Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition med förslag till avlöningsreglemente för personal vid krigsmakten under krigstjänstgöring

1945-05-17 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:137, Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition med förslag till avlöningsreglemente för personal vid krigsmakten under krigstjänstgöring

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 137.

1

Nr 137.

Ankom till riksdagens kansli den 17 maj 1945 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition med

förslag till avlöningsreglemente för personal vid

krigsmakten under krigstjänstgöring (krigsavlöningsreglemente)

jämte i ämnet väckta motioner.

(lia avd.)

I propositionen nr 65 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 16 februari 1945,

föreslagit riksdagen att

dels godkänna det av departementschefen i berörda statsrådsprotokoll förordade

förslaget till avlöningsreglemente för personal vid krigsmakten under

krigstjänstgöring (krigsavlöningsreglemente) med tillhörande tjänsteförteckning,

angivande de särskilda krigslöneklasser, till vilka personal vid krigsmakten

enligt krigsavlöningsreglementet hänföres;

dels bemyndiga Kungl. Majit att i nämnda tjänsteförteckning framdeles

vidtaga de jämkningar, som kunna föranledas av i samma statsrådsprotokoll

omförmälda ändrade förhållanden,

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att utfärda av departementschefen i merberörda

statsrådsprotokoll omförmälda övergående bestämmelser.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr E. Petersson m. fl.

(I: 307) och den andra inom andra kammaren av herr P. Hj. Fagerholm m. fl.

(11:483), i vilka hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Majits förslag

till avlöningsreglemente för personal vid krigsmakten under krigstjänstgöring

samt att riksdagen måtte, hos Kungl. Majit hemställa om förnyad utredning

rörande nya krigslönebestämmelser, varvid utredningen bör bedrivas

enligt vissa i motionerna anförda riktlinjer.

I fråga om de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

får utskottet hänvisa till motionen I: 307.

Allmänna synpunkter.

Den hittillsvarande tillämpningen av krigsavlöningsreglementet har, framhåller

departementschefen inledningsvis, givit vid handen, att det nuvarande

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 137—139.

ine 45

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 137.

krigsavlöningsreglementet behöver förtydligas och kompletteras i vissa hänseenden.

Under förstärkt försvarsberedskap och mobilisering har sålunda

avlöningssystemet visat sig vara mindre tillfredsställande. Tillämpningen av

bestämmelserna har varit förenad med svårigheter i olika hänseenden och

givit anledning till anmärkningar på åtskilliga punkter.

De nu antydda förhållandena syntes i icke ringa grad få tillskrivas de omständigheter,

under vilka krigsavlöningsreglementet tagits i bruk, samt det

successiva ikraftträdandet av skilda föreskrifter i reglementet. Sålunda

gjordes tillämpningen av reglementet under första tiden efter försvarsberedskapens

intagande beroende av örn krigs tjänstgöringen fullgjordes vid »såsom

neutralitetsvakt organiserat förband», medan man i övrigt rörde sig med begreppen

mobilisering och förstärkt försvarsberedskap. Till följd härav blev

det nödvändigt att meddela särskilda förtydligande bestämmelser om neutralitetsvaktens

omfattning, vilka i sin tur visade sig svårtillämpliga och föranledde

oformligheter i avlöningshänseende för personal vid ett och samma förband.

Förhållandena ledde efterhand till att krigsavlöningsreglementet gjordes tilllämpligt

å personalen vid krigsmakten i dess helhet.

Med anledning härav har i olika sammanhang ifrågasatts, örn icke krigsavlöningsbestämmelserna

borde uppdelas på två särskilda reglementen, det

ena avsett att tillämpas under beredskapstjänstgöring och det andra under

krig.

Med hänsyn till sålunda vunna erfarenheter av det nuvarande krigsavlöningsreglementet

beslöt Kungl. Majit den 5 juni 1942 tillkalla särskilda utredningsmän

med uppdrag att inom försvarsdepartementet verkställa en allmän

översyn av avlöningsbestämmelsema för personal vid försvarsväsendet

under beredskaps- och krigstjänstgöring. Utredningsmännen, vilka antogo benämningen

1942 års krigsavlöningssakkunniga, avgåvo den 13 februari 1943

utlåtande med förslag till krigsavlöningsreglemente jämte följ dförfattningar.

Förslaget innebar i vissa avseenden långt gående förändringar och omläggningar

i förhållande till gällande grunder för krigsavlöningens bestämmande.

Den sakligt sett viktigaste ändringen utgjorde förslaget, att viss personal i

försvarsväsendets reserver under krigstjänstgöring skulle avlönas i likhet med

värnpliktiga. I denna del rönte förslaget allvarliga gensagor från praktiskt

taget samtliga hörda myndigheters och personalsammanslutningars sida. Med

hänsyn till de anmärkningar mot förslaget, som yppats under remissbehandlingen,

ansåg departementschefen detsamma icke böra läggas till grund för

en framställning i ämnet till riksdagen.

Emellertid beslöt Kungl. Majit den 12 november 1943, att frågan örn revision

av krigsavlöningsreglementet skulle inom försvarsdepartementet göras

till föremål för fortsatt handläggning genom särskilt tillkallade sakkunniga.

Därvid skulle beaktas såväl 1942 års krigsavlöningssakkunnigas förslag jämte

däröver avgivna yttranden som i övrigt vissa på Kungl. Majlis prövning beroende

framställningar med förslag till ändringar på förevarande område.

I anslutning till förslag av de senast tillkallade utredningsmännen, vilket

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 137. 3

förelädes riksdagen, beslöts vid 1944 års riksdag vissa delvis betydelsefulla

ändringar i gällande krigsavlöningsreglemente.

Den 29 april 1944 lia utredningsmännen avgivit utlåtande med förslag till

avlöningsreglemente för personal vid krigsmakten under krigstjänstgöring

(krigsavlöningsreglemente) jämte förslag till förordning om ändring i vissa

delar av krigsfamiljebidragsförordningen den 30 juni 1942 (nr 521), och häröver

hava, efter remisser, utlåtanden avgivits av vederbörande myndigheter

och personalorganisationer.

Härefter ha utredningsmännen den 30 juni 1944, respektive den 31 augusti

1944 avgivit utlåtanden med förslag till dels kungörelse angående tillämpming

av krigsavlöningsreglementet under tid, då riket icke befinner sig i krig, dels

ock kungörelse angående tillämpning av krigsavlöningsreglementet under tid,

då riket befinner sig i krig. Jämväl över ifrågavarande kungörelseförslag ha,

efter remisser, utlåtanden avgivits av vederbörande myndigheter och personalorganisationer.

En del av de över förslaget till nytt krigsavlöningsreglemente hörda myndigheterna

och personalsammanslutningarna hava funnit detsamma giva anledning

till sakliga erinringar på vissa punkter. Som allmänt omdöme örn

förslaget har emellertid från flertalet av de hörda myndigheternas sida uttalats,

att förslaget synts innebära en av behovet påkallad översyn av gällande

krigsavlöningsbestämmelser, varigenom de brister som vidlåda det nuvarande

systemet i huvudsak avhjälpts. Den föreslagna anordningen med ett

krigsavlöningsreglemente avsett att tillämpas under såväl beredskap som

krig samt särskilda tillämpningskungörelser för beredskap respektive krig

har vunnit allmänt gillande från myndigheternas sida.

Vissa av personalsammanslutningarna ha rest invändningar mot tanken på

en mera allmän revision av krigsavlöningsbestämmelserna på nuvarande stadium

av beredskapen samt ifrågasatt, huruvida icke en mera rationell lösning

vore att i första hand vidtaga vissa av utredningen betingade partiella ändringar

i gällande bestämmelser och därefter i samråd med de byörda personalorganisationerna

ånyo utreda det föreliggande problemet i hela dess vidd.

Departementschefen har, efter att ha tagit del av utredningsmännens förslag

till nytt krigsavlöningsreglemente jämte däröver avgivna utlåtanden,

funnit sig böra förorda, att detsamma lägges till grund för proposition i

ämnet till innevarande års riksdag. Departementschefen har vidare anmält

sin avsikt vara att, därest förslaget vinner riksdagens bifall, i sinom tid underställa

Kungl. Maj:ts prövning frågan om erforderliga tillämpningsföreskrifter

till reglementet på grundval av föreliggande förslag i ämnet.

Spörsmålet om vissa ändringar i krigsfamiljebidragsförordningen upptages

av departementschefen i annat sammanhang.

I anslutning till sin sålunda angivna ståndpunkt har departementschefen

anfört, bland annat, följande.

Utredningsmännens förslag innebär, att krigsavlöningsbestämmelserna

skola uppdelas på dels ett krigsavlöningsreglemente, upptagande samtliga de

förmåner, som kunna ifrågakomma under krigstjänstgöring, dels en tillämp
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 137.

ningskungörelse avseende förhållandena under beredskap, dels ock en tilllämpningskungörelse

avseende verkliga krigsförkållanden. Denna indelningsgrund,

som rönt allmän anslutning från de hörda myndigheternas sida, finner

även jag vara ägnad att skapa önskvärd reda och klarhet ur systematisk

synpunkt.

Såsom inledningsvis erinrats, ha efter beslut vid 1944 års riksdag vissa

delvis betydelsefulla ändringar vidtagits i gällande krigsavlöningsreglemente,

huvudsakligen i vad rör grunderna för avlönande av personal på övergångsstat

och reservstat samt från nämnda stater avgången, reserven tillhörande

personal ävensom viss personal i krigsmaktens reserver. Dessa ändringsföreskrifter

ha med i sak oförändrat innehåll intagits i utredningsmännens förslag.

I övrigt innefattar förslaget åtskilliga ändringar av såväl saklig som

formell innebörd i förhållande till nu gällande bestämmelser. Vid dessa omläggningar

har behörig hänsyn tagits till de erfarenheter, som vunnits under

den hittillsvarande tillämpningen av krigsavlöningsreglementet. Likaså ha

utredningsmännen i görligaste mån skänkt beaktande åt de synpunkter och

erinringar beträffande de nuvarande krigsavlöningsbestämmelserna, som

under den gångna beredskapstiden i skilda sammanhang yppat sig.

I anledning av de från vissa personalsammanslutningar framförda erinringarna

—■ vilka delvis ytterligare understrukits i yttrandena över förslagen

till tillämpningskungörelser till krigsavlöningsreglementet — vill jag framhålla,

att det är av vikt, att nya bestämmelser på förevarande område utformas

och fastställas, medan erfarenheterna från beredskapstiden ännu äro levande.

Givetvis framstår det även såsom önskvärt, att bestämmelserna bliva enkla

och lätta att tillämpa, Ehuru jag för egen del gärna sett, att de bestämmelser,

örn vilkas godkännande jag i det följande gör hemställan, kunnat ytterligare

förenklas, har jag å andra sidan blivit övertygad örn att så icke lämpligen

kan ske utan att andra intressen trädas för nära. I likhet med de i

ärendet hörda myndigheterna finner jag förslaget kunna i princip förordas.

Vissa jämkningar i förslaget ha emellertid befunnits påkallade med hänsyn

till under remissbehandlingen framkomna erinringar. Härtill återkommer jag

i det följande.

Statskontoret, som i princip förordat bifall till föreliggande förslag, har

likväl funnit en svaghet i förslaget vara, att tillämpningen av de uppställda

reglerna i ett stort antal fall icke gjorts ovillkorligt bindande utan i Kungl.

Maj:ts hand la£ts möjlighet att meddela beslut örn avvikelser eller att utfärda

särskilda föreskrifter. Vad statskontoret sålunda anfört synes i och för sig

riktigt. En granskning av det föreliggande förslaget giver emellertid vid handen,

att de föreslagna bemyndigandena för Kungl. Majit i stor utsträckning

avse sådana förmåner, beträffande vilka det enligt vederbörliga fredsavlöningsreglementen

lagts i Kungl. Maj:ts hand att utfärda erforderliga föreskrifter.

Bemyndigandena i övrigt böra ses mot bakgrunden av de extraordinära

förhållanden under vilka krigsavlöningsreglementet tillämpas och

torde få anses betingade av att i viss mån skiljaktiga bestämmelser avses skola

gälla vid å ena sidan beredskap och å andra sidan krig. Erfarenheten under

det hittillsvarande beredskapstillståndet har sålunda visat, att det icke är

möjligt att i lika hög grad som under rena fredsförhållanden låsa de olika förmånerna

vid ett av Kungl. Majit och riksdagen fastställt avlöningsreglemente.

För att giva en föreställning örn hur det föreslagna avlöningssystemet avses

skola fungera under å ena sidan beredskapstillstånd och å andra sidan verkliga

krigsförhållanden, har i en till propositionen fogad bilaga lämnats en

sammanställning av huvudinnehållet i de av utredningsmännen framlagda

förslagen till tillämpningsföreskrifter till reglementet, jämförda med gällande

s. 5 Kontrollera mot PDF

. Statsutskottets utlåtande nr 137.

5

bestämmelser i ämnet. Därvid ha jämväl återgivits under remissbehandlingen

framkomna mera väsentliga ändringsyrkanden beträffande de föreslagna

bestämmelserna.

Viss omläggning av värnpliktigas avlöning.

Enligt 4 § 1 mom. första stycket gällande krigsavlöningsreglemente utgår

krigslön till värnpliktiga i form av månadslön och terminslön, dock att för

värnpliktiga tillhörande 1—3 krigslöneklasserna krigslönen utgår endast i

form av terminslön.

I sitt förslag till krigsavlöningsreglemente m. m. anförde 1942 års krigsavlöningssakkunniga

i fråga örn månadslön till värnpliktiga, bland annat, att

de kommit till den uppfattningen, att anledning icke föreligger att utbetala

någon del av de värnpliktigas krigslön i den ordning, som hittills gällt i

fråga örn månadslön. Det syntes de sakkunniga föga rationellt, att värnpliktigas

löneförmåner i många fall skulle utbetalas av icke mindre än trenne

skilda myndigheter, nämligen krigskassaavdelningen, där den värnpliktige

vistas, krigskassaavdelningen, där den värnpliktige är hemortsredovisad, och

familjebidragsnämnden i hemorten. Övervägande skäl syntes tala för att den

värnpliktige genom de militära myndigheternas försorg finge uppbära allenast

så stor del av löneförmånerna, som kunde vara behövlig för hans personliga

utgifter å tjänstgöringsorten, medan återstoden ställdes till förfogande

för familjen i hemorten genom familjebidragsnämnden. Härigenom

vunnes, förutom bättre garantier för att erforderliga belopp komme familjen

till godo, att allenast en krigskassaavdelning vid varje tillfälle belastades

med löneutbetalningsbestyr för en och samma värnpliktig. Då den del av

krigslönen, som i enlighet härmed skulle utbetalas av familjebidragsnämnden,

alltjämt borde utgå utan behovsprövning, syntes det naturligt, att denna

del inräknades i hemortslönen. Yisserligen komme familj ebidragsnämndernas

arbete att härigenom i någon mån kompliceras med hänsyn till att en

sådan anordning medförde, att hemortslönen måste graderas för olika tjänstegrader.

Någon mera betydande ökning av familj ebidragsnämndernas arbetsbörda

syntes graderingen av hemortslönen emellertid knappast kunna medföra.

Samtliga över förslaget hörda myndigheter förklarade sig antingen tillstyrka

förslaget i denna del eller lämna detsamma utan erinran.

De för den fortsatta utredningen tillkallade utredningsmännen hava framlagt

samma förslag som 1942 års krigsavlöningssakkunniga i fråga örn de värnpliktigas

avlöning, och jämväl nu har förslaget tillstyrkts eller lämnats utan

erinran.

Departementschefen har i detta ämne för egen del anfört följande.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har den av 1942 års krigsavlöningssakkunniga

framförda tanken på en omläggning av sättet för utbetalande

av de värnpliktigas avlöningsförmåner under krigstjänstgöring

vunnit anslutning från de hörda myndigheternas sida. När nu utredningsmännen

upptagit detta förslag finnes från min sida så mycket mindre anled
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 137.

ning till principiell erinran mot ett genomförande av detsamma som

statens arbetsmarknadskommission vidhållit sin tidigare intagna ståndpunkt

i denna fråga och således anser det vara möjligt att pålägga familj ebidragsnämnderna

bestyret med utbetalande av den del av de värnpliktigas avlöning,

som för närvarande utgår i form av månadslön.

Emellertid torde svårigheter föreligga att fullt konsekvent genomföra

principen med ett inarbetande i hemortslönen av månadslönen för de värnpliktiga.

Jag syftar härvid på de under flygtjänstgöring utgående särskilda förmånerna

av flygtillägg, mekanikertillägg och elevtillägg. Såsom i det följande

närmare beröres, har jag icke ansett mig kunna biträda ett av utredningsmännen

framlagt förslag därom, att i terminslönen för flygtjänstgörande värnpliktiga

skulle inräknas nämnda förmåner. Att belasta familjebidragsnämndema

med utbetalningen av flygtillägg, mekanikertillägg och elevtillägg till

värnpliktiga torde å andra sidan ställa sig komplicerat med hänsyn till att

åtnjutandet av dessa förmåner är avhängigt av under månaden fullgjord flygtjänstgöring

och att kontrollen härvidlag skulle förutsätta en vidlyftig kontinuerlig

rapportgivning från de militära myndigheterna till familj ebidragsnämnderna,

vilket ur olika synpunkter bör undvikas. Såsom vid behandlingen

av 4 § 1 mom. nedan beröres, förordar jag därför, att ifrågavarande

förmåner alltjämt skola utgå i form av månadslön.

Specialmotivering.

I överensstämmelse med utredningsmännens förslag har åt reglementet

givits en uppställning, som delvis avviker från det nuvarande reglementets

utformning. Härvid har eftersträvats en ökad anpassning till den systematik,

som kommit till användning i vederbörliga fredsavlöningsreglementen. Reglementsförslaget

har uppdelats på fyra avdelningar: allmänna bestämmelser,

krigslön, särskilda ersättningar och tillämpningsföreskrifter. Med denna indelningsgrund

har åsyftats att göra avlöningsreglerna överskådligare och därmed

mera lättillämpliga än vad fallet är i gällande krigsavlöningsreglemente.

Departementschefen har härefter under förevarande rubrik till statsrådsprotokollet

lämnat en utförlig redogörelse för innehållet i avlöningsföreskrifterna

i det förordade förslaget till nytt krigsavlöningsreglemente och därvid

särskilt angivit de ändringar i förhållande till nu gällande bestämmelser, som

förslaget innebär, och skälen för ifrågavarande ändringar.

Utskottet får här hänvisa till nämnda redogörelse, som finnes intagen å s.

28—86 i propositionen.

I fråga örn reglementets ikraftträdande har departementschefen anfört

följande.

Det föreliggande reglementsförslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 1945.

Samtliga i reglementsförslaget intagna bestämmelser böra gälla från och med

dagen för ikraftträdandet, från vilken tidpunkt krigsavlöningsreglementet den

15 juni 1939 (nr 278) bör upphöra att gälla. I fråga örn löneklassplacering

efter reglementets ikraftträdande bör så anses, som örn reglementets bestämmelser

ägt tillämpning även före den 1 juli 1945.

Såsom av förslaget till tjänsteförteckning framgår, skall såsom villkor för

att meniga värnpliktiga, födda 1920 eller senare, må hänföras till 2:a krigslöne
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 137.

7

klassen gälla, att värnpliktiga i allmänhet fullgjort 390 och vapenfria värnpliktiga

520 dagars värnpliktstjänstgöring. Motsvarande tjänstgöringstid för

erhållande av terminslön enligt 2:a krigslöneklassen, högre, tariffen, utgör

enligt gällande krigsavlöningsbestämmelser för värnpliktiga i allmänhet 360

och för vapenfria värnpliktiga 480 dagar. Vid reglementets ikraftträdande

skulle sålunda den, som då fullgjort 360 respektive 480 dagars tjänstgöring

och kommit i åtnjutande av terminslön enligt 2:a krigslöneklassen, högre

tariffen, men ännu icke fullgjort 390 respektive 520 dagars tjänstgöring, komma

att vidkännas löneminskning. Till förhindrande härav föreslår jag i likhet med

utredningsmännen, att menig värnpliktig, som vid reglementets ikraftträdande

uppbär eller uppburit terminslön enligt 2:a krigslöneklassen, högre tariffen,

skall hänföras till 2:a krigslöneklassen. Denna övergångsbestämmelse bör

dock gälla endast under nu rådande förstärkt försvarsberedskap samt vid

krigstillstånd, som i anslutning härtill må komma att inträda.

Chefen för marinen har framhållit, att fast anställd 3. klass sjöman; som

enligt gällande bestämmelser hänförts till 2:a krigslöneklassen, för närvarande

äger under sjötjänstgöring med rörlig förläggning åtnjuta terminslön med 1

krona 50 öre för dag. De föreslagna bestämmelserna innebära sålunda för

denna personal en viss löneminskning under ifrågavarande tjänstgöring. Till

förhindrande härav, såvitt rör den nuvarande personalen, föreslår nämnde

chef, att de 3. klass sjömän, som före reglementets ikraftträdande uppflyttats

till 2:a krigslöneklassen, fortfarande skola hänföras till denna krigslöneklass.

Jag finner mig böra biträda vad chefen för marinen sålunda föreslagit, i vad

avser nu rådande beredskapstillstånd samt krigstillstånd, som i anslutning

härtill må komma att inträda.

De i 2 § 7 mom. kungörelsen 1940: 985, sådant nämnda författningsrum

lyder enligt kungörelsen 1944: 448, intagna övergångsbestämmelserna beträffande

förutvarande landstormsofficerare och förutvarande medlemmar av frivilliga

automobilkåren böra — utsträckta att avse jämväl personal vid sjövärnskåren

och svenska röda korset —■ gälla även för tid efter ikraftträdandet

av det nya reglementet. Det torde böra få ankomma pa Kungl. Maj:t att utfärda

bestämmelser härom ävensom de övergående bestämmelser i övrigt, som

kunna visa sig erforderliga. I

I gällande tjänsteförteckning till krigsavlöningsreglementet äro upptagna

— förutom samtliga militära tjänstegrader — även icke militära befattningar.

Dessa befattningar ha i ett stort antal fall upptagits i alternativa krigslöneklasser

och försetts med asterisk. Under anmärkning till tjänsteförteckningen

har angivits, dels att asterisk framför en befattning innebär, att denna, om

befattningshavarens tjänsteställning därtill föranleder, skall hänföras till

annan krigslöneklass, dels ock att i tjänsteförteckningen ej särskilt nämnd befattning

skall hänföras till den krigslöneklass, som motsvarar hans tjänsteställning.

Införandet av en och samma befattning i flera krigslöneklasser är emellertid,

framhålla utredningsmännen, ägnat att göra tjänsteförteckningen mindre

överskådlig. Systematiskt sett vore det å andra sidan icke lämpligt att, såsom

för närvarande är fallet, vissa befattningar för icke militär personal redovisades

i tjänsteförteckningen under det att för andra, ej särskilt nämnda

befattningar endast föreskreves, att vederbörande skulle hänföras till den

krigslöneklass, som motsvarar hans tjänsteställning. Enklast och mest prak
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 137.

tiskt har synts utredningsmännen vara, att i tjänsteförteckningen endast upptagas

samtliga militära tjänstegrader — inom 15:e och 16:e krigslöneklassema

tillika befattningen — och att i anmärkning till tjänsteförteckningen föreskrives,

att den, som innehar tjänsteställning motsvarande viss militär tjänstegrad,

hänföres till samma krigslöneklass som innehavaren av tjänstegraden.

En på dylikt sätt förenklad tjänsteförteckning har icke ansetts behöva uppdelas

på skilda kolumner för armén, marinen och flygvapnet.

Enligt gällande krigsavlöningsbestämmelser hänföres menig till lia krigslöneklassen,

intill dess vederbörande fullgjort sammanlagt 100 dagars tjänstgöring,

och därefter till 2:a krigslöneklassen. Enär beloppen i l:a och 2:a

krigslöneklassema, lägre tariffen, sammanfalla, innebär uppflyttningen till

2:a krigslöneklassen för värnpliktig icke någon ändring i fråga örn terminslön

för tid, varunder han uppbär sådan lön enligt nämnda tariff. För erhållande

av terminslön enligt den högre tariffen skall värnpliktig tillhörande

yngre åldersklass1 än åldersklass 1939 ha fullgjort sammanlagt 360 dagars

tjänstgöring. Jämlikt 17 § av föreliggande reglementsförslag skall den högre

terminslönetariffen regelmässigt tillämpas å värnpliktiga. Enligt denna regel

skulle således, därest nuvarande bestämmelse i fråga örn tidpunkten för

menigs hänförande till 2:a krigslöneklassen bibehölles, terminslönen komme att

utgå med 1 krona 50 öre för dag redan efter 100 dagars tjänstgöring. Utredningsmännen

framhålla, att anledning saknas att i förevarande avseende frångå

den nuvarande principen, enligt vilken menig värnpliktig för erhållande

av terminslön med 1 krona 50 öre för dag skall ha fullgjort tjänstgöring motsvarande

minst den för armén och kustartilleriet enligt vämpliktslagen föreskrivna

första tjänstgöringen. Tidpunkten för menig värnpliktigs hänförande

till 2:a krigslöneklassen bör således enligt utredningsmännens mening framflyttas,

och härom hava de framlagt ett utförligt i statsrådsprotokollet återgivet

förslag (s. 89—91) av huvudinnehåll, att menig värnpliktig, född 1920

eller senare, skall uppflyttas till 2:a krigslöneklassen efter det han fullgjort

värnpliktstjänstgöring örn 390 dagar och att samtliga värnpliktiga födda före

år 1920 skola hänföras till 2:a krigslöneklassen.

Departementschefen har i fråga om förslaget till tjänsteförteckning anfört,

bland annat, följande.

Utredningsmännens förslag, att i tjänsteförteckningen skulle redovisas

allenast militär personal och att i anmärkning till tjänsteförteckningen skulle

föreskrivas, att den som innehar tjänsteställning motsvarande viss militär

tjänstegrad skulle hänföras till samma krigslöneklass som innehavaren av

den militära tjänstegraden, finner jag ändamålsenligt. I syfte att i krigsavlöningsreglementet

erhålla samma terminologi som i ett blivande nytt tjänstereglemente

för försvarsväsendet har dock ordet tjänsteställning utbytts mot

ordet tjänsteklass.

JV ad utredningsmännen föreslagit i fråga örn menigs hänförande till viss

krigslöneklass anser jag mig böra tillstyrka. I tydlighetens intresse har jag

emellertid ansett mig böra under anmärkning till tjänsteförteckningen även

intaga föreskrift därom, att med värnpliktstjänstgöring skall likställas av

värnpliktig såsom medlem av frivillig försvarsorganisation fullgjord tjänst- 1

1 Begreppet åldersklass har numera ersatt begreppen årsklass (årsgrupp).

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 137.

9

göring vid försvarsväsendet. I anledning av därom av chefen för marinen

framställt förslag förordar jag, att i 3:e krigslöneklassen upptages »2. klass

kustartillerist». Till utredningsmännens förslag att hänföra överfurir och

högbåtsman till 6:e krigslöneklassen giver jag min anslutning.

Enligt kungörelsen 1942:527 erhåller värnpliktig flaggkorpral penningbidrag

med samma belopp som sergeant eller med 3 kronor för dag. I konsekvens

härmed anser jag mig böra föreslå, att flaggkorpral, vilken enligt

gällande bestämmelser tillhör 6:e krigslöneklassen, hänföres till 7:e krigslöneklassen.

Till sistnämnda krigslöneklass böra även hänföras kvarvarande

underofficerare av 3. graden.

I propositionen 1939: 246 med förslag till krigsavlöningsreglemente m. m.

förordade departementschefen, att bemyndigande skulle lämnas Kungl. Maj:t

att, sedan riksdagen godkänt tjänsteförteckningen, däri vidtaga de jämkningar,

som kunde föranledas av ändrade organisatoriska förhållanden. Häremot

hade riksdagen icke något att erinra. Motsvarande bemyndigande, utvidgat

till att avse även beställningarnas benämningar, har synts departementschefen

böra inhämtas med avseende å nu föreliggande förslag till

t j änstef örteckning.

Ekonomiska konsekvenser av förslagets genomförande.

Departementschefen har framhållit, att det med hänsyn till de olika faktorer,

vilka inverka på avlöningskostnaderna för personal, å vilken krigsavlöningsreglementet

är tillämpligt, icke är möjligt att siffermässigt uppskatta

de kostnader, som kunna föranledas av ett genomförande av de föreslagna

ändringarna i gällande bestämmelser. Departementschefen har därför måst

inskränka sig till att angiva, vilka av de föreslagna bestämmelserna, som

kunna verka i kostnadsökande, respektive kostnadsbesparande riktning. På

de punkter, där förslaget innefattar bemyndigande för Kungl. Maj:t att besluta

i fråga örn vissa förmåner, har vederbörlig hänsyn tagits till de såsom

motivering härutinnan anförda synpunkterna.

Utskottet.

Det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget till nytt krigsavlöningsreglemente

har utarbetats, sedan erfarenheterna under den hittillsvarande beredskapstiden

rörande tillämpningen av 1939 års krigsavlöningsreglemente ådagalagt behov

av en allmän översyn av reglementets bestämmelser. Redan år 1942 tillkallades

särskilda utredningsmän för verkställande av ifrågavarande översyn,

men av dessa framlagt förslag till nytt krigsavlöningsreglemente befanns efter

remissbehandling icke böra läggas till grund för framställning i ämnet till

riksdagen. Därefter har frågan örn revision av krigsavlöningsreglementet varit

föremål för fortsatt handläggning inom försvarsdepartementet genom särskilt

tillkallade sakkunniga. Dessa sakkunniga Ira framlagt förslag av innebörd, att

krigsavlöningsbestämmelserna skola uppdelas på dels ett krigsavlöningsreglemente,

upptagande samtliga förmåner som kunna ifrågakomma under krigstjänstgöring,

dels en tillämpningskungörelse avseende förhållandena under

beredskap, dels ock en tillämpningskungörelse avseende verkliga krigsförhål

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 137.

landen. Denna indelningsgrund har rönt allmän anslutning av hörda myndigheter.

Departementschefen har också funnit den föreslagna indelningsgrunden

lämplig. De sakkunnigas förslag ha jämväl i övrigt synts departementschefen

ägnade att läggas till grund för nya krigsavlöningsbestämmelser. Då det ansetts

vara av vikt, att de nya bestämmelserna i ämnet utformas och fastställas,

medan erfarenheterna från beredskapstiden ännu äro levande, har departementschefen

ansett sig böra förorda, att nya krigsavlöningsbestämmelser nu

meddelas i anslutning till de sakkunnigas förslag.

I det av Kungl. Majit i nu förevarande proposition framlagda förslaget till

krigsavlöningsreglemente ha, på sätt sakkunniga föreslagit, intagits de grundläggande

avlöningsbestämmelserna för krigstjänstgöring, medan erforderliga

ytterligare bestämmelser förutsatts skola meddelas av Kungl. Maj :t genom två

särskilda tillämpningskungörelser, avseende, den ena förhållandena under beredskap

och den andra verkliga krigsförhållanden. De bestämmelser, som

skola meddelas av Kungl. Majit genom tillämpningskungörelser, avse i stor

utsträckning sådana förmåner, beträffande vilka det enligt vederbörliga fredsavlöningsreglementen

lagts i Kungl. Majits hand att utfärda erforderliga föreskrifter.

Körslaget till krigsavlöningsreglemente innefattar åtskilliga ändringar

av såväl saklig som formell innebörd i förhållande till nu gällande bestämmelser.

Ändringarna äro i huvudsak föranledda av de erfarenheter, som

vunnits under tillämpningen av nuvarande krigsavlöningsreglemente.

I de likalydande motionerna I: 307 och lii 483 har beträffande det av

Kungl. Majit framlagda förslaget till nytt krigsavlöningsreglemente framhållits,

att detsamma knappast kan sägas fylla de krav på lättfattlighet och

enkelhet, som med hänsyn till förhållandena under krig äro starkt påkallade.

”Vidare har i motionerna framhållits, att förslaget mött starka invändningar

från vissa personalsammanslutningars sida i samband med att de avgivit

yttranden över de sakkunnigas förslag. Med hänsyn härtill och då förslaget

icke tillkommit efter förhandlingar med personalorganisationerna har yrkats,

att riksdagen måtte avslå det framlagda förslaget till nytt krigsavlöningsreglemente

och hemställa örn ny utredning i ämnet, vid vilken utredning personalen

på sedvanligt sätt bör beredas tillfälle att medverka för att såvitt möjligt ett

förhandlingsresultat skall kunna uppnås.

Med anledning av de i motionerna framställda erinringarna mot sättet för

utarbetande av de föreliggande förslagen till krigsavlöningsbestämmelser, nämligen

att personalorganisationerna icke skulle ha beretts tillfälle att förhandla

örn desamma, innan förslaget till krigsavlöningsreglemente förelagts riksdagen,

vill utskottet framhålla, att bestämmelserna i gällande kungörelse angående

förhandlingsrätt för statens tjänstemän (SFS 1937: 292) icke kunna

anses hava blivit åsidosatta. Enligt nämnda kungörelse skall nämligen förhandling

äga rum i skriftlig eller muntlig form, och vederbörliga personalorganisationer

ha beretts tillfälle att skriftligen yttra sig över de sakkunnigas

olika förslag till krigsavlöningsbestämmelser. Därvid ha personalorganisationerna

icke, enligt vad utskottet inhämtat, gjort framställning örn muntliga

förhandlingar. Personalorganisationernas erinringar mot de av de sakkun
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr 137.

niga föreslagna krigsavlöningsbestämmelserna gälla för övrigt mindre det

egentliga krigsavlöningsreglementet än de sakkunnigas förslag till de tillåmpningskungörelser,

vilka förutsatts skola utfärdas av Kungl. Maj.t sedan krigsavlöningsreglementet

fastställts. Därest muntliga förhandlingar av vederbörliga

personalorganisationer finnas vara påkallade rörande förslagen till nämnda

kungörelser, torde möjligheter alltjämt föreligga för dem att göra framställning

härom. Vid bifall till vad utskottet nedan föreslår i fråga örn det nya

krigsavlöningsreglementets ikraftträdande kommer ökad tid att stå till förfogande

för eventuella muntliga förhandlingar örn ifrågavarande kungörelsers

innehåll.

Vad angår motionärernas uttalande örn att krigsavlöningsbestämmelserna

borde göras mera lättfattliga och enkla än i föreliggande förslag till krigsavlöningsreglemente,

finner utskottet, i likhet med departementschefen, detta

vara i och för sig önskvärt. Av skäl som departementschefen anfört torde detta

önskemål dock icke kunna helt tillgodoses.

Av vad utskottet sålunda anfort följer, att utskottet icke finner tillräckliga

skäl vara för handen att, såsom i motionerna yrkats, föreslå riksdagen

att avslå Kungl. Majlis förevarande proposition och hemställa örn ytterligare

utredning i fråga örn krigsavlöningsbestämmelserna. Utskottet avstyrker

alltså motionerna och finner i likhet med departementschefen, att nya krigsavlöningsbestämmelser

nu böra utformas och fastställas. Utskottet har icke

funnit anledning till erinran mot att bestämmelserna därvid uppdelas på ett

krigsavlöningsreglemente och två särskilda tillämpningskungörelser, avsedda

för beredskapsförhållanden respektive krigsförhållanden.

Det av departementschefen förordade förslaget rörande omläggning av de

värnpliktigas avlöning, innebärande att den nuvarande i vissa värnpliktigas

krigsavlöning ingående månadslönen avskaffas och i stället ersättes med en

i den enligt krigsfamiljebidragsförordningen utgående hemortslönen ingående

befälslön, tillstyrkes av utskottet. Av i det följande anförda skäl finner utskottet

det dock böra tills vidare anstå med genomförandet av ifrågavarande

omläggning av de värnpliktigas avlöning.

Vidkommande de olika i förslaget till krigsavlöningsreglemente intagna

föreskrifterna har utskottet funnit desamma, i den mån de innebära ändringar

i förhållande till vad som nu gäller, vara tillfredsställande motiverade. Utskottet

har därför funnit sig böra tillstyrka riksdagen att godkänna det av

departementschefen förordade förslaget till avlöningsreglemente för personal

vid krigsmakten under krigstjänstgöring (krigsavlöningsreglemente).

I fråga om reglementets ikraftträdande innebär Kungl. Maj :ts förslag, att

detsamma skall träda i kraft den 1 juli 1945. Även örn detta kunde anses

lämpligt vid den tidpunkt, då propositionen i ärendet förelädes riksdagen,

finner utskottet likväl vad som därefter inträffat utgöra skäl för att ikraftträdandet

av det nya reglementet uppskjutes. Detta gäller särskilt omläggningen

av de värnpliktigas avlöning, vilken omläggning skulle medföra en

avsevärd extra arbetsbelastning och därmed också betydande kostnader för de

kommunala familjebidragsnämnderna men också för truppregistreringsmyn
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 137.

digheterna. På aetta område synas med anledning härav de nuvarande bestämmelserna

alltjämt böra vara gällande, så länge nuvarande beredskapstillstånd

varar. Då det jämväl i övrigt synes mindre lämpligt att nu, då tidpunkten

för försvarsberedskapens avveckling snart synes vara inne, börja

tillämpa nya krigsavlöningsbestämmelser, vill utskottet föreslå, att ’ikraftträdandet

av det nya reglementet uppskjutes till tidpunkt efter den 1 juli

1945, som Kungl. Majit med beaktande av ovan anförda synpunkter finner

lämplig.

De föreslagna övergångsbestämmelserna synas utskottet lämpliga. Utskottet

finner sig jämväl böra tillstyrka den föreslagna omläggningen av

tjänsteförteckningen till reglementet och har intet att erinra mot att riksdagen

bemyndigar Kungl. Majit att, sedan riksdagen godkänt tjänsteförteckningen,

däri vidtaga de jämkningar, som kunna föranledas av ändrade organisatoriska

förhållanden och av ändringar i tjänstebenämningar.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag samt

med avslag å motionerna I: 307 och lii 483,

a) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 16 februari 1945 förordade förslaget

till avlöningsreglemente för personal vid krigsmakten

under krigstjänstgöring (krigsavlöningsreglemente) med tillhörande

tjänsteförteckning, angivande de särskilda krigslöneklasser,

till vilka personal vid krigsmakten enligt krigsavlöningsreglementet

hänföres, dock med den ändringen, att reglementets

ikraftträdande skall anstå till tidpunkt efter den 1 juli 1945, som

av Kungl. Majit bestämmes;

b) bemyndiga Kungl. Majit att i nämnda tjänsteförteckning

framdeles vidtaga de jämkningar, som kunna föranledas av i

nämnda statsrådsprotokoll omförmälda ändrade förhållanden;

c) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda i samma statsrådsprotokoll

omförmälda övergående bestämmelser.

Stockholm den 17 maj 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Härvarande: se under utlåtandet nr 138.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.