Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa anslag för budgetåret 1945/46 till yrkesundervisningen.
1945-05-29 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1945:158, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa anslag för budgetåret 1945/46 till yrkesundervisningen.
Dokumentets text
24
Statsutskottets utlåtande nr 158.
Nr 158.
Ankom till riksdagens kansli den 29 maj 1945 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående
vissa anslag för budgetåret 1945/46 till yrkesundervisningen.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna
216, 217, 219 och 280) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, beräkna för budgetåret 1945/46
dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd
åt kommunala anstalter för yrkesundervisning ett förslagsanslag av
3 000 000 kronor;
dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd
åt enskilda anstalter för yrkesundervisning ett förslagsanslag av 460 000
kronor;
dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag
till driften av centrala verkstadsskolor ett förslagsanslag av 1 200 000 kronor;
dels ock till Yrkesutbildning i beredskapskurser m. m. ett förslagsanslag
av 4 000 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 260, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 6 april
1945, föreslagit riksdagen att
1. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd
åt kommunala anstalter för yrkesundervisning för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 3 550 000 kronor;
2. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd
åt enskilda anstalter för yrkesundervisning för budgetåret 1945/46 anvisa ett
förslagsanslag av 700 000 kronor;
3. till1 Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag
till driften av centrala verkstadsskolor för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 1 650 000 kronor;
Statsutskottets utlåtande nr 158.
25
4. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till
anordnande av elevinternat vid flygmekanikerskolan i Mölndal för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 225 000 kronor;
5. till Yrkesutbildning i beredskapskurser m. m. för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor.
Förslagsanslaget till Understöd åt kommunala anstalter
för yrkesundervisning.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 3 000 000
kronor. Anslagsbelastningen för budgetåret 1943/44 utgjorde 2 383 885
kronor.
Departementschefen har förordat en anslagshöjning med 550 000 kronor till
3 550 000 kronor. Härvid har departementschefen på förslag av överstyrelsen
för yrkesutbildning förutsatt,
dels att den under krigsåren i besparingssyfte gällande föreskriften, att
statsunderstöd icke finge utgå till undervisning i främmande språk i lärlingsskolor,
lärlingskurser och kurser för äldre, skall upphävas med verkan från
och med nästa budgetår; understöd för sådan undervisning skulle dock endas)
1 undantagsfall beviljas för andra yrkesavdelningar än sådana, i vilka handelsundervisning
meddelas;
dels ock att understödet till undervisning i husligt arbete skall höjas till
samma belopp som de för undervisning i hantverk, industri och handel.
Beträffande sistnämnda höjning anför departementschefen följande.
Undervisningen i husligt arbete vid anstalterna för yrkesundervisning har
hittills i statsbidragshänseende intagit en mindre gynnsam ställning än
undervisningen i hantverk, industri och handel. Statsunderstödet till de tre
sistnämnda yrkesgrenarna har alltsedan år 1933 för undervisningstimme utgått
med högst 2 kronor 35 öre på det lägre stadiet och högst 2 kronor 55
öre på det högre stadiet, vilka belopp motsvara en avlöning av respektive
3 kronor 52 öre och 3 kronor 82 öre. Understödet för undervisning i husligt
arbete åter utgår efter den av 1942 års riksdag vidtagna höjningen av detsamma
med högst 1 krona 80 öre på det lägre och högst 1 krona 95 öre
på det högre stadiet. Dessa belopp motsvara en avlöning av respektive
2 kronor 70 öre och 2 kronor 92 öre för undervisningstimme. För det av
överstyrelsen nu framlagda förslaget om höjning av statsbidraget till undervisning
i husligt arbete tala enligt min mening starka skäl. Jag vill särskilt
framhålla vikten av att kommunerna icke av en jämförelsevis ogynnsam
avvägning av statsbidraget föranledas att alltför mycket begränsa den
ifrågavarande yrkesundervisningen. Jag anser mig därför böra biträda
överstyrelsens föreliggande förslag. Statsunderstödet torde alltså från och
med nästa budgetår böra utgöra i lärlingsskola för husligt arbete eller hushållsskola
ävensom i lärlingsskola för industri eller hantverk i läroämnen,
som avse husligt arbete, högst 2 kronor 35 öre samt i yrkesskola för husligt
arbete högst 2 kronor 55 öre för undervisningstimme. I enlighet med överstyrelsens
beräkningar torde höjningen av understödet för undervisning i
husligt arbete kunna beräknas medföra en merutgift för nästa budgetår
26
Statsutskottets utlåtande nr 158.
under ifrågavarande anslag av i runt tal 200 000 kronor, varav 30 000 kronor
såsom en följd av den utvidgning av undervisningen, som torde vara
att förvänta på grund av det höjda understödet.
Departementschefen har vidare berört frågan örn understöd till lärlingsoch
yrkesskolkurser, som vid kommunala anstalter för yrkesundervisning anordnats
för trädgårdslärlingar och trädgårdsarbetare, samt till en yrkesskola
för sjömän av manskapsgrad. Härom anför departementschefen följande.
Bestämmelserna i gällande stadga för den kommunala yrkesundervisningen
och kungörelse angående statsunderstöd till kommunala och enskilda
anstalter för yrkesundervisning avse utbildning för yrken, tillhörande näringsgrenarna
hantverk, industri, handel och husligt arbete. Sedan ett tjugutal
år tillbaka har trädgårdsmästaryrket ansetts såsom hantverk vid bedömande
av framställningar om understöd till vid kommunala anstalter för
yrkesundervisning anordnade kurser i detta yrke. Enligt vad överstyrelsen
för yrkesutbildning meddelat har yrket i fråga nu av kommerskollegium
och lantbruksstyrelsen förklarats hänförligt till jordbruket och dess binäringar.
Överstyrelsen har nu föreslagit, att statsbidrag det oaktat skall
kunna utgå. från förevarande anslag enligt för kommunala anstalter för
yrkesundervisning gällande grunder till lärlings- och yrkesskolkurser, som
anordnas vid dylika anstalter för trädgårdslärlingar och trädgårdsarbetare.
I detta sammanhang torde jag få erinra, att överstyrelsen för yrkesutbildning
efter samråd med kommerskollegium i skrivelse den 20 december
1944 underställde Kungl. Maj:ts prövning frågan örn statsbidrag till en vid
Göteborgs stads skolor för yrkesundervisning planerad yrkesskola för sjömän
av manskapsgrad (däcks- och maskinpersonal). Överstyrelsen erinrade
därvid, att 1943 års riksdag (skrivelsen 414) uttalat, att starka skäl talade
för att vid yrkesskolväsendets utbyggnad hänsyn toges till behovet av särskild
yrkesutbildning för sjöfolk av manskapsgrad. Detta slag av yrkesutbildning
borde enligt riksdagens mening lämpligen falla under verksamhetsområdet
för överstyrelsen för yrkesutbildning. Överstyrelsen erinrade vidare,
att frågan örn anordnande av utbildning för sjöfolk av manskapsgrad
vore föremål för övervägande av sakkunniga. Då det emellertid sannolikt
komme att dröja avsevärd tid, innan statsmakterna tagit ställning till de
sakkunnigas förslag, och då överstyrelsen efter samråd med kommerskollegium
funnit det önskvärt, att utbildning av ifrågavarande slag snarast möjligt
komme till stånd, förordade överstyrelsen, att ett försök gjordes utan
avvaktande av sagda förslag. Genom beslut den 26 januari 1945 medgav
Kungl. Majit, att statsunderstöd finge under de i gällande kungörelse angående
statsunderstöd till kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning
stadgade villkor och förutsättningar utgå för anordnande vid Göteborgs
stads skolor för yrkesundervisning våren 1945 av de planerade lärlingskurserna
för däcks- och maskinpersonal. Tillika förordnade Kungl
Majit, att kurserna skulle stå under inseende av överstyrelsen för yrkesutbildning.
Det synes mig vara lämpligt, att det kommunala yrkesskolväsendet i viss
utsträckning utnyttjas även för utbildning inom andra yrken än sådana,
som kunna hänföras till industri, hantverk, handel eller husligt arbete. Efter
samråd med chefen för jordbruksdepartementet anser jag mig därför böra
förorda, att statsunderstöd må utgå från förevarande anslag till vid kom
-
Statsutskottets utlåtande nr 158.
27
munala anstalter för yrkesundervisning anordnade lärlings- och yrkesskolkurser
för trädgårdslärlingar och trädgårdsarbetare. Jag förutsätter, att
Kungl. Maj:t efter prövning i varje särskilt fall skall äga medgiva, att understöd
utgår från förevarande anslag till anordnande av utbildning även
i andra yrken, vilka icke äro att hänföra till industri, hantverk, nandel
eller husligt arbete.
Utskottet har funnit sig böra tillstyrka, att förevarande anslag för nästa
budgetår uppföres med 3 550 000 kronor, och förordar bifall jämväl till departementschefens
förslag till ändringar i gällande understödsgrunder, vilket bland
annat innebär jämställande i understödshänseende av undervisningen i husligt
arbete med undervisningen i hantverk, industri och handel. Vad departementschefen
i övrigt i förevarande sammanhang anfört och föreslagit föranleder
icke någon erinran från utskottets sida.
Förslagsanslaget till Understöd åt enskilda anstalter
för yrkesundervisning.
Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 460 000 kronor.
I skrivelsen 1944: 8, punkt 210, erinrade riksdagen, i anledning av motionerna
1:58 och II: 101, därom, att riksdagens statsutskott i utlåtandet
1943:8, punkt 195, på grund av motionsvis framställda yrkanden örn utredning
angående de enskilda yrkesundervisningsanstaltemas ställning och
behov, uttalat, att Kungl. Majit redan fått sin uppmärksamhet riktad på
denna fråga och att riksdagen vore övertygad om att nämnda spörsmål
så snart som möjligt komme att bliva föremål för närmare omprövning från
Kungl. Maj:ts sida. Riksdagen ville nu ifrågasätta, huruvida icke en undersökning
av förhållandena på detta område kunde befinnas påkallad, varvid
till prövning syntes böra icke blott upptagas frågan örn behovet av en
allmän förhöjning av statens understöd till de enskilda yrkesundervisningsanstaltema
utan även de lämpliga fördelningsgrundema för understödets
utgående.
Sedan Kungl. Majit genom beslut den 9 juni 1944 fäst överstyrelsens för
yrkesutbildning uppmärksamhet på vad riksdagen sålunda anfört angående
önskvärdheten av viss översyn av de enskilda yrkesundervisningsanstalternas
ställning och behov, har överstyrelsen för yrkesutbildning i skrivelse den
20 december 1944 framlagt utredning och förslag i ämnet. Häröver ha yttranden
avgivits av statskontoret och riksräkenskapsverket.
Beträffande grunderna för tilldelning av understöd anför överstyrelsen
följande.
1918 års riksdag förutsatte, att nu ifrågavarande understöd skulle utgå
efter i huvudsak de för av kommun inrättade skolor gällande grunder. Enligt
nu gällande författning (1921:705) må understöd utgå efter prövning av
Kungl. Majit i varje särskilt fall med belopp, som av Kungl. Majit bestämmes.
Utskottet.
28
Statsutskottets utlåtande nr 158.
Överstyrelsen anser det önskvärt, att mera bestämda fördelningsgrunder
beträffande ifrågavarande understöd, i den män så är möjligt, bli tillämpade.
De fördelningsgrunder, som då lämpligen kunna komma i fråga, torde vara
de, som gälla för kommunala anstalter för yrkesundervisning.
Visserligen skulle skäl kunna anföras för att nu nämnda fördelningsgrunder
skulle tillämpas beträffande samtliga statsunderstödda enskilda anstalter
för yrkesundervisning, men av skäl, som framgå av den följande framställningen,
anser sig överstyrelsen icke kunna förorda en dylik anordning.
Aven statsfinansiella skäl torde tala för ett dylikt ställningstagande.
, För överskådlighetens skull bruka ifrågavarande anstalter för yrkesundervisning
indelas i tre grupper: grupp I omfattar huvudsakligen skolor för
hantverk och industri (men även ett pär skolor av mera blandad typ);
grupp II omfattar skolor för handelsundervisning och grupp III skolor för
husligt arbete (vid en hithörande skola förekommer också handelsundervisning).
Nu nämnda mera formella uppdelning är till viss fördel vid understödsfrågornas
beredning i överstyrelsen och tillämpas i de brev, vari
Kungl. Majit för varje anslagsår anvisar understöd till de olika skolorna.
Denna uppdelning vill överstyrelsen bibehålla men vill föreslå, att skolorna
därjämte indelas i undergrupper A och B, varvid statsunderstödet för de
skolor, som föras till A-gruppen, beräknas enligt för kommunala anstalter
för yrkesundervisning gällande grunder, medan de skolor, som föras till
B-gruppen, erhålla statsunderstöd efter prövning i varje särskilt fall.
Örn uppdelningen av skolorna företages enligt det av överstyrelsen föreslagna
tillvägagångssättet, kan en skola utan svårighet överföras från den
ena gruppen^till den andra, örn tillräckliga skäl tala därför. Överstyrelsen
skulle varje år i sina petita preliminärt avgiva förslag om uppdelningen för
nästkommande budgetår samt vid sitt förslag till fördelning av det av riksdagen
beviljade anslaget lämna definitivt förslag till ifrågavarande uppdelning,
varefter det på samma sätt som hittills tillkomme Kungl. Majit
att fatta beslut om det anslag, som skulle utgå till varje särskild skola.
Det egentligt nya i det nu framlagda förslaget skulle sålunda vara, att
statsmakterna principiellt medgåve, att beträffande vissa enskilda anstalter
för yrkesundervisning statsunderstödet beräknades efter de för kommunala
anstalter för yrkesundervisning gällande grunderna. Någon författningsändring
synes icke vara nödvändig.
Fördelen för de skolor, som komme att hänföras till A-gruppen, vore,
förutom att flera av dem skulle få sina understöd åtskilligt höjda, att de
kunde känna sig mera trygga med avseende på statsunderstödens storlek.
Det torde kunna förutsättas, att en överflyttning av en skola från A-gruppen
till B-gruppen endast i undantagsfall skulle förekomma.
oÖverstyrelsen har vid sitt förslag till fördelning av ifrågavarande skolor
på de båda grupperna i huvudsak låtit följande synpunkter vara bestämmande.
Skolornas gruppering avgöres i första hand med hänsyn till örn huvudmannen
är antingen en allmän institution, därmed jämförlig organisation
etc. eller enskild person, bolag etc. (ägandeförhållandet). Denna indelningsgrund
är emellertid ej tillfyllest. Hänsyn måste även tagas till omfattningen
och arten av skolans verksamhet samt till skolans ekonomiska förhållanden.
Skolornas gruppering skulle med utgångspunkt härifrån ske enligt
följande principer.
1. Ägandeförhållandet. Skolor, som ägas av föreningar, vilka äro bildade
för skolverksamhetens bedrivande och vilka uppenbarligen icke åsyfta att
Statsutskottets utlåtande nr 158.
29
siva sina medlemmar ekonomisk vinst av skolverksamheten, och vidare skolor,
som drivas av yrkesorganisationer av olika slag, samt slutligen stiftelseskolor
kunna, ur ägandeförhållandets synpunkt, lämpligen hänföras till
grupp A. Anstalter med enskild ägare synas liksom skolor, ägda av bolag,
i regel böra hänföras till grupp B.
2. Omfattningen och arten av skolans verksamhet. Vissa statsunderstödda
enskilda anstalter för yrkesundervisning bedriva en verksamhet, som
i och för sig är väl värd att understödjas men som dock sker i former, vilka
så avvika från de av kommunala anstalter för yrkesundervisning vanligen
anordnade kurserna, att statsunderstödet till nu åsyftade anstalter svårligen
kan beräknas efter för kommunala anstalter för yrkesundervisning gällande
grunder. Sådana skolor böra alltså oavsett ägandeförhållandet hänföras
till grupp B.
3. Skolans ekonomiska förhållanden. Beträffande skolor med större kapitaltillgångar
(donationer eller liknande) synas friare beräkningsgrunder
böra tillämpas och prövning i varje särskilt fall företagas. Även dessa skolor
böra hänföras till grupp B.
Överstyrelsen framlägger i det följande, närmast för beräkningen av anslagsbehovet
för nästa budgetår, förslag till indelning i olika grupper av de
enskilda anstalter för yrkesundervisning, vilka erhållit statsunderstöd för budgetåret
1944/45. Beträffande förslagets detaljer torde få hänvisas till handlingarna.
Här torde böra nämnas, att av de 55 enskilda anstalter för yrkesundervisning,
som erhållit statsunderstöd för innevarande budgetår, 28 hänförts
till A-gruppen och de övriga 27 till B-gruppen. Anslagsbehovet har överstyrelsen
beräknat till 505 000 kronor för de anstalter, som hänförts till Agruppen,
och till 210 000 kronor för de anstalter, som hänförts till B-gruppen.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Jag delar överstyrelsens och statskontorets uppfattning, att åtskilliga av
de statsunderstödda enskilda anstalterna för yrkesundervisning äro förtjänta
av understöd av samma storlek som kommunala anstalter. Då emellertid en
sådan understödstilldelning icke är möjlig inom ramen av nu för ändamålet
disponibla medel, finner jag i likhet med myndigheterna en avsevärd höjning
av ifrågavarande anslag vara befogad.
Enligt överstyrelsens förslag skulle de enskilda anstalterna i understödshänseende
uppdelas på två grupper (A och B), av vilka den ena (A) skulle
erhålla understöd efter samma grunder som motsvarande kommunala skolor
och den andra (B) såsom hittills efter prövning i varje särskilt fall med visst
för varje anstalt fastställt maximibelopp. Överstyrelsen skulle i och för anslagsberäkningen
årligen i sina anslagsäskanden avgiva preliminärt förslag till
uppdelning av anstalterna på de båda grupperna. Definitivt förslag skulle
framläggas i samband med att överstyrelsen till Kungl. Maj:ts prövning och
avgörande överlämnade inkomna ansökningar om statsunderstöd. Det skulle
alltså ankomma på Kungl. Majit att årligen bestämma, till vilken av de två
grupperna var och en av anstalterna skulle hänföras, och för anstalt, som
hänförts till grupp B, såsom hittills jämväl bestämma grunderna för understödets
utgående och dettas maximibelopp. Vad överstyrelsen sålunda föreslagit
anser jag mig böra biträda. Mot de av överstyrelsen uppdragna rikt
-
Utskottet.
30 Statsutskottets utlåtande nr 158.
linjerna för den föreslagna grupperingen har jag icke funnit anledning till
erinran.
Den av mig sålunda förordade anordningen förutsätter, att — i olikhet med
vad nu gäller — vid den årliga fördelningen av statsunderstöd till de enskilda
yrkesundervisningsanstalterna ett större belopp vid behov må tagas i anspråk
än det, varmed anslaget är uppfört på riksstaten. Den omständigheten, att
Kungl. Majit även i fortsättningen skall fördela anslaget torde, såsom riksräkenskapsverket
framhållit, innebära en garanti för att anslaget icke överskrides
annat än då detta är oundgängligen nödvändigt. Ur redovisningssynpunkt
synes det mig vara lämpligt, att anslaget i enlighet med riksräkenskapsverkets
förslag uppdelas på två anslagsposter, en för avlöningar och en
för undervisningsmateriel.
Mot överstyrelsens anslagsberäkning har jag i princip icke funnit anledning
till erinran. Det av överstyrelsen föreslagna anslagsbeloppet, 715 000
kronor, torde dock i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag böra avjämnas
till 700 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 240 000 kronor.
Av anslaget torde 640 000 kronor böra beräknas till understöd till avlöningar
och 60 000 kronor till understöd till undervisningsmateriel.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag och tillstyrker därför bifall till detsamma.
Förslagsanslaget till Bidrag till driften av centrala
verkstadsskolor.
Enligt gällande bestämmelser angående statsbidrag till centrala verkstadsskolor
utgår statsbidrag till anskaffning av den första uppsättningen stadigvarande
undervisningsmateriel (maskiner, verktyg och dylikt), som prövas
erforderlig, med nio tiondelar av de styrkta kostnaderna. Därjämte utgår
statsbidrag till nyanskaffning (komplettering) av maskiner — men ej av
verktyg eller annan stadigvarande undervisningsmateriel än maskiner — med
likaledes nio tiondelar av kostnaderna för den på grund av förslitning eller
eljest nödvändiga anskaffningen. Till underhåll och förbrukning av undervisningsmateriel
m. m. utgår statsbidrag med belopp, beräknat efter sjuttio
kronor för elev och år, dock att bidraget sammanlagt ej må uppgå till högre
belopp än som svarar mot huvudmannens verkliga kostnader för ändamålet
under den tid bidraget avser. Såsom kostnader för underhåll och förbrukning
av undervisningsmateriel m. m. må vid bidragets bestämmande räknas bland
annat kostnader för komplettering av verktyg och annan stadigvarande undervisningsmateriel
än maskiner. Överstyrelsen har nu föreslagit, dels att
särskilt statsbidrag skall utgå till förbrukningsmateriel vid svetsningsundervisning
till sådana centrala verkstadsskolor, vid vilka eleverna vid nämnda
undervisning bilda en särskild yrkesavdelning, dels ock att nyanskaffning
(komplettering) av annan stadigvarande undervisningsmateriel än verktyg
skall i statsbidragshänseende jämställas med maskiner.
Statsutskottets utlåtande nr 158.
31
Sistnämnda förslag har tillstyrkts av departementschefen. Beträffande det
förstnämnda förslaget anför denne.
Av vad överstyrelsen anfört beträffande kostnaderna för förbrukningsmateriel
vid undervisningen i svetsning framgår, att dessa äro mycket betydande.
Med hänsyn till vikten av att denna undervisning bedrives på ett
fullt effektivt sätt vill jag icke motsätta mig en jämkning till huvudmännens
förmån av statsbidragsgrundema såvitt gäller ifrågavarande undervisning.
Jag anser det dock icke befogat att i detta hänseende gå lika långt
som överstyrelsen föreslagit. En skälig kostnadsfördelning synes mig ernås,
därest staten och vederbörande huvudman komma att var för sig
svara för i genomsnitt 50 procent av de beräknade kostnaderna. Jag förordar
sålunda, att statsbidrag till kostnaderna för förbrukningsmateriel för
svetsningsundervisningen må utgå i enlighet med vad i följande sammanställning
angives:
Gas- och båg
Gassvetsning
svetsning
Kronor Kronor
Beräknade kostnader per elev för hela utbildningstiden...... 75—110 145—180
Statsbidrag per elev för hela utbildningstiden............ 36—54 72—90
Statsbidrag per elev och är för elev i yrkesavdelning med
2- årig utbildning........................... 18—27 36—45
3- årig utbildning........................... 12—18 24—30
Överstyrelsen torde böra äga att inom ramen av angivna belopp avväga
bidraget med hänsyn till det timantal — något olika för skilda yrken —
svetsningsundervisningen upptager i för vederbörande yrkesavdelning fastställd
undervisningsplan. Statsbidraget torde lämpligen i enlighet med
överstyrelsens förslag böra rekvireras budgetårsvis i efterskott. De av mig
nu förordade ändringarna i gällande statsbidragsgrunder böra genomföras
från och med nästa budgetår.
I fråga örn anslagets storlek för nästa budgetår har departementschefen
förordat en anslagshöjning med 450 000 kronor till 1 650 000 kronor.
Vad departementschefen i förevarande sammanhang anfört och föreslagit
har utskottet funnit sig böra godtaga.
Bidrag till anordnande av elevinternat vid flygmekaniker
skolan
i Mölndal.
Enligt gällande bestämmelser bestrider staten i princip hela kostnaden för
förhyrande av lokaler för inkvartering och utspisning av eleverna vid flygmekanikerskolan
i Mölndal, i den mån nämnda kostnader icke överstiga
25 350 kronor för år räknat.
I skrivelse den 20 december 1944 har överstyrelsen för yrlcesutbildning
hemställt, att för nästa budgetår måtte anvisas ett anslag av 225 000 kronor
till bidrag till anordnande av elevinternat vid flygmekanikerskolan, vilket
skulle innebära anvisande av statsbidrag till halva kostnaden för uppförandet
och inredning av internatet. Departementschefen har tillstyrkt förslaget.
UUkottet.
Utskottet.
32 Statsutskottets utlåtande nr 158.
Utskottet anser sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag.
Förslagsanslaget till Yrkesutbildning i beredskapskurser m. m.
För innevarande budgetår finnes å beredskapsstat I under förestående
rubrik upptaget ett anslag av förslagsvis 4 000 000 kronor. Chefen för finansdepartementet
har i 1945 års statsverksproposition förordat en överflyttning
till riksstaten av detta anslag.
Överstyrelsen för yrkesutbildning har föreslagit, att ifrågavarande anslag
för nästa budgetår uppföres med ett till förslagsvis 3 000 000 kronor minskat
belopp.
Enligt chefens för ecklesiastikdepartementet i propositionen 1944:281
(s. 127) gjorda uttalande äro 2 500 000 kronor av det för innevarande budgetår
uppförda anslaget avsedda för att tillgodose medelsbehovet för yrkesutbildning
i beredskapskurser, medan återstoden av anslaget avser medel till
förberedande åtgärder för och igångsättande vid behov av yrkesutbildningskurser
för arbetslösa. Överstyrelsen beräknar, att medelsbehovet för sagda
ändamål under budgetåret 1945/46 kommer att uppgå beträffande yrkesutbildning
i beredskapskurser till 1 500 000 kronor samt, vad angår förberedande
åtgärder för och igångsättande vid behov av yrkesutbildningskurser
för arbetslösa i begränsad omfattning, likaledes till 1 500 000 kronor. Sammanlagda
anslagsbehovet för yrkesutbildning i beredskapskurser m. m. bör
sålunda upptagas till 3 000 000 kronor. Sagda anslag torde, i likhet med det
för innevarande budgetår anvisade, böra betecknas som förslagsanslag.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Från och med den 1 juli 1944 har den yrkesutbildningsverksamhet i s. k.
beredskapskurser, som statens arbetsmarknadskommission bedrivit sedan i
maj 1940 för utbildning av tempoarbetare och kvinnlig reservarbetskraft
för verkstadsindustrien, överflyttats till överstyrelsen för yrkesutbildning. Av
det för innevarande budgetår på beredskapsstat I anvisade anslaget av förslagsvis
4 000 000 kronor till Yrkesutbildning i beredskapskurser m. m. ha
2 500 000 kronor beräknats för den från kommissionen till överstyrelsen
överflyttade utbildningsverksamheten, medan återstoden av anslaget beräknats
för förberedande åtgärder för och igångsättande i begränsad omfattning
vid behov av yrkesutbildningskurser för arbetslösa. Beträffande grunderna
för anslagets användning torde få hänvisas till den utförliga redogörelse,
som lämnades i den av riksdagen i förevarande hänseende godkända propositionen
1944:281. Anslagsbehovet för dessa ändamål torde i enlighet med
överstyrelsens förslag för nästa budgetår böra beräknas till sammanlagt
3 000 000 kronor. Under förevarande anslag torde jämväl böra beräknas medel
till den yrkesutbildningsverksamhet, som enligt vad i propositionerna 1945: 154
och 225 förordats skall anordnas för f. d. fast anställt manskap vid försvaret,
dels ock för långtidsinkallad beredskapspersonal samt stå under ledning av
överstyrelsen för yrkesutbildning. Kostnaderna under nästa budgetår för anordnande
av ifrågavarande utbildningsverksamhet torde böra uppskattas till
500 000 kronor, i vad verksamheten avser f. d. fast anställda, och till likaledes
500 000 kronor, i vad densamma avser långtidsinkallad beredskapspersonal.
Anslaget i dess helhet torde alltså böra beräknas till 4 000 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 158.
33
Emot vad Kungl. Majit föreslagit har utskottet icke funnit annat att erinra
än att de för yrkesutbildning av f. d. fast anställt manskap vid försvaret till
500 000 kronor uppskattade anslagsmedlen synas med hänsyn till den av
chefen för försvarsdepartementet i propositionen nr 154 beräknade avgången av
dylikt manskap kunna begränsas till 250 000 kronor.
Hemställan.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning
för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 3 550 000 kronor;
b) till Kommunala oell enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt enskilda anstalter för yrkesu ndervisning
för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 700 000 kronor;
c) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor för
budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 1 650 000 kronor;
d) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till anordnande av elevinternat vid flygmekanikerslcolan
i Mölndal för budgetåret 1945/46 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 225 000 kronor;
e) till Yrkesutbildning i beredskapskurser m. m. för budgetåret
1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 3 750 000 kronor.
Stockholm den 29 maj 1945.
På statsutskottets vägnar:
ALGOT TÖRNKVIST.
Närvarande: se under utlåtandet nr löij.
Bihang till riksdagens protokoll 19h5. G sami. Nr 156—lös.
3
Utskottet.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1945:339 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1945/46 till yrkesundervisningen. s. 12 i texten