Utlåtande i anledning av väckta motioner angående extra ordinarie landskanslisten R. Björkmans löneklassplacering.
1945-05-29 · 2 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1945:160, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående extra ordinarie landskanslisten R. Björkmans löneklassplacering.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
to
Statsutskottets utlåtande nr 160.
Nr 160.
Ankom till riksdagens kansli den 29 maj 1945 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående extra ordinarie
landskanslisten R. Björkmans löneklassplacering.
(3:e avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar S. Linnér och C. P. Wahlmark (I: 125) och den andra inom andra
kammaren av herr E. Håstad (II: 226) har hemställts, att riksdagen måtte
medgiva, att extra ordinarie landskanslisten vid länsstyrelsen i Uppsala län
R. Björkman må för uppflyttning i löneklass tillgodoräkna sig den tid utöver
ett år före förordnandet som extra ordinarie landskanslist, under vilken han
från och med den 1 juli 1930 tjänstgjort vid länsstyrelsen och såsom extra
landsfiskal, och sålunda må uppbära den avlöningsförhöjning som bort
följa därav, dock med avdrag av det belopp av 515 kronor 55 öre, som
Björkman enligt Kungl. Maj:ts beslut den 17 mars 1944 fått behålla.
Extra ordinarie landskanslisten Ragnar Björkman antogs till extra befattningshavare
vid länsstyrelsen i Uppsala län den 15 april 1930 och förordnades
den 5 november 1937 att från och med den 1 december samma år vara
extra landsfiskal i Vaksala distrikt, vilken tjänst han utan avbrott uppehöll
till den 20 april 1938. Från och med sistnämnda dag antogs han till extra
ordinarie landskanslist med placering i 14 lönegraden. Den 5 november 1937
konstituerades och förordnades han att vara kanslibiträde från och med
den 1 januari 1938.
Genom länsstyrelsens beslut den 22 maj 1938 placerades Björkman med
stöd av tillgodoräknanderegeln i 11 § avlöningsreglementet den 15 juni 1935
(nr 397) i 14 löneklassen, varefter han jämlikt kungörelsen den 15 juni 1939
(nr 274) avd. II mom. 1 placerades i 15 löneklassen från och med den 1
juli 1939.
Sedan lön utbetalats till Björkman för budgetåret 1939/1940 i enlighet med
länsstyrelsens sistnämnda beslut, har riksräkenskapsverkets revision framställt
anmärkning av följande innehåll. Enär Björkman befordrats från ordinarie
befattning till extra ordinarie befattning inom högre lönegrad, skulle
löneklass i sistnämnda befattning bestämmas enligt reglerna i 13 § förutberörda
avlöningsreglemente. På grund härav borde han såsom extra ordinarie
landskanslist ha placerats i 14 lönegraden 12 löneklassen från och med
den 20 april 1938 samt i 13 löneklassen från och med den 1 juli 1939.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 160.
11
Genom utslag den 16 januari 1941, vilket efter besvär av Björkman fastställts
genom kammarrättens utslag den 1 oktober 1943, har riksräkenskapsverket
med gillande av anmärkningen förpliktat de tjänstemän, som deltagit
i länsstyrelsens ovannämnda beslut den 22 maj 1938, att ersätta statsverket
515 kronor 55 öre utgörande till Björkman för mycket utbetald lön.
I en till Kungl. Maj:t ingiven ansökning har Björkman gjort framställning
angående placering i löneklass enligt länsstyrelsens beslut och om befrielse
från återbetalningsskyldigheten, vilken ansökning tillstyrkts av länsstyrelsen.
Allmänna lönenämnden har i infordrat utlåtande över ansökningen anfört
bland annat följande.
Lönenämnden ville icke förneka, att konsekvenserna i löneturshänseende
av innehav av lägre ordinarie tjänst vid befordran till högre extra ordinarie
tjänst i ett fall sådant som det förevarande tedde sig mindre tilltalande,
framför allt därför att sökanden, enligt vad länsstyrelsen uppgivit, uttryckligen
tillråtts att söka den ordinarie kanslibiträdestjänst, som han icke någon
dag utövat. Å andra sidan borde det enligt lönenämndens mening icke ifrågakomma
att för ett enstaka fall medgiva undantag från de i ämnet gällande
författningsbestämmelserna, ett medgivande som kunde förväntas få vittgående
konsekvenser. Lönenämnden ansåge sig därför icke kunna tillstyrka
sökandens anhållan att få för löneklassuppflyttning tillgodoräkna sig viss
tjänstetid.
Genom beslut den 17 mars 1944 fann Kungl. Maj:t gott i så måtto bifalla
ansökningen att vid den gjorda utbetalningen finge bero.
Här ifrågavarande bestämmelser om löneklassplacering har i föreliggande Utskottet
fall, såsom allmänna lönenämnden även framhållit, givit ett mindre tilltalande
resultat. På de skäl lönenämnden anfört anser sig utskottet dock
icke böra tillstyrka motionerna.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att motionerna I: 125 och 11:226 ej må av riksdagen bifallas.
Stockholm den 29 maj 1945.
På statsutskottets vägnar:
ALGOT TÖRNKVIST.
Närvarande: se under utlåtandet nr 159.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.