Sök i Ratio Lex

Statsutskottets utlåtande nr 138

1945-05-17 · 31 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 29 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:138, Statsutskottets utlåtande nr 138

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 138.

13

r 138.

Ankom till riksdagens kansli den 17 maj 1945 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning'' av Kungl. Majus proposition angående

ordnande av4 civilanställning] för avgående

fast anställt manskap vid försvaret jämte i ämnet

väckta motioner.

(l:a avd.)

I propositionen nr 154 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 16 februari 1945,

föreslagit riksdagen att

dels godkänna de av departementschefen i berörda statsrådsprotokoll angivna

grunderna för civilanställningsförmåner åt krigsmaktens fast anställda

manskap,

dels medgiva, att anställning å civilanställningsstat enligt av Kungl. Majit

meddelade närmare bestämmelser må under budgetåret 1945/46 medgivas

dels manskap, som avgått från beställning på aktiv stat med utgången av anställningsåret

1938/39 eller senare anställningsår och därvid erhållit anställning

å civilanställningsstat (motsvarande) men som på grund av rådande förhållanden

måst i särskild ordning tagas i anspråk för militärtjänstgöring och

till följd därav icke kunnat beredas tjänstledighet i civilanställningssyfte, dels

ock manskap, som i omedelbar anslutning till anställning på aktiv stat innehaft

anställning över stat och som i övrigt uppfyller fordringarna för anställning

på civilanställningsstat,

dels för budgetåret 1945/46 anvisa till Armén: Rekryteringskostnader ett

förslagsanslag av 240 000 kronor, till Marinen: Rekryteringskostnader ett förslagsanslag

av 190 000 kronor, till Flygvapnet: Rekryteringskostnader ett förslagsanslag

av 130 000 kronor,

dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för

försvarets anställningsbyrå, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets

anställningsbyrå, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46,

dels till Försvarets anställningsbyrå: Avlöningar för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av 67 000 kronor,

dels till Försvarets anställningsbyrå: Omkostnader för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av 64 000 kronor,

dels ock till Vissa civilanställningsåtgärder för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 725 000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 138.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande i anledning

av propositionen väckta motioner, nämligen

dels en inom första kammaren av herrar R. Wagnsson och E. Petersson

väckt motion (1:345), vari hemställts, att riksdagen vid sitt ställningstagande

till Kungl. Maj :ts proposition angående ordnande av civilanställning för avgående

fast anställt manskap vid försvaret måtte beakta i motionen anförda

synpunkter rörande f. d. fast anställt manskaps behov av stipendier för

genomgång av utbildning i civilanställningssyfte,

dels ock en inom samma kammare av herr E. Arrhén m. fl. väckt motion

(1:346), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla

örn skyndsam utredning innefattande allmän översyn av den allmänbildande

undervisningen vid försvarets manskapsskolor, såväl den obligatoriska

som den frivilliga undervisningen, med hänsyn till bådas betydelse för

rekrytering och civilanställning ävensom för förbättrade utgångspunkter i

arbetet vid försvarets läroverk.

Vidare har utskottet i detta sammanhang till behandling upptagit en i anledning

av Kungl. Maj:ts proposition, nr 218, med förslag till vissa ändringar

i civila avlöningsreglementet, militära avlöningsreglementet, manskapsavlöningsreglementet

och folkskolans avlöningsreglemente m. m. inom andra

kammaren av herr N. Holmström väckt motion (11:540), vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta fastställa följande ändring av 22 § 2 mom.

andra stycket manskapsavlöningsreglementet: »Avskedspremie utgår, örn

och i den mån sådan förmån icke åtnjutits vid avgång från tidigare innehavd

manskapsbeställning. Premiens belopp utgör 500 kronor för fem års

anställning och ökas med 100 kronor för varje ytterligare helt anställningsår,

dock att högsta premiebeloppet utgör 900 kronor»,

samt följande ändring av »Övergångsbestämmelser» 1 morn.:

»Den, som vid utgången av juni 1945 innehar anställning å civilanställningsstat,

skall, så länge han innehar sådan anställning, vara underkastad nu

gällande bestämmelser örn avlöning å civilanställningsstat och avskedspremie

i stället för de nya bestämmelserna örn avskedspremie och övergångsersättning.

»

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna, i den mån redogörelse icke i det följande

lämnas för desamma.

Departementschefen har inledningsvis erinrat örn att frågan örn att bereda

från militärtjänsten avgående manskap tillfredsställande försörjningsmöjligheter

i civil anställning uppkom redan under 1800-talet, och att civilanställningsfrågan

i högre grad än tidigare kom att kräva statsmakternas

uppmärksamhet, sedan 1901 års riksdags beslut medfört de värvade truppernas

avskaffande och den allmänna värnpliktens egentliga genombrott. Detta

sammanhängde med det genom nämnda riksdagsbeslut införda och i allt

väsentligt ännu oförändrade systemet med fast anställning av manskap, som

innebär, att endast ett fåtal fast anställda kunna vinna framtid i den militära

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Statsutskottets utlåtande nr 138.

tjänsten och att flertalet nödgas söka sin fortsatta utkomst inom civila verksamhetsområden.

Denna avgång ur den militära tjänsten har också varit nödvändig

ur militärorganisatorisk synpunkt. Försvarets krigsorganisation har

nämligen krävt tillgång till ett betydligt större antal befäl än som funnits anställt

på aktiv stat. Till huvudsaklig del har denna befälstillgång skapats

genom omsättning bland det underbefälsutbildade fast anställda manskapet.

I syfte att åstadkomma en lösning av civilanställningsfrågan ha statsmakterna

under årens lopp vidtagit olika åtgärder. Dessa ha i huvudsak asyftat

företrädesrätt till vissa civilanställningar, ekonomisk kompensation åt de avgående,

omskolning och förmedling av civila anställningar.

Genom 1942 års försvarsbeslut har behovet av underbefäl för fredstjänsten

ökat. Det har därför kunnat antagas, att civilanställningsorganisationen i

framtiden kommer att bliva utsatt för så stora påfrestningar, att ytterligare

åtgärder erfordras för att förbättra det avgående manskapets civilanställningsmöjligheter.

Det förhållandet, att eljest avskedsberättigat manskap till

följd av försvarsberedskapen i stor utsträckning kvarhållits i tjänst, har även

funnits påkalla en effektivisering av civilanställningsorganisationen.

Genom beslut den 30 oktober 1942 bemyndigade Kungl. Majit chefen för

försvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga för att inom försvarsdepartementet

biträda med utredning rörande ordnandet av civilanställning

för avgående fast anställt manskap vid försvaret.

De med stöd av nämnda bemyndigande tillkallade utredningsmännen, vilka

antagit benämningen 1942 års civilanställningssakkunniga, hava avgivit ett

den 15 augusti 1944 dagtecknat betänkande (SOU 1944:38). Över betänkandet

ha utlåtanden avgivits av chefen för försvarsstaben, chefen för armén,

chefen för marinen, chefen för flygvapnet, försvarets civilförvaltning, försvarets

fabriksstyrelse, centrala värnpliktsbyrån, försvarsväsendets personalvårdsnämnd,

allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd, fångvårdsstyrelsen,

medicinalstyrelsen, statens arbetsmarknadskommission, generalpoststyrelsen,

telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

vattenfallsstyrelsen, statskontoret, generaltullstyrelsen, kontrollstyrelsen,

skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning, domänstyrelsen,

lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, lotsstyrelsen, fullmäktige i riksbanken,

landsorganisationen i Sverige, svenska arbetsgivareföreningen, svenska

landskommunernas förbund, svenska stadsförbundet, svenska landstingsförbundet,

svenska brandkårernas riksförbund, svenska försäkringsbolagens

riksförbund, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges grossistförbund, svenska

lokaltrafikföreningen, svenska sparbanksföreningen, svenska bankföreningen,

svenska järnvägsföreningen, aktiebolaget svenska tobaksmonopolet, aktiebolaget

statens skogsindustrier, handelns arbetsgivareorganisation, svenska

hamnförbundet, kooperativa förbundet, tjänstemännens centralorganisation,

svenska underofficersförbundet, Sveriges redareförening och försvarsväsendets

underbefälsförbund. Därjämte lia biltrafikens arbetsgivareförbund och

aktiebolaget Aerotransport beretts tillfälle att avgiva yttranden över betänkandet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 188.

Allmänna synpunkter.

De sakkunniga ha påvisat betydelsen för de värnpliktigas del av en tillfredsställande

rekrytering av det stamanstäld manskapet. Därvid har framhävts

hurusom möjligheten att bereda de från militärtjänsten avgående en fortsatt

tryggad försörjning utgör en förutsättning för att rekryteringsbehovet

skall kunna tillgodoses.

I detta sammanhang ha de sakkunniga upptagit frågan örn lämpligheten av

att hålla en kader av fast anställt manskap av den omfattning, som i 1942 års

försvarsbeslut förutsatts. Därvid har hänvisats till att under senare år inträtt

en kraftig minskning av de årsklasser, från vilka de fast anställda rekryteras.

Sålunda konstateras, att rekryteringsbehovet, uttryckt i procent av

antalet 17-åringar, år 1943 var mer än tre gånger så stort som år 1937. De sakkunniga

hålla för sannolikt att, efter återgång till fredsförhållanden och vid

någorlunda goda utsikter å arbetsmarknaden, det icke kommer att visa sig

möjligt att åstadkomma en tillfredsställande rekrytering av förutsatt omfattning.

Med anledning härav förordas, att kadern av fast anställda i möjligaste

mån minskas till omfattningen.

Emellertid är uppenbart, framhålla de sakkunniga, att den förordade nedskärningen

av antalet beställningar för kontraktsanställt manskap endast kan

leda till ett begränsat resultat och att man måste räkna med att i fortsättningen

antalet årligen avgående, för vilka åtgärder i civilanställningssyfte befinnas

erforderliga, under alla förhållanden kommer att bliva betydande. För

att kunna bedöma omfattningen av de erforderliga åtgärderna ha de sakkunniga

sökt göra en uppskattning av antalet av dem, som skola omplaceras.

Därvid ha de sakkunniga funnit en genomsnittlig anställningstid av omkring

sex år lämplig, vilket skulle innebära att i runt tal 3 000 man årligen skulle

komma att avgå eller omkring 1 000 man mera än genomsnittet årligen avgående

före det nu pågående kriget. Då det måste förutsättas, att ett avsevärt

antal under alla omständigheter kommer att avgå efter fyra års tjänst, måste,

framhålla de sakkunniga, ett större eller mindre antal förmås att kvarstanna

längre än sex år för att det önskvärda genomsnittstalet skall kunna hållas.

Civilanställningsstödet bör med hänsyn härtill avvägas så, att ett dylikt kvarstannande

under längre tid än sex år ter sig fördelaktigt. De nuvarande

civilanställningsåtgärderna tillgodose, enligt de sakkunnigas mening, icke

detta syfte i tillräcklig omfattning.

I syfte att förskaffa sig en allmän uppfattning av läget i stort beträffande

civilanställningsmöjligheterna i framtiden ha de sakkunniga hållit överläggningar

med ett stort antal representanter för landets samhälls- och näringsliv.

Det allmänna intrycket av dessa överläggningar sammanfatta de sakkunniga

så, att behovet av upplysning örn orsakerna till civilanställningsfrågans uppkomst

är stort, att, sedan klarhet härom vunnits, förståelse för behovet av

civilanställningsåtgärder i regel kan skapas, att såsom allmän regel anses

böra gälla, att tvångsingripanden såvitt möjligt böra undvikas och ersättas

med åtgärder innebärande verkliga förbättringar av de civilanställnings
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 138.

17

sökandes kvalifikationer, att de tämligen fria former, vari rekryteringen av åtskilliga

lägre civila befattningar på åtskilliga håll nu sker, äro ägnade att försvåra

möjligheterna för även kvalificerade civilanställningssökande att göra

sig gällande, samt att å andra sidan de militära myndigheterna böra tillse,

att den fast anställde, som erhållit en god civilanställning, beviljas avsked

för framtida väl eller beredes tjänstledighet för att emottaga vikariatsförordnande.

Departements ellef en har, efter att hava anmält att i de avgivna remissyttrandena

i flera fall understrukits, bland annat, vikten av en utredning i

syfte att minska manskapskadern, för egen del anfört, bland annat, följande.

o Såsom inledningsvis framhållits har civilanställningsfrågan sitt upphov i

vårt försvarsväsens organisation. För att bringa denna fråga till en tillfredsställande

lösning har sedan sekelskiftet verkställts ett flertal statliga utredningar.

Att så varit fallet vittnar å ena sidan örn svårigheterna att på detta

område nå ett godtagbart resultat men å andra sidan också örn att här föreligger

en viktig fråga vars lösning icke kan skjutas åt sidan. Måhända invändes,

att antalet av dem, vilkas intressen det här gäller att tillgodose, är

relativt ringa och att civilanställningsfrågan därför har allenast begränsad

räckvidd. Det må då erinras, att civilanställningsfrågans lösning icke endast

är av intresse för dem det närmast gäller utan även är av utslagsgivande betydelse

för rekryteringen av försvarets fast anställda manskap. Det är sålunda

uppenbart, att en tillfredsställande manskapsrekrytering icke kan vidmakthållas

utan att från statsmakternas sida skapas säkrast möjliga garantier

för fortsatt tryggad försörjning åt dem, som icke kunna eller icke vilja lita

till befordringsmöjligheterna inom försvarets egen ram. Följderna av en otillräcklig

manskapsrekrytering framstå tydligast, örn man betänker, att en betryggande

tillgång till frivilligt anställt manskap utgör en av förutsättningarna

för den militära utbildningens nuvarande organisation och att, därest denna

förutsättning brister, fråga kan uppkomma örn ökning av värnpliktstidens

längd. Därtill kommer att de anställningssökande, örn vilka här är fråga,

uppträda på arbetsmarknaden vid en förhållandevis sen ålder, varför det blir

nödvändigt att för deras del vidtaga särskilda åtgärder till underlättande av

övergången till civil verksamhet. Den omständigheten att de genom sin utbildning

torde kunna anses utgöra en för skilda uppgifter användbar och

värdefull arbetskraft förminskar ej behovet av sådana åtgärder. Tvärtom är

det ej minst av denna anledning socialt och arbetsmarknadsmässigt av betydelse

att denna arbetskraft på lämpligaste sätt tillvaratages.

Det förhållandet, att försvarets successiva utbyggande medfört behov av en

ökning av manskapskadrerna, medan befolkningssiffrorna visa en minskning av

antalet manliga 17-åringar från omkring 62 000 år 1937 till omkring 43 000 år

1946, har i och för sig bringat rekryteringsfrågan i ett vanskligt läge. I vad

mån av de sakkunniga förordad minskning av kadern av fast anställda kan

åvägabringas kommer att framgå av en år 1944 igångsatt men ännu icke slutförd

utredning av frågan örn nedbringande av antalet kontraktsanställda i

manskaps grad inom försvaret.---Ätt denna utredning icke kan komma

att överflödiggöra effektiva åtgärder för civilanställningsfrågans lösning är,

såsom 1942 års civilanställningssakkunniga ook framhållit, likväl tydligt.

De bestämmelser som för närvarande finnas meddelade i syfte att för avgående

fast anställt manskap underlätta övergång till civil verksamhet gälla

i huvudsak företrädesrätt till statliga civila befattningar, tillgodoräkning av den

militära tjänstetiden för löneklassplacering i vunnen civil statstjänst, avskeds
Bihavg

till riksdagens protokoll 1943. 6 sami. Nr 137—139.

1121 45 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 138.

premier, anställning på civilanställningsstat, utbildning i civilanställningssyfte

och förmedling av civila anställningar. I fråga örn företrädesrätt till civil befattning

innebär de sakkunnigas förslag bibehållande i princip av de nu gällande

bestämmelserna. I anslutning till föreskrifterna i kungörelsen den 9

juni 1944 angående meritberäkning för befälsutbildad värnpliktig föreslås

emellertid viss utvidgning av företrädesrätten främst i vad avser dess tillämplighetsområde.

— I fråga örn tillgodoräkning av den militära tjänstetiden för

löneklassplacering i civil statstjänst föreslå de sakkunniga vissa ändringar,

främst i syfte att åstadkomma större enhetlighet och rättvisare resultat än

nuvarande bestämmelser i detta ämne medföra. — Avskedspremier ha av de

sakkunniga föreslagits skola delvis ersättas av övergångspremier, för vilkas

tillgodonjutande föreslås mindre snäv begränsning än som för närvarande

gäller i fråga örn avskedspremier. — Anställning på civilanställningsstat, som

enligt gällande bestämmelser innebär rätt att under viss tid efter avgången

från aktiv stat i huvudsak bibehålla tidigare löneförmåner även vid tjänstledighet

i civilanställningssyfte, föreslås utbytt mot övergångsersättning, som

tillika avses motsvara avskedspremien till den del denna icke omvandlas till

övergångspremie. Övergångsersättningen, som utgör den väsentligaste av de

föreslagna förmånerna av ekonomisk natur, har konstruerats efter mönster

av arbetslöshetsförsäkringen. Rätt att utbekomma dylik ersättning skall enligt

förslaget föreligga endast i fall, då ersättningsbeloppet verkligen erfordras

på grund av arbetslöshet eller lägre löneförmåner i vunnen civil anställning

än som utgått i militärtjänsten. — Ersättning för flyttningskostnader vid

tillträde av civil anställning i statens tjänst föreslås skola bortfalla, därvid

emellertid förutsättes, att ersättning i sådant hänseende i stället må utgå av

övergångsersättningens fastställda belopp. — För utbildning i civilanställningssyfte

föreslås omfattande åtgärder. Sådan utbildning avses skola äga

rum såväl vid befintliga läroanstalter som i särskilda för ändamålet anordnade

kurser. För att möjliggöra, deltagande i dessa kurser föreslås, att kursdeltagare

skola erhålla stipendier och, i mån av behov, medgivas att taga i anspråk

övergångsersättningens belopp. — Förmedling av civila anställningar

föreslås skola liksom hittills ske dels genom lokala organ vid de militära förbanden

och dels genom ett centralt organ. Det senare, som tidigare benämnts

försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå, har genom kungörelsen den

26 maj 1944 angående manskaps och musikelevers anställning vid krigsmakten

tillagts nya uppgifter med avseende å manskapsrekryteringen. Detta organ

föreslås erhålla en utvidgad organisation och böra benämnas försvarets anställningsbyrå.

— Slutligen föreslå de sakkunniga, att värnpliktslån, som enligt

beslut av 1944 års riksdag må beviljas befälsutbildade värnpliktiga, skola

bliva tillgängliga även för avgående fast anställt manskap.

Vid de utredningar som på sätt förut nämnts tid efter annan verkställts för

att bringa civilanställningsfrågan till en tillfredsställande lösning har även

väckts förslag örn att genom tvångsåtgärder inom eller utom statens eget verksamhetsområde

åtminstone i viss utsträckning tillförsäkra de avgående fast

anställda ny anställning. I sådant syfte har ifrågasatts en utvidgning av

företrädesrätten sålunda, att vissa befattningar skulle förbehållas civilanställningssökande

fast anställda, ävensom företrädesrättens utsträckande till privata

företag. De invändningar som från såväl enskildas som myndigheters

sida rests mot förslag i sådan riktning ha varit av övertygande art. Det synes

mig därför, att man bör söka civilanställningsfrågans lösning på andra vägar.

Såväl rekrvteringssynpunkterna som de civilanställningssökandes egen fördel

torde bäst tillgodoses, om man kan nå dithän, att de anställningssökande

genom sin egen kompetens bliva eftersträvansvärda på arbetsmarknaden. Blir

detta möjligt, föreligger icke längre något behov av att lita till särskilda före
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 138.

19

trädesrättsbestämmelser och ej heller inställa sig krav på gottgörelse av ekonomisk

art i form av särskilda ersättningar eller förmåner i samband med avgången.

För uppnåendet av detta mål förutsättes att, där den militära utbildningen

icke i sig själv ger den fast anställde kunskaper som äro av värde

även i det civila livet, särskild utbildning i civilanställningssyfte anordnas

för de fast anställda genom statens försorg och på dess bekosta] ad. Det föreliggande

sakkunnigförslaget syftar i grunden till en lösning enligt denna riktlinje.

Jag finner mig därför kunna i stort sett godtaga förslaget. Till de avvikelser

därifrån, till vilka jag funnit anledning, ämnar jag återkomma i samband

med behandlingen av de särskilda delarna av förslaget.

I det följande ingår jag icke ytterligare på frågan örn nya lönetursregler

vid övergång till civil statstjänst, vilken fråga torde komma att anmälas

av chefen för finansdepartementet. Ej heller upptager jag frågan örn värnpliktslånebestämmelsernas

tillämpning å visst avgånget manskap och vissa av

de sakkunniga anförda synpunkter på de med försvarsberedskapens avveckling

sammanhängande särskilda civilanställningsspörsmålen. Till dessa frågor

torde jag få återkomma i andra sammanhang.

Företrädesrätt till vissa civilanställningar.

Departementschefen har under denna rubrik lämnat en redogörelse för

dels gällande bestämmelser i ämnet, dels de sakkunnigas förslag, som innebär

bibehållande av nuvarande företrädesrättsbestämmelser med smärre

modifikationer, dels ock för innehållet i de yttranden, i vilka frågan örn företrädesrätten

berörts. Av den lämnade redogörelsen för innehållet i yttrandena

framgår, att det i en del yttranden, närmast från militära myndigheter,

framhållits, att en företrädesrätt i den begränsade omfattning de sakkunniga

föreslagit måste antagas i praktiken bliva för de fast anställda av ringa

värde samt att företrädesrätten bör utvidgas eller utsträckas till att avse ett

förbehåll av vissa befattningar för de fast anställda. Från andra håll har däremot

gjorts gällande, att företrädesrätten bör tillämpas endast då fråga ar

att skilja mellan anställningssökande, vilka frånsett militärtjänst äga fullt

likvärdig kompetens för anställningen. Till denna senare uppfattning ha anslutit

sig landsorganisationen i Sverige, svenska landskommunernas förbund,

svenska landstingsförbundet och Sveriges grossistförbund.

För egen del har departementschefen, ehuru frågan synts honom vara av

natur att kunna av Kungl. Majit avgöras utan riksdagens hörande, i förevarande

sammanhang anmält, att han, vad avser företrädesrättens omfattning,

i huvudsak delar den av de sakkunniga företrädda meningen.

Övergångspremie och övergångsersättning.

Enligt nu gällande bestämmelser äger manskap vid avgång ur tjänst efter

en anställningstid av minst sex år under vissa förutsättningar komma i åtnjutande

av avskedspremie och anställning å civilanställningsstat under en

tid av sex månader.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 138.

Avskedspremie utgår till underbefäl, som avgår efter en anställningstid

av minst sex år utan att erhålla vare sig ny anställning i manskapsbeställning

vid krigsmakten eller befattning i statens tjänst, å vilken allmänna tjänstepensionsreglementet

är tillämpligt. Premien utgår med 600 kronor till den,

som kan räkna sex men ej nio års anställning, och med 800 kronor till den,

som kan räkna minst nio års anställning. Till den som kommit i åtnjutande

av den lägre premien och därefter innehaft förnyad anställning under så lång

tid, att sammanlagda anställningstiden uppgår till minst nio år, utgår fyllnad

till den högre premien.

Anställning å civilanställningsstat må medgivas kontraktsanställt manskap,

som vid utgången av löpande anställningstid kan räkna minst sex års väl

vitsordad anställning och som genomgått furirsutbildning eller motsvarande

utbildning. Under tiden för anställning å civilanställningsstat, som må ha

en varaktighet av högst sex månader, må beställningshavaren erhålla tjänstledighet

för att förbereda civilanställning. Under tjänstledighet äger den anställde

bibehålla de löneförmåner, som tillkommit honom omedelbart före avgången

från anställningen på aktiv stat med undantag av vissa med särskild

tjänstgöring förenade löneförmåner (riktartillägg, flygtillägg och dylikt).

Dock skall den kontanta avlöningen från försvarsväsendet minskas med vad

beställningshavaren uppbär till följd av provtjänstgöring i civil anställning.

Eljest utgående hyres- och ortstillägg ävensom i förekommande fall inkvarteringsersättning

och kontant ersättning för portion må likväl alltid behållas.

Avsked skall meddelas å civilanställningsstat anställd, som vinner stadigvarande

civilanställning.

Mot de nu gällande bestämmelserna rörande avskedspremier och anställning

å civilanställningsstat ha de sakkunniga funnit erinringar kunna göras i

flera avseenden och för dessas innebörd har en redogörelse lämnats i propositionen

(s. 15).

Vid överväganden av huruvida ifrågavarande förmåner kunna utbytas mot

andra som bättre tillgodose kravet på rättvisa ha de sakkunniga funnit sig

böra uppställa som syftemål, att de avgående fast anställda skola såvitt möjligt

tillförsäkras civilanställningar som giva dem ungefär samma löneförmåner

som de ägt uppbära under den sista tiden för militäranställningen. Härvid

ha de sakkunniga ansett förebilden för den ekonomiska kompensationen

böra sökas i den lagstadgade arbetslöshetsförsäkringen. Sakkunnigförslaget

i förevarande del innebär, att de nuvarande förmånerna av avskedspremie och

anställning på civilanställningsstat skola ersättas av övergångspremie och

övergångsersättning. Under hänvisning till att de nuvarande förmånerna äro

knutna till förutsättningen av en anställningstid av sex år ävensom till att,

såsom tidigare framhållits, enligt de sakkunnigas mening de fast anställdas

kvarstående i tjänst utöver nämnda tid bör i möjligaste mån främjas, ha de

sakkunniga funnit angivna förutsättning böra gälla även förmånerna av övergångspremie

och övergångsersättning.

övergångspremie. De sakkunniga lia föreslagit, att varje avgående

fast anställd, vars anställningstid uppgår till minst sex år, erhåller en över
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 138

21

gångspremie av 300 kronor, avsedd för anskaffning av beklädnad och för andra

i samband med militäranställningens upphörande nödvändiga utgifter av liknande

natur. Från förmånen skulle vara uteslutna endast de, som vinna befordran

till pensionsberättigande militär eller civilmilitär beställning, vare

sig beställningen vinnes utan eller efter ansökan.

övergångsersättning. För att bereda ersättning åt avgående fast anställda,

som i vunnen civil anställning uppbära lägre förmåner än under

tiden för militäranställningen eller icke utan omskolning kunna erhålla civilanställning,

lia de sakkunniga föreslagit omvandling av avskedspremie och

anställning på civilanställningsstat till en övergångsersättning, som närmast

har karaktär av försäkring. Ersättningsbeloppet bör sålunda kunna uttagas

endast i den mån detsamma verkligen erfordras.

Övergångsersättningen bör enligt de sakkunnigas mening beräknas så, att

beställningshavare med en minsta anställningstid av sex år skall vara berättigad

till sådan ersättning med ett maximibelopp motsvarande antalet anställningsår

gånger summan av den sista månadslön, beställningshavaren

under anställning på aktiv stat ägt uppbära, och 100 kronor. I månadslönen

böra då i förekommande fall inräknas hyres- och ortstillägg efter den militära

förläggningsortens ortsgrupp; för beställningshavare som icke är berättigad

till hyres- och ortstillägg, bör beräknas inkvarteringsersättning med samma

belopp som det, varmed hyres- och ortstillägg (inklusive tillägg) skulle utgått

därest han varit ogift furir och räknat en anställningstid av minst åtta

år. Härutöver bör i månadslönen inräknas kontant ersättning för portion och

beklädnad. Det i övergångsersättningen ingående fasta beloppet motsvarar

nu utgående avskedspremie. Vid arbetslöshet har ersättning föreslagits skola

utbetalas per månad med 90 % av senast uppburna månadslön och i fall, då i

vunnen civil anställning utgår lägre lön än i militäranställningen, har föreslagits

ersättning i form av lönefyllnad upp till i militäranställningen senast

uppburna månadslön. Rätten till övergångsersättning skulle kvarstå under

tre år efter avskedet från beställning på aktiv stat.

Härjämte ha de sakkunniga föreslagit, att ersättning till fast anställt manskap

för kostnader för flyttning från den militära förläggningsorten till annan

ort, där civil anställning skall tillträdas, skall utgå av övergångsersättningens

fastställda belopp.

De närmare grunderna för utbetalning av övergångsersättningen, vilka

skulle intagas i manskapsavlöningsreglementet och tilläggsbestämmelserna

till nämnda reglemente, hava därefter angivits av de sakkunniga, som också

föreslagit vissa övergångsbestämmelser.

I de över de sakkunnigas förslag avgivna yttrandena har de sakkunnigas

förevarande förslag i princip tillstyrkts, men från vissa myndigheters sida

hava vissa erinringar framställts. En redogörelse för yttrandenas innehåll

finnes intagen å s. 18—21 i propositionen.

Departementschefen har för egen del funnit sig kunna tillstyrka de sakkunnigas

förslag i förevarande del med vissa av remissyttrandena föranledda

jämkningar, och har i anslutning härtill anfört följande.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 13S.

Vad först angår de allmänna principerna för de sakkunnigas förslag

i denna del lia från de militära myndigheternas sida anförts erinringar närmast

av innebörd, att förslaget icke är i tillräcklig grad ägnat att främja en

förlängning av de fast anställdas kontraktstid och vidare, att förslaget kan

innebära ett gynnande av de svaga och oföretagsamma. Därför har föreslagits

dels av chefen för försvarsstaben, att förmånerna skola utgå först efter sju

års tjänst — de sakkunniga ha förutsatt, att sex års tjänstgöring skall konstituera

rätt till övergångspremie och övergångsersättning — samt att förmånerna

därefter skola till storleken öka i intervaller, dels ock i olika yttranden

att särskild gratifikation skall utgå till den som själv löser sin civilanställningsfråga

utan att anlita övergångsersättning antingen så att övergångspremien

okas, eventuellt på bekostnad av övergångsersättningen, eller så, att

särskild gratifikation införes vid sidan av övergångspremien.

För egen del finner jag, såsom redan av det förut sagda framgår, det vara

av vikt att förmånerna så utformas, att en förlängning av kontraktstiden kan

komma till stånd. Det är även angeläget, att icke sådana åtgärder vidtagas,

att den enskildes naturliga strävan att själva skaffa sig sin utkomst förminskas.

Ur sistnämnda synpunkt kunna i och för sig goda skäl anföras för förslaget att

införa särskild gratifikation för dem, som själva lösa sin civilanställningsfråga.

Emellertid synes vara att befara, att förslagets genomförande skulle

kunna leda till obilliga konsekvenser. Det bör sålunda beaktas, att den militära

utbildningen har olika värde ur civilanställningssynpunkt. Manskap vid

flottans maskinavdelning och radiotelegrafister få liksom vissa andra manskapskategorier

inom sina fack en utbildning, som ger goda civilanställningsmöjligheter.

Direkt efter avskedet torde sådana förutvarande fast anställda

ofta kunna utan större svårigheter under normala förhållanden få civil

anställning mot god lön. Att i dylika fall medgiva särskild gratifikation, som

icke kommer även andra till del, synes icke vara lämpligt. Direkt obilligt

skulle det vara, om gratifikationen utginge på bekostnad av övergångsersättningen

för dem, vilkas militära utbildning icke direkt leder till civil sysselsättning

utan äro beroende av civilanställningshjälp. Det kan även befaras, att

systemet skulle kunna utnyttjas av de enskilda på icke tillämnat sätt och under

former som vore svåra att betryggande övervaka. Vidare torde svårigheter

komma att föreligga att från fall till fall avgöra, om vederbörande på egen

hand ordnat sin civilanställning eller om sådana omständigheter föreligga, att

gratifikation ej bör utgå. Av dessa skäl har jag — ehuru jag principiellt kan

ansluta mig till den tanke, som ligger till grund för de militära myndigheternas

förslag i denna del — icke ansett mig kunna förorda, att särskild

ersättning utgår till den som uppgiver sig skola"själv ordna sin civila anställning.

En del av det syfte, som ligger till grund för de i detta hänseende framställda

förslagen, torde emellertid kunna uppnås genom en generell höjning

av övergångspremiens belopp. Kan sedan denna höjning sättas i relation till

anställningstidens längd, tillgodoses ytterligare önskvärdheten av att främja

de fast anställdas benägenhet att förlänga kontraktstiden utöver sex år. Vid

en sådan höjning skulle den av de sakkunniga förordade övergångspremien

delvis ändra karaktär. De sakkunniga ha avsett, att denna premie — som

lämpligen bör kunna i likhet med den nu utgående benämnas avskedspremie

— skulle såsom fallet blivit med den nuvarande avskedspremien utgöra

bidrag för anskaffning av beklädnad och för andra i samband med militäranställningens

upphörande nödvändiga utgifter av liknande natur. Enligt

de sakkunnigas förslag skulle premien utgå endast till den vars anställningstid

uppgått till minst sex år och som icke vinner befordran till pensionsberättigande

militär eller civilmilitär beställning. Detta förslag synes i och för sig

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 138.

23

icke ge anledning till erinran. Jag kan sålunda icke biträda den uppfattning

rörande viss begränsning av rätten att åtnjuta premie, åt vilken försvarets

civilförvaltning givit uttryck. Ej heller kan jag ansluta mig till det av försvarsväsendets

underbefälsförbund framställda förslaget örn att premie bör

utgå även vid kortare anställningstid än sex år. Så sker icke nu, och

ett genomförande av detta förslag skulle i sin mån motverka en förlängning

av kontraktstidens längd. Å andra sidan finner jag en ytterligare

utsträckning av kvalifikationstiden för erhållande av premie — eller övergångsersättning

— till sju år på sätt chefen för försvarsstaben föreslagit icke vara att

förorda. Av skäl som i det föregående angivits föreslår jag emellertid, att

premien, som av de sakkunniga föreslagits skola utgå med ett fast belopp av

300 kronor, bestämmes till 500 kronor vid sex års anställning och ökas med

100 kronor för varje år, varmed anställningstiden överstiger sex år, dock högst

till det nu utgående maximibeloppet av 800 kronor. Vid bifall härtill bör

hinder icke föreligga för utbetalande av avskedspremie till den som förut erhållit

sådan förmån, därvid avräkning emellertid bör ske för tidigare uppburet

belopp.

Den av de sakkunniga förordade övergångsersättningen är graderad

efter anställningstidens längd och torde därför, sammantagen med den successiva

ökning av avskedspremiens belopp som nyss av mig förordats, i och för

sig vara ägnad att främja en ökning av anställningstidens längd, särskilt örn

jämförelse sker med nu i ämnet gällande bestämmelser. Att ytterligare differentiera

ersättningen efter anställningstidens längd synes icke görligt. De sakkunnigas

förslag i ämnet finner jag mig kunna förorda med två ändringar.

I likhet med lönenämnderna finner jag mig sålunda böra föreslå en begränsning

av ersättningens maximibelopp till att motsvara tolv anställningsår. Det

synes nämligen icke ligga i vare sig statsverkets eller den enskildes intresse,

att manskapet kvarstannar i tjänst alltför länge. Lönenämnderna lia vidare

ifrågasatt en begränsning jämväl av övergångsersättningens fasta del vid sex

års anställning till 300 kronor, medan motsvarande belopp vid bifall till de

sakkunnigas förslag skulle bliva 600 kronor. För egen del finner jag mig i

syfte att ytterligare främja en förlängning av kontraktstiden böra föreslå, att

det fasta tillägget av 100 kronor beräknas endast å det antal år, som överstiger

sex, dock högst till 600 kronor. Mitt förslag innebär alltså, att övergångsersättning

bör kunna tillkomma beställningshavare med en minsta anställningstid

av sex år samt utgå maximalt med ett belopp motsvarande antalet

anställningsår multiplicerat med den sista månadslönen i den militära

anställningen samt med tillägg av 100 kronor för varje år, varmed anställningstiden

överstiger sex år, dock högst med 600 kronor.

Såvitt rör flyttningsersättning torde böra gälla, att fast anställd, som icke

är berättigad till flyttningsersättning enligt kungörelsen den 15 juni 1944

(nr 382) angående ersättning för flyttningskostnad åt vissa statens befattningshavare,

må för tillträde av anställning å annan ort än den militära förläggningsorten

av övergångsersättningen utfå skälig ersättning för havda

kostnader för flyttning från den militära förläggningsorten till den ort, där

anställningen tillträdes.

Chefen'' för försvarsstaben har uttalat önskemål örn förenklad prövning

av frågor om utbekommande av övergångsersättningen såsom engångsbelopp.

Med anledning härav vill jag framhålla, att någon möjlighet att realisera detta

i och för sig naturliga önskemål och samtidigt förutsätta, att övergångsersättning

skall vara grundad på beliovsprincipen, icke lärer förefinnas.

Rätten till utbekommande av övergångsersättning vid arbetslöshet bör

uppenbarligen, såsom cheferna för armén och marinen påpekat, icke lida inskränkning

därav, att den arbetslöse bedriver studier i civilanställningssyfte.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr lo8.

Det i olika remissyttranden framförda förslaget örn enhetlig beräkning efter

medeldyrort av hyres- och ortstilläggen vid bestämmande av övergångsersättningens

belopp synes mig medföra praktiska fördelar, varför jag biträder

detta förslag. Vid bifall härtill synes det jämväl lämpligt att, såsom försvarets

civilförvaltning förordat, försvarets anställningsbyrå fastställer övergångsersattnmgens

maximibelopp efter erhållen uppgift från vederbörande

iorbandschef rörande de löneförmåner som vid avskedet tillkommo den avgående

och de övriga förhållanden som äro av betydelse för beräkning av

overgangsersättningen.

Förverkligandet av det av kooperativa förbundet uttalade önskemålet örn

smidigare anpassning av rekrytering och avgång efter den allmänna arbetstidgången

torde mota betydande svårigheter. Det må härvid erinras örn att det

fast anställda manskapets viktigaste uppgift ligger på värnpliktsutbildningens

område. Därav foijer krav på en jämn rekrytering av fast anställda för att

tor varje ny årgång värnpliktiga skall finnas tillgång till erforderligt antal utbildningsbefaL

For tiden närmast efter det pågående kriget kan det emellertid

i händelse av uppkommande arbetslöshet av större omfattning bliva nödvändigt

att ^överväga åtgärder i den av förbundet antydda riktningen.

I vad mån det i vissa särskilda fall bör medgivas f. d. fast anställd att, i

stallet för att antaga anvisad civil anställning, med åtnjutande av övergångsersattnmg

bedriva studier i syfte att erhålla förmånligare sådan anställning

lärer icke kunna bedömas annat än från fall till fall. Frågor härom torde böra

,av anställningsbyråns styrelse i samråd med överstyrelsen för yrkesutbildning

och. statens arbetsmarknadskommission.

I huvudsaklig överensstämmelse med vad do sakkunniga föreslagit svnas

övergångsbestämmelserna böra givas den innebörden, att de nya bestämmelserna

örn. civilanställningsförmaner av olika slag erhålla tillämpning i anslutning

till kontraktsperiod som börjar löpa efter den 30 juni 1945.

Chefen för finansdepartementet torde komma att i annat sammanhang upptaga

frågan örn de ändringar i manskapsavlöningsreglementet som föranledas

av bifall till vad ja,g nu föreslagit, vilket i sammandrag innebär följande.

1. Avskedspremie och övergångsersättning ha till syfte att för förutvarande

fast anställda tillhörande löneplan Ma i manskapsavlöningsreglementet underlätta

övergången till annan verksamhet, För erhållande av dylik förmån

kräves dock, att vederbörande minst sex år haft manskapsanställning inom

försvaret.

2. Avskedspremie tillkommer den som avgår från manskapsanställning utan

att erhålla militär eller civilmilitär beställning med pensionsrätt enligt allmänna

tjänstepensionsreglementet och utgör 500 kronor vid minst sex års

manskapsanställning för att ökas med 100 kronor för varje ytterligare år, dock

högst till 800 kronor. ö

Avskedspremie utbetalas från det förband där fast anställning senast innehafts.

3. övergångsersättning utgår dels till den som i civil anställning erhåller

lägre lön än den i militärtjänsten senast uppburna och dels till den som efter

avgång från militärtjänsten blir arbetslös. För tillträde av civil anställning

å annan ort än den militära förläggningsorten må för gäldande av flyttningskostnad,

för vilken ersättning icke utgår enligt gällande författning, erforderlig

del av övergångsersättningen tagas i anspråk. Härjämte må, efter prövning av

anställningsbyran, till den som etablerar sig såsom egen företagare utgå övergångsersättning

i form av engångsbelopp.

Övergångsersättningens maximibelopp motsvarar antalet anställningsår

—- dock högst 12 år — multiplicerat med den senast uppburna militära månadslönen

(ersättning för naturaförmåner inräknad) samt med tillägg av 100 kro
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 138.

25

nor för varje år, varmed manskapsanställningen överstigit sex år, dock högst

med 600 kronor.

Rätten till övergångsersättning kvarstår under tre år efter avskedet.

Utbetalning av övergångsersättning sker genom försvarets anställningsbyrå.

Vid utbetalning av övergångsersättning såsom utfyllnad av civil lön kontrollerar

anställningsbyrån, att ersättningssökandens civila lön utgör den

gängse för med honom likställda.

Örn lämplig civilanställning icke erhålles utan arbetslöshet föreligger utbetalas

månatligen 90 % av den senast uppburna militära månadslönen så länge

övergångsersättningens belopp därtill lämnar tillgång. Anställningsbyrån tillser,

att den avgångne är anmäld hos arbetsförmedlingen såsom arbetssökande och

icke kunnat anvisas lämplig anställning.

Det lärer få ankomma på Kungl. Majit att meddela de närmare bestämmelser

i ämnet, som finnas erforderliga.

Utbildning i civilanställningssyfte.

Vid 1925 års riksdag beslöts en förbättrad undervisning i allmänbildande

ämnen i manskaps- och underofficersskolorna, syftande till att förbättra de avgåendes

civilanställningsmöjligheter. Sedermera hava också tid efter annan

anordnats särskilda civilanställningskurser dels centralt dels ock vid vissa

förband. Särskilda medel hava också under åren efter 1936 års försvarsbeslut

anvisats för civilanställningskurser.

De sakkunniga ha framhållit vikten av den allmänbildande undervisningen

och ha i anslutning härtill såsom ett önskemål uttalat, att antalet elevplatser

i försvarets läroverk och i underofficersskolorna måtte ökas. Genom goda

kunskaper i allmänbildande ämnen kunna nämligen möjligheter till civilanställningar

ökas, enär ett icke obetydligt antal befattningar av olika slag vid statliga

och kommunala verk samt inom näringslivet är av sådan art, att på innehavarna

icke ställas krav på speciella yrkeskunskaper.

Emellertid är, framhålla de sakkunniga, konkurrensen om arbetstillfällen

av den art, att särskilda yrkeskunskaper icke erfordras, mycket stor och flertalet

fast anställda måste förväntas bliva hänvisade till arbetsområden, där

de allmänna kvalifikationerna kräva komplettering med viss kunnighet i yrket.

En lösning av civilanställningsfrågan måste därför enligt de sakkunnigas

mening sökas företrädesvis genom att de avgående eller avgångna fast anställda

bibringas för anställning inom civilt förvärvsområde erforderliga yrkeskunskaper.

Det framhålles, att vissa möjligheter härutinnan öppnats genom

den vid förbanden bedrivna frivilliga fritidsundervisningen. Emellertid lärer

det enligt de sakkunnigas mening vara nödvändigt att i den ena eller andra

formen anordna särskild yrkesutbildning för fast eller f. d. fast anställt

manskap.

Do sakkunniga lia lämnat en redogörelse för tillkomsten av de nuvarande

bestämmelserna för den frivilliga fritidsundervisningen och de hittills vunna

erfarenheterna av denna och lia i anslutning härtill på anförda skäl föreslagit,

att den frivilliga fritidsundervisningen organiseras på sådant sätt, att de fast

anställda genom kontinuerligt deltagande i denna undervisning beredas tillfälle

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 138.

att efter hand förbättra sina kunskaper och färdigheter i ämnen, som kunna vara

av betydelse ur civilanställningssynpunkt. Härvid har förutsatts, att försvarets

anställningsbyrå beredes tillfälle att avgiva förslag angående för undervisningen

lämpliga ämnen.

De sakkunniga ha vidare framhållit, att den militära tjänstgöringen

medför individuellt sett mycket olika förutsättningar för de fast anställda

att erhålla civila anställningar, i vilka krävas yrkeskunnighet, samt att

såsom grundförutsättning för civilanställningsåtgärder av olika slag bör

uppställas, att alla avgående med jämförlig anställningstid genom kompensationsåtgärder

såvitt möjligt ställas i lika gynnsamt utgångsläge, då det gäller

att finna en för framtiden tryggad försörjning. De sakkunniga ha därför funnit

angeläget, att i fall, där militärtjänsten icke medfört yrkeskunskaper av värde

för civilt arbete, en effektiv yrkesutbildning i civilanställningssyfte kommer

till stånd. För genomförande av en sådan yrkesutbildning bör enligt de sakkunniga

å ena sidan ifrågakomma individuell inplacering i statliga och kommunala

verkstäder samt företag inom näringslivet ävensom i befintliga undervisningsanstalter.

Å andra sidan föreslås, att civilanställningsorganen givas

möjlighet att i anslutning till undervisningsanstalter eller fristående anordna

särskilda utbildningskurser.

Individuell inplacering av f. d. fast anställda i produktivt arbete på fabriker

eller verkstäder i och för yrkesutbildning har ansetts böra ifrågakomma endast

under förutsättning, att avtalsenlig lön utgår. Såsom lämpliga utbildningsanstalter

lia nämnts tekniska läroanstalter, handelsskolor, navigationsskolor,

verkstadsskolor samt möjligen skolor för jordbruks- och skogsbruksundervisning.

Det har synts böra ankomma på anställningsbyrån att pröva lämpligheten

av de olika kurserna. De ekonomiska problem, som sammanhänga med

att utbildningen i denna form stundom kan bliva av längre varaktighet än i

särskilt anordnade kurser, ha upptagits i samband med kostnadsberäkningen

för de senare.

Särskilda utbildningskurser i civilanställningssyfte ha, såsom förut anförts,

redan tidigare anordnats såväl centralt som lokalt vid skilda förband. De

sakkunniga förorda, att denna verksamhet, som under krigsåren ägnats mindre

uppmärksamhet, snarast möjligt återupptages i ökad omfattning och framför

allt förberedes för att i erforderlig utsträckning kunna på ett ändamålsenligt

sätt genomföras, då förhållandena åter medföra normal avgång bland det fast

anställda manskapet. Exempel på lämpliga kursämnen ha nämnts av de sakkunniga.

Den centrala ledningen av de särskilda utbildningskurserna ha de sakkunniga

funnit böra handhas av försvarets anställningsbyrå under medverkan av

överstyrelsen för yrkesutbildning eller andra statliga myndigheter, som eljest

utöva ledningen av yrkesutbildningen inom vederbörande yrkesområde.

Utgående från principen att de avgående böra ställas i ett i möjligaste

mån jämbördigt utgångsläge vid starten i det civila förvärvsarbetet, ha de

sakkunniga funnit en lämpligt avvägd kompensation för dem, som i civilanställningssyfte

nödgas genomgå särskild kurs, kunna anses nådd, örn kurs
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 138. “t

deltagarna jämte visst beklädnadsbidrag erhålla fritt vivre eller motsvarande

kontantbidrag. Vid kurser som anordnas vid förband och eljest då så låter

sig göra har vivre ansetts kunna utgå in natura genom förbandet. Med

stöd av gjorda beräkningar ha de sakkunniga föreslagit, att understöd

i form av stipendier å 85 kronor per månad må utgå till kursdeltagare, som

under kurstiden har att bekosta sin inkvartering och förplägnad. Vid särskilt

anordnade kurser, vilka beräknas bliva relativt korta, förutsättes stipendium

skola utgå under hela kurstiden. I de fall, da vederbörande med anställningsbyråns

medgivande deltager i ordinarie kurs vid läroanstalt, har

tiden för åtnjutande av stipendium ansetts böra begränsas, förslagsvis till

högst ett år. För ratt till stipendier över huvud har förutsatts en anställningstid

av minst fem år.

I fråga örn kostnaderna för yrkesutbildningen ha de sakkunniga, som

framhållit svårigheten att för närvarande bedöma vilken omfattning kursverksamheten

bör givas, ansett sig böra förslagsvis räkna med ett ärligt

antal kursdeltagare av omkring 800. Utgående från en kuislängd av i

genomsnitt 6 månader och ett elevantal av 15 i varje avdelning har antalet

erforderliga läraravdelningar beräknats till omkring 55. Kostnaderna för

lokaler med värme, lyse och städning ha uppskattats till 1 000 kronor för

varje avdelning eller således sammanlagt 55 000 kronor, övriga kostnader,

avseende bland annat lärarlöner, ha beräknats till i genomsnitt 550 kronor

per deltagare eller alltså sammanlagt 440 000 kronor. Totalkostnaderna ha

sålunda uppskattats till 495 000 eller i runt tal 500 000 kronor. Det har förordats,

att de kostnadsbesparingar som kunde uppkomma genom anordnande

av kurser vid försvarets egna verkstadsskolor och verkstäder skulle få användas

för att vid behov inrätta skolverkstäder, därvid emellertid fråga örn

inrättande av sådan verkstad ansetts böra underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Kostnaderna för stipendier och understöd i annan form skulle enligt

ovan angivna förutsättningar i fråga örn stipendiebelopp, antal kursdeltagare

och kurslängd komma att uppgå till 408 000 kronor. Antalet av dem som med

anställningsbyråns medgivande komme att deltaga i ordinarie kurser vid

läroanstalt har uppskattats till 200 örn året, och då tiden för åtnjutande av

stipendium i sådana fall tänkts utsträckt till ett år skulle stipendiekostnaderna

för denna kategori komma att belöpa sig till 204 000 kronor. Det för

stipendier erforderliga sammanlagda beloppet skulle således komma att uppgå

till i runt tal G00 000 kronor örn året.

De av de sakkunniga förordade åtgärderna till underlättande för det fast

anställda manskapet att erhålla civilanställning genom anordnande av särskild

utbildning i sådant syfte ha i stort sett lämnats utan erinran i remissyttrandena.

I några speciella frågor, beträffande underofficersutbildning för

främjande av civilanställning samt storleken av de föreslagna stipendiebeloppen,

ha olika meningar yppats. För innehållet i dessa yttranden har lämnats

en redogörelse å s. 32—34 i propositionen.

Departementschefen har för egen del i fråga örn utbildningen i civilanställningssyfte

anfört, bland annat, följande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 188.

I det föregående har jag givit uttryck åt den uppfattningen, att civilanställningsfrågan

bäst löses, om de avgående fast anställda genom egen kompetens

bliva eftersträvansvärda på arbetsmarknaden. Sådan kompetens torde

kunna beredas dels genom den militära utbildningen såsom sådan, dels genom

den efterföljande utbildning som genom statsmakternas försorg anordnas.

I likhet med de sakkunniga vill jag framhålla, att den allmänbildande

undervisning, som nu ingår i den militära utbildningen och som under de

senare åren erhållit vidgad omfattning, är ägnad att bereda de fast anställda

en för civilanställning värdefull skolunderbyggnad. Denna undervisning, som

erhålles utan kostnad för de fast anställda, leder till en allmänbildningsnivå,

i stort sett motsvarande tredje klassen i femårig realskola, och ingår som ett

led i civilanställningsåtgärderna, vars betydelse icke får underskattas. Undervisningen

kompletteras genom frivillig fritidsundervisning, som inom ramen

för tillgängliga medel står öppen för alla fast anställda. Denna frivilliga

undervisning är i hög grad praktiskt inriktad, och det står klart, att det på

denna väg bör vara möjligt för de örn sin framtid måna att utan särskild kostnad

redan under den militära utbildningstiden skaffa sig ett gott underlag

för övergång till civil anställning. Mycket tyder dock på att värdet av denna

obligatoriska respektive frivilliga undervisning, som kompletterar den allmänna

skolundervisningen, icke ännu har i tillräcklig grad insetts. Jag delar

därför de sakkunnigas uppfattning, att en saklig upplysningsverksamhet bör

anordnas — lämpligen genom anställningsbyråns försorg och med anlitande

av de medel, som ställas till dess förfogande — för att sprida kännedom om

undervisningens art och omfattning.

Försvarets civilförvaltning har ifrågasatt, huruvida icke bestämmelser

borde meddelas av innebörd, att genomgång av manskapsskola skall anses

motsvara genomgång av viss klass i realskola och att anteckning härom skall

ske i betyg från manskapsskola. En dylik anordning torde förutsätta ett enhetliggörande

av manskapsundervisningen inom de skilda försvarsgrenarna.

X.vad man detta kan och bör ske är vanskligt att utan närmare utredning bedöma.

_ Vid betygsgivningen kunna vissa svårigheter förutses med hänsyn till

den differentiering i undervisningen som betingas av olikheter i elevernas

kunskapsmått vid inträdet i manskapsskolorna. Då ett genomförande av förslaget

emellertid kan antagas bliva av värde för det avgående manskapet vid

sökande av civilanställning, synes frågan böra närmare övervägas.

. V.ad de sakkunniga anfört rörande ordnandet av den frivilliga fritidsundervisnmgen

ger mig icke anledning till erinran. En differentiering av undervisningen

på särskilda avdelningar — för värnpliktiga respektive för fast anställda

— bör alltså enligt min mening försökas i den mån tillgängliga medel

det medgiver. Det synes lämpligt, att anställningsbyrån beredes tillfälle att

giva sm mening till känna vad beträffar urvalet av för manskapsundervisningen

lämpliga ämnen.

Den efterföljande yrkesutbildning, som enligt det föregående anordanställda,

vilka sta i begrepp att lämna militärtjänsten, har

hittills — delvis på grund av rådande förhållanden — icke kunnat i tillräcklig

omfattning åkomma till stånd. I den mån så ändå skett har utbildningen

inriktats på ett fåtal begränsade verksamhetsområden. De sakkunniga

ha nu föreslagit, att denna utbildning skall effektiviseras och konsekvent

bedrivas dels genom individuell inplacering av avgående fast anställda i befintliga

verkstäder och undervisningsanstalter, dels genom upprättande av

särskilda utbildningskurser — i anslutning till befintliga undervisningsanstalter

i den mån så kan ske.

Att en utvidgad och förbättrad yrkesutbildning i civilanställningssyfte

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 188.

29

bör anordnas, finner jag tydligt. Mot de riktlinjer härför som uppdragits av de

sakkunniga, synes i huvudsak intet vara att invända. Då det ligger i sakens

natur att ett fastlåsande i detalj av utbildningens inriktning icke bör i detta

sammanhang ske -—- denna fråga måste få bedömas med beaktanae av de från

tid till annan växlande behoven — anser jag mig icke böra ingå på en närmare

granskning av de sakkunnigas detaljförslag. Allenast må här framhållas

följande. .

Yad överstyrelsen för yrkesutbildning och kooperativa torbundet aniort

i fråga örn inriktande av de fast anställdas intressen på jordbruket och dess

binäringar finner jag värt beaktande. Den av överstyrelsen berörda möjligheten

att bereda före detta fast anställda ställning såsom egna företagare

synes böra uppmärksammas. Brevskoleundervisning synes böra prövas I

största möjliga utsträckning böra vid yrkesutbildningen redan tillgängliga

läroanstalter komma till användning. Örn det ändock skulle visa sig erforderligt

att upprätta särskilda kurser, bör så långt möjligt undvikas att anordna

dessa på sådant sätt, att kostnadskrävande materielanskaffning blir erforderlig.

Överhuvudtaget bör eftersträvas, att vid utbildningens planläggande

undvika fasta utbildningsanordningar. Det kan nämligen icke vara välbetänkt

att uppbygga en särskild mera omfattande organisation för tillgodoseende

av förevarande till storleken svårberäkneliga utbildningsbehov.

Av samma skäl synes det mig naturligt att verksamheten ställes under .ledning

av det organ, som finnes inrättat för verksamhet av detta slag,, nämligen

överstyrelsen för yrkesutbildning, i den mån verksamheten faller inom dess

arbetsområde. Härigenom torde yppas ökade möjligheter att på lämpligt sätt

samordna verksamheten med den normalt bedrivna yrkesutbildningen. Självfallet

böra dock försvarets organ, och speciellt försvarets anställmngsbyrå, beredas

möjlighet att öva inflytande på verksamhetens planläggning och bedrivande.

I detta ämne torde bestämmelser få meddelas av Kungl. Majit.

Såsom av det följande framgår bör vidare förutsättas, att sådan yrkesutbildning,

som anordnas för i aktiv tjänst varande fast anställda, anordnas genom

anställningsbyråns försorg. _ r .

De av de sakkunniga föreslagna stipendiebeloppen —- 85 kronor i månaden,

varav avsetts 70 kronor till vivre och 15 kronor till beklädnadskompletterinJ

_ ha i en del remissyttranden betecknats såsom väl höga, medan där
emot

överstyrelsen för yrkesutbildning funnit beloppen icke överstiga vad

som kan anses skäligt. I denna del må hänvisas till att chefen för ecklesiastikdepartementet

i 1945 års statsverksproposition (bilagan åttonde huvudtiteln,

s. 519 ff.) förordat, att stipendier för elever^vid yrkesundervisningsanstalterna

må efter behovsprincip utgå med högst 75, 50 och 25 kronor per

elev och månad i respektive behovsgrader, därvid förutsatts att stipendiebeloppen

i de olika behovsgraderna skola differentieras ytterligare, så att en

glidande stipendieskala erhålles. Särskilt bidrag till beklädnadskomplettering

synes därvid icke ha beräknats. Då stipendier till f. d. fast anställd

personal äro avsedda att utgå vid sidan av avskedspremie, synes mig bidrag

till beklädnad i allt fall icke böra beräknas för denna personal, dag föreslår

med beaktande härav, att stipendier till f. d. fast anställda skola utgå

enligt de av chefen för ecklesiastikdepartementet sålunda förordade grunderna

för stipendier till elever vid yrkesundervisningsanstalterna. Vid

behovsprövning i här avsedda fall synes hänsyn böra tagas a eria sidan

till att f. d. fast anställda, som söka stipendier, i allmänhet nått relativt hög

ålder och att många av dem äro familjeförsörjare men å andra sidan till att i

manga fall övergångsersättning utgår till sökanden. Dessa synpunkter torde

böra beaktas vid meddelande av bestämmelser i ämnet. Bestämmandet av

stipendiebeloppen enligt bär angivna grunder kan med tillämpning i övrigt av

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 138.

de sakkunnigas beräkning av stipendiekostnaderna antagas medföra en kostnadsminskning

av lägst 100 000 kronor.

Huruvida rätten till stipendier bör inträda såsom de sakkunniga föreslagit

redan efter en tjänstetid av fem år eller, såsom chefen för försvarsstaben ansett,

först efter sex års tjänst synes i viss mån tveksamt. Då emellertid erfarenheten

givit vid handen, att flertalet fast anställda avgår efter utgången

av första kontraktstiden — numera fyra år, bortsett från tid för anställning

över stat under sex månader — finner jag de sakkunnigas förslag såsom

innefattande en gradvis skeende övergång till de mera betydande förmånerna

av avskedspremie och övergångsersättning böra givas företräde.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela erforderliga bestämmelser

rörande villkoren för åtnjutande av stipendier liksom rörande utbildningsverksamheten

i civilanställningssyfte i allmänhet.

Därest denna utbildningsverksamhet på här förordat sätt ställes under

ledning av överstyrelsen för yrkesutbildning, synas erforderliga medel för

kursverksamheten böra ställas till förfogande från de anslag, som för yrkesutbildning

i allmänhet finnas uppförda under riksstatens åttonde huvudtitel.

Däremot torde medel till bestridande av kostnaderna för stipendier böra upptagas

under fjärde huvudtiteln. Chefen för ecklesiastikdepartementet torde

komma att i annat sammanhang framlägga förslag örn medelsanvisning till

här avsedd kursverksamhet.

Organ för förmedling av civilanställning.

De sakkunniga ha som sin uppfattning uttalat, att civilanställningsverksamheten

i fortsättningen bör, liksom hittills, handhavas av för ändamålet inrättade

civilanställningsorgan, nämligen dels lokala organ vid truppförbanden,

vilka organ böra benämnas civilanställningsnämnder, och dels ett centralt

organ, benämnt försvarets anställningsbyrå.

Sakkunnigas förslag beträffande nämnda organs sammansättning, ställning

och uppgifter hava återgivits å s. 38—41 i propositionen.

Personalen å civilanställningsbyrån utgöres enligt personalförteckning

av en föreståndare, tillika sekreterare och föredragande hos styrelsen, i

lönegrad Eo 24, en förste kontorist, tillika redogörare, i Eo 10, ett kontorsbiträde

i Eo 4 och ett extra kontorsbiträde i Ex 4 samt omfattar från den 1

oktober 1944 härjämte en sekreterare i Ex 24, som till den 1 januari 1945

varit halvtidsanställd men från sistnämnda tid har heltidstjänst å byrån. De

sakkunnigas förslag upptager såsom tjänstemän å ordinarie stat en chef för

byrån i lönegrad C 6, en kontorsskrivare i A 15 och en kansliskrivare, tillika

registrator och redogörare, i A 11, såsom extra ordinarie tjänstemän en förste

byråsekreterare i Eo 24, en byråsekreterare i Eo 21, en expeditionsvakt i Eo 6

och tre kontorsbiträden i Eo 4, ett kontorsbiträde i Ex 4 samt såsom arvodist

en pensionerad underofficer. Med avseende å de särskilda befattningarna ha

de sakkunniga angivit de för desamma avsedda arbetsuppgifterna, och redogörelsen

härför har återgivits i propositionen å s. 41—43.

I yttrandena har icke framställts erinran mot de av de sakkunniga förordade

principerna för förmedlingsverksamhetens organisation. Från skilda håll har

betonats vikten av intim kontakt mellan civilanställningsorganen och de offent
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 138.

31

liga arbetsförmedlingarna. Yad angår anställningsbyråns organisation och

personal ha framförts vissa önskemål från myndigheter och sammanslutningar

rörande styrelsens sammansättning. Statskontoret har ifrågasatt, örn icke

byrån borde ingå i arbetsmarknadskommissionen, och denna kommission har

också funnit vissa skäl tala därför, men likväl stannat för att tillstyrka de

sakkunnigas förslag. Allmänna lönenämnden och försvarets lönenämnd ha

föreslagit utbyte av den föreslagna byråsekreterarbefattningen mot en amanuensbefattning

och har ansett expeditionsvaktsbefattningen böra placeras i

lönegraden Eo 5.

Departementschefen har funnit sig böra tillstyrka de sakkunnigas förslag,

att den nuvarande centrala organisationen bibehålies och att åtgärder vidtagas

för att effektivisera de lokala organens verksamhet och har även godtagit de

föreslagna benämningarna för organen.

Yad angår anställningsbyråns ställning och uppgifter har departementschefen

med hänsyn till de speciella uppgifter, som avses skola ankomma på

byrån, funnit flertalet skäl tala för att den bör såsom självständigt organ vara

direkt underställd Kungl. Maj:t. Sedan fredsförhållanden inträtt bör, framhåller

departementschefen, övervägas, örn icke på anställningsbyrån bör överflyttas

de uppgifter med avseende å familjebidrag och värnpliktslån, som nu

ankomma på statens arbetsmarknadskommission, och intill dess så sker bör

anställningsbyråns chef ha skyldighet att utan särskild ersättning tillika vara

chef för kommissionens värnpliktshjälpsbyrå. Örn styrelsens sammansättning

har det ansetts böra ankomma på Kungl. Maj:t att besluta.

I fråga örn personalen vid byrån har departementschefen anfört följande.

Av väsentlig betydelse vid genomförandet av de förslag som i det föregående

framlagts är, att anställningsbyrån erhåller en personalorganisation,

som svarar mot de på byrån i fortsättningen ankommande ökade arbetsuppgifterna.

Det synes stå klart, att den nuvarande personalen icke är tillräcklig

härför. I huvudsak har jag i likhet med de hörda myndigheterna

funnit mig kunna biträda det förslag till personalorganisation, sorn. av de

sakkunniga framlagts. Vissa reduktioner synas dock möjliga och motiverade

framför allt på grund därav, att viss försiktighet bör iakttagas med tanke på

pågående undersökningar örn nedbringande av manskapsstaterna vid försvaret

och med beaktande av den ändring i de sakkunnigas förslag vad beträffar ledningen

av yrkesutbildningen för avgående manskap, som i det föregående av

mig förordats.

I likhet med de i ärendet hörda myndigheterna har jag intet att erinra

mot att befattningen såsom chef för byrån hänföres till lönegraden C 6. Såsom

i det föregående anförts synes böra gälla, att byråns chef skall vara

skyldig att tills vidare, så länge på statens arbetsmarknadskommission ankomma

uppgifter med avseende å familjebidrag och värnpliktslån, utan särskild

ersättning fungera jämväl såsom chef för arbetsmarknadskommissionens

värnpliktshjälpsbyrå. Befattningshavaren synes böra _ förordnas på

viss tid. Jag kan ävenledes förorda, att en befattning inrättas såsom

förste byråsekreterare med placering i lönegrad Eo 24. Med hänsyn till

vad i det föregående anförts rörande omfattningen av byråns arbetsuppgifter

finner jag det däremot tillräckligt, att en befattning som amanuens

i lönegraden Eo 18 inrättas i stället för den av de sakkunniga förordade

befattningen som byråsekreterare i lönegrad Eo 21. Do arbetsuppgifter, sorn

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottetå utlåtande nr 138.

avses skola ankomma på den föreslagna kontorsskrivare^ synas motivera, att

denna befattning hänföres till 15 lönegraden. Dock finner jag extra ordinarie

anställning tills vidare böra väljas i avbidan på närmare erfarenbeter

örn arbetets omfattning. Härjämte föreslår jag, att befattningshavaren

benämnes assistent. Även befattningen som kansliskrivare synes mig böra

inrättas såsom extra ordinarie. Förslaget örn anställande av en pensionerad

underofficer finner jag mig böra biträda. Denna befattningshavare synes böra

erhålla arvode motsvarande nettolön i löneklass TJO 7. Mot placeringen av

expeditionsvakten i lönegrad Eo 6 är, med hänsyn till de arbetsuppgifter som

komma att åvila honom såsom ensam tjänstgörande expeditionsvakt, från

mm sida intet att erinra. Antalet kontorsbiträden synes mig med hänsyn till

vad i det föregående anförts kunna minskas från fyra till tre, varav två i

Eo 4 och ett i Ex 4. I anslutning till de sakkunnigas förslag (jfr det följande''

torde vidare böra beräknas ett belopp för anställande av tillfällig personal

under den första tiden. Med beaktande av vad i det föregående anförts torde

det av de sakkunniga härför beräknade beloppet, såsom av det efterföljande

framgår 7 000 kronor, böra minskas till 4 000 kronor.

Kostnadsberäkningar och ansiagsfrågor.

Departementschefen har lämnat en redogörelse för av de sakkunniga verkställda

beräkningar angående dels de sammanlagda årskostnaderna vid bibehållande

av nuvarande civilanställningsåtgärder och civilanställningsbyråns

hittillsvarande organisation, visande att dessa kostnader skulle uppgå till omkring

1 565 000 kronor, dels kostnaderna för genomförande av de sakkunnigas

förslag, vilka sluta å ett belopp av omkring 2 970 000 kronor för år. De sakkunnigas

förslag innebär alltså en årlig kostnadsökning av i runt tal 1 400 000

kronor.

I anslutning härtill har departementschefen anfört följande.

.. Såsom av det föregående framgår kan ett genomförande av de sakkunnigas

förslag beräknas medföra en kostnadsökning per år av omkring 1,4 miljoner

kronor, d. v. s. med icke mindre än omkring 90 %. Denna beräkning grundar

sig dock på vissa antaganden rörande verksamhetens blivande omfattning,

örn vilkas sannolikhet något bestämt uttalande icke kan göras. Med hänsyn

till den minskning av manskapsstaterna, som torde framgå som resultat av

pågående utredning, är det snarast att förmoda, att kostnadsökningen kommer

att stanna vid lägre belopp än av de sakkunniga angivits. Huvudparten

av kostnadsökningen faller på förslaget örn anordnande av en mer konsekvent

genomförd yrkesutbildning för avgående manskap.

De ändringar i de sakkunnigas förslag, som av mig i det föregående föreslagits,

torde medföra vissa kostnadsminskningar. Sålunda torde de av mig

förordade ändringarna i de sakkunnigas förslag till övergångspremier och

övergångsersättning medföra en ökning av kostnaderna för övergångspremier,

av mig benämnda avskedspremier, med 280 000 kronor men en minskning av

kostnaderna för övergångsersättning med 400 000 konor eller således sammanlagt

en kostnadsminskning med 120 000 kronor. Jämkningarna i de av de sakkunniga

förordade grunderna för utgivande av stipendier vid yrkesutbildning

kunna beräknas leda till en kostnadsminskning av omkring 100 000 kronor

per år. De beskärningar av personalorganisationen vid anställningsbyrån, som

av mig förordats, kunna beräknas medföra en årlig kostnadsminskning av 6 300

kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 138.

33

I detta sammanhang har departementschefen till behandling upptagit

frågan örn bestridande över riksstaten av kostnaderna för civilanställnings - åtgärder av olika slag, då en överskådligare redovisning av dessa kostnader

funnits vara önskvärd.

De anslag å fjärde huvudtiteln som avse med civilanställningsverksamheten

sammanhängande kostnader ha därför synts departementschefen böra upptagas

under en gemensam rubrik »Civilanställningsverksamheten m. m.».

Under denna rubrik borde upptagas följande anslag, nämligen Försvarets an

ställningsbyrå: Avlöningar, Försvarets anställningsbyrå: Omkostnader samt

ett gemensamt anslag, vilket lärer böra benämnas Vissa civilanställningsåtgärder

och betecknas såsom förslagsanslag. Under detta anslag upptagas

anslagsposter till avskedspremier, övergångsersättningar, utbildningskurser

för å aktiv stat kvarstående manskap och stipendier vid viss yrkesutbildning.

Benämningen av de nuvarande anslagen Rekryteringskostnader och avskedspremier

m. m. bör samtidigt ändras till Rekryteringskostnader. Från sistnämnda

anslag böra i fortsättningen bestridas endast kostnader som äga samband

med truppförbandens manskapsrekrytering.

Dessa ändringar i de nuvarande grunderna för bestridande av kostnader

för civilanställningsändamål lia synts kunna genomföras redan från och med

nästa budgetår. Härvid skulle kostnaderna för övergångsvis utgående avskedspremier

enligt äldre bestämmelser belasta det nya anslaget Vissa civilanställningsåtgärder.

På enahanda sätt skulle det sistnämnda anslaget under

övergångstiden jämväl belastas med samtliga avlöningskostnader för det

manskap som under övergångstiden komme att inneha anställning å civilanställningsstat.

I den mån sådant manskap kommer att vara i tjänst vid

respektive förband eller åtnjuta inkvartering och förplägnad vid militärt förband

bör förbandet av civilanställningsbyrån eventuellt ersättas med belopp

som svarar mot förbandets kostnader för tillhandahållande av naturaförmåner.

Anslagsbehov för budgetåret 1945/46.

I årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkterna 24, 72, 107,

150, 151 och 176) har Kungl. Majit — under erinran att 1942 års civilanställningssakkunniga

avgivit förslag rörande ordnandet av civilanställning för avgående

fast anställt manskap vid försvarsväsendet och i samband därmed

stående frågor, vilket förslag vid tiden för statsverkspropositionens framläggande

var föremål för behandling inom försvars- och finansdepartementen

_ föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för

budgetåret 1945/46 upptaga reservationsanslagen till rekryteringskostnader

och avskedspremier m. m. och till centrala civilanställningsbyrån samt reservationsanslaget

till civilanställnings befrämjande med allenast beräknade

belopp.

Departementschefen har nu upptagit dessa och vissa andra anslagsfrågor

till behandling.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 6 samt. Nr 137—139.

ISO 46 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 138.

Anslag till rekryteringskostnader.

Under dessa anslag — ett för vardera armén, marinen och flygvapnet —

beräknar departementschefen i enlighet med vad ovan anförts endast medelsbehov

för egentliga rekryteringskostnader samt för anställningspenningar

enligt 22 § 1 mom. manskapsavlöningsreglementet.

Med ledning av införskaffade uppgifter angående under 1944 års rekryteringsperiod

uppkomna kostnader beräknar departementschefen för budgetåret

1945/46 medelsbehovet under arméns rekryteringsanslag till 240 000 kronor,

marinens rekryteringsanslag till 190 000 kronor och flygvapnets rekryteringsanslag

till 130 000 kronor. Anslagens benämning, som hittills varit Rekryteringskostnader

och avskedspremier m. m., föreslås ändrad till Rekryteringskostnader.

Anslag till försvarets anställningsbyrå.

Avlöningar.

Departementschefen har, på sätt i det föregående förordats, avsett följande

personal för anställningsbyrån:

Löneställning.

1 chef för byrån (förordnad på viss tid) .................................... C 6

1 förste byråsekreterare ............................................................ Eo 24

1 amanuens ........................................................................... Eo 18

1 assistent ........................................................................... Eo 15

1 kansliskrivare, registrator och redogörare ................................. Eo 11

1 expeditionsvakt .................................................................. Eo 6

2 kontorsbiträden .................................................................. Eo 4

1 kontorsbiträde .................................................................. Ex 4

Arvode.

1 pensionerad underofficer i arvodesbefattning ........................... UO 7

Av den sålunda angivna personalen böra enligt vanliga regler ordinarie

befattningshavare samt extra ordinarie befattningshavare i högre lönegrad

än 20:e uppföras å personalförteckning, som underställes riksdagen.

I anslutning till denna personalförteckning har departementschefen upprättat

förslag till avlöningsstat för byrån och därvid utgått från att arvode

skall utgå till styrelsens ordförande med 1 200 kronor för år och till ledamöter

och suppleanter med 20 kronor för sammanträdesdag, d. v. s. efter sammå

grunder som hittills gällt för civilanställningsbyrån.

Anslaget, som i fortsättningen synts böra benämnas Försvarets anställningsbyrå:

Avlöningar har av departementschefen föreslagits skola upptagas

såsom förslagsanslag under rubriken »Civilanställningsverksamheten m. m.».

Omkostnader.

I enlighet med de sakkunnigas förslag har departementschefen för nästa

budgetår till Försvarets anställningsbyrå: Omkostnader beräknat ett förslags
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Statsutskottets utlåtande nr 138.

anslag av 64 000 kronor, varav 52 000 kronor hänföra sig till särskilda kostnader

för rekryteringsverksamheten. Anslaget föreslås uppfört under rubriken »Civilanställningsverksamheten

m. m.».

Anslag till vissa civilanställningsåtgärder.

Anslaget till civilanställnings befrämjande föreslås från och med nästa

budgetår bortfalla.

I enlighet med vad som anförts i det föregående föreslår departementschefen,

att ett anslag till Vissa civilanställningsåtgärder jämte anslagen till

försvarets anställningsbyrå upptages under rubriken »Civilanställningsverksamheten

m. m.» och att det uppföres som förslagsanslag. Såsom anslagsposter

under detta anslag föreslås upptaget förslagsvis beräknade belopp för avskedspremier,

övergångsersättningar, utbildningskurser för å aktiv stat kvarstående

manskap och stipendier vid viss yrkesutbildning. Från anslaget böra

bestridas jämväl vissa kostnader, som enligt det föregående nu bestridas från

försvarsgrenarnas avlöningsanslag.

De sakkunniga ha beräknat kostnaderna för avskedspremier — av dem

benämnda övergångspremier — vid normal avgång under fredsförhållanden

till 300 000 kronor för år. Den av departementschefen i det föregående förordade

ändringen med avseende å avskedspremiernas belopp har från samma

utgångspunkter antagits medföra en kostnadsökning med 280 000 kronor örn

året. Vid beräkningen av medelsbehovet för nästkommande budgetår kan

man utgå från att från aktiv stat komma att avgå högst 400 beställningshavare,

vilka bliva berättigade till avskedspremier. Enligt de föreslagna

grunderna för beräkning av avskedspremier skulle medelsbehovet under angivna

förutsättningar komma att uppgå till 225 000 kronor. Emellertid har i

det föregående förutsatts, att övergångsbestämmelser skola meddelas av innebörd,

att avgående manskap skall under vissa villkor äga rätt uppbära avskedspremie

enligt tidigare gällande bestämmelser.

Kostnaderna för övergångsersättning ha av departementschefen vid

normal avgång under fredsförhållanden beräknats till omkring 1 000 000 kronor

för år. Den beräkning av antalet under nästa budgetår avgående, till avskedspremier

berättigade furirer som i det föregående verkställts äger tilllämplighet

även då det gäller att beräkna medelsbehovet för nämnda budgetår

till övergångsersättningar. Härtill kommer att ett antal i tjänst varande

fast anställda torde kunna beräknas få tillträde till 1945/46 års poliskurs. Då

övergångsersättning icke synts behöva beräknas för dessa, kommer därigenom

medelsbehovet att ej oväsentligt nedgå. Under nu angivna förutsättningar ha

kostnaderna för sådan ersättning för nästa budgetår beräknats till 340 000

kronor.

Den omständigheten att vissa av de fast anställda torde kvarstå vid de

äldre förmånerna och sålunda övergå till anställning å civilanställningsstat i

stället för att åtnjuta övergångsersättning har icke ansetts nämnvärt påverka

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 138.

nyssnämnda kostnadsberäkning. Kostnaderna för anställning å civilanställningsstat

skola övergångsvis bestridas från nu ifrågavarande anslagspost.

I detta sammanhang har departementschefen föreslagit utverkande av

riksdagens bemyndigande för Kungl. Majit att jämväl under nästa budgetår

på grund av beredskapsförhållandena medgiva anställning å civilanställningsstat

åt visst manskap vid sidan av de i manskapsavlöningsreglementet intagna

föreskrifterna. Departementschefen har vidare anmält en av försvarsväsendets

underbefälsförbund gjord framställning örn medgivande av anställning

på civilanställningsstat för på grund av sjukdom avskedat manskap,

som på grund av sjukdomen icke kunnat utnyttja förmånen i samband med

avgången ur tjänst men sedermera, efter tillfrisknande, visat sig vara i behov

av att få dylik anställning. Departementschefen har med anledning av

denna framställning förordat utverkande av riksdagens bemyndigande för

Kungl. Majit att, efter framställning i varje särskilt fall, inom en tid av tre

år efter sådan beställningshavares avgång från aktiv stat på grund av sjukdom

pröva fråga örn medgivande för den avgångne att erhålla anställning på

civilanställningsstat. Medgivandet kommer endast att få betydelse för dem,

som övergångsvis bibehållas vid nuvarande rätt att kvarstå å civilanställningsstat.

Under förevarande anslag har departementschefen vidare, i enlighet med

vad i det föregående anförts, beräknat medel till bestridande av kostnader

för viss utbildning i civilanställningssyfte för på aktiv stat

kvarstående manskap, exempelvis vid poliskurser för underbefäl vid

statens polisskola och i form av kurser vid truppförbanden för förvärvande

av körkort, och därvid räknat med att ett belopp av 60 000 kronor skall vara

tillräckligt för nästa budgetår.

Slutligen har också, i anslutning till vad förut anförts, under anslaget

i fråga upptagits medel till bestridande av kostnader för stipendier. Dessa

kostnader ha av de sakkunniga vid normal avgång beräknats till 600 000 kronor

örn året. Antalet underbefäl med fem års tjänst som avgår under nästföljande

budgetår kan emellertid antagas bliva relativt ringa. Med hänsyn

härtill ävensom till den begränsning av stipendiebeloppen och den behovsprövning

som förordats har departementschefen tills vidare räknat med ettbelopp

av 75 000 kronor för nästa budgetår.

Förevarande anslag skulle alltså disponeras på följande sätt:

1. Avskedspremier, förslagsvis .................................. kronor 250 000

2. Övergångsersättningar samt övergångsvis utgående avlö
ningar

till manskap, som innehar anställning å civilanställningsstat,

förslagsvis...................................... » 340 000

3. Tiss utbildning i civilanställningssyfte för på aktiv stat

kvarstående manskap, förslagsvis............................ » 60 000

4. Stipendier till avgånget manskap vid viss yrkesutbildning,

förslagsvis...................................................... » 75 000

Summa kronor 725 000

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 138.

37

På Kungl. Majit har ansetts böra ankomma att i anslutning till vad i det

föregående anförts meddela bestämmelser rörande anslagets disposition. Däivid

syntes böra föreskrivas, att anslagsposterna 3 och 4 icke må utan Kungl.

Majits medgivande överskridas.

Det sammanlagda medelsbehovet under nästa budgetår till rekryteringskostnader,

försvarets anställningsbyrå och vissa civilanställningsåtgärder

uppgår sålunda enligt departementschefens beräkningar till 1 416 000 kronor,

medan för motsvarande kostnader för innevarande budgetår hava anvisats

tillhopa 1 473 750 kronor. Till de för nästa budgetår angivna kostnaderna

böra emellertid läggas de medel, som beräknas under åttonde huvudtiteln

för bestridande av kostnader för yrkesutbildning åt avgående manskap.

Utskottet.

Med hänsyn till det i Kungl. Majits förevarande proposition påvisade behovet

av åtgärder dels för att säkerställa rekryteringen av kadern av fast anställt

manskap, dels ock för att underlätta avgående manskaps övergång till

den civila arbetsmarknaden, finner utskottet sig kunna i allt väsentligt tillstyrka

Kungl. Majits förslag till civilanställningsåtgärder.

I likhet med departementschefen finner utskottet alltså angeläget, att en

lösning av civilanställningsfrågan i första hand åstadkommes genom att avgående

och avskedat manskap bibringas kompetens för vinnande av anställning

på den civila arbetsmarknaden.

Vidkommande de föreslagna förmånerna av avskedspremie och övergångsersättning

till visst avskedat manskap med en anställningstid av sex år innebär

Kungl. Majits förslag egentligen icke några principiella ändringar eller

nyheter, utan närmast en —- på grund av vunna erfarenheter i fråga örn de

nu visst manskap med nyssnämnd anställningstid tillkommande förmånerna

av avskedspremier och anställning i civilanställningsstat -—- anpassning av

förmånerna för att de bättre än hittills skola kunna tillgodose avsett syfte.

Avskedspremierna, som nu utgå med 600 kronor vid sex års anställning och

med 800 kronor vid nio års anställning, skola enligt Kungl. Majits förslag utgå

med 500 kronor efter sex års anställning samt ökas med 100 kronor

för varje ytterligare helt anställningsår dock högst till 800 kronor. I motionen

11:540, som väckts i anledning av Kungl. Majits proposition nr 218

med förslag till vissa ändringar i, bland annat, manskapsavlöningsreglementet,

i vilket reglemente bestämmelserna örn avskedspremier äro intagna,

har yrkats, att avskedspremie måtte utgå efter en anställningstid av fem år

med ett belopp av 500 kronor samt att premien måtte ökas med 100 kronor

för varje ytterligare holt anställningsår upp till ett belopp av högst 900 kronor.

Vid bifall till Kungl. Majits förslag om utgivande av stipendier och

värnpliktslån till avskedat manskap med en anställningstid av fem år, som

genomgår omskolning i civilanställningssyfte, kommer emellertid manskap

med nämnda anställningstid redan därigenom att få ökad hjälp till civilanställning.

Med hänsyn till önskvärdheten att nedbringa omfattningen av den

årliga nyrekryteringen är det också av betydelse, att manskap kvarstår i

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 138.

tjänst åtminstone två år efter första kontraktstidens utgång. Till följd av

dessa förhållanden finner utskottet lämpligast, att avskedspremier utgå först

efter en anställningstid av sex år och med belopp, som av departementschefen

förordats. Utskottet kan alltså icke biträda motionen i nu berörd del.

Härav föranledd hemställan i fråga örn motionen kommer utskottet att göra

i samband med avgivande av utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts förenämnda

proposition nr 218.

övergångsersättningen, som skall träda i stället för nuvarande förmånen av

anställning å civilanställningsstat, kommer närmast att få karaktär av ett

slags civilanställningsförsäkring. Hess belopp skall fastställas med hänsyn

till dels under sista månaden i den fasta anställningen åtnjutna löneförmåner,

beräknade efter ortsgrupp E (avgångslön), dels ock antalet hela anställningsår.

Högst må övergångsersättning utbetalas med belopp, som svarar mot

summan av avgångslönen multiplicerad med antalet hela anställningsår, dock

högst 12, dels ett belopp av 100 kronor för varje anställningsår utöver sex,

dock högst 600 kronor, vilken summa dock skall i förekommande fall minskas

med belopp, som beställningshavaren uppburit i avlöning under tjänstledighet

i civilanställningssyfte eller såsom övergångsersättning i samband

med avgång från tidigare manskapsanställning. Av sålunda fastställt belopp

må utbetalning ske till avskedad inom en tid av tre år efter avskedet enligt

i manskapsavlöningsreglementet intagna och av Kungl. Majit meddelade

ytterligare föreskrifter.

Enligt de avsedda bestämmelserna skall avskedad äga utfå visst belopp för

månad av övergångsersättningen, därest han är arbetslös eller örn han erhållit

civil anställning, i vilken avlöningen för månad understiger avgångslönen,

därvid dock löneskillnadsbeloppet skall jämkas, örn avlöningen i den

civila anställningen understiger den eljest gängse. Vidare må övergångsersättning

utbetalas såsom bidrag till kostnader för yrkesutbildning eller till kostnaderna

för flyttning för vinnande av civil anställning å annan ort än den militära

förläggningsorten, där kostnaderna ej ersättas i annan ordning, eller ock

örn den övergångsersättningsberättigade ämnar utöva verksamhet som egen

företagare. Mot de sålunda angivna grunderna för beräknande av övergångsersättning

och för utgivande av sådan har utskottet icke funnit anledning till

erinran. Utskottet förutsätter emellertid, att försvarets anställningsbyrå, som

avses skola få att pröva frågor örn utbetalning av övergångslön, kommer att

utöva erforderlig kontroll över övergångslöneförmånernas utnyttjande, och

att såväl byrån som också militära myndigheter så långt möjligt är eftersträva

att bereda manskap, som skall avgå ur tjänst vid kontraktstidens utgång,

tillfälle att redan före avgången ur tjänst inhämta erforderliga för

civil verksamhet erforderliga kunskaper, varigenom kostnaderna för övergångsersättningarna

kunna hållas nere. Utskottet anser sig också böra framhålla

vikten av att manskap, som ej kan beredas framtida utkomst inom försvaret,

ej bibehålies i tjänst till så hög ålder, att övergången därigenom försvåras.

I nu förevarande proposition liksom också i propositionen nr 218 med

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Statsutskottets utlåtande nr 138.

förslag till ändringar i, bland annat, manskapsavlöningsreglementet bar föreslagits,

att de nya bestämmelserna rörande avskedspremier och övergångsersättning

skola träda i tillämpning i anslutning till kontraktsperiod, som

börjar löpa efter den 30 juni 1945. I förenämnda motion nr II: 540 har däremot

framställts yrkande av innebörd, att bestämmelserna i fråga skola —

med undantag för manskap, som innehar anställning å civilanställningsstat,

vilka skola vara underkastade nu gällande bestämmelser örn avskedspremier

och anställning å civilanställningsstat — träda i kraft från och med den 1

juli 1945 för då å aktiv stat fast anställt manskap. Till stöd för detta yrkande

bär anförts, att en effektivare lösning av civilanställningsfrågan förutsattes

redan i 1942 års försvarsbeslut och att civilanställningssvårigheter torde

komma att uppstå i samband med efterkrigstidens inträdande. Vidare har

framhållits, att den numera genomförda omläggningen av anställningstiden

inom vissa delar av försvaret, varigenom anställningstiden utlöper med utgången

av mars månad, kommer att medföra, att flertalet beställningshavare

av det fast anställda manskapet vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag kunna

bliva delaktiga av de förbättrade civilanställningsförmånerna först vid avgång,

som inträffar våren 1947. Utskottet finner de i motionen anförda skälen

för de nya bestämmelsernas ikraftträdande tidigare än som av Kungl. Majit

föreslagits vara bärande. Ett ytterligare skäl för att låta de nya bestämmelserna

träda i kraft tidigare är också, att den föreslagna ordningen för meddelande

av utbildning i civilanställningssyfte för avskedat manskap är avsedd

att taga sin början redan under budgetåret 1945/46, varav synas följa svårigheter

att på ett rationellt sätt ordna civilanställningsverksamheten, därest

den nya ordningen icke kommer att i sin helhet träda i kraft samtidigt. Utskottet

finner sig alltså böra i princip tillstyrka motionens yrkande. Enär

utskottet icke, såsom i motionen yrkats, funnit sig kunna tillstyrka ändring i

av Kungl. Majit föreslagna villkor för erhållande av avskedspremie utan

denna premie vid avgång efter sex års anställning kommer att minskas med

100 kronor i förhållande till nu fastställt belopp av 600 kronor, erfordras

emellertid vissa övergångsbestämmelser. Då ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna

äro intagna i det till ovannämnda proposition nr 218 fogade

författningsförslaget rörande ändringar i manskapsavlöningsreglementet, kommer

utskottet att framlägga av utskottets ovan angivna ställningstagande föranlett

förslag vid avgivande av utlåtande över propositionen nr 218.

Mot Kungl. Majits förslag i fråga örn sättet för bibringande av ur civilanställningssynpunkt

lämplig utbildning åt fast anställt och f. d. fast anställt

manskap har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Utskottet finner sålunda i likhet med departementschefen det vara av betydelse,

att det fast anställda manskapet bibringas allmänbildande kunskaper

i anslutning till den militära utbildningen, då dessa kunskaper kunna bliva

manskap till god hjälp, bland annat, vid sökande av civilanställning. Utskottet

delar jämväl departementschefens uppfattning beträffande betydelsen

ur civilanställningssynpunkt av den frivilliga fritidsundervisningen och förutsätter

alltså att denna undervisning skall, så långt möjligt är, utnyttjas av

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 138.

manskapet samt att den ordnas så, att den i möjligaste mån kommer att anpassas

med hänsyn till manskapets behov av civilanställningsutbildning. Vidkommande

målet för den allmänbildande undervisningen har i motionen

I: 346 framhållits, att detta borde vara ett och samma inom olika delar av

krigsmakten, och att eleverna efter avslutad obligatorisk undervisning i

nämnda ämnen borde erhålla ett avgångsbetyg, vilket bleve likvärdigt för

hela krigsmakten. Vidare har i motionen på anförda skäl förordats en översyn

av undervisningsbestämmelserna i syfte att åstadkomma effektivare undervisning

utan hinder av elevernas olika förkunskaper vid inträdet i militär

tjänst. Vissa ändringar i fråga örn den frivilliga fritidsundervisningen hava

också ansetts påkallade. På dessa och övriga skäl har i motionen yrkats, att

riksdagen måtte anhålla om skyndsam utredning, innefattande allmän översyn

av den allmänbildande undervisningen vid försvarets manskapsskolor

och vid fritidsundervisningen med hänsyn till bådas betydelse för rekrytering

och civilanställning ävensom för åstadkommande av förbättrade utgångspunkter

i arbetet vid försvarets läroverk. Utskottet finner de i motionen anförda

synpunkterna hava vissa skäl för sig. Departementschefen har emellertid

också berört i huvudsak samma frågor och därvid uttalat, att de böra

hilva föremål för närmare övervägande. Med hänsyn härtill finnér utskottet

det icke vara påkallat, att riksdagen gör framställning om sådan utredning,

varom i motionen yrkats. Utskottet finner motionen kunna anses besvarad

med vad utskottet sålunda anfört.

Vad särskilt angår den civilanställningsutbildning, som avses skola komma

dem till del, vilka avgått efter en anställningstid av minst fem år, har Kungl.

Maj .t föreslagit, att sadant f. d. fast anställt manskap skall få komma i åtnjutande

av stipendier enligt samma grunder som elever i vanliga yrkesutbildningsanstalter,

d. v. s. efter behovsprincip med högst 75, 50 och 25

kronor per elev och månad i respektive behovsgrader. I fråga örn behovsprövningen

har departementschefen särskilt framhållit, att vid densamma

hänsyn bör tagas a ena sidan till att f. d. fast anställda, som söka stipendier,

i allmänhet nått relativt hög ålder och att många av dem äro familjeförsörjare

men å andra sidan till att i många fall övergångsersättning utgår till

sökanden. Mot departementschefens uttalande, vilket är avsett att läggas

till grund för bestämmelser i ämnet, som skola av Kungl. Maj:t utfärdas, ha

i motionen I: 345 framförts vissa erinringar. I motionen framhålles sålunda,

att vid prövning av behov av stipendium ett hänsynstagande till möjligheten

för eleven att taga i anspråk för honom fastställd övergångsersättning innebär,

att denna kommer att i stort sett förbrukas under tiden för utbildningen,

med påföljd att aen omskolade star praktiskt taget utan ekonomisk

hjälp, då han efter avslutad utbildning skall söka sig civilanställning. Detta

vöre stridande mot övergångsersättningens syfte att utgöra ett slags försäkiing,

avsedd att tagas i anspråk i första hand vid arbetslöshet eller såsom

lönefyllnad, då vunnen anställning medförde lägre löneförmåner för månad

än den tidigaie innehavda manskapsanställnmgen, och i andra hand för

täckande av kostnader i samband med genomgång av utbildning i civilanställ
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 138.

41

ningssyfte, i den mån kostnaderna för eget och i förekommande fall familjens

uppehälle icke kunde täckas genom stipendier eller på annat sätt. Stipendierna

borde, såsom civilanställningssakkunniga föreslagit, utgå i första hand

vid civilanställningsutbildning under tid efter avskedet, enär de som behövde

dylik utbildning eljest bleve sämre ställda än de, vilka haft förmånen

att få för civilanställning lämplig utbildning redan under den militära anställningstiden.

Utskottet delar den uppfattning, som framförts i motionen,

och finner alltså erforderligt, att i de bestämmelser rörande prövningen av

ansökningar örn stipendier, som skola utfärdas av Kungl. Majit, intagas föreskrifter

av i motionen föreslagen innebörd. Någon kostnadsökning torde icke

därför behöva uppkomma, ty eventuellt uppkommande merkostnad för stipendier

torde komma att uppvägas av minst motsvarande besparingar å övergångsersättningar,

därest civilanställningsutbildningen kommer att medföra

avsedd nytta, nämligen att bibringa eleverna sådan kompetens, att de efter

avslutad utbildning kunna beredas anställningar.

Kungl. Majlis förslag rörande organ för civilanställningsverksamheten,

nämligen lokala civilanställningsnämnder och ett centralt organ, vilka skola

fullgöra sina uppgifter i samarbete med, bland andra, de lokala och centrala

arbetsmarknadsorganen och ersätta de nuvarande lokala civilanställningskommissionerna

samt försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå, tillstyrkas

av utskottet.

Med hänsyn till de uppgifter, som skola åligga det centrala organet — försvarets

anställningsbyrå — har utskottet icke funnit något vara att erinra mot

den för byrån föreslagna ställningen såsom självständig direkt under Kungl.

Majit lydande myndighet, för vilken ledningen skall utgöras av en särskild

styrelse, liksom ej heller mot departementschefens beräkning av personalbehovet

för byrån. Ej heller mot för olika befattningshavare föreslagen löneställning

synes utskottet något vara att erinra. 1 likhet med departementschefen

finner utskottet, att det vid återgång till fredsförhållanden bör övervägas

att överflytta uppgifterna med avseende å familjebidrag och värnpliktslån,

som nu åligga arbetsmarknadskommissionen, till anställningsbyrån,

och att det bör åligga chefen för anställningsbyrån att intill dess så

sker utan särskild ersättning tillika vara chef för kommissionens värnpliktshjälpsbyrå.

De av departementschefen framlagda kostnadsberäkningarna för genomförandet

av det av honom! förordade förslaget till civilanställningsåtgärder har

utskottet funnit sig böra lämna utan erinran liksom också sättet för bestridandet

av kostnaderna.

De för nästa budgetår äskade medelsanvisningarna till rekryteringskostnader,

till försvarets anställningsbyrå och till vissa civilanställningsåtgärder

tillstyrkas av utskottet, liksom också av departementschefen i samband där

med framlagda förslag om medgivande av anställning å civilanställningsstat

för visst manskap.

Yad Kungl. Majit i övrigt föreslagit i förevarande proposition och departementschefen

i samband därmed anfört har icke givit utskottet anledning till

särskilt uttalande.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 138.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj:ts proposition och motionen

I: 345 godkänna av utskottet ovan angivna grunder för civilan

ställningsförmåner åt krigsmaktens fast anställda manskap;

b) medgiva, att anställning å civilanställningsstat enligt av

Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser må under budgetåret

1945/46 medgivas dels manskap, som avgått från beställning

på aktiv stat med utgången av anställningsåret 1938/39 eller senare

anställningsår och därvid erhållit anställning å civilanställningsstat

(motsvarande) men som på grund av rådande förhållanden

måst i särskild ordning tagas i anspråk för militärtjänstgöring

och till följd därav icke kunnat beredas tjänstledighet i

civilanställningssyfte, dels ock manskap, som i omedelbar anslutning

till anställning på aktiv stat innehaft anställning över

stat och som i övrigt uppfyller fordringarna för anställning på

civilanställningsstat;

c) för budgetåret 1945/46 under fjärde huvudtiteln anvisa

1) till Armén: Rekryteringskostnader ett förslagsanslag av

240 000 kronor;

2) till Marinen: Rekryteringskostnader ett förslagsanslag av

190 000 kronor;

3) till Flygvapnet: Rekryteringskostnader ett förslagsanslag

av 130 000 kronor;

d) fastställa följande personalförteckning för försvarets anställningsbyrå,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad

Tjänsteman å ordinarie stat.

1 chef .................................................................. 0 6

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än 20.

1 förste byråsekreterare ....................................... Eo 24

e) godkänna följande avlöningsstat för försvarets anställningsbyrå,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... 13 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ....................................... 9 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ............ 40 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 8 400

Summa kronor 71 300

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 138.

43

Särskilda uppbördsmedel.

Pensionsmedel, förslagsvis ....................................... £ 300

Nettoutgift kronor 67 000

f) till Försvarets anställningsbyrå: Avlöningar för budgetåret

1945/46 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

67 000 kronor;

g) till Försvarets anställningsbyrå: Omkostnader för budgetåret

1945/46 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 64 000 kronor;

h) till Vissa civilanställningsåtgärder för budgetåret 194o/46

under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 725 000

kronor.

II. att motionen I: 346 må anses besvarad med vad utskottet

ovan anfört.

Stockholm den 17 maj 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,

Lindström, Gränebo, Bäckström, Karl Andersson, Mannerskantz, Heiding, Boman,

Carlström, Gustaf Iwar Anderson och Gillström; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Pettersson i Dahl, Andersson i

Malmö, Mårtensson, Viklund, Holmström, Lindholm, Boman i Kieryd, Petterson i

Degerfors, Johansson i Mysinge, Thäpper och Birke.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:205 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ordnande av civilanställning för avgående fast anställt manskap vid försvaret, jämte i s. 1 i texten