Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1945146 till skyddshemsvården jämte i ämnet väckta motioner.

1945-06-05 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:169, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1945146 till skyddshemsvården jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

1

Nr 169.

Ankom till riksdagens kansli den 5 juni 1945 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

vissa anslag för budgetåret 1945146 till

skyddshemsvården jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under femte huvudtiteln (punkterna

94—96) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

för budgetåret 1945/46 såsom förslagsanslag beräkna, dels under rubriken

Statens skyddshem till Avlöningar 733 000 kronor och till Omkostnader

918 000 kronor, dels ock till Bidrag till driften av icke statliga skyddshem

1 000 000 kronor.

Därefter har Kungl. Majit i propositionen nr 266, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 6 april 1945,

föreslagit riksdagen att godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för statens skyddshem, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46, ävensom att för nämnda budgetår anvisa, dels under rubriken Statens

skyddshem till Avlöningar ett förslagsanslag av 770 000 kronor, till Omkostnader

ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor och till Byggnadsarbeten m. m.

ett reservationsanslag av 2 150 000 kronor, dels ock till Bidrag till driften av

icke statliga skyddshem ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

1:°) Statens skyddshem: Avlöningar. Å gällande riksstat är förevarande

anslag uppfört med 733 000 kronor.

Det har beräknats, att under budgetåret 1944/45 skulle vara i verksamhet 16

statliga skyddshem, nämligen för gossar 3 yrkeshem (Ljungaskog, Forsane och

Sundbo), 6 skolhem (Hammargården, Folåsa, östra Spång, Gräskärr, Åkerby

och Engesberg), 2 skol- och yrkeshem (Vemyra och Johannisberg), 1 yrkesoch

ungdomshem (Långanäs) och 1 anstalt för själsligt abnorma (Lövstahemmet)

samt för flickor 1 hemskola (Sonestorp) och 2 skolhem (Broby och

Brättegården).

I skrivelse den 28 augusti 1944 har socialstyrelsen gjort framställning

rörande avlöningsanslag till statens skyddshem för budgetåret 1945/46.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Vad först beträffar de av socialstyrelsen framlagda förslagen i fråga om

personalen vid Lövstahemmet synes det mig skäligt, att de befattningshavare,

som nyanställdes vid hemmet under budgetåret 1943/44, nu

beredas extra ordinarie anställning. Jag förordar alltså, att en folkskol
Bihang

till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 169.

1874 45

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 169.

lärartjänst i lönegraden Ex 19, en vårdartjänst i lönegraden Ex 8 och två

skötartjänster i lönegraden Ex 6 från och med nästa budgetår ombildas till

extra ordinarie befattningar. Vad som anförts rörande den långa arbetstiden

för skötarna vid hemmet synes vidare motivera inrättandet av ytterligare en

skötartjänst i lönegraden Ex 6, varför jag tillstyrker, att från och med nästa

budgetår medel beräknas härför. Ej heller mot förslaget örn förändring av

trädgårdsmästartjänsten vid hemmet från extra till extra ordinarie har jag

något att erinra.

För det av socialstyrelsen framlagda förslaget örn utökning av lärarkrafterna

vid skolhemmen Folåsa och Östra Spång finner jag övertygande

skäl vara anförda. Jag anser mig därför böra tillstyrka, att vid vartdera

hemmet från och med nästa budgetår inrättas en folkskollärartjänst i lönegraden

Ex 19.

Vad beträffar Långanäs yrkes- och ungdomshem föreligger -—■ särskilt

med hänsyn till den av mig i det följande under punkten 3:o) förordade utbyggnaden

av hemmet — uppenbarligen stadigvarande behov av den jämlikt

Kungl. Maj:ts medgivande den 26 maj 1944 inrättade trädgårdsmästartjänsten.

Ifrågavarande befattningshavare, vilken för närvarande avlönas av jordbrukets

inkomster, bör därför — i likhet med vad som är fallet med övriga trädgårdsmästare

vid skyddshemmen — från och med nästa budgetår avlönas

från nu ifrågavarande anslag och därvid placeras i lönegraden Ex 10.

Förslaget örn beredande av extra ordinarie anställning åt den vid Vemyra

skol- och yrkeshem anställde rättaren i lönegraden Ex 10 vill jag nu icke

motsätta mig.

Vad slutligen angår Brättegårdens skolhem har jag med hänsyn till

vad socialstyrelsen anfört intet att erinra mot att skyddshemmets beteckning

ändras från skolhem till hemskola. Ej heller förslaget örn utbyte av

kokerskebefattningen vid hemmet mot en tjänst såsom lärarinna i hushållsgöromål

i lönegraden Ex 15 föranleder någon erinran från min sida. På

grund av vissa rekryteringssvårigheter i fråga örn kokerskebefattningen kar

Kungl. Majit den 8 december 1944 på därom av socialstyrelsen gjord särskild

framställning medgivit ett dylikt utbyte för tiden 1 januari—30 juni

1945.

Jag övergår härefter till en beräkning av de olika i avlöningsstaten för de

statliga skyddshemmen förekommande anslagsposterna.

Vad beträffar anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän,

vilken för innevarande budgetår är upptagen till 192 000 kronor, är att

märka, att Kungl. Majit den 28 januari 1944 medgivit, att vikarierna å en

befattning såsom avdelningsföreståndare, tillika redogörare, i lönegraden A 20,

två befattningar såsom assistent i lönegraden A 19 och två befattningar såsom

folkskollärare i lönegraden A 19, vilka fem befattningar innehavas av

extra ordinarie rektorer vid skyddshemmen, må komma i åtnjutande av

vikariatslön. Då avlöningskostnaderna för dessa vikarier på grund härav

skola bestridas från nu ifrågavarande anslagspost, bör posten för nästa budgetår

uppräknas med i runt tal 25 000 kronor och alltså upptagas till (192 000

+ 25 000) 217 000 kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, torde även för nästa budgetår böra beräknas till 8 200

kronor.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

har för löpande budgetår beräknats till 433 800 kronor. Vid bifall till vad

jag i det föregående förordat beträffande den icke-ordinarie personalen vid

vissa skyddshem uppkommer ett ökat medelsbehov under posten av omkring

15 700 kronor. Med hänsyn till vad socialstyrelsen anfört torde vidare för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

3

övertidsersättningar åt ekonomipersonal böra beräknas 10 500 kronor ävensom

för vikariatsersättningar 1 000 kronor utöver det belopp av 3 000 kronor,

som inräknats i posten för löpande budgetår. Ytterligare synes — bland annat

på grund av löneklassuppflyttningar samt uppflyttning av vissa skyddshem i

högre dyrortsgrupp — en uppräkning av posten med 10 000 kronor böra

äga rum. Däremot synas tillräckliga skäl ej vara anförda för en höjning

av det för tillfällig skrivhjälp avsedda beloppet. Slutligen medför den

omständigheten att, som framgår av vad jag förut anfört, fem vikarier

å ordinarie avdelningsföreståndar-, assistent- och folkskollärartjänster kommit

i åtnjutande av vikariatslön och avlöningskostnaderna för dessa

vikarier alltså icke längre bestridas från nu ifrågavarande anslagspost,

en minskning av medelsbehovet under posten med i runt tal 21500 kronor.

Posten synes sålunda kunna uppskattas till (433 800 + 15 700 + 10 500

+ 1 000 + 10 000 — 21 500) 449 500 kronor. Posten torde i likhet med vad som

är fallet under löpande budgetår böra upptagas med förslagsvis beräknat belopp,

som icke må utan Kungl. Maj:ts medgivande överskridas,, därvid för

sådant medgivande böra gälla samma förutsättningar som under innevarande

budgetår med det tillägg som föranledes av vad jag i det följande anför

under punkten 3:o).

Utgifterna för rörligt tillägg torde kunna beräknas till 95 300 kronor.

De sammanlagda avlöningskostnaderna under nästa budgetår skulle sålunda

uppgå till (217 000 -f- 8 200 + 449 500 + 95 300) 770 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar E. Hage och

Emil Petersson (I: 388) och den andra inom andra kammaren av herr A. Spångberg

m. fl. (II: 595), i vilka yrkats, att riksdagen måtte uttala sig för en reglering

av arbetstiden för personalen vid de statliga skyddshemmen till genomsnittligt

48 timmar per vecka.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för nämnda yrkande,

får utskottet hänvisa till motionen II: 595.

Såsom framhållits i motionerna har arbetstiden vid skyddshemmen reglerats

för viss ekonomipersonal med anslutning till principen om 48 arbetstimmar

per vecka. Den personal, som omfattas av nämnda reglering, utgöres huvudsakligen

av tvättförestånderskor, kokerskor och vissa biträden (i kök, tvätt

m. m.) medan den personal som lämnats utanför tillhör alla lönekategorier

från föreståndarna och lärarna till de lägst avlönade.

Utskottet vill i överensstämmelse med motionsyrkandet. uttala sig för att

regleringen av arbetstiden utvidgas att omfatta flera personalgrupper vid

skyddshemmen. För ett bedömande av frågan örn en dylik reglerings omfattning,

dess genomförande och ekonomiska konsekvenser kräves dock en närmare

utredning. Utskottet är därför cj berett att förorda ett omedelbart beslut,

men tillstyrker att anhållan göres hos Kungl. Maj:t örn förslag i ämnet till

nästa riksdag.

Då Kungl. Maj:ts förslag ej i övrigt givit utskottet anledning till erinran,

får utskottet hemställa,

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 169.

att riksdagen må

I. med bifall till motionerna I: 388 och II: 595 i skrivelse till

Kungl. Majit anhålla örn förslag angående reglering av arbetstiden

vid statens skyddshem.

II. med bifall till Kungl. Majrts förslag

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skyddshem, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................................... kronor 217 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit ....................................... » 8 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................................. » 449 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ » 95 300

Summa förslagsanslag kronor 770 000;

b) till Statens skyddshem: Avlöningar för budgetåret 1945/46

under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 770 000

kronor.

2:o) Statens skyddshem: Omkostnader. Å gällande riksstat är ifrågavarande

anslag uppfört med 918 000 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär en anslagshöjning av 82 000 kronor, som fördelar

sig å de i omkostnadsstaten för skyddshemmen uppförda anslagsposterna

till sjukvård m. m., till expenser och till övriga utgifter med 1 000 kronor,

21 000 kronor och 60 000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skyddshem: Omkostnader för

budgetåret 1945/46 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 000 kronor.

3:o) Statens skyddshem: Byggnadsarbeten m. m. Under denna rubrik

behandlas i propositionen uppkomna frågor örn dels utbyggnad av skyddshemsorganisationen,

dels uppförande av personalbostadshus vid Yemyra skoloch

yrkeshem samt Forsane yrkeshem, dels ock utförande av vissa underhållsoch

kompletteringsarbeten m. m. vid Sundbo yrkeshem.

UTBYGGNAD AV SKYDDSHEMSORGANISATIONEN.

Sedan strafflagberedningen i skrivelse den 30 augusti 1943 framhållit,

bland annat, att det med hänsyn till ikraftträdandet den 1 januari 1944 av

1939 års lag örn villkorlig dom framstode som angeläget, att åtgärder snarast

vidtoges för att sätta skyddshemsorganisationen i stånd att mottaga ett större

klientel än för närvarande, samt utlåtande över strafflagberedningens framställning

avgivits av socialstyrelsen, uppdrog Kungl. Majit den 8 januari 1944

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

5

åt skyddshemsinspektören att i samråd med 1942 års skyddshemsutredning

verkställa utredning av frågan örn de åtgärder inom skyddshemsvården, som

kunde befinnas erforderliga i anledning av ikraftträdandet av förenämnda lag.

Till fullgörande av nämnda uppdrag har skyddshemsinspektören med skrivelse

den 22 december 1944 överlämnat av honom verkställd utredning

rörande utbyggnad av skyddshemsorganisationen. Skyddshemsinspektören

har därvid upplyst, att anbefallt samråd under utredningen ägt rum med 1942

års skyddshemsutredning, som icke funnit anledning anmäla avvikande mening

beträffande de synpunkter och förslag, som av skyddshemsinspektören

anförts.

Över skyddshemsinspektörens utredning ha härefter yttranden avgivits av

statskontoret, socialstyrelsen och byggnadsstyrelsen.

Byggnadsstyrelsen har beträffande de föreslagna byggnadsarbetena vid

Långanäs yrkes- och ungdomshem icke haft annat att erinra än att huvudbyggnaden

uppvisade mindre tillfredsställande utrymningsmöjligheter samt

att huvudbyggnaden och tillbyggnaden av snickeriverkstaden vore utförda i

trä. Då de ifrågasatta örn- och tillbyggnadsarbetena vore av sådan omfattning,

att de vore att hänföra till nybyggnad, skulle enligt 53 a § byggnadsstadgan

dessa utföras av brandsäkert material, varför i förevarande fall

dispens erfordrades.

Yad beträffar Östra Spängs skolhem har byggnadsstyrelsen visserligen

funnit uppförandet av två elevhem motiverat men ifrågasatt, huruvida särskilda

köksanläggningar jämte därför erforderlig personal skulle behövas för vardera

anläggningen. Styrelsen framhåller vidare, att trapporna i båda elevhemmen

borde vara avstängda från korridorerna, att sovrummen vore väl små med

lågt sittande fönster samt att luftvolymen 10,7 kubikmeter per person syntes

förhållandevis knapp.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

De nya lagarna örn villkorlig dom och örn eftergift av åtal mot vissa underåriga,

vilka trätt i kraft den 1 januari respektive den 1 juli 1944, förutsätta,

att i fråga örn unga lagöverträdare åtgärder genom barnavårdsnämnds försorg

i stor utsträckning skola träda i stället för ådömande av straff eller

anställande av åtal. Intagning å skyddshem utgör en av de åtgärder enligt

barnavårdslagen, som för sådant fall kunna ifrågakomma. Särskilt kan denna

åtgärd beräknas komma till användning i fråga örn sådana ungdomar, som

eljest skulle ha ådömts tvångsuppfostran, och det är därför att förutse att uppfostran

på skyddshem skall komma till ökad användning och tvångsuppfostringsfallen

nedgå. Då emellertid, såsom framgår av vad socialstyrelsen

och skyddshemsinspektören anfört, redan föro ikraftträdandet av föronämnda

båda lagar en betydande platsbrist förelåg å skyddshemmen, finnes

icke möjlighet att inom ramen av den nuvarande skyddshemsorganisationen

mottaga den ökade tillströmning av elever i åldern över 15 år, som föranledes

av den nya lagstiftningen.

Det av skyddshemsinspektören nu framlagda förslaget till utbyggnad av

skyddshemsorganisationen innebär, att skyddshemsvården skulle tillföras omkring

70 nya platser för manliga elever, varav 40 för vanliga yrkeshemsfall och

omkring 30 för psykiskt belastade äldre elever. Det finnes enligt min mening

ej anledning antaga annat än att den sålunda föreslagna ökningen av platsantalet

å skyddshemmen kommer att visa sig för framtiden nödvändig. Yäl

kunna förhoppningar hysas, att den nuvarande starka ungdomsbrottsligheten

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 169.

efter inträdandet av mera normala förhållanden kan visa nedåtgående tendens

och att ett genomförande av de förslag, vilka nyligen framlagts av 1942 års

skyddshemsutredning, skall möjliggöra tidigare utskrivning av skyddshemselevema

och därigenom fördelaktigt inverka på behovet. av skyddshemsplatser.

De i den av skyddshemsinspektören gjorda utredningen redovisade

faktorer, som beräknas medföra ökad efterfrågan på skyddshemsplatser, torde

emellertid komma att göra sig så starkt gällande att det nu aktuella förslaget

— i betraktande av den redan rådande trängseln i fråga om skyddshemsplatser

—- måste betecknas såsom försiktigt hållet. Med hänsyn till att så pass lång

tid åtgår för realiserande av väckta utbyggnadsförslag kan det för övrigt

icke vara försvarligt att vänta med vidtagandet av varje åtgärd ända till dess

situationen blivit helt ohållbar.

För att utvinna de omkring 70 nya platserna föreslår skyddshemsinspektören

utbyggnad av Långanäs yrkes- och ungdomshem samt ombildning av

Råby skol- och yrkeshem till uteslutande yrkeshem. Vidare föreslås för erhållande

av ersättning för de genom Råbyhemmets omändring förlorade skolhemsplatserna,

att Östra Spängs skolhem utbygges till dubbelskolhem samt

att hemmet i samband härmed inlöses av staten.

Vad först beträffar Långanäs yrkes- och ungdomshem framgår av

vad skyddshemsinspektören anfört, att hemmet för närvarande icke erbjuder

tillfredsställande anordningar för omhändertagande av det klientel, som hänvisas

till hemmet. Genom ett utförande av den av skyddshemsinspektören nu

föreslagna utbyggnaden av hemmet skulle erhållas dels ytterligare mellan

30 och 35 nya platser för psykiskt belastade äldre manliga elever, dels ock

möjligheter till differentierad vård av det relativt svårskötta klientel, för

vilket anstalten är avsedd. Då ett realiserande av skyddshemsinspektörens

förslag alltså skulle medföra ett på grund av den nya lagstiftningen örn villkorlig

dom och örn åtalseftergift nödvändigt tillskott av nya platser för den

kategori av elever det här gäller samt en förbättring av den gamla och otidsenliga

Långanäsanstalten tydligen förr eller senare ändock måste verkställas,

anser jag mig böra tillstyrka den av skyddshemsinspektören föreslagna utbyggnaden

av anstalten.

Vad beträffar de för anstaltens utbyggnad erforderliga byggnadsarbetena

synes i stort sett intet vara att erinra mot vad av skyddshemsinspektören föreslagits.

Jag förutsätter dock, att vid förslagets vidare utarbetande iakttages

vad byggnadsstyrelsen i denna del anfört. Ej heller de beräknade kostnaderna

för byggnadsarbetena och för anskaffandet av erforderliga inventarier föranleda

någon erinran från min sida. Jag uppskattar alltså i likhet med skyddshemsinspektören

dessa kostnader till (727 000 + 39 000) 766 000 kronor.

Då man knappast synes kunna räkna med att Långanäsanstalten skall

kunna tagas i bruk i utvidgat skick redan under nästa budgetår, synes det

icke erforderligt att redan nu taga ställning till frågan örn de ändringar med

avseende å anstaltens personalorganisation, som komma att erfordras på

grund av anstaltens utbyggnad. Jag förordar därför, att med detta spörsmål

får anstå och att frågan härom upptages i samband med prövningen av anslagsbehovet

för de statliga skyddshemmen för budgetåret 1946/47. Genom

den befattning med byggnadsarbetenas planerande, som den ledande personalen

på skyddshemmet kan beräknas komma att få taga, kan det möjligen

visa sig ogörligt för densamma att medhinna det ordinarie arbetet, därest

icke personalförstärkning i någon form kan erhållas. Därest riksdagen ej

har något att däremot erinra, torde därför rätten för Kungl. Majit att överskrida

den i avlöningsstaten för statens skyddshem upptagna, förslagsvis anvisade

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal få avse

jämväl det fall att av nu nämnd anledning personalförstärkning vid Långa
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr 169.

näsanstalten kan visa sig oundgängligen nödvändig under någon del av nästa

budgetår.

Det av skyddshemsinspektören framlagda förslaget beträffande Råby

skol- och yrkeshem innebär, att hemmet skulle förändras till enbart

yrkeshem samt att i samband härmed antalet platser vid hemmet skulle utökas

från 50 till 60. Genom dessa åtgärder skulle skyddshemsorganisationen

tillföras ytterligare 40 platser för yrkeshemselever. Härvid har förutsatts, att

30 av de 60 eleverna skulle undervisas i Lunds stads yrkesskolor i enlighet

med därom mellan staden och staten träffat särskilt avtal. Då emellertid förhandlingarna

med Lunds stad örn de ekonomiska villkoren för ett sådant samarbete

ännu icke äro slutförda, synes någon slutlig ställning nu icke kunna

tågås till frågan örn förändringen av verksamheten vid Råby. Jag vill emellertid

redan nu uttala, att det enligt min mening skulle vara av stort värde,

örn ett samarbete enligt de skisserade riktlinjerna kunde komma till stånd,

och att ett positivt resultat av de fortsatta förhandlingarna alltså bör eftersträvas.

Skulle emellertid en sådan lösning icke stå att vinna, torde för utvinnande

av det erforderliga antalet nya yrkeshemsplatser det alternativet i

stället få väljas att yrkesutbildningen anordnas inom Råbyanstalten. Definitivt

förslag i denna fråga är avsett att föreläggas nästa års riksdag. På

vilketdera av nu angivna sätt yrkesutbildningen än blir anordnad måste

emellertid på annat håll inom skyddshemsorganisationen ersättning utvinnas

för de 30 skolhemsplatser, som bortfalla genom nedläggandet av skolhemsavdelningen

vid Råby. I detta syfte föreslår skyddshemsinspektören, att det

för närvarande från Malmö stad arrenderade Östra Spängs skolhem

inlöses av staten och utbygges från nuvarande 25 platser till dubbelskolhem

med 60 platser. Då skolhemseleverna måste vara bortförda från Råby vid

den tidpunkt, då nämnda anstalt skall ombyggas till enbart yrkeshem, måste

den föreslagna utbyggnaden av Östra Spangs skolhem då vara realiserad.

Frågan örn utbyggnaden av Östra Spängs skolhem, som sålunda bör i tiden

komma före ombyggnaden av Råbyanstalten, bör därför redan nu upptagas

till behandling i syfte att byggnadsarbetena skola komma till utförande under

nästa budgetår.

Yad först angår frågan örn inlösen av Östra Spängs skolhem har, såsom

framgår av vad skyddshemsinspektören anfört, vid förda förhandlingar enighet

uppnåtts örn en lösensumma för hemmet av tillhopa 48 090 kronor. Mot

detta belopp, som beräknats i enlighet med de principer för inlösen av skyddshem,

som fastställdes vid den av 1936 års riksdag beslutade skyddshemsreformen,

synes från statens synpunkt intet vara att erinra. Jag vill därför

tillstyrka, att inlösen av hemmet må ske för den överenskomna köpeskillingen.

Jag vill vidare förorda, att staten mottager det av Örkelljunga kommun

såsom gåva erbjudna, intill skyddshemmet gränsande markområdet. Såsom

skyddshemsinspektören framhållit torde det förbehåll, som av kommunen

fästs vid gåvan, komma att visa sig sakna betydelse ur statsverkets synpunkt.

Yad härefter beträffar frågan örn utbyggnaden av skolhemmet till dubbelhem

med 60 platser uttalades visserligen i samband med den av 1943 års riksdag

beslutade utvidgningen av Hammargårdens skolhem till ett dylikt dubbelhem

vissa farhågor, att hemkaraktären skulle gå förlorad vid ett skolhem med

så stort platsantal som 60. Såsom av skyddshemsinspektören framhållits

synas emellertid riskerna härför vara föga framträdande, därest dubbelhemmen

anordnas på sätt som skett vid Hammargården och nu föreslagits vid

Östra Spång, nämligen med två från varandra helt skilda elevförläggningar

med var sin husmoder och arbetsledare samt rektor såsom föreståndare för

den ena förläggningen och en särskild avdelningsföreståndare med ansvar för

den andra. Då vidare dubbelskolhemmen ur undervisnings- och personal

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 169.

synpunkt framstå såsom överlägsna enkelskolhemmen samt dessutom dubbelhemstypen

ur kostnadssynpunkt erbjuder betydande fördelar, synas knappast

några betänkligheter böra möta mot en utbyggnad av Östra Spång på sätt

skyddshemsinspektören nu föreslagit. Jag anser mig därför böra tillstyrka

den föreslagna utbyggnaden av hemmet till dubbelskolhem.

I fråga örn de föreslagna byggnadsarbetena vid hemmet har jag intet annat

att erinra, än att jag förutsätter, att vid byggnadsplanens vidare utarbetande

iakttages vad byggnadsstyrelsen anfört angående trapporna i de båda elevhemmen

samt att en undersökning verkställes rörande möjligheterna att vidtaga

någon utökning av elevernas sovrum. Köksanläggningen bör göras

gemensam för de båda elevförläggningarna men med hänsyn till att avståndet

mellan de båda förläggningarna uppgår till ej mindre än omkring 700 meter

synes försiktigheten bjuda att utrymme reserveras för eventuellt senare anordnande

av en andra köksanläggning. De upprättade kostnadsberäkningarna

för byggnadsarbetena och för erforderlig inventarieanskaffning synas mig

kunna godtagas. Jag beräknar alltså i likhet med skyddshemsinspektören

kostnaderna härför till sammanlagt (1 148 000 + 46 000) 1 194 000 kronor.

Då man synes kunna utgå från att Östra Spång icke kan komma att tagas

i bruk i utbyggt skick före den 1 juli 1946, är det icke erforderligt att nu taga

ståndpunkt till frågan örn det blivande personalbehovet vid hemmet. Ifrågavarande

spörsmål torde få behandlas i samband med prövningen av behovet

av anslagsmedel för statens skyddshem för budgetåret 1946/47.

Jag förutsätter, att i samband med nybyggnad eller modernisering av personalbostäder

vid skyddshemmen verkställas de justeringar av bostadsersättningarna,

som betingas av förbättringar i standarden.

Enligt vad jag i det föregående anfört skulle för utbyggnaden av Långanäs

yrkes- och ungdomshem erfordras ett belopp av 766 000 kronor, medan kostnaderna

för inlösen och utbyggnad av Östra Spängs skolhem beräknats till

48 090 respektive 1 194 000 kronor. De sammanlagda engångsutgifterna för

den av mig förordade utbyggnaden av skyddshemsorganisationen uppgå alltså

till (766 000 + 48 090 + 1 194 000) 2 008 090 kronor, vilket belopp torde

anvisas för nästa budgetår under anslaget till statens skyddshem: byggnadsarbeten

m. m.

UPPFÖRANDE AV PERSONALBOSTADSHUS VID VEMYRA SKOL- OCH

YRKESHEM. UPPFÖRANDE AV PERSONALBOSTADSHUS VID

FORSANE YRKESHEM.

I anledning av förslag av Kungl. Majit i propositionen nr 281 till 1944 års

riksdag angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppförde riksdagen

(skrivelse nr 453) å allmän beredskapsstat II för nämnda budgetår

bland annat till vissa byggnadsarbeten vid statens skyddshem ett anslag av

343 200 kronor. Av nämnda anslag avsågs ett belopp av 45 000 kronor för

bestridande av kostnaderna för uppförande av ett personalbostadshus vid

Vemyra skol- och yrkeshem samt ett belopp av 43 000 kronor för uppförande

av en liknande byggnad vid Forsane yrkeshem.

Med hänsyn till de för dispositionen av anslag å allmän beredskapsstat II

gällande förutsättningarna har intetdera av ifrågavarande byggnadsarbeten

kunnat påbörjas och så beräknas ej heller kunna ske under återstoden av

innevarande budgetår.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

9

I skrivelse den 28 augusti 1944 har socialstyrelsen föreslagit, att ifrågavarande

båda byggnadsföretag överföras till riksstaten för nästa budgetår.

Statskontoret har i avgivet utlåtande ej ansett sig kunna biträda socialstyrelsens

framställning.

Departementschefen har anfört följande.

Med hänsyn till vad socialstyrelsen anfört om angelägenheten av att de

båda personalbostadshusen vid skyddshemmen Vemyra och Forsane snarast

möjligt bringas till utförande vill jag tillstyrka, att för byggnadsföretagen

äskas medel å riksstaten för nästa budgetår. Jag förordar alltså, att för utförande

av ifrågavarande två bostadshus för nästa budgetår under anslaget

till statens skyddshem: byggnadsarbeten m. m. upptages ett belopp av (45 000

+ 43 000) 88 000 kronor.

VISSA UNDERHÅLLS- OCH KOMPLETTERINGSARBETEN M. M.

VID SUNDBO YRKESHEM.

I skrivelse den 8 september 1944 har socialstyrelsen gjort framställning

örn anvisande av medel till vissa underhålls- och kompletteringsarbeten samt

hygieniska anordningar vid Sundbo yrkeshem.

I ett vid socialstyrelsens framställning fogat yttrande har byggnadsstyrelsen

förklarat sig icke ha något att erinra mot förslaget eller de därför beräknade

kostnaderna, 50 400 kronor,

Departementschefen har för egen del anfört följande.

I likhet med socialstyrelsen anser jag, att de nödvändiga underhålls- och

kompletteringsarbetena vid Sundbo yrkeshem icke längre böra uppskjutas.

Jag vill därför tillstyrka, att de nu må komma till utförande. Mot de beräknade

kostnaderna för arbetena synes intet vara att erinra. Jag förordar alltså,

att för nästa budgetår för ändamålet under anslaget till statens skyddshem:

byggnadsarbeten m. m. beräknas ett belopp av 50 400 kronor!

Vid bifall till vad departementschefen förordat skulle för nästa budgetår

under anslaget till statens skyddshem: byggnadsarbeten m. m. beräknas medel

för följande ändamål:

Utbyggnad av skyddshemsorganisationen ........................ kronor 2 008 090

Uppförande av personalbostadshus vid Vemyra skol- och

yrkeshem ............................................................... » 45 000

Uppförande av personalbostadshus vid Forsane yrkeshem » 43 000

Vissa underhålls- och kompletteringsarbeten m. m. vid

Sundbo yrkeshem ......................................... »_50 400

Summa kronor 2 146 490

Det sammanlagda medelsbehovet för nu föreslagna byggnadsarbeten m. m.

vid de statliga skyddshemmen skulle alltså utgöra 2 146 490 kronor eller i

avrundat belopp 2 150 000 kronor.

Förslaget till utbyggnad av skyddshemsorganisationen är närmast föranlett

av de nya lagarna om villkorlig dom och om eftergift av åtal mot vissa underBihang

till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 169. 1S74 46 2

Utskott cl.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 169.

ånga, vilka lagar förutsätta att i fråga om unga lagöverträdare åtgärder genom

barnavårdsnämnds försorg i stor utsträckning skola träda i stället för ådömande

av straff eller anställande av åtal. Det nu framlagda förslaget i ämnet

tillstyrker utskottet. I fråga örn detaljerna bar den ifrågasatta anordningen

med endast en köksanläggning vid östra Spängs skolhem föranlett viss tvekan.

Utskottet har emellertid ej velat göra invändning mot Kungl. Maj:ts förslag,

enligt vilket tills vidare utrymme reserveras för ett senare anordnande av

ytterligare en sådan anläggning.

Då Kungl. Maj :ts förslag ej heller i övrigt givit utskottet anledning till

erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Statens skyddshem: Byggnadsarbeten

m. m. för budgetåret 1945/46 under femte huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 2 150 000 kronor.

4:o) Bidrag till driften av icke statliga skyddshem. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag och under erinran, att samma belopp anvisats för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av icke statliga skyddshem

för budgetåret 1945/46 under femte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

Stockholm den 5 juni 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,

Gränebo, Sven Larsson, Bernhard Nilsson, Bäckström, Karl Andersson, Heiding,

Gustaf Karlsson, Ekströmer, Wiklund och Näsström; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,

Svensson i Grönvik, Danielsson, Persson i Tidaholm, Pettersson i Dahl, Andersson

i Malmö, Mårtensson, Hall, Viklund, Holmström och fru Alvén.

Stockholm 1945. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:432 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1945/46 till skyddshemsvården, jämte i ämnet väckta motion s. 10 i texten