Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande för järnvägsstyrelsen att åtaga sig borgensansvar för lån till aktiebolaget Svenska godscentraler m. fl. bolag jämte i ämnet väckt motion.

1945-05-25 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:152, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande för järnvägsstyrelsen att åtaga sig borgensansvar för lån till aktiebolaget Svenska godscentraler m. fl. bolag jämte i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 152.

5

Nr 152.

Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1945 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

bemyndigande för järnvägsstyrelsen att åtaga

sig borgensansvar för lån till aktiebolaget Svenska

godscentraler m. fl. bolag jämte i ämnet väckt motion.

(4:e avd.)

I propositionen nr 129 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 2 mars

1945, föreslagit riksdagen medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga järnvägsstyrelsen

att på villkor, som i statsrådsprotokollet angivits och i övrigt

bestämmas av Kungl. Majit, å kronans vägnar åtaga sig borgensansvar för

lån till aktiebolaget Svenska godscentraler, aktiebolaget Landtransport och

aktiebolaget Nordisk biltjänst intill ett belopp av 2 000 000 kronor.

I en inom första kammaren av herr K. A. Johanson väckt motion (I: 315)

har hemställts, att riksdagen måtte avslå propositionen.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt yrkande, får utskottet

hänvisa till motionen.

Med bifall till Kungl. Majits därom framlagda förslag (proposition 1942:19)

har riksdagen (skrivelse nr 46) meddelat beslut av innebörd att statens järnvägar

finge förvärva 30 % av aktiekapitalet i tre med varandra samarbetande

biltrafikföretag, nämligen aktiebolaget Svenska godsbilcentraler (bolaget benämnes

numera aktiebolaget Svenska godscentraler), aktiebolaget Landtransport

och aktiebolaget Nordisk biltjänst. Återstoden av aktierna ägdes

vid denna tid till 20 % av enskilda järnvägar och till 50 % av Stockholms

rederiaktiebolag Svea.

I skrivelse den 5 februari 1945 har järnvägsstyrelsen hemställt om anvisande

av medel för tillhandahållande av förlagskapital åt huvudföretaget,

aktiebolaget Svenska godscentraler, och därvid anfört bland annat, att

liksom andra affärsföretag även här ifrågavarande ansett sig böra i god

tid planera för dessa ändrade förhållanden. Då realiserandet av de inom

bolagens gemensamma ledning i sådant hänseende dryftade planerna krävde

visst tillskott av kapital, hade frågan härom av bolagsledningen underställts

bolagens tre ägare med hemställan att dessa, var och en i förhållande till

sitt aktieinnehav, måtte såsom lån mot förlagsbevis tillhandahålla bolagen

— och då närmast aktiebolaget Svenska godscentraler — medel till uppförande

av vissa för utvidgning och rationalisering avsedda anläggningar,

huvudsakligen nya magasinslokaler på vissa platser samt en ny garage
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 152.

byggnad i Stockholm. I detta sammanhang hade bolagen även hemställt,

att förlagslånet måtte bestämmas till sådan storlek, att därmed tillika kunde

inlösas vissa nu löpande reverslån. Inberäknat dessa hade det erforderliga

beloppet angivits till 2 000 000 kronor. På statens järnvägar skulle med

hänsyn till aktieinnehavets fördelning ankomma att teckna förlagsbevis för

600 000 kronor.

Enligt vad aktiebolaget Svenska godscentraler under de nu hållna överläggningarna

meddelat, vore det emellertid, upplyser järnvägsstyrelsen vidare,

sannolikt, att behov kunde uppstå av ytterligare utvidgning och rationalisering

av bolagets verksamhet. Vidare vore att beakta att, för den

händelse staten bomme att övertaga återstående enskilda järnvägar, statens

järnvägar bomme att bliva ägare av hälften av aktierna i transportförmedlingsföretagen

och därmed skyldiga att i samma utsträckning som Rederi-Svea

tillgodose företagens behov av förlagsmedel. Vid sådant förhållande borde

rätt medgivas järnvägsstyrelsen att, örn så befunnes erforderligt, teckna

förlagsbevis till ett högre belopp än det nyss angivna, förslagsvis upp till

ett sammanlagt belopp av 2 000 000 kronor. Sådan teckning, som översköte

det nu närmast ifrågasatta beloppet, 600 000 kronor, ansåges emellertid i

likhet med de medel, som plägade anvisas till förvärv av billinjer, böra

göras beroende på Kungl. Maj:ts beslut, sedan järnvägsstyrelsen i varje särskilt

fall därom gjort framställning.

Järnvägsstyrelsen hemställer, att Kungl. Majit måtte dels föreslå riksdagen

att å kapitalbudgeten under Statens affärsverksfonder, Statens järnvägar, för

budgetåret 1945/46 till förlag för lån till aktiebolaget Svenska godscentraler anvisa

ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor, dels vid bifall härtill bemyndiga

styrelsen att med anlitande av detta anslag tillhandahålla nämnda bolag lån

mot förlagsbevis intill ett belopp av högst 600 000 kronor ävensom, efter

därom särskilt gjorda och av Kungl. Majit godkända framställningar, ytterligare

sådana lån intill ett sammanlagt belopp av högst 2 000 000 kronor.

Departementschefen har funnit skäl föreligga, att staten i samma mån som

de enskilda aktieägarna medverkade vid anskaffandet av det kapitaltillskott,

som erfordrades för att bolagen skulle kunna på ett ändamålsenligt sätt

genom rationaliseringar och utvidgningar förbereda den transportverksamhet,

som kunde beräknas ankomma på bolagen, då trafiken åter uppnår eller

överskrider förkrigstrafikens nivå.

Beträffande formerna för en dylik medverkan från statens sida har departementschefen

anfört i huvudsak följande.

För en sådan medverkan kunna olika former väljas. Närmast torde kunna

ifrågakomma, att aktiekapitalet utökas genom nyteckning av aktier, att huvudintressenterna

teckna borgen för lån i den öppna marknaden eller att, såsom

järnvägsstyrelsen i sin skrivelse ifrågasatt, intressenterna lämna lån mot förlagsbevis.

Den sistnämnda formen är ovanlig, då det gäller av staten helt

eller delvis ägda aktiebolag, och enligt min mening föreligga icke sådana

särskilda omständigheter, som böra föranleda dess användning i detta fall.

Vid valet mellan aktieteckning och borgen har jag efter samråd med chefen

för finansdepartementet ansett mig böra stanna för det sistnämnda alternativet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 152.

7

Statens järnvägars borgensåtagande bör för varje lånetillfälle vara beroende

på medgivande av Kungl. Maj:t. Åtminstone till en början lärer det

kunna avsevärt begränsas. Omfattningen av det under den närmaste tiden

ifrågakommande åtagandet blir främst beroende på i vad mån en avveckling

av bolagens reverslån anses böra ske. Enligt vad jag under hand inhämtat

uppgå dessa reverslån till sammanlagt 790 000 kronor.

Hinder möter givetvis icke för de enskilda intressenterna att, örn de så

önska, i stället för att ikläda sig borgen för lån till de gemensamt ägda

företagen själva utlåna medel till dessa i den mån icke högre ränta kräves

än som mot statens borgen kan erhållas i den allmänna marknaden.

Borgensåtagandets omfattning bör för varje delägare vara proportionellt

mot vederbörandes aktieinnehav.

Departementschefen har intet att erinra mot att borgensåtagandet för

kronans del bestämmes till högst 2 000 000 kronor.

Till frågan örn statens järnvägars delägarskap i den bil- och transportförmedlingsverksamhet,

som bedrives av aktiebolaget Svenska godscentraler

och därmed samförvaltade företag, hava statsmakterna redan år 1942 tagit

ställning.

Även örn dessa företags utvecklingsmöjligheter och räntabilitet för närvarande

te sig svårbedömliga, anser utskottet sig böra tillstyrka, att staten

i proportion till sitt aktieinnehav medverkar till anskaffande av erforderligt

kapitaltillskott för företagens verksamhet.

Mot de av departementschefen förordade formerna för denna medverkan

har utskottet ej funnit anledning till erinran. I den mån de enskilda intressenterna

i stället för att ikläda sig borgen för lån till de gemensamt

ägda företagen, i enlighet med vad i propositionen förutsatts, själva utlåna

medel till dessa, bör Kungl. Majit äga att, därest ränteläget ändras eller

förhållandena i övrigt det påkalla, besluta örn härav föranledd ändring i

räntan på lånen.

Utskottet får under åberopande av det anförda hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag och

avslag å motionen I: 315, medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga

järnvägsstyrelsen att på villkor, som i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 2 mars 1945 angivits

och i övrigt bestämmas av Kungl. Majit, å kronans

vägnar åtaga sig borgensansvar för lån till aktiebolaget Svenska

godscentraler, aktiebolaget Landtransport och aktiebolaget Nordisk

biltjänst intill ett belopp av 2000 000 kronor.

Stockholm den 25 maj 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Utskottet.

Närvarande: se under utlåtandet nr 151.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 182.

Reservation

av herr Åkerström, som ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort

hava följande lydelse:

»Av vad i motionen anförts framgår, att aktiebolaget Svenska godscentraler

icke erhållit tillstånd vare sig att jämlikt 33 § i 1940 års förordning angående

yrkesmässig automobiltrafik utöva transportförmedlingsrörelse eller att driva

regelbunden linjetrafik för godstrafik. Bolagets ansökningar härom hava ännu

icke slutgiltigt prövats. Överhuvud taget är det i nuvarande stund ovisst, hur

verksamheten för förmedling av regelbundna transporter med bil mellan

skilda orter i framtiden kommer att bedrivas. Lika ovisst är i vilken omfattning

tillstånd till linjetrafik för godsbefordran på längre avstånd framdeles

kommer att medgivas. Vid sådant förhållande saknas hållpunkter för bedömande

av de i propositionen berörda bolagens framtida utveckling och därmed

förbundna kapitalbehov. Ett bifall till propositionen torde på ett icke

önskvärt sätt binda statsmakternas framtida avgöranden rörande transportförmedlingsverksamhet

och långtrådig.

Under åberopande härav och på de skäl i övrigt, som i motionen anförts,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till motionen I: 315, avslå förevarande

proposition.»

Stockholm 1945. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:325 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande för järnvägsstyrelsen att åtaga sig borgensansvar för lån till aktiebolag s. 9 i texten