Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å riksstaten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

1945-02-02 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:12, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å riksstaten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12.

1

Nr 12.

Ankom till riksdagens kansli den 2 februari 1945 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar under Utgifter å riksstaten, För

flera huvudtitlar gemensamma frågor.

(2:a, 3:e och 4:e avd.)

I propositionen nr 1 ha under Utgifter å riksstaten, För flera huvudtitlar

gemensamma frågor, till behandling upptagits här nedan under punkterna

1—5 angivna spörsmål (se statsrådsprotokollet över finansärenden för den

4 januari 1945).

1. Avlönings- och omkostnadsanslagen m. m. Enligt planen för lönereglering

särö etet inom statsförvaltningen skulle detta innefatta jämväl en revision

av de till avlöningsreglementena hörande tjänsteförteckningarna. En del

av denna revision genomfördes vid 1942 års riksdag, då på grundval av

framlagda sakkunnigförslag en översyn av civila avlöningsreglementets

tjänsteförteckning, huvudsakligen vad angår befattningar inom lönegraderna

A 1—A 29, ägde rum. Vid 1944 års riksdag företogos, likaledes på grundval

av framlagt sakkunnigförslag, vissa formella jämkningar i nämnda tjänsteförteckning.

I ett år 1942 avgivet betänkande angående revision av tjänsteförteckningen

i vad avser byråchefs- och rådstjänster m. m. (SOU 1942: 30) framställde

1939 års tjänsteförteckningssakkunniga förslag angående dels lönegradsplaceringen

av byråchefs- och rådstjänster samt därmed likvärdiga tjänster jämte

vissa andra befattningar eller grupper av befattningar, dels utbyte av vissa

arvoden eller andra förmåner mot höjd lönegradsplacering, dels inordnande

under civila avlöningsreglementet av vissa befattningshavargrupper, nämligen

justitieråden och regeringsråden samt professorerna vid universiteten

och karolinska institutet, dels ock olika specialfrågor på löneområdet, över

betänkandet införskaffades yttranden från vederbörande myndigheter, varjämte

ärendet underkastades viss ytterligare utredning. I likhet med åtskilliga

andra lönefrågor blevo de i betänkandet behandlade spörsmålen uppskjutna

vid 1943 och 1944 års riksdagar. I överensstämmelse med vad chefen

för finansdepartementet vid anmälan av finansplanen anfört rörande lönespörsmålens

behandling vid årets budgetarbete har prövningen av ifrågavarande

sakkunnigförslag ansetts böra uppskjutas ännu ett par år.

I vad angår statens sinnessjukhus och statens anstalt för fallandesjuka har

frågan örn revision av tjänsteförteckningen gjorts till föremål för utredning

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 12. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 12.

genom särskilda sakkunniga. Dessa ha den 18 januari 1943 avgivit betänkande

i ämnet, vari även behandlats vissa spörsmål om lönegradsplacering av

personal vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. Betänkandet har

sedermera undergått remissbehandling. Jämväl de i detta betänkande upptagna

frågorna ha tidigare uppskjutits. Chefen för finansdepartementet upplyser,

att avsikten är att underställa desamma årets riksdag. De härav berörda

avlöningsanslagen ha i statsverkspropositionen upptagits med endast beräknade

belopp.

De likaledes tidigare uppskjutna frågorna om löneställningen för dels vetenskapligt

utbildade tjänstemän vid statens arkiv, bibliotek och museer, dels

institutionsvaktmästare och därmed jämförliga befattningshavare redovisas

under punkterna 2 och 3 i det följande.

Enligt förslag i statsverkspropositionen skall personal vid statens lantbrukskemiska

kontrollanstalt inordnas under civila avlöningsreglementet och

personal vid svenska hydrografisk-biologiska kommissionen under civila

icke-ordinariereglementet.

Vad angår de vid militära avlöningsreglementet och militära icke-ordinariereglementet

fogade tjänsteförteckningarna, äro dessa tjänsteförteckningar

— militära avlöningsreglementets tjänsteförteckning i vissa delar — föremål

för översyn genom särskilda år 1944 tillkallade sakkunniga. Dessa ha

även att behandla vissa närbesläktade spörsmål rörande anställningsförhållandena

för icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet.

I statsverkspropositionen behandlas vidare vissa arvodesregleringar. Chefen

för finansdepartementet anför härutinnan följande.

Inom vissa förvaltningsområden finnes personal, som icke är upptagen

å löneplan utan avlönas med arvoden, oaktat anställnigen icke är endast

tillfällig. Så är förhållandet även inom verk, som äro inordnade under civila

avlöningsreglementet. Under de senare åren ha föreliggande spörsmål

örn anställningsvillkoren för dylik personal behandlats efter samma restriktiva

principer som andra lönefrågor. Emellertid har det funnits skäligt

att i samband med årets riksstatsförslag upptaga vissa hithörande spörsmål

till‘övervägande. Därvid har bland annat ifrågakommit att överföra enstaka

arvodesanställda eller smärre grupper dylika anställda till extra ordinarie

stat. Såsom förutsättning för dylikt överförande har ansetts böra gälla, att

vederbörande anställningshavare kunna jämställas med extra ordinarie personal

såväl vad angår arbetets beskaffenhet och omfattning som med hänsyn

till anställningens varaktighet. Ett givet villkor har varit, att överföringens

berättigande ur organisatorisk synpunkt varit ställt utom tvivel. Vid bedömandet

av de olika förekommande fallen har man haft att taga särskild

hänsyn till den omständigheten, att extra ordinarie anställning numera är

förenad med såväl tjänste- som familjepensionsrätt. I vilka fall överförande

av arvodesbefattningar till extra ordinarie befattningar är avsett att äga rum

framgår av redogörelser vid vederbörande punkter i de olika huvudtitlarna.

Vid 1939 års lagtima riksdag verkställdes en reglering i viss utsträckning

av arvodesbelopp, å vilka utgick dyrtidstillägg. Regleringen innebar, att dvrtidstilläggen

i motsvarande mån avvecklades. Arvodesregleringen fullföljdes

vid 1941 års riksdag sålunda, att dyrtidstilläggen i det väsentliga avvecklades

inom den civila statsförvaltningen såvitt angår arvoden i egentlig bemärkelse.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12.

3

Vid 1940 års riksdag verkställdes en uppräkning av vissa arvoden, som ej

voro förenade med dyrtidstillägg. Uppräkningen skedde i allmänhet med ungefär

9 procent. Med hänsyn till den fortsatta levnadskostnadsstegringen företogs

ytterligare en uppräkning av vissa arvoden vid 1942 års riksdag, denna

gång i allmänhet efter 5 procent med lämplig avrundning uppåt. Vid dessa

arvodeshöjningar lämnades bisyssle- och aspirantarvoden samt arvoden uppgående

till högre belopp regelmässigt oförändrade. De sålunda företagna arvodeshöjningarna

lia icke medfört samma kompensation för levnadskostnadsstegringen

som rörligt tillägg och kristillägg å lönerna. Det har icke heller

varit åsyftat, att arvoden på samma sätt som löner skulle vara rörliga efter

levnadskostnadernas växlingar. Vid nuvarande levnadskostnadsläge ha emellertid

ett flertal arvoden i längden kommit att framstå såsom för knappt tillmätta.

En ny arvodesuppräkning har därför ansetts böra företagas från och

med nästa budgetår. Den i detta syfte vid budgetbehandlingen företagna översynen

av arvodena har väsentligen skett efter tidigare tillämpade principer.

Höjningen har i allmänhet beräknats så, att den efter lämplig avrundning

kommit att ligga mellan 6 och 8 procent.

I vilka fall uppräkning av arvoden eller höjning av anslagsposter för möjliggörande

av dylik uppräkning är avsedd att äga rum, framgår av redogörelser

vid vederbörande punkter i de olika huvudtitlarna.

Ett betänkande med förslag till reglering av det militära arvodesväsendet

avgavs år 1943 av särskilda sakkunniga (SOU 1943:21). Efter betänkandets

remissbehandling fanns det erforderligt att företaga viss ytterligare utredning

i ärendet. De utredningsmän, som tillkallats för detta ändamål, lia den 31

augusti 1944 avgivit ett särskilt betänkande. Yttranden häröver ha inhämtats

från vederbörande myndigheter och organisationer. Chefen för finansdepartementet

förklarar, att det är avsett att frågan skall föreläggas årets riksdag.

I avvaktan härå ha de av frågan beroende anslagen under fjärde huvudtiteln

utbrutits i statsverkspropositionen.

I fråga om personalstaterna ha krisförhållandena nödvändiggjort samma

återhållsamhet som kännetecknat de senaste årens budgetarbete. Den i det

föregående berörda omregleringen av vissa nuvarande arvodesbefattningar

innebär någon ökning av antalet extra ordinarie befattningar. Härutöver har

uppförandet av nya befattningar i personalförteckningarna respektive höjning

av medelsanvisningen för personalökning i riksstatsförslaget begränsats

till de fall, där nya eller ökade arbetsuppgifter — som icke kunnat antagas

kompenserade genom minskning i den av krisen betingade arbetsbördan —

eller liknande särskilda omständigheter gjort förstärkning av personalorganisationen

oundviklig.

Fjolårets riksdag bemyndigade Kungl. Majit att i enlighet med av chefen

för finansdepartementet i 1941 års statsverksproposition angivna riktlinjer

under innevarande budgetår medgiva överskridande av vissa poster i avlöningsstaterna,

nämligen maximerade poster såväl till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, som till avlöningar till icke-ordinarie

personal. Bemyndigandet innebar en förlängning av ett motsvarande för bud
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 12.

getåret 1941/42 lämnat bemyndigande, som hade funnits påkallat dels med

häsyn till de särskilda avlöningskostnaderna för personal, som inkallats till

militärtjänstgöring i anledning av förstärkt försvarsberedskap eller partiell

mobilisering, dels ock med hänsyn till att den omläggning av avlöningsstaterna

för allmänna civilförvaltningarnas myndigheter, som genomfördes från

och med sistnämnda budgetår, medförde en överflyttning till förenämnda

maximerade anslagsposter av vissa avlöningskostnader, som tidigare belastat

förslagsvis beräknade poster.

En ytterligare förlängning av bemyndigandet har ansetts nödvändig. Sålunda

föreslås, att detsamma efter utgången av innevarande budgetår skall äga

fortsatt giltighet för budgetåret 1945/46.

Medelsanvisningen under myndigheternas omkostnadsanslag har de senaste

budgetåren varit strängt begränsad med hänsyn till det finansiella läget. Även

i årets budgetarbete har man inriktat sig på att i möjligaste mån hålla den

nuvarande kostnadsramen. Beträffande en del förslagsvis beräknade anslagsposter,

såsom poster till sjukvård m. m. samt till bränsle, lyse och vatten, ha

dock vissa höjningar företagits med hänsyn till föreliggande belastningssiffror.

Även posterna till övriga expenser ha i flera fall måste uppräknas. Främst

har detta föranletts av att kostnadsramen varit för snäv för att i längden

kunna hållas i nuvarande prisläge, varför överskridanden måst äga rum.

Där ej ändringar i verksamhetens omfattning tillkommit, ha anslagshöjningarna

icke kommit att uppgå till större belopp. Det har vidare funnits nödvändigt

att i några fall höja anslagsmedlen till reseersättningar för att möjliggöra

uppehållande i nöjaktig omfattning av den därav beroende verksamheten.

En anslagsgrupp, inom vilken höjningar likaledes ansetts nödvändiga,

utgör de sedan krigets början avsevärt nedsatta anslagen till materiel o. d.

för vetenskapliga institutioner.

Under den i omkostnadsstaterna förekommande anslagsposten till sjukvård

m. m. ingå bl. a. ersättningar åt verksläkare. Det allmänna spörsmålet

om verks- och tjänsteläkarinstitutionerna har endast blivit provisoriskt löst

genom de bestämmelser, som meddelats år 1939 angående verksläkare vid

den civila statsförvaltningen och år 1940 angående tjänsteläkare vid försvarsväsendet.

Det har emellertid hittills icke ansetts lämpligt att upptaga

berörda spörsmål till slutlig reglering. Chefen för finansdepartementet förordar

därför, att de nuvarande bestämmelserna i ämnet få gälla även under

nästa budgetår.

2. Löneställningcn för de vetenskapligt utbildade tjänstemännen vid statens

arkiv, bibliotek och museer. Chefen för finansdepartementet har under

denna rubrik upptagit till behandling det av särskilda sakkunniga framlagda

förslaget i ämnet, såvitt angår löneställningen dels för andre arkivarier m. fl.,

som nu tillhöra 21 lönegraden, dels ock för förste arkivarier m. fl., som nu

äro hänförda till 26 lönegraden.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12.

5

3. LönestäUningen för institutionsvaktmästare m. fl. Under denna rubrik

behandlade lönespörsmål avse löneställningen för vaktmästare och vissa

andra befattningshavare vid naturhistoriska riksmuseet, universiteten i Uppsala

och Lund, karolinska institutet, farmacevtiska institutet, lantbrukshögskolan,

veterinärhögskolan, statens skogsförsöksanstalt och Sveriges geologiska

undersökning.

I del I av sitt betänkande hade 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga förordat

en särskild utredning av institutionsvaktmästarnas löneställning. Enligt

Kungl. Maj :ts den 20 mars 1942 givna bemyndigande tillkallades förste expeditionsvakten

A. J. Andersson och statskommissarien B. E. Johnsson att såsom

sakkunniga verkställa den ifrågasatta utredningen. De sakkunniga ha

den 20 september 1943 avgivit sitt betänkande, varöver remissutlåtanden

sedermera avgivits av vederbörande myndigheter. Förutom personal vid förenämnda

institutioner avser förslaget befattningshavare vid de tekniska högskolorna;

departementschefen upptager dock icke förslaget, i vad angår

nämnda högskolor, till behandling i detta sammanhang, enär detsamma i

denna del ansetts böra upptagas till prövning först i samband med de organisationsförslag

rörande dessa högskolor, som äro avsedda att senare föreläggas

riksdagen.

De sakkunniga ha ansett 7 lönegraden vara den, som ur skilda synpunkter

vöre bäst lämpad att utgöra normallönegrad för vaktmästarpersonalen och

därmed jämförliga befattningshavare vid vetenskapliga institutioner av ifrågavarande

slag. Vissa undantag från denna huvudregel föreslås med hänsyn

till de särskilda kvalifikationer, som ställas på vissa befattningar; för dessa

undantagsfall förordas en placering i 9 respektive — i ett fåtal fall — 10 lönegraden.

De sakkunniga ha vidare ingått i prövning av frågan, till vilken av

nämnda lönegrader var och en av de befattningar, som omfattats av utredningen,

borde hänföras. I vissa fall har därvid befunnits, att en placering i

endera av 5, 6 eller 8 lönegraderna vore befogad; det är härvid fråga om

tjänster, vilka med hänsyn till de med dessa förenade arbetsuppgifterna icke

äro att betrakta som institutionsvaktmästare — eller därmed jämförliga

tjänster. Slutligen ha de sakkunniga i några fall förordat ordinariesättning

av icke-ordinarie befattningar.

Chefen för finansdepartementet har framhållit, att vid den i anslutning

till budgetarbetet företagna granskningen av de sakkunnigas förslag detta

funnits i allmänhet böra genomföras med vissa av allmänna lönenämnden

förordade jämkningar. Därvid har 7 lönegraden ansetts fortfarande böra

utgöra normallönegrad för de av utredningen omfattade personalgrupperna.

Hemställan om de ifrågasatta ändringarnas införande i personalförteckningarna

göres av vederbörande departementschefer under respektive punkter i

huvudtitlarna. Det torde ankomma på Kungl. Maj:t att i likhet med vad som

skett vid den allmänna tjänsteförteckningsrevisionen år 1942 i fråga örn ordningen

för befattningars tillsättande meddela de särskilda bestämmelser,

som erfordrades med anledning av de förordade ändringarna i tjänsteförteck
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Statsutskottets utlåtande nr 12.

ningen samt att meddela erforderliga föreskrifter örn uppskov med ikraftträdande

av höjd lönegradsplacering i de fall, då vederbörande tjänstinnehavare

vid ingången av nästa budgetår uppnått den levnadsålder, vid vilken

pensionsåldern inträdde, men erhållit anstånd med avsked från tjänsten.

4. Anslag till kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I riksstatsförslaget

för nästa budgetår ha kommittéanslagen i ett par fall upptagits

till väsentligt förhöjda belopp, och i annat sammanhang lia betydande

förstärkningar av vissa av de för innevarande budgetår anvisade anslagen

äskats. Utvecklingen belyses närmare av en i statsrådsprotokollet intagen

tablå (s. 31).

De största ökningarna falla på femte och sjunde huvudtitlarnas anslag.

Orsaken till den ogynnsamma utvecklingen är att söka i tillkomsten av ett

fåtal omfattande, mycket kostnadskrävande utredningar, vilka närmare specificeras

vid anmälan av de olika anslagspunkterna. Någon allmän ansvällning

av utredningsväsendet återspeglas alltså icke i kostnadsstegringen. Jämföras

anslagsäskandena för nästa budgetår med de å riksstaten för 1939/40

anvisade anslagen framträder en ökning med ca 40 procent. Chefen för finansdepartementet

framhåller, att denna ökning kommit under kriget och

med hänsyn till efterkrigsutvecklingen, icke kan anses överraskande. Vidare

erinras om den fördyring av utredningsarbetet som blivit en följd av lönenivåns

uppgång.

Angelägenheten av planmässighet och effektivitet även på ifrågavarande

område har departementschefen ansett påkalla att utredningsväsendet tid

efter annan underkastas en granskning i rationaliseringssyfte. Åtgärder ha

under hösten vidtagits för en genomgång av de arbetande kommittéernas arbetsplanering.

Under den närmaste tiden ha dessa åtgärder ansetts böra i

lämplig form fullföljas. Resultatet av den avsedda översynen kan dock icke

väntas påverka det beräknade medelsbehovet.

5. För flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar. Beträffande

ersättning till statens allmänna fastighetsfond har chefen för finansdepartementet

angivit de anslag, som under de olika huvudtitlarna erfordras som

ersättning till fonden för upplåtna tjänstelokaler m. m.

I fråga om ersättning till statens domäners fond för upplåten mark redovisas

de kronoegendomar, för vilkas upplåtelse för ändamål, främmande för

domänstyrelsens verksamhet, ersättning bör från särskilda budgetanslag utgå

till domänfonden.

För närvarande utgår rörligt tillägg till befattningshavare, som äro underkastade

civila och militära avlöningsreglementena samt manskapsavlöningsreglementet,

ävensom till vissa andra befattningshavargrupper och grupper

av pensionärer. I gällande riksstat äro utgifterna för rörligt tillägg beräknade

efter 15 procent, till vilken procentsats det rörliga tillägget är maximerat

enligt gällande avlöningsbestämmelser. Även i riksstatsförslaget för budgetåret

1945/46 ha utgifterna för rörligt tillägg beräknats efter 15 procent.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12.

7

Utskottet har från finansdepartementet införskaffat uppgifter rörande de

beräknade kostnaderna för rörligt tillägg under budgetåret 1945/46. Uppgifterna

framgå av följande sammanställning.

Andra huvudtiteln

Tredje »

Fjärde »

Femte »

Sjätte »

Sjunde >

Åttonde »

Nionde »

Tionde »

Elfte »

Tolfte »

Fjortonde »

....... kronor 1 354 000

....... » 328 000

....... » 18 156 000

....... » 6 669 000

....... > 1 077 000

....... » 2 901 000

....... > 26 338 000

....... » 1 506 000

....... » 1 100 000

....... » 21000

....... » 3 471 000

....... »_166 000

Summa kronor 63 087 000.

Liksom de i statsverkspropositionen intagna motsvarande beräkningarna

beträffande dyrtidstillägg, kristillägg och provisoriskt lönetillägg innefattar

förestående sammanställning icke befattningshavare och pensionärer vid statens

af får sdrivande verk.

För nästa budgetår räknas med att dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst m. fl. fortfarande bör efter oförändrade grunder beredas befattningshavare,

som icke berörts av de under senare år genomförda löneregleringarna,

däri inbegripna även sådana som förklarat sig icke vilja övergå

på ny stat.

Ett särskilt kristillägg — med för närvarande 16 procent — utgår till och

med det första kvartalet 1945. Förslag om reglering av kristilläggen för tiden

efter första kvartalet 1945 avses att efter överläggningar med tjänstemännens

organisationer under den närmaste tiden föreläggas riksdagen.

Enligt beslut vid höstsessionen av 1944 års riksdag utgår till vissa statliga

befattningshavare och kommunalanställda lärare m. fl. under budgetåret

1944/45 ett provisoriskt lönetillägg samt tillfälligt barntillägg. Departementschefen

upplyser, att förslag örn fortsatt provisorisk tilläggsreglering för nästkommande

budgetår är avsett att under den närmaste tiden föreläggas riksdagen.

De i årets statsverksproposition avhandlade, för flera huvudtitlar gemensamma

frågorna avse, såsom av den lämnade redogörelsen närmare framgår,

dels avlönings- och omkostnadsanslagen m. m., dels löneslällningen för de

vetenskapligt utbildade tjänstemännen vid statens arkiv, bibliotek och museer,

dels löneställningen för institutionsvaktmästare m. fl., dels anslag till kommittéer

och utredningar genom sakkunniga, dels ock för flera huvudtitlar

gemensamma anslagsberäkningar.

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 12.

Beträffande avlönings- och omkostnadsanslagen m. m. kännetecknas

Kungl. Maj:ts prövning av föreliggande anslagsäskanden alltfort av återhållsamhet

i fråga om nya utgiftsändamål.

De riktlinjer för budgetarbetet, för vilka närmare redogjorts i statsverkspropositionen,

föranleda icke annat uttalande från utskottets sida än att utskottet

finner välbetänkt, att försiktighet i rådande ekonomiska läge fortfarande

iakttages i de hänseenden, varom här är fråga.

Till den närmare beräkningen av medeisbehovet för de olika utgiftsändamålen

kommer utskottet att taga ställning vid sin detaljbehandling av avlönings-

och omkostnadsanslagen.

Utskottet tillstyrker förlängning på sätt Kungl. Majit föreslagit av bemyndigandet

att medgiva överskridande av de i avlöningsstaterna genom riksdagens

beslut maximerade posterna till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t, och till avlöningar till icke-ordinarie personal.

Från finansdepartementet har till utskottet överlämnats en redogörelse rörande

det sätt, varpå det för föregående budgetår gällande bemyndigandet utnyttjats

av Kungl. Majit. Utskottet, som kommer att beakta nämnda redogörelse

vid prövningen av de särskilda anslagsfrågorna, förutsätter, att riksdagen

jämväl framdeles kommer att hållas underrättad om de åtgärder, som

i anledning av lämnade bemyndiganden vidtagas.

Beträffande löneställningen för de vetenskapligt utbildade tjänstemännen

vid statens arkiv, bibliotek och museer kommer utskottet att senare under

riksdagen avgiva utlåtande.

I fråga om löneställningen för institutionsvaktmästare m. fl. ansluter sig utskottet

till den ståndpunkt, som beträffande de principiella riktlinjerna för

lösningen av denna lönefråga intagits av Kungl. Majit. Såsom chefen för finansdepartementet

framhållit, torde det böra ankomma på Kungl. Majit att

meddela de bestämmelser rörande ordningen för befattningars tillsättande

och ikraftträdandet i vissa fall av höjd lönegradsplacering, som av departementschefen

i detta sammanhang berörts.

Såsom i det föregående framhållits ha betydande förstärkningar äskats av

vissa av de för innevarande budgetår anvisade anslagen till kommittéer och

utredningar genom sakkunniga. I ett par fall har riksdagen redan å tilläggsstat

beviljat dylika förstärkningsanslag. Chefen för finansdepartementet har

i här ifrågavarande sammanhang meddelat, att åtgärder i rationaliseringssyfte

vidtagits under hösten för en genomgång av de arbetande kommittéernas

arbetsplanering. Utskottet vill understryka angelägenheten av att dessa

åtgärder i lämplig form fullföljas under den närmaste tiden.

Under rubriken för flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar har

departementschefen behandlat frågor avseende ersättning till statens allmänna

fastighetsfond, ersättning till statens domäners fond för upplåten mark samt

vidare frågor angående rörligt tillägg, dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst m. fl., kristillägg och provisoriskt lönetillägg. Beträffande

frågorna om kristillägg och provisoriskt lönetillägg kommer utskottet att fram
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12.

9

deles avgiva utlåtande. Vad departementschefen anfört beträffande övriga nu

omförmälda spörsmål föranleder icke någon erinran från utskottets sida. Utskottet

vill endast uttala önskvärdheten av att i kommande statsverkspropositioner

lämnas uppgift rörande de beräknade kostnaderna jämväl för rörligt

tillägg.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) besluta, att det Kungl. Majit senast för budgetåret 1944/

45 lämnade bemyndigandet att medgiva överskridande av genom

riksdagens beslut maximerade anslagsposter till arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, eller

till avlöningar till icke-ordinarie personal skall efter utgången

av budgetåret 1944/45 äga fortsatt giltighet för budgetåret

1945/46;

b) medgiva, att dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare i

statens tjänst m. fl. under budgetåret 1945/46 må i huvudsaklig

överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över finansärenden

för den 4 januari 1945 förordade grunder utgå

enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl.

Majit;

c) besluta, att utgifterna för dyrtidstillägg skola beträffande

befattningshavare och pensionärer vid de af färsdrivande verken

eller vid av dessa övertagna företag eller inrättningar

utgå av de medel, av vilka verkets utgifter i övrigt bestridas;

d) besluta att i skrivelse till Kungl. Majit giva till känna vad

utskottet i övrigt i förevarande utlåtande anfört.

Stockholm den 2 februari 1945.

På statsutskottets vägnar:

»

ALGOT TÖRNKVIST.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Pauli, Lindström, Gränebo, Sven Larsson, Bäcklund,

Bernhard Nilsson, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Ekströmer, Gunnar Andersson, Albertsson

och Ivar Persson; samt.

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,

Svensson i Grönvik, Ward, Danielsson, Pettersson i Dahl, Bergström, Hall, Wallentheim,

fru Alvén och herr Birke.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 12.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:18 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å riksstaten, För flera huvudtitlar gemensa s. 5 i texten