Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa anslag för budgetåret 1945/46 till yrkesundervisningen.

1945-05-29 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:158, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa anslag för budgetåret 1945/46 till yrkesundervisningen.

Dokumentets text

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 158.

Nr 158.

Ankom till riksdagens kansli den 29 maj 1945 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående

vissa anslag för budgetåret 1945/46 till yrkesundervisningen.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna

216, 217, 219 och 280) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, beräkna för budgetåret 1945/46

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd

åt kommunala anstalter för yrkesundervisning ett förslagsanslag av

3 000 000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd

åt enskilda anstalter för yrkesundervisning ett förslagsanslag av 460 000

kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till driften av centrala verkstadsskolor ett förslagsanslag av 1 200 000 kronor;

dels ock till Yrkesutbildning i beredskapskurser m. m. ett förslagsanslag

av 4 000 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 260, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 6 april

1945, föreslagit riksdagen att

1. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd

åt kommunala anstalter för yrkesundervisning för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 3 550 000 kronor;

2. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd

åt enskilda anstalter för yrkesundervisning för budgetåret 1945/46 anvisa ett

förslagsanslag av 700 000 kronor;

3. till1 Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till driften av centrala verkstadsskolor för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 1 650 000 kronor;

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 158.

25

4. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till

anordnande av elevinternat vid flygmekanikerskolan i Mölndal för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 225 000 kronor;

5. till Yrkesutbildning i beredskapskurser m. m. för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor.

Förslagsanslaget till Understöd åt kommunala anstalter

för yrkesundervisning.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 3 000 000

kronor. Anslagsbelastningen för budgetåret 1943/44 utgjorde 2 383 885

kronor.

Departementschefen har förordat en anslagshöjning med 550 000 kronor till

3 550 000 kronor. Härvid har departementschefen på förslag av överstyrelsen

för yrkesutbildning förutsatt,

dels att den under krigsåren i besparingssyfte gällande föreskriften, att

statsunderstöd icke finge utgå till undervisning i främmande språk i lärlingsskolor,

lärlingskurser och kurser för äldre, skall upphävas med verkan från

och med nästa budgetår; understöd för sådan undervisning skulle dock endas)

1 undantagsfall beviljas för andra yrkesavdelningar än sådana, i vilka handelsundervisning

meddelas;

dels ock att understödet till undervisning i husligt arbete skall höjas till

samma belopp som de för undervisning i hantverk, industri och handel.

Beträffande sistnämnda höjning anför departementschefen följande.

Undervisningen i husligt arbete vid anstalterna för yrkesundervisning har

hittills i statsbidragshänseende intagit en mindre gynnsam ställning än

undervisningen i hantverk, industri och handel. Statsunderstödet till de tre

sistnämnda yrkesgrenarna har alltsedan år 1933 för undervisningstimme utgått

med högst 2 kronor 35 öre på det lägre stadiet och högst 2 kronor 55

öre på det högre stadiet, vilka belopp motsvara en avlöning av respektive

3 kronor 52 öre och 3 kronor 82 öre. Understödet för undervisning i husligt

arbete åter utgår efter den av 1942 års riksdag vidtagna höjningen av detsamma

med högst 1 krona 80 öre på det lägre och högst 1 krona 95 öre

på det högre stadiet. Dessa belopp motsvara en avlöning av respektive

2 kronor 70 öre och 2 kronor 92 öre för undervisningstimme. För det av

överstyrelsen nu framlagda förslaget om höjning av statsbidraget till undervisning

i husligt arbete tala enligt min mening starka skäl. Jag vill särskilt

framhålla vikten av att kommunerna icke av en jämförelsevis ogynnsam

avvägning av statsbidraget föranledas att alltför mycket begränsa den

ifrågavarande yrkesundervisningen. Jag anser mig därför böra biträda

överstyrelsens föreliggande förslag. Statsunderstödet torde alltså från och

med nästa budgetår böra utgöra i lärlingsskola för husligt arbete eller hushållsskola

ävensom i lärlingsskola för industri eller hantverk i läroämnen,

som avse husligt arbete, högst 2 kronor 35 öre samt i yrkesskola för husligt

arbete högst 2 kronor 55 öre för undervisningstimme. I enlighet med överstyrelsens

beräkningar torde höjningen av understödet för undervisning i

husligt arbete kunna beräknas medföra en merutgift för nästa budgetår

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 158.

under ifrågavarande anslag av i runt tal 200 000 kronor, varav 30 000 kronor

såsom en följd av den utvidgning av undervisningen, som torde vara

att förvänta på grund av det höjda understödet.

Departementschefen har vidare berört frågan örn understöd till lärlingsoch

yrkesskolkurser, som vid kommunala anstalter för yrkesundervisning anordnats

för trädgårdslärlingar och trädgårdsarbetare, samt till en yrkesskola

för sjömän av manskapsgrad. Härom anför departementschefen följande.

Bestämmelserna i gällande stadga för den kommunala yrkesundervisningen

och kungörelse angående statsunderstöd till kommunala och enskilda

anstalter för yrkesundervisning avse utbildning för yrken, tillhörande näringsgrenarna

hantverk, industri, handel och husligt arbete. Sedan ett tjugutal

år tillbaka har trädgårdsmästaryrket ansetts såsom hantverk vid bedömande

av framställningar om understöd till vid kommunala anstalter för

yrkesundervisning anordnade kurser i detta yrke. Enligt vad överstyrelsen

för yrkesutbildning meddelat har yrket i fråga nu av kommerskollegium

och lantbruksstyrelsen förklarats hänförligt till jordbruket och dess binäringar.

Överstyrelsen har nu föreslagit, att statsbidrag det oaktat skall

kunna utgå. från förevarande anslag enligt för kommunala anstalter för

yrkesundervisning gällande grunder till lärlings- och yrkesskolkurser, som

anordnas vid dylika anstalter för trädgårdslärlingar och trädgårdsarbetare.

I detta sammanhang torde jag få erinra, att överstyrelsen för yrkesutbildning

efter samråd med kommerskollegium i skrivelse den 20 december

1944 underställde Kungl. Maj:ts prövning frågan örn statsbidrag till en vid

Göteborgs stads skolor för yrkesundervisning planerad yrkesskola för sjömän

av manskapsgrad (däcks- och maskinpersonal). Överstyrelsen erinrade

därvid, att 1943 års riksdag (skrivelsen 414) uttalat, att starka skäl talade

för att vid yrkesskolväsendets utbyggnad hänsyn toges till behovet av särskild

yrkesutbildning för sjöfolk av manskapsgrad. Detta slag av yrkesutbildning

borde enligt riksdagens mening lämpligen falla under verksamhetsområdet

för överstyrelsen för yrkesutbildning. Överstyrelsen erinrade vidare,

att frågan örn anordnande av utbildning för sjöfolk av manskapsgrad

vore föremål för övervägande av sakkunniga. Då det emellertid sannolikt

komme att dröja avsevärd tid, innan statsmakterna tagit ställning till de

sakkunnigas förslag, och då överstyrelsen efter samråd med kommerskollegium

funnit det önskvärt, att utbildning av ifrågavarande slag snarast möjligt

komme till stånd, förordade överstyrelsen, att ett försök gjordes utan

avvaktande av sagda förslag. Genom beslut den 26 januari 1945 medgav

Kungl. Majit, att statsunderstöd finge under de i gällande kungörelse angående

statsunderstöd till kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning

stadgade villkor och förutsättningar utgå för anordnande vid Göteborgs

stads skolor för yrkesundervisning våren 1945 av de planerade lärlingskurserna

för däcks- och maskinpersonal. Tillika förordnade Kungl

Majit, att kurserna skulle stå under inseende av överstyrelsen för yrkesutbildning.

Det synes mig vara lämpligt, att det kommunala yrkesskolväsendet i viss

utsträckning utnyttjas även för utbildning inom andra yrken än sådana,

som kunna hänföras till industri, hantverk, handel eller husligt arbete. Efter

samråd med chefen för jordbruksdepartementet anser jag mig därför böra

förorda, att statsunderstöd må utgå från förevarande anslag till vid kom
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 158.

27

munala anstalter för yrkesundervisning anordnade lärlings- och yrkesskolkurser

för trädgårdslärlingar och trädgårdsarbetare. Jag förutsätter, att

Kungl. Maj:t efter prövning i varje särskilt fall skall äga medgiva, att understöd

utgår från förevarande anslag till anordnande av utbildning även

i andra yrken, vilka icke äro att hänföra till industri, hantverk, nandel

eller husligt arbete.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka, att förevarande anslag för nästa

budgetår uppföres med 3 550 000 kronor, och förordar bifall jämväl till departementschefens

förslag till ändringar i gällande understödsgrunder, vilket bland

annat innebär jämställande i understödshänseende av undervisningen i husligt

arbete med undervisningen i hantverk, industri och handel. Vad departementschefen

i övrigt i förevarande sammanhang anfört och föreslagit föranleder

icke någon erinran från utskottets sida.

Förslagsanslaget till Understöd åt enskilda anstalter

för yrkesundervisning.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 460 000 kronor.

I skrivelsen 1944: 8, punkt 210, erinrade riksdagen, i anledning av motionerna

1:58 och II: 101, därom, att riksdagens statsutskott i utlåtandet

1943:8, punkt 195, på grund av motionsvis framställda yrkanden örn utredning

angående de enskilda yrkesundervisningsanstaltemas ställning och

behov, uttalat, att Kungl. Majit redan fått sin uppmärksamhet riktad på

denna fråga och att riksdagen vore övertygad om att nämnda spörsmål

så snart som möjligt komme att bliva föremål för närmare omprövning från

Kungl. Maj:ts sida. Riksdagen ville nu ifrågasätta, huruvida icke en undersökning

av förhållandena på detta område kunde befinnas påkallad, varvid

till prövning syntes böra icke blott upptagas frågan örn behovet av en

allmän förhöjning av statens understöd till de enskilda yrkesundervisningsanstaltema

utan även de lämpliga fördelningsgrundema för understödets

utgående.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 9 juni 1944 fäst överstyrelsens för

yrkesutbildning uppmärksamhet på vad riksdagen sålunda anfört angående

önskvärdheten av viss översyn av de enskilda yrkesundervisningsanstalternas

ställning och behov, har överstyrelsen för yrkesutbildning i skrivelse den

20 december 1944 framlagt utredning och förslag i ämnet. Häröver ha yttranden

avgivits av statskontoret och riksräkenskapsverket.

Beträffande grunderna för tilldelning av understöd anför överstyrelsen

följande.

1918 års riksdag förutsatte, att nu ifrågavarande understöd skulle utgå

efter i huvudsak de för av kommun inrättade skolor gällande grunder. Enligt

nu gällande författning (1921:705) må understöd utgå efter prövning av

Kungl. Majit i varje särskilt fall med belopp, som av Kungl. Majit bestämmes.

Utskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 158.

Överstyrelsen anser det önskvärt, att mera bestämda fördelningsgrunder

beträffande ifrågavarande understöd, i den män så är möjligt, bli tillämpade.

De fördelningsgrunder, som då lämpligen kunna komma i fråga, torde vara

de, som gälla för kommunala anstalter för yrkesundervisning.

Visserligen skulle skäl kunna anföras för att nu nämnda fördelningsgrunder

skulle tillämpas beträffande samtliga statsunderstödda enskilda anstalter

för yrkesundervisning, men av skäl, som framgå av den följande framställningen,

anser sig överstyrelsen icke kunna förorda en dylik anordning.

Aven statsfinansiella skäl torde tala för ett dylikt ställningstagande.

, För överskådlighetens skull bruka ifrågavarande anstalter för yrkesundervisning

indelas i tre grupper: grupp I omfattar huvudsakligen skolor för

hantverk och industri (men även ett pär skolor av mera blandad typ);

grupp II omfattar skolor för handelsundervisning och grupp III skolor för

husligt arbete (vid en hithörande skola förekommer också handelsundervisning).

Nu nämnda mera formella uppdelning är till viss fördel vid understödsfrågornas

beredning i överstyrelsen och tillämpas i de brev, vari

Kungl. Majit för varje anslagsår anvisar understöd till de olika skolorna.

Denna uppdelning vill överstyrelsen bibehålla men vill föreslå, att skolorna

därjämte indelas i undergrupper A och B, varvid statsunderstödet för de

skolor, som föras till A-gruppen, beräknas enligt för kommunala anstalter

för yrkesundervisning gällande grunder, medan de skolor, som föras till

B-gruppen, erhålla statsunderstöd efter prövning i varje särskilt fall.

Örn uppdelningen av skolorna företages enligt det av överstyrelsen föreslagna

tillvägagångssättet, kan en skola utan svårighet överföras från den

ena gruppen^till den andra, örn tillräckliga skäl tala därför. Överstyrelsen

skulle varje år i sina petita preliminärt avgiva förslag om uppdelningen för

nästkommande budgetår samt vid sitt förslag till fördelning av det av riksdagen

beviljade anslaget lämna definitivt förslag till ifrågavarande uppdelning,

varefter det på samma sätt som hittills tillkomme Kungl. Majit

att fatta beslut om det anslag, som skulle utgå till varje särskild skola.

Det egentligt nya i det nu framlagda förslaget skulle sålunda vara, att

statsmakterna principiellt medgåve, att beträffande vissa enskilda anstalter

för yrkesundervisning statsunderstödet beräknades efter de för kommunala

anstalter för yrkesundervisning gällande grunderna. Någon författningsändring

synes icke vara nödvändig.

Fördelen för de skolor, som komme att hänföras till A-gruppen, vore,

förutom att flera av dem skulle få sina understöd åtskilligt höjda, att de

kunde känna sig mera trygga med avseende på statsunderstödens storlek.

Det torde kunna förutsättas, att en överflyttning av en skola från A-gruppen

till B-gruppen endast i undantagsfall skulle förekomma.

oÖverstyrelsen har vid sitt förslag till fördelning av ifrågavarande skolor

på de båda grupperna i huvudsak låtit följande synpunkter vara bestämmande.

Skolornas gruppering avgöres i första hand med hänsyn till örn huvudmannen

är antingen en allmän institution, därmed jämförlig organisation

etc. eller enskild person, bolag etc. (ägandeförhållandet). Denna indelningsgrund

är emellertid ej tillfyllest. Hänsyn måste även tagas till omfattningen

och arten av skolans verksamhet samt till skolans ekonomiska förhållanden.

Skolornas gruppering skulle med utgångspunkt härifrån ske enligt

följande principer.

1. Ägandeförhållandet. Skolor, som ägas av föreningar, vilka äro bildade

för skolverksamhetens bedrivande och vilka uppenbarligen icke åsyfta att

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 158.

29

siva sina medlemmar ekonomisk vinst av skolverksamheten, och vidare skolor,

som drivas av yrkesorganisationer av olika slag, samt slutligen stiftelseskolor

kunna, ur ägandeförhållandets synpunkt, lämpligen hänföras till

grupp A. Anstalter med enskild ägare synas liksom skolor, ägda av bolag,

i regel böra hänföras till grupp B.

2. Omfattningen och arten av skolans verksamhet. Vissa statsunderstödda

enskilda anstalter för yrkesundervisning bedriva en verksamhet, som

i och för sig är väl värd att understödjas men som dock sker i former, vilka

så avvika från de av kommunala anstalter för yrkesundervisning vanligen

anordnade kurserna, att statsunderstödet till nu åsyftade anstalter svårligen

kan beräknas efter för kommunala anstalter för yrkesundervisning gällande

grunder. Sådana skolor böra alltså oavsett ägandeförhållandet hänföras

till grupp B.

3. Skolans ekonomiska förhållanden. Beträffande skolor med större kapitaltillgångar

(donationer eller liknande) synas friare beräkningsgrunder

böra tillämpas och prövning i varje särskilt fall företagas. Även dessa skolor

böra hänföras till grupp B.

Överstyrelsen framlägger i det följande, närmast för beräkningen av anslagsbehovet

för nästa budgetår, förslag till indelning i olika grupper av de

enskilda anstalter för yrkesundervisning, vilka erhållit statsunderstöd för budgetåret

1944/45. Beträffande förslagets detaljer torde få hänvisas till handlingarna.

Här torde böra nämnas, att av de 55 enskilda anstalter för yrkesundervisning,

som erhållit statsunderstöd för innevarande budgetår, 28 hänförts

till A-gruppen och de övriga 27 till B-gruppen. Anslagsbehovet har överstyrelsen

beräknat till 505 000 kronor för de anstalter, som hänförts till Agruppen,

och till 210 000 kronor för de anstalter, som hänförts till B-gruppen.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Jag delar överstyrelsens och statskontorets uppfattning, att åtskilliga av

de statsunderstödda enskilda anstalterna för yrkesundervisning äro förtjänta

av understöd av samma storlek som kommunala anstalter. Då emellertid en

sådan understödstilldelning icke är möjlig inom ramen av nu för ändamålet

disponibla medel, finner jag i likhet med myndigheterna en avsevärd höjning

av ifrågavarande anslag vara befogad.

Enligt överstyrelsens förslag skulle de enskilda anstalterna i understödshänseende

uppdelas på två grupper (A och B), av vilka den ena (A) skulle

erhålla understöd efter samma grunder som motsvarande kommunala skolor

och den andra (B) såsom hittills efter prövning i varje särskilt fall med visst

för varje anstalt fastställt maximibelopp. Överstyrelsen skulle i och för anslagsberäkningen

årligen i sina anslagsäskanden avgiva preliminärt förslag till

uppdelning av anstalterna på de båda grupperna. Definitivt förslag skulle

framläggas i samband med att överstyrelsen till Kungl. Maj:ts prövning och

avgörande överlämnade inkomna ansökningar om statsunderstöd. Det skulle

alltså ankomma på Kungl. Majit att årligen bestämma, till vilken av de två

grupperna var och en av anstalterna skulle hänföras, och för anstalt, som

hänförts till grupp B, såsom hittills jämväl bestämma grunderna för understödets

utgående och dettas maximibelopp. Vad överstyrelsen sålunda föreslagit

anser jag mig böra biträda. Mot de av överstyrelsen uppdragna rikt
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

30 Statsutskottets utlåtande nr 158.

linjerna för den föreslagna grupperingen har jag icke funnit anledning till

erinran.

Den av mig sålunda förordade anordningen förutsätter, att — i olikhet med

vad nu gäller — vid den årliga fördelningen av statsunderstöd till de enskilda

yrkesundervisningsanstalterna ett större belopp vid behov må tagas i anspråk

än det, varmed anslaget är uppfört på riksstaten. Den omständigheten, att

Kungl. Majit även i fortsättningen skall fördela anslaget torde, såsom riksräkenskapsverket

framhållit, innebära en garanti för att anslaget icke överskrides

annat än då detta är oundgängligen nödvändigt. Ur redovisningssynpunkt

synes det mig vara lämpligt, att anslaget i enlighet med riksräkenskapsverkets

förslag uppdelas på två anslagsposter, en för avlöningar och en

för undervisningsmateriel.

Mot överstyrelsens anslagsberäkning har jag i princip icke funnit anledning

till erinran. Det av överstyrelsen föreslagna anslagsbeloppet, 715 000

kronor, torde dock i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag böra avjämnas

till 700 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 240 000 kronor.

Av anslaget torde 640 000 kronor böra beräknas till understöd till avlöningar

och 60 000 kronor till understöd till undervisningsmateriel.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag och tillstyrker därför bifall till detsamma.

Förslagsanslaget till Bidrag till driften av centrala

verkstadsskolor.

Enligt gällande bestämmelser angående statsbidrag till centrala verkstadsskolor

utgår statsbidrag till anskaffning av den första uppsättningen stadigvarande

undervisningsmateriel (maskiner, verktyg och dylikt), som prövas

erforderlig, med nio tiondelar av de styrkta kostnaderna. Därjämte utgår

statsbidrag till nyanskaffning (komplettering) av maskiner — men ej av

verktyg eller annan stadigvarande undervisningsmateriel än maskiner — med

likaledes nio tiondelar av kostnaderna för den på grund av förslitning eller

eljest nödvändiga anskaffningen. Till underhåll och förbrukning av undervisningsmateriel

m. m. utgår statsbidrag med belopp, beräknat efter sjuttio

kronor för elev och år, dock att bidraget sammanlagt ej må uppgå till högre

belopp än som svarar mot huvudmannens verkliga kostnader för ändamålet

under den tid bidraget avser. Såsom kostnader för underhåll och förbrukning

av undervisningsmateriel m. m. må vid bidragets bestämmande räknas bland

annat kostnader för komplettering av verktyg och annan stadigvarande undervisningsmateriel

än maskiner. Överstyrelsen har nu föreslagit, dels att

särskilt statsbidrag skall utgå till förbrukningsmateriel vid svetsningsundervisning

till sådana centrala verkstadsskolor, vid vilka eleverna vid nämnda

undervisning bilda en särskild yrkesavdelning, dels ock att nyanskaffning

(komplettering) av annan stadigvarande undervisningsmateriel än verktyg

skall i statsbidragshänseende jämställas med maskiner.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 158.

31

Sistnämnda förslag har tillstyrkts av departementschefen. Beträffande det

förstnämnda förslaget anför denne.

Av vad överstyrelsen anfört beträffande kostnaderna för förbrukningsmateriel

vid undervisningen i svetsning framgår, att dessa äro mycket betydande.

Med hänsyn till vikten av att denna undervisning bedrives på ett

fullt effektivt sätt vill jag icke motsätta mig en jämkning till huvudmännens

förmån av statsbidragsgrundema såvitt gäller ifrågavarande undervisning.

Jag anser det dock icke befogat att i detta hänseende gå lika långt

som överstyrelsen föreslagit. En skälig kostnadsfördelning synes mig ernås,

därest staten och vederbörande huvudman komma att var för sig

svara för i genomsnitt 50 procent av de beräknade kostnaderna. Jag förordar

sålunda, att statsbidrag till kostnaderna för förbrukningsmateriel för

svetsningsundervisningen må utgå i enlighet med vad i följande sammanställning

angives:

Gas- och båg
Gassvetsning

svetsning

Kronor Kronor

Beräknade kostnader per elev för hela utbildningstiden...... 75—110 145—180

Statsbidrag per elev för hela utbildningstiden............ 36—54 72—90

Statsbidrag per elev och är för elev i yrkesavdelning med

2- årig utbildning........................... 18—27 36—45

3- årig utbildning........................... 12—18 24—30

Överstyrelsen torde böra äga att inom ramen av angivna belopp avväga

bidraget med hänsyn till det timantal — något olika för skilda yrken —

svetsningsundervisningen upptager i för vederbörande yrkesavdelning fastställd

undervisningsplan. Statsbidraget torde lämpligen i enlighet med

överstyrelsens förslag böra rekvireras budgetårsvis i efterskott. De av mig

nu förordade ändringarna i gällande statsbidragsgrunder böra genomföras

från och med nästa budgetår.

I fråga örn anslagets storlek för nästa budgetår har departementschefen

förordat en anslagshöjning med 450 000 kronor till 1 650 000 kronor.

Vad departementschefen i förevarande sammanhang anfört och föreslagit

har utskottet funnit sig böra godtaga.

Bidrag till anordnande av elevinternat vid flygmekaniker
skolan

i Mölndal.

Enligt gällande bestämmelser bestrider staten i princip hela kostnaden för

förhyrande av lokaler för inkvartering och utspisning av eleverna vid flygmekanikerskolan

i Mölndal, i den mån nämnda kostnader icke överstiga

25 350 kronor för år räknat.

I skrivelse den 20 december 1944 har överstyrelsen för yrlcesutbildning

hemställt, att för nästa budgetår måtte anvisas ett anslag av 225 000 kronor

till bidrag till anordnande av elevinternat vid flygmekanikerskolan, vilket

skulle innebära anvisande av statsbidrag till halva kostnaden för uppförandet

och inredning av internatet. Departementschefen har tillstyrkt förslaget.

UUkottet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

32 Statsutskottets utlåtande nr 158.

Utskottet anser sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag.

Förslagsanslaget till Yrkesutbildning i beredskapskurser m. m.

För innevarande budgetår finnes å beredskapsstat I under förestående

rubrik upptaget ett anslag av förslagsvis 4 000 000 kronor. Chefen för finansdepartementet

har i 1945 års statsverksproposition förordat en överflyttning

till riksstaten av detta anslag.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har föreslagit, att ifrågavarande anslag

för nästa budgetår uppföres med ett till förslagsvis 3 000 000 kronor minskat

belopp.

Enligt chefens för ecklesiastikdepartementet i propositionen 1944:281

(s. 127) gjorda uttalande äro 2 500 000 kronor av det för innevarande budgetår

uppförda anslaget avsedda för att tillgodose medelsbehovet för yrkesutbildning

i beredskapskurser, medan återstoden av anslaget avser medel till

förberedande åtgärder för och igångsättande vid behov av yrkesutbildningskurser

för arbetslösa. Överstyrelsen beräknar, att medelsbehovet för sagda

ändamål under budgetåret 1945/46 kommer att uppgå beträffande yrkesutbildning

i beredskapskurser till 1 500 000 kronor samt, vad angår förberedande

åtgärder för och igångsättande vid behov av yrkesutbildningskurser

för arbetslösa i begränsad omfattning, likaledes till 1 500 000 kronor. Sammanlagda

anslagsbehovet för yrkesutbildning i beredskapskurser m. m. bör

sålunda upptagas till 3 000 000 kronor. Sagda anslag torde, i likhet med det

för innevarande budgetår anvisade, böra betecknas som förslagsanslag.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Från och med den 1 juli 1944 har den yrkesutbildningsverksamhet i s. k.

beredskapskurser, som statens arbetsmarknadskommission bedrivit sedan i

maj 1940 för utbildning av tempoarbetare och kvinnlig reservarbetskraft

för verkstadsindustrien, överflyttats till överstyrelsen för yrkesutbildning. Av

det för innevarande budgetår på beredskapsstat I anvisade anslaget av förslagsvis

4 000 000 kronor till Yrkesutbildning i beredskapskurser m. m. ha

2 500 000 kronor beräknats för den från kommissionen till överstyrelsen

överflyttade utbildningsverksamheten, medan återstoden av anslaget beräknats

för förberedande åtgärder för och igångsättande i begränsad omfattning

vid behov av yrkesutbildningskurser för arbetslösa. Beträffande grunderna

för anslagets användning torde få hänvisas till den utförliga redogörelse,

som lämnades i den av riksdagen i förevarande hänseende godkända propositionen

1944:281. Anslagsbehovet för dessa ändamål torde i enlighet med

överstyrelsens förslag för nästa budgetår böra beräknas till sammanlagt

3 000 000 kronor. Under förevarande anslag torde jämväl böra beräknas medel

till den yrkesutbildningsverksamhet, som enligt vad i propositionerna 1945: 154

och 225 förordats skall anordnas för f. d. fast anställt manskap vid försvaret,

dels ock för långtidsinkallad beredskapspersonal samt stå under ledning av

överstyrelsen för yrkesutbildning. Kostnaderna under nästa budgetår för anordnande

av ifrågavarande utbildningsverksamhet torde böra uppskattas till

500 000 kronor, i vad verksamheten avser f. d. fast anställda, och till likaledes

500 000 kronor, i vad densamma avser långtidsinkallad beredskapspersonal.

Anslaget i dess helhet torde alltså böra beräknas till 4 000 000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 158.

33

Emot vad Kungl. Majit föreslagit har utskottet icke funnit annat att erinra

än att de för yrkesutbildning av f. d. fast anställt manskap vid försvaret till

500 000 kronor uppskattade anslagsmedlen synas med hänsyn till den av

chefen för försvarsdepartementet i propositionen nr 154 beräknade avgången av

dylikt manskap kunna begränsas till 250 000 kronor.

Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning

för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 3 550 000 kronor;

b) till Kommunala oell enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesu ndervisning

för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 700 000 kronor;

c) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor för

budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 1 650 000 kronor;

d) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till anordnande av elevinternat vid flygmekanikerslcolan

i Mölndal för budgetåret 1945/46 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 225 000 kronor;

e) till Yrkesutbildning i beredskapskurser m. m. för budgetåret

1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 3 750 000 kronor.

Stockholm den 29 maj 1945.

På statsutskottets vägnar:

ALGOT TÖRNKVIST.

Närvarande: se under utlåtandet nr löij.

Bihang till riksdagens protokoll 19h5. G sami. Nr 156—lös.

3

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:339 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1945/46 till yrkesundervisningen. s. 12 i texten