Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1945146 till häradsskrivarna jämte i ämnet väckta motioner.

1945-05-04 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:112, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1945146 till häradsskrivarna jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112.

1

Nr 112.

Ankom till riksdagens kansli den 4 maj 1945 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

för budgetåret 1945146 till häradsskrivarna jämte i ämnet

väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr l har Kungl. Majit under femte huvudtiteln (punkterna

205 och 206) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

för budgetåret 1945/46 såsom förslagsanslag under rubriken Häradsskrivarna

beräkna till Avlöningar 760 000 kronor samt till Omkostnader

30 000 kronor.

Därefter har Kungl. Majit i propositionen nr 136, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 2 mars 1945,

under punkterna 1 och 2 föreslagit riksdagen att under rubriken Häradsskrivarna

för budgetåret 1945/46 såsom förslagsanslag anvisa till Avlöningar 760 000

kronor och till Omkostnader 50 000 kronor.

Ilo) Häradsskrivarna: Avlöningar. Ifrågavarande anslag är i riksstaten

för innevarande budgetår uppfört med samma belopp som föreslås för nästa

budgetår, 760 000 kronor.

1944 års riksdag begärde (skrivelse nr 5, punkt 153) utredning rörande

biträdespersonalens å häradsskrivarkontoren avlöningsförhållanden. Denna

utredning har anförtrotts förste byråsekreteraren L. G. Britth, som med skrivelse

den 22 januari 1945 till Kungl. Majit överlämnat utredning och förslag

i ämnet.

Utredningsmannen fastslår, att häradsskrivare trädena regelmässigt äro lägre

avlönade än statliga befattningshavare med motsvarande arbetsuppgifter och

i en hel del fall erhålla avlöning som måste anses alltför låg. Utredningsmannen

föreslår, att biträdena skola genom statligt ingripande få sig tillförsäkrad

en minimilön, motsvarande lönen i löneklass 1 jämte därå utgående

tillägg. Beträffande detta förslag anför utredningsmannen följande.

Biträdena å häradsskrivarkontoren skola således alltjämt vara ansfällda

hos och avlönade av häradsskrivarna.

Liksom för domsagobiträdena bör för biträdespersonalen å häradsskrivarkontoren

minimilöner fastställas. Lämpligast synes vara, att dessa löner för

biträden med 7 timmars daglig tjänstgöring föreskrivas skola utgå med

belopp, som motsvara lön enligt någon av löneklasserna i den i civila icke
Bihang

till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 112—113. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 112.

ordinariereglementet intagna löneplanen för extra tjänstemän jämte å dessa

lönebelopp utgående rörligt tillägg, kristillägg och provisoriskt lönetillägg.

För biträden, vilkas arbetstid varje söckendag i allmänhet icke uppgår till

sju timmar — således även tillfälliga biträden, som anställas mot timpenning

— bör avlöning utgå med ett i förhållande till den kortare arbetstiden

reducerat belopp. Särskilt må uppmärksammas, att om avlöningen bestämmes

efter annan grund än viss daglig arbetstid (t. ex. ackord), får den likväl

ej understiga det belopp, som enligt nyss angivna grunder skulle utgå för

den använda arbetstiden. Även örn å häradsskrivarkontor med flera biträden

ett av dessa i regel har mera kvalificerade göromål och jämväl högre lön än

de övriga, synas tillräckliga skäl icke föreligga att i de provisoriska föreskrifter,

varom nu är fråga, differentiera minimilönen till olika biträden.

Utredningsmannen finner en minimiavlöning, motsvarande lönen i löneklass 1

jämte därå utgående tillägg, vara väl avvägd. Risk att härigenom föregripa

den blivande omorganisationen torde icke föreligga.

För biträdena skulle förslaget medföra procentuellt sett betydande löneförhöjningar.

Sålunda skulle under förutsättning, att samtliga nu fast anställda

biträden komma i åtnjutande av avlöning till minst samma belopp

som den föreslagna minimilönen, årsavlöningen i medeltal bliva höjd med

omkring 50 %. För tillfälliga biträden skulle den genomsnittliga ersättningen

för dag räknat komma att höjas från omkring 7 kronor 60 öre till något över

11 kronor.

Semester utan avdrag å lönen under minst 20 dagar för år och ledighet

på grund av sjukdom med bibehållande av fyra femtedelar av lönen under

sammanlagt 25 dagar av ett och samma kalenderår böra tillförsäkras biträdena.

Då föreslagna avlöningsförmåner icke äro avsedda för andra än fullt kompetenta

biträden, bör föreskrivas, att förmånerna endast skola tillkomma

biträden, som innehaft anställning på häradsskrivarkontor under mer än två år.

Enligt gällande bestämmelser äro häradsskrivarna skyldiga underkasta sig

minskning i eller upphörande av sportlerinkomsterna. Föreslagen löneförbättring

för biträdena bör därför åvägabringas genom att uppställa densamma

som villkor för åtnjutande av sportelersättning.

Ett genomförande av förslaget beräknas innebära, att av häradsskrivarnas

sammanlagda nettoinkomst av förvaltningsbidrag och sportler, år 1943 i runt

tal 900 000 kronor, 500 000 kronor skulle behöva tagas i anspråk för löneförbättringar.

Över utredningsmannens förslag hava yttranden avgivits av statskontoret,

allmänna lönenämnden, länsstyrelserna i samtliga län, 1944 års uppbördsberedning,

Sveriges häradsskrivarförening och civilförvaltningens personalförbund.

Departementschefen har beträffande häradsskrivarbiträdenas löneförhållanden

anfört följande.

Häradsskrivarna kvarstå å s. k. oreglerad avlöningsstat. För bestridandet

av sin tjänst åtnjuta häradsskrivarna dels vissa för fögderierna enhetligt bestämda

avlöningsförmåner — uppgående, efter avdrag av avgifter för egen

pensionering, till lägst 7 200 kronor och högst 8 800 kronor — dels förvaltningsbidrag

med belopp som stå i viss relation till fögderiernas folkmängd

och dels sportelinkomster, som kraftigt variera de olika fögderierna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112.

3

emellan. Med förvaltningsbidraget och sportlerna äro häradsskrivarna skyldiga

bestrida alla med tjänsten förenade kostnader med undantag av utgifter

för telefon och för vissa resor. Häradsskrivarna lia således att själva

anställa och avlöna den biträdespersonal som erfordras för tjänstens behöriga

skötande. Såsom framgår av den utredning rörande biträdenas å

häradsskrivarkontoren avlöningsförhållanden för vilken i det föregående redogjorts

lia ett flertal omständigheter — av vilka här må nämnas omfattningen

av häradsskrivarnas och eventuella familjemedlemmars befattning med kontorsgöromålen,

tillgång och efterfrågan på de olika orterna av lämplig arbetskraft

samt dennas kvalifikationer — föranlett att anställningsformer och avlöningsvillkor

för liäradsskrivarbiträdena äro mycket olikartade i skilda fögderier.

Biträdena kunna vara fast anställda med årslön eller tillfälligt anställda

med timlön. De kunna även uppbära ersättning enligt ackord. Årslönerna

för 1943 variera i stort sett mellan 1 200 och 3 600 kronor samt uppgå

genomsnittligt till något över 2 100 kronor. Även med beaktande av att häradsskrivarbiträdenas

löneförmåner i flera fall förbättrats under och efter 1943

nödgas jag i likhet med utredningsmannen konstatera, att dessa biträden i en hel

del tall åtnjuta en avlöning som måste anses vara alltför låg. Då biträdena å

häradsskrivarkontoren obestridligen utföra ett för staten nödvändigt arbete och

grunderna för de med häradsskrivartjänsterna förenade inkomsterna, vilka

delvis användas för bestridande av kostnaderna för biträdenas avlöning, fastställas

av staten, kan det enligt min mening icke vara staten ovidkommande

hur denna avlöning bestämmes.

Frågan örn lönereglering för häradsskrivarna och i samband därmed statsanställning

av erforderligt antal biträden å häradsskrivarkontoren är avhängig

av spörsmålet örn reformering av uppbördsväsendet. Hela detta problemkomplex

är för närvarande föremål för utredning av 1944 års uppbördsberedning.

Beredningen torde komma att avgiva betänkande i ämnet

redan innevarande vår. Förutsättningar synas således föreligga för att spörsmålet

om häradsskrivarbiträdenas anställnings- och avlöningsförhållanden

skall inom en nära framtid erhålla en definitiv lösning. Den särskilt tillsatta

utredningsmannen föreslår, att biträdena i avbidan härpå skola genom

statligt ingripande få sig garanterad en generell minimilön inom den nuvarande

organisationsramen. De ökade lönekostnaderna skola bestridas av

häradsskrivarna. Dessa skola emellertid få sig tillförsäkrad en nettoinkomst

motsvarande de egentliga löneförmånerna. Sagda löneförmåner överensstämma

nära med dem som utgå enligt lönegrad A 17 civila avlöningsreglementet.

Att märka är emellertid att häradsskrivarna icke ha rätt till fri

sjukvård, sjuklön och kostnadsfri semester. Till lönegrad A 17 hänföras bland

andra landskontoristerna, för vilka erhållande av häradsskrivartjänst hittills

betraktats som befordran. Vidare må framhållas, att därest .samtliga häradsskrivarbitäden

skulle tilldelas den av utredningsmannen föreslagna minimilönen,

häradsskrivarnas nettoinkomster skulle beskäras med i genomsnitt

icke mindre än 4 000 kronor för år. Med hänsyn lill de ekonomiska konsekvenserna

för häradsskrivarna av utredningsmannens förslag anser jag mig

icke kunna biträda detsamma. .Tåg delar den i ett antal remissvar uttalade

meningen, att även en provisorisk lönereglering för häradsskrivarbiträdena

förutsätter ett bedömande av häradsskrivarlönernas skälighet. Då sådan bedömning

synes innebära ett icke tillrådligt föregripande av uppbördsberedningens

förslag i ämnet och, såsom tidigare framhållits, förutsättningar torde

förefinnas för ali häradsskrivarbiträdena i en nära framlid skola erhålla

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr lii.

Utskottet.

statsanställning i samband med reformering av uppbördsväsendet, kan jag

icke för närvarande förorda att några åtgärder tvångsvis vidtagas för reglering

av häradsskrivarbiträdenas avlöning. Jag förutsätter emellertid vid detta

ståndpunktstagande, att häradsskrivarna söka i möjligaste mån tillgodose

skäliga löneanspråk från biträdespersonalens sida. Frågan om vidtagande

av statliga åtgärder beträffande biträdeslönerna torde få upptagas till förnyat

övervägande, därest uppbördsberedningens förslag icke skulle kunna

läggas till grund för en reformering av uppbördsväsendet.

Beträffande medelsbehovet under ifrågavarande anslag för nästa budgetår

har departementschefen förordat, att i avlöningsstaten för häradsskrivarna

upptagna anslagsposter uppföras med oförändrade belopp.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr A. Löfgren

(I: 309) och den andra inom andra kammaren av herr L. Lindahl m. fl.

(11:490), i vilka hemställts, alt riksdagen måtte för sin del besluta, att såsom

villkor för häradsskrivares rätt att uppbära sportelinkomster skall gälla,

att han förbinder sig avlöna den anställda biträ despersonalen enligt de grunder,

som föreslagits av den av Kungl. Majit tillkallade utredningsmannen,

dock att denna skyldighet skall, på sätt föreslagits av statskontoret, gälla

personal med ett års anställningstid samt att, för beredandet av förhöjda

förvaltningsbidrag åt sådana häradsskrivare, vilkas förvaltningsbidrag och

sportelinkomster icke förslå till täckandet av utgifterna i tjänsten, riksdagen

måtte höja anslaget för avlöningar åt häradsskrivare med 30 000 kronor.

I fråga om de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet hänvisa

till motionen II: 490.

I likhet med departementschefen finner utskottet den verkställda utredningen

giva vid handen, att biträdena å häradsskrivarkontoren i en hel del

fall åtnjuta en avlöning, som måste anses vara alltför låg. Utskottet delar

även departementschefens uppfattning, att det icke kan vara staten ovidkommande

hur denna avlöning bestämmes.

Med hänsyn främst till alt häradsskrivarbiträdena inom en nära framtid

kunna förväntas erhålla statsanställning i samband med den reformering

av uppbördsväsendet, varom förslag redan innevarande vår torde komma att

avgivas av 1944 års uppbördsberedning, har departementschefen icke ansett

sig för närvarande kunna förorda, att några åtgärder tvångsvis vidtagas för

reglering av dessa biträdens avlöning. Frågan härom borde emellertid upptagas

till förnyat övervägande, därest uppbördsberedningens förslag icke

skulle kunna läggas till grund för en utformning av uppbördsväsendet. Vid

detta ställningstagande förutsattes, att häradsskrivarna sökte i möjligaste

mån tillgodose skäliga löneanspråk från biträdespersonalens sida.

Den ståndpunkt, som departementschefen sålunda intagit, har utskottet

ansett sig böra biträda, helst som man med de upplysningar som numera

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112.

5

föreligga torde ha anledning räkna med att proposition med förslag örn statsanställda

från och med budgetåret 1946/47 av ifrågavarande biträden skall

komma att föreläggas innevarande riksdag under höstsessionen. Skulle dröjsmål

härmed visa sig uppkomma, torde frågan örn åtgärder i det i motionerna

angivna syftet på nytt böra anmälas för riksdagen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet, som ej heller i

övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna 1:309 och 11:490 till II ärad sskrivarna:

Avlöningar för budgetåret 1945/46 under femte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 760 000 kronor.

2:o) Häradsskrivarna: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag, vilket innebär att anslaget med hänsyn till belastningen uppräknas

med 20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Häradsskrivarna: Omkostnader för

budgetåret 1945/46 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 50 000 kronor.

Stockholm den 4 maj 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

trän första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Sven

Larsson, Bäckström, Karl Andersson, Mannerskantz, Heiding, Gustaf Karlsson, Carlström,

Gustaf Iwar Anderson, Johan Eric Ericson och Gustav Emil Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik, Danielsson,

Falla, Persson i Tidaholm, Pettersson i Dahl, Hall, Wallentheim, Lindholm, Åkerström,

Hoppe och Birke.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:293 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1945/46 till häradsskrivarna. a1 i texten