslagshöjning med 280 000 kronor, i allt

väsentligt föranledd av tillkomsten av den jämlikt Kungl. Majits beslut den

21 januari 1944 inrättade länstrafikledarorganisationen (se kung. 1944:21).

Enligt detta beslut har Kungl. Majit förordnat, ali till biträde åt kommissionen

skulle hos kommissionen vara anställda länstrafikledare, en för

varje län. samt en trafikledare för Stockholms stad. Genom brev den 21

januari, den 3 mars och den 21 april 1944 hade Kungl. Majit härjämte

dels bemyndigat kommissionen alt för Stockholms stad anställa jämväl en

biträdande trafikledare samt alt till länstrafikledarna ävensom till biträdande

trafikledaren för Stockholms stad utbetala avlöning med belopp, som kommissionen

i varje särskilt fall funné skäligt, dock högst 1 000 kronor i ina
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 11.

Utskottet.

naden, dels ock bestämt, att trafikledaren för Stockholms stad skulle äga

uppbära arvode med 200 kronor i månaden.

Inrättandet av denna organisation bär, framhåller departementschefen,

befunnits nödvändigt på grund av det alltmer skärpta läget med avseende

å landets försörjning i fråga om bilgummi oell syftar till att främja en i

möjligaste mån rationell hushållning med landets gummiförråd. Enligt beslutet

skall för Stockholms stad och för vart och ett av länen finnas anställd

en s. k. länstrafikledare. Dessa trafikledare, som ehuru placerade å länsstyrelserna

äro trafikkommissionens tjänstemän, ha att i enlighet med kommissionens

anvisningar handhava på kommissionen eljest ankommande

ärenden angående regleringen av trafiken i vederbörande län. I dylikt syfte

ha de att genom fortlöpande resor hålla sig orienterade om transportmedlens

användning inom länen. Därjämte skola länstrafikledarna handhava

planläggningen av trafiken vid av krig eller därmed jämförlig orsak skärpt

läge i fråga örn transportförhållandena.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majrts ifrågavarande förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens trafikkommission: Avlöningar

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 730 000

kronor.

13:o) Statens trafikkommission: Omkostnader. I enlighet nied Kungl.

Majrts förslag (punkt 19, s. 40|, vilket innebär en anslagshöjning med 85 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens trafikkommission: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

210 000 kronor.

14:o) Statenspriskontrollnämnd: Avlöningar. Statenspriskontroilnämnd:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 20 och 21,

s. 40—43), vilket innebär anslagsminskningar med 7 000 respektive 12 500

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Statens priskontrollnämnd: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1 033 000 kronor;

b) till Statens priskontrollnämnd: Omkostnader ett förslagsanslag

av 597 500 kronor.

15:o) Överrevisionen för krisförvaltningen: Avlöningar. Överrevisionen

för krisförvaltningen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkterna 22 och 23, s. 43 och 44), vilket innebär en höjning av det försl
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11.

It

nämnda anslaget med 35 000 kronor och en minskning av det sistnämnda

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Överrevisionen för krisförvaltningen: Avlöningar

ett förslagsanslag av 105 000 kronor;

b) till överrevisionen för krisförvaltningen: Omkostnader

ett förslagsanslag av 6 000 kronor.

Statlig lagerhållning m. m.

16:o) Omkostnader för statlig lagerhållning. I enlighet med Kungl. Majlis

förslag (punkt 24, s. 44 och 45), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Omkostnader för statlig lagerhållning

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 3 500 000

kronor.

17 :o) Omkostnader för statlig inköps- och försäljjningsvcrksamhet. I enlighet

med Kungl. Majas förslag (punkt 25, s. 45), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet.

att riksdagen må till Omkostnader för statlig inköps- och

för säljning sv erksamhet för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 6 000 000 kronor.

18:o) Omkostnader i samband med inköp och inlösen av ved, m. m.

Beträffande vad Kungl. Maja (punkt 26) föreslagit riksdagen i fråga om

anslag till förevarande ändamål kommer utskottet att senare under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

Diverse.

19:o) Ersättning tili statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Majas förslag (punkt 27, s. 47) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret

1945/46 anvisa eif förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 11.

20:o) Bearbetning av uppgifter om fartygs positioner m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 47), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet.

att riksdagen må till Bearbetning av uppgifter om fartygs

positioner m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 12 000 kronor.

21:o) Kontroll oell undersökning av gasgeneratoraggregat. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29, s. 48—50), vilket innebär en anslagsminskning

med 42 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kontroll och undersökning av gasgeneratoraggregat

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 68 000 kronor.

22 :o) Prisrabattering å vissa livsmedel. Förmalningsersättningar. Beträffande

vad Kungl. Maj:t (punkterna 30 och 31) föreslagit riksdagen i fråga

örn anslag till förevarande ändamål kommer utskottet att senare under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

23:o) Kontroll å standardisering av mjölk. I enlighet med Kungl. Majlis

förslag (punkt 32, s. 52), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kontroll d standardisering av mjölk

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 14 000

kronor.

24:o) Bidrag till hemmens forskningsinstitut. Kungl. Majit har (punkt

33, s. 52—57) föreslagit riksdagen att till Bidrag till hemmens forskningsinstitut

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

Ifrågavarande forskningsinstitut bildades i början av år 1944. Lokaler lia

beretts åt detsamma inom statens institut för folkhälsan, och dess arbete har i

övrigt finansierats dels genom ett bidrag av 50 000 kronor för arbetsåret

1944/45 från det under nästföljande punkt berörda anslaget, dels genom

bidrag från enskilda.

Institutet har nu hemställt örn anvisande av 50 000 kronor jämväl för

budgetåret 1945/46 Framställningen har tillstyrkts av statens priskontrollnämnd

liksom ock av departementschefen, som därvid förutsatt, att från

enskilt håll skulle tillskjutas minst lika stort belopp som statsbidraget.

Beträffande sina arbetsuppgifter har institutet anfört följande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11.

13

På det ekonomiska området avser man att studera konsumtionsvaruproduktionen

inom och utom hemmen och analysera hemmens roll som produktionsfaktor.

Vidare studeras olika former av hushållsorganisation och

deras lönsamhet. Särskild uppmärksamhet skall ägnas frågan om kollektiva

anordningar för hushållsarbetets bedrivande, smådrift contra stordrift.

Vidare skall man studera varupriser och varukvaliteter, standardiseringsmöjligheter

etc.

På det arbetstekniska området studeras hemmets olika sysslor med hänsyn

till arbetets metodik och organisation samt arbetsplatsens utformning

med hänsyn till arbetshöjder, arbetsytornas storlek, gången av arbetet, arbetsställning

m. m. För redskap och andra hjälpmedel för arbetet utföras

tidsstudier med hänsyn till arbetsgång och arbetsresultat. Energiförbrukningen

mätes och rörelse- och trötthetsstudier utföras för de olika arbetena.

På hygienens område avser man att främst studera hemmen som arbetsplatser

ur hygienisk synpunkt, arbetshygien, yrkessjukdomar etc.

När det gäller livsmedel avser man att taga upp frågor rörande kostens

sammansättning och metoder för matberedning, konservering och lagring

m. m.

I fråga örn textilier överväger man man att taga upp frågor rörande hemmens

behov av olika produktion på detta område. Hemtextilier studeras ur

ekonomisk synpunkt samt användbarhets- och trevnadssynpunkter.

Som bakgrund till samtliga undersökningar avser man att uppta sociala

och psykologiska problem, som beröra hemarbete och hemorganisation, samt

studera deras historiska utveckling. Undersökningar skola göras av regionala

olikheter, generationsolikheter etc. Studier skola göras av arbetsmiljön i

hemmen, normer för värdesättning av prestationerna pa hemarbetets område,

inverkan av träningsmomentet, tävlingsmomentet, effektiviteten avgrupparbete,

möjligheter till anlagsprov och arbetsdifferentiering etc.

Särskild uppmärksamhet skall ägnas frågan om barnens uppväxtmiljö

och dennas beroende av hemorganisationen. Den lämpliga formen för

sociala anordningar för hemmiljöns komplettering inom olika befolkningsgrupper

studeras.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att för statsbidragets åtnjutande

bör såsom villkor uppställas bland annat, att enskilda personer eller

organisationer ställa till förfogande för verksamheten ett bidrag, motsvarande

minst statsbidragets storlek.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till hemmens forskningsinstitut

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av

50 000 kronor.

25:o) Vissa utredningar oeh undersökningar. I enlighet med Kungl.

Majlis förslag (punkt 34, s. 57), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

Utskott et.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 11.

att riksdagen må till Vissa utredningar och undersökningar

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av

75 000 kronor.

26:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35.

s. 57), vilket innebär en anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

alt riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1945/46

anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

27 :o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36, s. 57) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg dt befattningshavare i

statens tjänst för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 2 200 kronor.

28:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, s. 57 och 58), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet.

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 800 kronor.

29 :o) Kristillägg. Provisoriskt lönetillägg. Beträffande vad Kungl. Maj:t

(punkterna 38 och 39) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till ifrågavarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket

härmed

anmäles.

Stockholm den 4 maj 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11.

15

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Sven

Larsson, Karl Andersson, Mannerskantz, Heiding, Gustaf Karlsson, Carlström, Gustaf

Iwar Anderson. Emil Petersson, Johan Eric Ericson och Gustav Emil Andersson;

samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,

Danielsson, Falla, Persson i Tidaholm, Pettersson i Dahl, Hall, Wallentheim, Holmström,

Lindholm, Åkerström och Hoppe.

Reservation

vid utskottets yttrande under rubriken Inledning av herr Svensson i Grönvik.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:11 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1945/46 und s. 1 i texten