Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å riksstaten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor.
1945-02-02 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1945:12, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å riksstaten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 12.
1
Nr 12.
Ankom till riksdagens kansli den 2 februari 1945 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar under Utgifter å riksstaten, För
flera huvudtitlar gemensamma frågor.
(2:a, 3:e och 4:e avd.)
I propositionen nr 1 ha under Utgifter å riksstaten, För flera huvudtitlar
gemensamma frågor, till behandling upptagits här nedan under punkterna
1—5 angivna spörsmål (se statsrådsprotokollet över finansärenden för den
4 januari 1945).
1. Avlönings- och omkostnadsanslagen m. m. Enligt planen för lönereglering
särö etet inom statsförvaltningen skulle detta innefatta jämväl en revision
av de till avlöningsreglementena hörande tjänsteförteckningarna. En del
av denna revision genomfördes vid 1942 års riksdag, då på grundval av
framlagda sakkunnigförslag en översyn av civila avlöningsreglementets
tjänsteförteckning, huvudsakligen vad angår befattningar inom lönegraderna
A 1—A 29, ägde rum. Vid 1944 års riksdag företogos, likaledes på grundval
av framlagt sakkunnigförslag, vissa formella jämkningar i nämnda tjänsteförteckning.
I ett år 1942 avgivet betänkande angående revision av tjänsteförteckningen
i vad avser byråchefs- och rådstjänster m. m. (SOU 1942: 30) framställde
1939 års tjänsteförteckningssakkunniga förslag angående dels lönegradsplaceringen
av byråchefs- och rådstjänster samt därmed likvärdiga tjänster jämte
vissa andra befattningar eller grupper av befattningar, dels utbyte av vissa
arvoden eller andra förmåner mot höjd lönegradsplacering, dels inordnande
under civila avlöningsreglementet av vissa befattningshavargrupper, nämligen
justitieråden och regeringsråden samt professorerna vid universiteten
och karolinska institutet, dels ock olika specialfrågor på löneområdet, över
betänkandet införskaffades yttranden från vederbörande myndigheter, varjämte
ärendet underkastades viss ytterligare utredning. I likhet med åtskilliga
andra lönefrågor blevo de i betänkandet behandlade spörsmålen uppskjutna
vid 1943 och 1944 års riksdagar. I överensstämmelse med vad chefen
för finansdepartementet vid anmälan av finansplanen anfört rörande lönespörsmålens
behandling vid årets budgetarbete har prövningen av ifrågavarande
sakkunnigförslag ansetts böra uppskjutas ännu ett par år.
I vad angår statens sinnessjukhus och statens anstalt för fallandesjuka har
frågan örn revision av tjänsteförteckningen gjorts till föremål för utredning
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 12. 1
2
Statsutskottets utlåtande nr 12.
genom särskilda sakkunniga. Dessa ha den 18 januari 1943 avgivit betänkande
i ämnet, vari även behandlats vissa spörsmål om lönegradsplacering av
personal vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. Betänkandet har
sedermera undergått remissbehandling. Jämväl de i detta betänkande upptagna
frågorna ha tidigare uppskjutits. Chefen för finansdepartementet upplyser,
att avsikten är att underställa desamma årets riksdag. De härav berörda
avlöningsanslagen ha i statsverkspropositionen upptagits med endast beräknade
belopp.
De likaledes tidigare uppskjutna frågorna om löneställningen för dels vetenskapligt
utbildade tjänstemän vid statens arkiv, bibliotek och museer, dels
institutionsvaktmästare och därmed jämförliga befattningshavare redovisas
under punkterna 2 och 3 i det följande.
Enligt förslag i statsverkspropositionen skall personal vid statens lantbrukskemiska
kontrollanstalt inordnas under civila avlöningsreglementet och
personal vid svenska hydrografisk-biologiska kommissionen under civila
icke-ordinariereglementet.
Vad angår de vid militära avlöningsreglementet och militära icke-ordinariereglementet
fogade tjänsteförteckningarna, äro dessa tjänsteförteckningar
— militära avlöningsreglementets tjänsteförteckning i vissa delar — föremål
för översyn genom särskilda år 1944 tillkallade sakkunniga. Dessa ha
även att behandla vissa närbesläktade spörsmål rörande anställningsförhållandena
för icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet.
I statsverkspropositionen behandlas vidare vissa arvodesregleringar. Chefen
för finansdepartementet anför härutinnan följande.
Inom vissa förvaltningsområden finnes personal, som icke är upptagen
å löneplan utan avlönas med arvoden, oaktat anställnigen icke är endast
tillfällig. Så är förhållandet även inom verk, som äro inordnade under civila
avlöningsreglementet. Under de senare åren ha föreliggande spörsmål
örn anställningsvillkoren för dylik personal behandlats efter samma restriktiva
principer som andra lönefrågor. Emellertid har det funnits skäligt
att i samband med årets riksstatsförslag upptaga vissa hithörande spörsmål
till‘övervägande. Därvid har bland annat ifrågakommit att överföra enstaka
arvodesanställda eller smärre grupper dylika anställda till extra ordinarie
stat. Såsom förutsättning för dylikt överförande har ansetts böra gälla, att
vederbörande anställningshavare kunna jämställas med extra ordinarie personal
såväl vad angår arbetets beskaffenhet och omfattning som med hänsyn
till anställningens varaktighet. Ett givet villkor har varit, att överföringens
berättigande ur organisatorisk synpunkt varit ställt utom tvivel. Vid bedömandet
av de olika förekommande fallen har man haft att taga särskild
hänsyn till den omständigheten, att extra ordinarie anställning numera är
förenad med såväl tjänste- som familjepensionsrätt. I vilka fall överförande
av arvodesbefattningar till extra ordinarie befattningar är avsett att äga rum
framgår av redogörelser vid vederbörande punkter i de olika huvudtitlarna.
Vid 1939 års lagtima riksdag verkställdes en reglering i viss utsträckning
av arvodesbelopp, å vilka utgick dyrtidstillägg. Regleringen innebar, att dvrtidstilläggen
i motsvarande mån avvecklades. Arvodesregleringen fullföljdes
vid 1941 års riksdag sålunda, att dyrtidstilläggen i det väsentliga avvecklades
inom den civila statsförvaltningen såvitt angår arvoden i egentlig bemärkelse.
Statsutskottets utlåtande nr 12.
3
Vid 1940 års riksdag verkställdes en uppräkning av vissa arvoden, som ej
voro förenade med dyrtidstillägg. Uppräkningen skedde i allmänhet med ungefär
9 procent. Med hänsyn till den fortsatta levnadskostnadsstegringen företogs
ytterligare en uppräkning av vissa arvoden vid 1942 års riksdag, denna
gång i allmänhet efter 5 procent med lämplig avrundning uppåt. Vid dessa
arvodeshöjningar lämnades bisyssle- och aspirantarvoden samt arvoden uppgående
till högre belopp regelmässigt oförändrade. De sålunda företagna arvodeshöjningarna
lia icke medfört samma kompensation för levnadskostnadsstegringen
som rörligt tillägg och kristillägg å lönerna. Det har icke heller
varit åsyftat, att arvoden på samma sätt som löner skulle vara rörliga efter
levnadskostnadernas växlingar. Vid nuvarande levnadskostnadsläge ha emellertid
ett flertal arvoden i längden kommit att framstå såsom för knappt tillmätta.
En ny arvodesuppräkning har därför ansetts böra företagas från och
med nästa budgetår. Den i detta syfte vid budgetbehandlingen företagna översynen
av arvodena har väsentligen skett efter tidigare tillämpade principer.
Höjningen har i allmänhet beräknats så, att den efter lämplig avrundning
kommit att ligga mellan 6 och 8 procent.
I vilka fall uppräkning av arvoden eller höjning av anslagsposter för möjliggörande
av dylik uppräkning är avsedd att äga rum, framgår av redogörelser
vid vederbörande punkter i de olika huvudtitlarna.
Ett betänkande med förslag till reglering av det militära arvodesväsendet
avgavs år 1943 av särskilda sakkunniga (SOU 1943:21). Efter betänkandets
remissbehandling fanns det erforderligt att företaga viss ytterligare utredning
i ärendet. De utredningsmän, som tillkallats för detta ändamål, lia den 31
augusti 1944 avgivit ett särskilt betänkande. Yttranden häröver ha inhämtats
från vederbörande myndigheter och organisationer. Chefen för finansdepartementet
förklarar, att det är avsett att frågan skall föreläggas årets riksdag.
I avvaktan härå ha de av frågan beroende anslagen under fjärde huvudtiteln
utbrutits i statsverkspropositionen.
I fråga om personalstaterna ha krisförhållandena nödvändiggjort samma
återhållsamhet som kännetecknat de senaste årens budgetarbete. Den i det
föregående berörda omregleringen av vissa nuvarande arvodesbefattningar
innebär någon ökning av antalet extra ordinarie befattningar. Härutöver har
uppförandet av nya befattningar i personalförteckningarna respektive höjning
av medelsanvisningen för personalökning i riksstatsförslaget begränsats
till de fall, där nya eller ökade arbetsuppgifter — som icke kunnat antagas
kompenserade genom minskning i den av krisen betingade arbetsbördan —
eller liknande särskilda omständigheter gjort förstärkning av personalorganisationen
oundviklig.
Fjolårets riksdag bemyndigade Kungl. Majit att i enlighet med av chefen
för finansdepartementet i 1941 års statsverksproposition angivna riktlinjer
under innevarande budgetår medgiva överskridande av vissa poster i avlöningsstaterna,
nämligen maximerade poster såväl till arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, som till avlöningar till icke-ordinarie
personal. Bemyndigandet innebar en förlängning av ett motsvarande för bud
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 12.
getåret 1941/42 lämnat bemyndigande, som hade funnits påkallat dels med
häsyn till de särskilda avlöningskostnaderna för personal, som inkallats till
militärtjänstgöring i anledning av förstärkt försvarsberedskap eller partiell
mobilisering, dels ock med hänsyn till att den omläggning av avlöningsstaterna
för allmänna civilförvaltningarnas myndigheter, som genomfördes från
och med sistnämnda budgetår, medförde en överflyttning till förenämnda
maximerade anslagsposter av vissa avlöningskostnader, som tidigare belastat
förslagsvis beräknade poster.
En ytterligare förlängning av bemyndigandet har ansetts nödvändig. Sålunda
föreslås, att detsamma efter utgången av innevarande budgetår skall äga
fortsatt giltighet för budgetåret 1945/46.
Medelsanvisningen under myndigheternas omkostnadsanslag har de senaste
budgetåren varit strängt begränsad med hänsyn till det finansiella läget. Även
i årets budgetarbete har man inriktat sig på att i möjligaste mån hålla den
nuvarande kostnadsramen. Beträffande en del förslagsvis beräknade anslagsposter,
såsom poster till sjukvård m. m. samt till bränsle, lyse och vatten, ha
dock vissa höjningar företagits med hänsyn till föreliggande belastningssiffror.
Även posterna till övriga expenser ha i flera fall måste uppräknas. Främst
har detta föranletts av att kostnadsramen varit för snäv för att i längden
kunna hållas i nuvarande prisläge, varför överskridanden måst äga rum.
Där ej ändringar i verksamhetens omfattning tillkommit, ha anslagshöjningarna
icke kommit att uppgå till större belopp. Det har vidare funnits nödvändigt
att i några fall höja anslagsmedlen till reseersättningar för att möjliggöra
uppehållande i nöjaktig omfattning av den därav beroende verksamheten.
En anslagsgrupp, inom vilken höjningar likaledes ansetts nödvändiga,
utgör de sedan krigets början avsevärt nedsatta anslagen till materiel o. d.
för vetenskapliga institutioner.
Under den i omkostnadsstaterna förekommande anslagsposten till sjukvård
m. m. ingå bl. a. ersättningar åt verksläkare. Det allmänna spörsmålet
om verks- och tjänsteläkarinstitutionerna har endast blivit provisoriskt löst
genom de bestämmelser, som meddelats år 1939 angående verksläkare vid
den civila statsförvaltningen och år 1940 angående tjänsteläkare vid försvarsväsendet.
Det har emellertid hittills icke ansetts lämpligt att upptaga
berörda spörsmål till slutlig reglering. Chefen för finansdepartementet förordar
därför, att de nuvarande bestämmelserna i ämnet få gälla även under
nästa budgetår.
2. Löneställningcn för de vetenskapligt utbildade tjänstemännen vid statens
arkiv, bibliotek och museer. Chefen för finansdepartementet har under
denna rubrik upptagit till behandling det av särskilda sakkunniga framlagda
förslaget i ämnet, såvitt angår löneställningen dels för andre arkivarier m. fl.,
som nu tillhöra 21 lönegraden, dels ock för förste arkivarier m. fl., som nu
äro hänförda till 26 lönegraden.
Statsutskottets utlåtande nr 12.
5
3. LönestäUningen för institutionsvaktmästare m. fl. Under denna rubrik
behandlade lönespörsmål avse löneställningen för vaktmästare och vissa
andra befattningshavare vid naturhistoriska riksmuseet, universiteten i Uppsala
och Lund, karolinska institutet, farmacevtiska institutet, lantbrukshögskolan,
veterinärhögskolan, statens skogsförsöksanstalt och Sveriges geologiska
undersökning.
I del I av sitt betänkande hade 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga förordat
en särskild utredning av institutionsvaktmästarnas löneställning. Enligt
Kungl. Maj :ts den 20 mars 1942 givna bemyndigande tillkallades förste expeditionsvakten
A. J. Andersson och statskommissarien B. E. Johnsson att såsom
sakkunniga verkställa den ifrågasatta utredningen. De sakkunniga ha
den 20 september 1943 avgivit sitt betänkande, varöver remissutlåtanden
sedermera avgivits av vederbörande myndigheter. Förutom personal vid förenämnda
institutioner avser förslaget befattningshavare vid de tekniska högskolorna;
departementschefen upptager dock icke förslaget, i vad angår
nämnda högskolor, till behandling i detta sammanhang, enär detsamma i
denna del ansetts böra upptagas till prövning först i samband med de organisationsförslag
rörande dessa högskolor, som äro avsedda att senare föreläggas
riksdagen.
De sakkunniga ha ansett 7 lönegraden vara den, som ur skilda synpunkter
vöre bäst lämpad att utgöra normallönegrad för vaktmästarpersonalen och
därmed jämförliga befattningshavare vid vetenskapliga institutioner av ifrågavarande
slag. Vissa undantag från denna huvudregel föreslås med hänsyn
till de särskilda kvalifikationer, som ställas på vissa befattningar; för dessa
undantagsfall förordas en placering i 9 respektive — i ett fåtal fall — 10 lönegraden.
De sakkunniga ha vidare ingått i prövning av frågan, till vilken av
nämnda lönegrader var och en av de befattningar, som omfattats av utredningen,
borde hänföras. I vissa fall har därvid befunnits, att en placering i
endera av 5, 6 eller 8 lönegraderna vore befogad; det är härvid fråga om
tjänster, vilka med hänsyn till de med dessa förenade arbetsuppgifterna icke
äro att betrakta som institutionsvaktmästare — eller därmed jämförliga
tjänster. Slutligen ha de sakkunniga i några fall förordat ordinariesättning
av icke-ordinarie befattningar.
Chefen för finansdepartementet har framhållit, att vid den i anslutning
till budgetarbetet företagna granskningen av de sakkunnigas förslag detta
funnits i allmänhet böra genomföras med vissa av allmänna lönenämnden
förordade jämkningar. Därvid har 7 lönegraden ansetts fortfarande böra
utgöra normallönegrad för de av utredningen omfattade personalgrupperna.
Hemställan om de ifrågasatta ändringarnas införande i personalförteckningarna
göres av vederbörande departementschefer under respektive punkter i
huvudtitlarna. Det torde ankomma på Kungl. Maj:t att i likhet med vad som
skett vid den allmänna tjänsteförteckningsrevisionen år 1942 i fråga örn ordningen
för befattningars tillsättande meddela de särskilda bestämmelser,
som erfordrades med anledning av de förordade ändringarna i tjänsteförteck
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
G
Statsutskottets utlåtande nr 12.
ningen samt att meddela erforderliga föreskrifter örn uppskov med ikraftträdande
av höjd lönegradsplacering i de fall, då vederbörande tjänstinnehavare
vid ingången av nästa budgetår uppnått den levnadsålder, vid vilken
pensionsåldern inträdde, men erhållit anstånd med avsked från tjänsten.
4. Anslag till kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I riksstatsförslaget
för nästa budgetår ha kommittéanslagen i ett par fall upptagits
till väsentligt förhöjda belopp, och i annat sammanhang lia betydande
förstärkningar av vissa av de för innevarande budgetår anvisade anslagen
äskats. Utvecklingen belyses närmare av en i statsrådsprotokollet intagen
tablå (s. 31).
De största ökningarna falla på femte och sjunde huvudtitlarnas anslag.
Orsaken till den ogynnsamma utvecklingen är att söka i tillkomsten av ett
fåtal omfattande, mycket kostnadskrävande utredningar, vilka närmare specificeras
vid anmälan av de olika anslagspunkterna. Någon allmän ansvällning
av utredningsväsendet återspeglas alltså icke i kostnadsstegringen. Jämföras
anslagsäskandena för nästa budgetår med de å riksstaten för 1939/40
anvisade anslagen framträder en ökning med ca 40 procent. Chefen för finansdepartementet
framhåller, att denna ökning kommit under kriget och
med hänsyn till efterkrigsutvecklingen, icke kan anses överraskande. Vidare
erinras om den fördyring av utredningsarbetet som blivit en följd av lönenivåns
uppgång.
Angelägenheten av planmässighet och effektivitet även på ifrågavarande
område har departementschefen ansett påkalla att utredningsväsendet tid
efter annan underkastas en granskning i rationaliseringssyfte. Åtgärder ha
under hösten vidtagits för en genomgång av de arbetande kommittéernas arbetsplanering.
Under den närmaste tiden ha dessa åtgärder ansetts böra i
lämplig form fullföljas. Resultatet av den avsedda översynen kan dock icke
väntas påverka det beräknade medelsbehovet.
5. För flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar. Beträffande
ersättning till statens allmänna fastighetsfond har chefen för finansdepartementet
angivit de anslag, som under de olika huvudtitlarna erfordras som
ersättning till fonden för upplåtna tjänstelokaler m. m.
I fråga om ersättning till statens domäners fond för upplåten mark redovisas
de kronoegendomar, för vilkas upplåtelse för ändamål, främmande för
domänstyrelsens verksamhet, ersättning bör från särskilda budgetanslag utgå
till domänfonden.
För närvarande utgår rörligt tillägg till befattningshavare, som äro underkastade
civila och militära avlöningsreglementena samt manskapsavlöningsreglementet,
ävensom till vissa andra befattningshavargrupper och grupper
av pensionärer. I gällande riksstat äro utgifterna för rörligt tillägg beräknade
efter 15 procent, till vilken procentsats det rörliga tillägget är maximerat
enligt gällande avlöningsbestämmelser. Även i riksstatsförslaget för budgetåret
1945/46 ha utgifterna för rörligt tillägg beräknats efter 15 procent.
Statsutskottets utlåtande nr 12.
7
Utskottet har från finansdepartementet införskaffat uppgifter rörande de
beräknade kostnaderna för rörligt tillägg under budgetåret 1945/46. Uppgifterna
framgå av följande sammanställning.
Andra huvudtiteln
Tredje »
Fjärde »
Femte »
Sjätte »
Sjunde >
Åttonde »
Nionde »
Tionde »
Elfte »
Tolfte »
Fjortonde »
....... kronor 1 354 000
....... » 328 000
....... » 18 156 000
....... » 6 669 000
....... > 1 077 000
....... » 2 901 000
....... > 26 338 000
....... » 1 506 000
....... » 1 100 000
....... » 21000
....... » 3 471 000
....... »_166 000
Summa kronor 63 087 000.
Liksom de i statsverkspropositionen intagna motsvarande beräkningarna
beträffande dyrtidstillägg, kristillägg och provisoriskt lönetillägg innefattar
förestående sammanställning icke befattningshavare och pensionärer vid statens
af får sdrivande verk.
För nästa budgetår räknas med att dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst m. fl. fortfarande bör efter oförändrade grunder beredas befattningshavare,
som icke berörts av de under senare år genomförda löneregleringarna,
däri inbegripna även sådana som förklarat sig icke vilja övergå
på ny stat.
Ett särskilt kristillägg — med för närvarande 16 procent — utgår till och
med det första kvartalet 1945. Förslag om reglering av kristilläggen för tiden
efter första kvartalet 1945 avses att efter överläggningar med tjänstemännens
organisationer under den närmaste tiden föreläggas riksdagen.
Enligt beslut vid höstsessionen av 1944 års riksdag utgår till vissa statliga
befattningshavare och kommunalanställda lärare m. fl. under budgetåret
1944/45 ett provisoriskt lönetillägg samt tillfälligt barntillägg. Departementschefen
upplyser, att förslag örn fortsatt provisorisk tilläggsreglering för nästkommande
budgetår är avsett att under den närmaste tiden föreläggas riksdagen.
De i årets statsverksproposition avhandlade, för flera huvudtitlar gemensamma
frågorna avse, såsom av den lämnade redogörelsen närmare framgår,
dels avlönings- och omkostnadsanslagen m. m., dels löneslällningen för de
vetenskapligt utbildade tjänstemännen vid statens arkiv, bibliotek och museer,
dels löneställningen för institutionsvaktmästare m. fl., dels anslag till kommittéer
och utredningar genom sakkunniga, dels ock för flera huvudtitlar
gemensamma anslagsberäkningar.
Utskottet.
8
Statsutskottets utlåtande nr 12.
Beträffande avlönings- och omkostnadsanslagen m. m. kännetecknas
Kungl. Maj:ts prövning av föreliggande anslagsäskanden alltfort av återhållsamhet
i fråga om nya utgiftsändamål.
De riktlinjer för budgetarbetet, för vilka närmare redogjorts i statsverkspropositionen,
föranleda icke annat uttalande från utskottets sida än att utskottet
finner välbetänkt, att försiktighet i rådande ekonomiska läge fortfarande
iakttages i de hänseenden, varom här är fråga.
Till den närmare beräkningen av medeisbehovet för de olika utgiftsändamålen
kommer utskottet att taga ställning vid sin detaljbehandling av avlönings-
och omkostnadsanslagen.
Utskottet tillstyrker förlängning på sätt Kungl. Majit föreslagit av bemyndigandet
att medgiva överskridande av de i avlöningsstaterna genom riksdagens
beslut maximerade posterna till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t, och till avlöningar till icke-ordinarie personal.
Från finansdepartementet har till utskottet överlämnats en redogörelse rörande
det sätt, varpå det för föregående budgetår gällande bemyndigandet utnyttjats
av Kungl. Majit. Utskottet, som kommer att beakta nämnda redogörelse
vid prövningen av de särskilda anslagsfrågorna, förutsätter, att riksdagen
jämväl framdeles kommer att hållas underrättad om de åtgärder, som
i anledning av lämnade bemyndiganden vidtagas.
Beträffande löneställningen för de vetenskapligt utbildade tjänstemännen
vid statens arkiv, bibliotek och museer kommer utskottet att senare under
riksdagen avgiva utlåtande.
I fråga om löneställningen för institutionsvaktmästare m. fl. ansluter sig utskottet
till den ståndpunkt, som beträffande de principiella riktlinjerna för
lösningen av denna lönefråga intagits av Kungl. Majit. Såsom chefen för finansdepartementet
framhållit, torde det böra ankomma på Kungl. Majit att
meddela de bestämmelser rörande ordningen för befattningars tillsättande
och ikraftträdandet i vissa fall av höjd lönegradsplacering, som av departementschefen
i detta sammanhang berörts.
Såsom i det föregående framhållits ha betydande förstärkningar äskats av
vissa av de för innevarande budgetår anvisade anslagen till kommittéer och
utredningar genom sakkunniga. I ett par fall har riksdagen redan å tilläggsstat
beviljat dylika förstärkningsanslag. Chefen för finansdepartementet har
i här ifrågavarande sammanhang meddelat, att åtgärder i rationaliseringssyfte
vidtagits under hösten för en genomgång av de arbetande kommittéernas
arbetsplanering. Utskottet vill understryka angelägenheten av att dessa
åtgärder i lämplig form fullföljas under den närmaste tiden.
Under rubriken för flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar har
departementschefen behandlat frågor avseende ersättning till statens allmänna
fastighetsfond, ersättning till statens domäners fond för upplåten mark samt
vidare frågor angående rörligt tillägg, dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst m. fl., kristillägg och provisoriskt lönetillägg. Beträffande
frågorna om kristillägg och provisoriskt lönetillägg kommer utskottet att fram
-
Statsutskottets utlåtande nr 12.
9
deles avgiva utlåtande. Vad departementschefen anfört beträffande övriga nu
omförmälda spörsmål föranleder icke någon erinran från utskottets sida. Utskottet
vill endast uttala önskvärdheten av att i kommande statsverkspropositioner
lämnas uppgift rörande de beräknade kostnaderna jämväl för rörligt
tillägg.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) besluta, att det Kungl. Majit senast för budgetåret 1944/
45 lämnade bemyndigandet att medgiva överskridande av genom
riksdagens beslut maximerade anslagsposter till arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, eller
till avlöningar till icke-ordinarie personal skall efter utgången
av budgetåret 1944/45 äga fortsatt giltighet för budgetåret
1945/46;
b) medgiva, att dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare i
statens tjänst m. fl. under budgetåret 1945/46 må i huvudsaklig
överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över finansärenden
för den 4 januari 1945 förordade grunder utgå
enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl.
Majit;
c) besluta, att utgifterna för dyrtidstillägg skola beträffande
befattningshavare och pensionärer vid de af färsdrivande verken
eller vid av dessa övertagna företag eller inrättningar
utgå av de medel, av vilka verkets utgifter i övrigt bestridas;
d) besluta att i skrivelse till Kungl. Majit giva till känna vad
utskottet i övrigt i förevarande utlåtande anfört.
Stockholm den 2 februari 1945.
På statsutskottets vägnar:
»
ALGOT TÖRNKVIST.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Pauli, Lindström, Gränebo, Sven Larsson, Bäcklund,
Bernhard Nilsson, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Ekströmer, Gunnar Andersson, Albertsson
och Ivar Persson; samt.
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,
Svensson i Grönvik, Ward, Danielsson, Pettersson i Dahl, Bergström, Hall, Wallentheim,
fru Alvén och herr Birke.
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 12.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1945:18 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å riksstaten, För flera huvudtitlar gemensa s. 5 i texten