Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bidrag till driften av anstalter för bildbara sinnesslöa m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1945-06-05 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:170, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bidrag till driften av anstalter för bildbara sinnesslöa m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

1

Nr 170.

Ankom till riksdagens kansli den 5 juni 1945 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bidrag

till driften av anstalter för bildbara sinnesslöa m. m.

jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under femte huvudtiteln (punkterna

128 och 132) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1945/46 såsom förslagsanslag beräkna till Bidrag

till driften av anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka,

1 725 000 kronor och till Bidrag till epileptikeranstalter 325 000 kronor.

Därefter har Kungl. Majit i propositionen nr 285, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 6 april 1945,

föreslagit riksdagen att

I. godkänna de ändrade grunder för .statsbidrag till driften av anstalter

för bildbara sinnesslöa samt för fallandesjuka, som förordats av chefen för

socialdepartementet, att tillämpas från och med den 1 juli 1945,

II. medgiva, att till svenska diakonanstalten må — utan hinder av gällande

bestämmelser om statsbidrag till epileptikeranstalter — för tiden från

och med den 1 juli 1945 till och med den 30 juni 1946 utgå ett extra statsbidrag

med högst 15 000 kronor för en vid Berga vårdhem för fallandesjuka

män anordnad klinisk undersökningsavdelning, på villkor, bland annat,

att vid densamma mottagas patienter även från andra epileptikeranstalter

enligt anvisningar, som inspektören för sinnesslövården må meddela,

III. under femte huvudtiteln för budgetåret 1945/46 anvisa till Bidrag till

driften av anstalter för bildbara sinnesslöa ett förslagsanslag av 2 800 000

kronor och till Bidrag till epileptikeranstalter ett förslagsanslag av 450 000

kronor.

Den 30 oktober 1941 uppdrog Kungl. Majit åt ordföranden i allmänna

svenska föreningen för vården örn sinnesslöa och fallandesjuka, professor

emeritus Alfred Petrén, och dåvarande inspektören för sinnesslövården AnnaLisa

Annell att såsom sakkunniga upprätta och till Kungl. Majit inkomma

med förslag till åtgärder för att bereda plats å uppfostringsanstalt åt sinnesslöa

barn i skolåldern, vilka icke vore fallandesjuka eller blinda.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 170.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 170.

Den 26 november 1941 överlämnades till de sakkunniga en framställning

från styrelsen för allmänna svenska föreningen för vården om sinnesslöa

och fallandesjuka angående statens övertagande av avlöningen till föreståndare

och lärarpersonal vid vissa skolor för sinnesslöa och fallandesjuka att

tagas i övervägande vid uppdragets fullgörande.

De sålunda utsedda sakkunniga (sinnesslövårdssakkunniga) hava därefter

avgivit betänkanden dels den 21 april 1943 rörande sinnesslövårdens

organisation (SOU 1943:29), dels ock den 19 juli samma år rörande reglering

av löner och tjänsteförhållanden m. m. för lärarpersonal vid statsunderstödda

sinnesslöskolor (SOU 1943: 33). Vid utarbetande av sistnämnda

betänkande ha de sakkunniga biträtts av t. f. undervisningsrådet Gottfrid

Björkman såsom särskild sakkunnig samt pedagogiska inspektören för

sinnesslöundervisningen Ragnhild Jungner såsom expert.

I förstnämnda betänkande föreslogo de sakkunniga, att särskild skolplikt

skulle införas för bildbara sinnesslöa barn samt att landsting och städer

utanför landsting skulle anordna erforderliga anstalter ävensom i övrigt

handhava den för ändamålet nödvändiga organisationen. I anslutning härtill

upptogo de sakkunniga till behandling frågan örn ökade bidrag av statsmedel

till sinnesslövården, därvid de sakkunniga föreslogo — frånsett vissa

jämkningar i utgående driftbidrag — att staten skulle lämna bidrag till

erforderliga ny- och ombyggnader samt övertaga kostnaderna för lärarpersonalens

avlöning. Sistnämnda spörsmål hava de sakkunniga därefter

upptagit till närmare behandling i betänkandet 1943: 33.

På grimdval av betänkandet den 21 april 1943 avlät Kungl. Maj:t den

3 mars 1944 två propositioner (nr 205 och 206) till riksdagen, den första

med förslag till lag om undervisning och vård av bildbara sinnesslöa m. m.

och den andra angående statsbidrag till uppförande m. m. av anstalter för

nämnda sinnesslöa. Sedan riksdagen anmält sina beslut i anledning av propositionerna

(riksdagens skrivelser nr 386 och 423 år 1944), har Kungl.

Majit den 30 juni 1944 utfärdat dels lag om undervisning och vård av bildbara

sinnesslöa (nr 477) och dels kungörelse angående statsbidrag till uppförande

eller inrättande av anstalter för bildbara sinnesslöa (nr 535).

Betänkandet den 19 juli 1943 om reglering av löner och tjänsteförhållanden

m. m. för lärarpersonal vid statsunderstödda sinnesslöskolor omfattade

— utöver förslag angående löne- och pensionsreglering samt statsbidrag till

avlöning av lärare vid nämnda skolor — förslag till reglemente för undervisningen

vid skolorna samt till instruktion för inspektören för sinnesslöundervisningen.

Kungl. Majit har den 22 december 1944 utfärdat reglemente

för statsunderstödda skolor för bildbara sinnesslöa (nr 822) samt instruktion

för inspektören för sinnesslöundervisningen (nr 823).

I förevarande proposition bär till behandling upptagits de sakkunnigas

förslag om ändrade grunder för statsbidrag till driften

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

3

av sinnesslöskolorna, dari inbegripet bidrag till

kostnader för lä rarlöner.

över de sakkunnigas betänkande om löne- oell pensionsreglering m. m.

för sinnesslöskolornas lärarpersonal hava yttranden avgivits av medicinalstyrelsen,

socialstyrelsen, skolöverstyrelsen,'' statskontoret, allmänna lönenämnden,

1941 års lärarlönesakkunniga, statens pensionsanstalt, flertalet

landstings förvaltningsutskott och städer utanför landsting, svenska landstingsförbundet,

svenska stadsförbundet, allmänna svenska föreningen för

vården om sinnesslöa och fallandesjuka, föreningen för sinnesslöa barns

vård, svenska sinnesslöskolornas lärarförbund ävensom slöjd- och yrkeslärarnas

riksförbund.

I sitt år 1943 avgivna betänkande (SOU 1943:43) har kommunalskatteberedningen

även berört frågan örn sinnesslövårdens organisation och finansiering.

I utlåtandena över kommunalskatteberedningens betänkande har frågan

örn statens förhållande till sinnesslövården närmare berörts av socialstyrelsen,

medicinalstyrelsen och svenska landstingsförbundet.

Departementschefen har i nu ifrågavarande ämne anfört följande.

Enligt 1944 års lag örn undervisning och vård av bildbara sinnesslöa

åligger det landsting och städer utanför landsting att draga försorg örn att

.sådana sinnesslöa erhålla undervisning och vård. För sådant ändamål ankommer

det å landstinget, respektive staden att ombesörja anordnandet av

en centralanstalt med erforderligt antal platser. Centralanstalt skall omfatta

upptagningshem för barn, skolhem och arbetshem, med möjlighet till

organiserad samverkan med befintliga enskilda anstalter på området. I viss

utsträckning beräknas behovet av skolplatser kunna tillgodoses genom inrättande

av s. k. externatskolor eller externatplalser i samband med skolhemmen.

Genomförandet av 1944 års lag förutsätter emellertid en väsentlig

utökning av den nuvarande anstaltsorganisationen och därmed ökade utgifter

för huvudmännen.

Sinnesslövårdssakkunniga, vilkas förslag rörande vårdens organiserande

låg till grund för nämnda lag, förordade, att staten borde åtaga sig en ökad

andel av utgifterna för vården av de bildbara sinnesslöa genom att helt bestrida

kostnaderna för lärarlöner, frånsett löner till de manliga lärarna i

slöjd. Skolöverstyrelsen ansåg sig endast kunna tillstyrka, att statsbidraget

till lärarlöner skulle utgå med högst 75 procent. Kommunalskatteberedningen

uttalade, att därest staten icke helt överloge ansvaret för sinnesslövården,

statsbidragens storlek beträffande såväl byggnader som drift borde

bestämmas till sådana belopp, att de i det närmaste motsvarade de faktiska

genomsnittskostnaderna. Från landsting och städer utanför landsting ha

jämväl påyrkats höjda statsbidrag.

I propositionen nr 206/1944 föreslogs, att statsbidrag skulle utgå till uppförande

av anstalter för bildbara sinnesslöa. I det vid propositionen fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 3 mars 1944

framhöll jag, att jag vid milt ställningstagande till de sakkunnigas förslag

rörande vård och undervisning av bildbara sinnesslöa ansett skäligt, att

staten i väsentligt större utsträckning än för närvarande lämnade ekono
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 170.

misk medverkan till vårdens finansiering. Jag förklarade mig därvid i stort

sett kunna ansluta mig till kommunalskatteberedningens linje. I fråga örn

byggnadsbidragen fixerades dessa till 4 000 kronor per vårdplats med iakttagande,

att bidraget icke fick överstiga 75 procent av de verkliga kostnaderna

för platsernas anordnande.

Frågan om driftbidragens storlek, vilken av olika anledningar ansågs böra

uppskjutas, synes mig nu böra upptagas till prövning. Jag anser mig härvid

i anslutning till mitt nyssnämnda uttalande böra förorda, att staten påtager

sig huvudparten av de löpande kostnaderna för vården av de bildbara sinnesslöa.

däri inbegripet kostnaderna för löner till föreståndare och lärare.

Vad angår sistnämnda kostnader anser jag mig ej kunna tillstyrka, att desamma

helt bestridas av statsmedel, utan vill jag ansluta mig till skolöverstyrelsens

förslag, att statsbidraget begränsas till s/-t av avlöningsförmånerna

till föreståndare och lärare vid skolhem och med dem samorganiserade

arbetshem med undantag för lärarna i manlig slöjd. Örn staten sålunda

övertager huvudparten av kostnaderna för avlönande av ifrågavarande

befattningshavare, bör som villkor härför föreskrivas, att befattningshavarna

skola äga åtnjuta avlöningsförmåner enligt av statsmakterna fastställda

grunder. I enlighet härmed framlägger chefen för finansdepartementet

senare denna dag förslag till lönereglering för nämnda personal,

innebärande att befattningshavarnas avlöningsförmåner regleras i huvudsaklig

överensstämmelse med de för statens befattningshavare gällande

grunderna. Lärarna äro härvid avsedda att inplaceras i 11 lönegraden och

föreståndarna, alltefter anstalternas storlek m. m.. i någon av lönegraderna

14. 15, 17, 19, 21 och 23.

I likhet med de sakkunniga förordar jag, att särskilt statsbidrag utgår

jämväl för avlönande av föreståndare och lärare vid statsunderstödda epileptikerskolor

och med dem samorganiserade arbetshem. Bidragen torde härvid

böra utgå efter enahanda grunder som i fråga om anstalterna för sinnesslöa.

Därest statsbidragen till lärarpersonalens löner fastställas att utgå i enlighet

med vad jag nu förordat, anser jag tillräckliga skäl ej föreligga att å

statsbidragen göra avdrag för den ersättning för tjänstebostad, som personalen

kan hava att erlägga till huvudmännen, på sätt statskontoret ifrågasatt.

Enligt kungörelsen (nr 237/1933) angående statsbidrag till driftkostnader

vid anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, och vid

epileptikeranstalter utgår bidrag med vissa fixa, i det föregående angivna

belopp, vilka äro avsedda att motsvara 1/s av de verkliga driftkostnaderna.

Enligt de sakkunnigas beräkningar, vilka dock delvis synas vila på ett osäkert

underlag, utgöra lönerna till föreståndare och lärare (frånsett lärare i manlig

slöjd) för närvarande i genomsnitt 20 procent av samtliga utgifter vid

skolhemmen. Vid bifall till mitt förslag, att staten bör bestrida % av den

kontanta lönen till ifrågavarande befattningshavare, skulle alltså statens andel

i de totala driftkostnaderna för skolhemmen komma att uppgå till omkring

50 procent. I fråga om arbetshemmen skulle motsvarande bidrag till

lärarlönerna endast i ringa grad medföra en ökning av statens andel i de

totala driftkostnaderna, då vid dessa hem nämnda löner utgöra en förhållandevis

obetydlig del av driftkostnaderna.

De sakkunniga ha ansett den omständigheten, att staten övertoge kostnaden

för föreståndare- och lärarlöner, i allmänhet ej böra föranleda någon

sänkning av de nu utgående bidragsbeloppen, varvid de hänvisat till behovet

av ökat statsbidrag till sinnesslövården i dess helhet. I fråga om externat
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

5

skolorna förorda de sakkunniga emellertid, att det nuvarande bidraget slopas

med hänsyn till den stora andel av utgifterna vid dessa skolor, som

utgöres av löner till lärare.

Under hänvisning till min nyss åberopade uppfattning, att staten bör påtaga

sig huvudparten av kostnaderna för vård och undervisning av de bildbara

sinnesslöa, vill jag för egen del förorda en sådan höjning av de nu utgående

statsbidragsbeloppen, att desamma jämte förenämnda lönebidrag

komma att i genomsnitt täcka SU av de totala driftkostnaderna. Av lämplighetsskä!

torde bidragen till lärarlönerna böra särskiljas från bidragen till

övriga driftkostnader. De förra torde i enlighet med vad som gäller i vissa

liknande fall böra utgå med 3A av de styrkta verkliga utgifterna för lönerna,

medan de senare bidragen, i varje fall såvitt angår internatskolorna, torde

böra fixeras till vissa fasta belopp, avsedda att motsvara i genomsnitt 8/t av

övriga driftkostnader.

De totala driftkostnaderna för skolhemmen torde med ledning av nuvarande

bidragsbelopp, vilka fastställts så sent som år 1942 med beaktande

av den under åren 1939—41 inträffade prisstegringen, kunna beräknas till

i medeltal omkring (3 X 450) 1 350 kronor för elev och år. Detta medeltal

torde visserligen ligga i underkant vid jämförelse med nuvarande prisnivå.

Då det gäller att bestämma statsbidrag för en längre tid framåt, synes det

emellerlid motiverat att i huvudsak frånse rådande särskilda prisförhållanden.

Med beaktande härav och med ledning av föreliggande material för

bedömande av den andel, som kostnaderna för lärarlöner vid skolhemmen

utgöra av samtliga driftkostnader vid dessa hem, torde det fasta statsbidraget

till sådana hem böra fixeras till 400 kronor per elev och termin. Vid fastställande

av bidragsbeloppen till arbetshem torde man i stort sett kunna

bortse från de föreslagna statsbidragen till löner till föreståndare och lärare,

då utgifterna härför som nämnts utgöra allenast en obetydlig del av driftkostnaderna

vid dessa hem. Särskilt bidrag till lärarlöner är för övrigt avsett

att utgå allenast för arbetshem, som äro samorganiserade med skolhem.

Med hänsyn härtill och då kostnaderna för arbetshemmen torde vara av

ungefär samma storlek som för skolhemmen, därest lärarlönerna frånräkna»,

förordar jag, att bidragen till arbetshemmen jämväl fixeras till 400 kronor

per elev och halvår. Från enahanda utgångspunkter torde ävenledes bidragen

till upptagningshemmen böra utgå med 400 kronor per elev och

halvår. Genom att på detta sätt bestämma de fasta bidragen till enahanda

belopp för nu nämnda, i en centralanstalt ingående avdelningar vinnes samtidigt

den fördelen, att erforderlig omflyttning av eleverna mellan avdelningarna

underlättas.

I betraktande av att utgifterna för andra ändamål än för lärarlöner vid

externatanstalterna förete mycket stora skiljaktigheter mellan de olika anstalterna

torde bidraget för berörda utgifter till dessa anstalter ej böra bestämmas

till cft fast belopp utan i stället utgå med ZU av de styrkta verkliga

kostnaderna, varvid bidragsbeloppet emellertid bör maximeras till 100 kronor

per elev och termin.

Bidragen till anstalterna för epileptiker, vilka hittills utmätts efter enahanda

grunder som bidragen till anstalterna för bildbara sinnesslöa, ehuru

de med hänsyn till de högre kostnaderna per vårdad utgått med ett något

högre belopp, synas jämväl böra regleras i förevarande sammanhang. Jag

vill därvid förorda, att bidragen till dessa anstalter per elev och termin fixeras

till 450 kronor för skolhemmen samt till samma belopp för arbetshemmen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr i 70.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle statsbidragen till anstalter

för bildbara sinnesslöa och epilektiker, vilka äro anordnade eller understödda

av landsting eller stad utanför landsting (kommunala anstalter), komma

att utgå med i följande sammanställning angivna belopp, frånsett bidrag

till lärarlöner:

Bidrag per

Anstaltsf orm halvår o. elev

kronor

Upptagningshem ............................................ 400

Skolhem för sinnesslöa barn, som icke äro fallandesjuka:

a) för varje barn, som under lästermin å anstalten eller på dess

bekostnad åtnjutit underhåll ............................ 400

b) för varje barn, som endast åtnjutit undervisning, högst .... 100

Skolhem för fallandesjuka barn .............................. 450

Arbetshem för sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka............ 400

Arbetshem för fallandesjuka.................................. 450

Till de enskilda internatanstalterna böra bidrag kunna utgå med högst nu

angivna belopp. Det bör ankomma på den ^anordnande myndigheten att i

samband med beviljande av statsbidrag tillse, att vårdavgifterna vid de enskilda

hemmen jämkas nedåt efter de förhöjda statsbidragen. I den mån

vårdavgifter uttagas vid de kommunala anstalterna böra avgifterna jämväl

vid dessa anstalter i förekommande fall så jämkas, att desamma jämte statsbidragen

ej överstiga de verkliga driftkostnaderna.

Jag tillstyrker vidare de sakkunnigas förslag att slopa den nu gällande

bestämmelsen, att endast 1ls av omkostnaderna för epileptiker, som utackorderats

i familjevård, får täckas med statsbidrag. Anledning att ändra det nu

gällande högsta bidragsbeloppet, 150 kronor för halvår, lärer för närvarande

icke föreligga.

Slutligen vill jag tillägga, att därest det, sedan normala förhållanden inträtt,

skulle visa sig, att driftkostnaderna komma att mera avsevärt avvika

från de belopp, som legat till grund för beräkningen av nyss angivna statsbidragsbelopp,

frågan örn bidragens storlek framdeles bör upptagas till omprövning.

De nya grunderna torde böra träda i kraft den 1 juli 1945. I den mån

föreståndare eller lärare icke övergå till det avlöningsreglemente, som kan

komma att fastställas av statsmakterna, samt till sådan befattningshavare

utgående löneförmåner överstiga dem, som skulle ha tillkommit honom enligt

nämnda reglemente, bör givetvis statsbidraget till hans avlönande begränsas

till det belopp, som skulle ha utgått, därest reglementet varit tilllämpligt.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare bestämmelser

rörande grunderna för statsbidragens utgående.

Vad angår medelsbehovet för budgetåret 1 94 5/46 har

medicinalstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1944 hemställt örn anvisande av

dels 1 725 000 kronor till Bidrag till anstalter för bildbara sinnesslöa, som

icke äro fallandesjuka, dels ock 325 000 kronor till Bidrag till epileptikeranstalter.

Med skrivelse den 27 mars 1945 har medicinalstyrelsen till Kungl. Majit

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

7

överlämnat en av svenska diakonsällskapet gjord framställning örn förhöjning

av bidraget till den vid Berga vårdhem för fallandesjuka män anordnade

kliniska undersökningsavdelningen.

Departementschefen har anfört följande.

I det föregående har jag förordat en uppdelning av statsbidragen till anstalter

för bildbara sinnesslöa och epileptikeranstalter sålunda att bidrag

skulle utgå med dels 75 procent av kostnaderna för löner till de föreståndare

och lärare, vilkas löner nu äro avsedda att regleras, dels ock med vissa

tidigare angivna belopp till övriga driftkostnader. Beräkningen av medelsbehovet

för nästa budgetår torde därför böra ske med beaktande av nämnda

uppdelning. I avsaknad av någon erfarenhet rörande medelsbehovet enligt

de nu förordade s ta tsbid ra gsgru n dorn a torde beräkningen allenast kunna

bliva approximativ.

Vad angår medelsbehovet till bidrag till driften av anstalter

för bild b ara sinnesslöa synes, såvitt angår bidragen till löner till

lärarpersonalen, den av de sakkunniga gjorda beräkningen kunna läggas till

grund. Enligt nämnda beräkning skulle, därest staten helt övertoge kostnaderna

för nämnda löner, utgifterna härför med den omfattning anstaltsorganisationen

hade vid tidpunkten för framläggandet av de sakkunnigas betänkande

belöpa sig till i runt tal 900 000 kronor, frånsett erforderliga belopp

för rörligt tillägg och kristillägg. Därest nämnda tillägg beräknas till 300 000

kronor, skulle således totala lönekostnaderna bliva 1 200 000 kronor för år.

Om, såsom av mig förordats, staten bestrider 3/é av sistnämnda utgifter,

skulle statens kostnader härför belöpa sig till 900 000 kronor för år.

Vad angår statsbidragen till övriga driftkostnader innebära de föreslagna

bidragsbeloppen i det närmaste en fördubbling av de nu gällande. Medicinalstyrelsen

har uppskattat medelsbehovet för nästa budgetår enligt gällande

bidragsgrunder till 1 725 000 kronor. Vid tillämpning av de nya grunderna

synas bidragen approximativt kunna beräknas till 3 000 0C0 kronor

för år. För statsbidrag till anstalter för bildbara sinnesslöa för nästa budgetår

skulle således erfordras ett anslag av tillhopa 3 900 000 kronor. Med

hänsyn till att bidragen äro avsedda att liksom för närvarande utbetalas

halvårsvis i efterskott och alltså bidragen för senare hälften av budgetåret

utbetalas först under nästa budgetår torde det vara tillräckligt att för budgetåret

1945/46 upptaga anslaget till 2 800 000 kronor. Härvid har beräknats

ett belopp av förslagsvis 450 000 kronor för bestridande av de på budgetårets

första hälft belöpande bidragen till lärarlöner. För budgetåret 1945/46

torde från anslaget få utgå bidrag med samma belopp som för innevarande

budgetår till dels föreningen för sinnesslöa barns vård för uppehållande avverksamheten

vid föreningens seminarium för utbildande av lärarinnor vid

skolor för sinnesslöa barn, dels ock allmänna svenska föreningen för vården

om sinnesslöa och fallandesjuka för anordnande av en utbildningskurs för

vårdpersonal vid sinnesslöanstalterna. Anslaget, som i gällande riksstat benämnes

Bidrag till anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka,

torde hädanefter böra benämnas Bidrag till dritten av anstalter för

bildbara sinnesslöa.

Anslaget lill bidrag till epileptikeranstalter har av medicinalstyrelsen

med tillämpning av nuvarande bidragsgrunder beräknats till

325 000 kronor för nästa budgetår. De av mig i del föregående förordade

bidragsbeloppen innebära i förhållande till de nu gällande beloppen en höj
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 170.

Utskottet.

ning av statsbidragen till nära det dubbla. På grund härav torde, sedan de

nya grunderna trätt i kraft, medelsbehovet för budgetår kunna uppskattas

lill i runt tal 600 000 kronor. Då statsbidrag till avlönande av föreståndare

och lärare för nästa budgetår endast torde komma att utgå till en anstalt av

här avsett slag, torde det vara tillräckligt att beräkna bidragen härtill till

20 000 kronor. Med beaktande av att liksom i fråga om anstalterna för bildbara

sinnesslöa statsbidragen till epileptikeranstalter äro avsedda att utbetalas

halvårsvis i efterskott, torde det vara tillräckligt att upptaga anslaget

till ett belopp av 450 000 kronor. Härav räknar jag med att cirka 10 000

kronor behöva disponeras för bidrag till lärarlöner vid nyssnämnda anstalt.

Vidkommande svenska diakonsällskapets framställning örn ett från 8 000

till 15 000 kronor förhöjt bidrag för den vid Berga vårdhem för fallandesjuka

män anordnade kliniska undersökningsavdelningen framgår av utredningen

i ärendet, att de särskilda kostnaderna för ifrågavarande avdelning

stigit avsevärt, sedan bidrag första gången lämnades för avdelningens

verksamhet. Bidraget har emellertid hittills ej undergått någon förhöjning.

Den undersökning, som medicinalstyrelsen låtit anordna rörande möjligheterna

att åstadkomma besparingar vid sällskapets epileptikeranstalt i

dess helhet, synes ridare utvisa, att driftkostnaderna vid anstalten icke

kunna nedbringas i sådan omfattning att den av sällskapet begärda ökningen

av statsbidraget därigenom skulle bliva obehövlig. På grund härav

och då vårdavgiften vid Bergahemmet redan nu betydligt överstiger motsvarande

avgift vid övriga epilektikerhem vill jag ej motsätta mig en förhöjning

av det extra statsbidraget. Av nämnda undersökning framgår emellertid

icke, huruvida hela det begärda beloppet, 15 000 kronor, kommer att

erfordras efter vidtagande av möjliga besparingar. Jag förordar därför, att

riksdagens bemyndigande utverkas för Kungl. Majit att till sällskapet för

nästa budgetår utgiva statsbidrag med högst 15 000 kronor samt att bidragets

närmare fixerande får bli beroende av den ytterligare utredning,

som kan åvägabringas. Som villkor för ökat statsbidrag bör gälla, att läkaren

blir ansvarig för epileptikervården och att staten erhåller en representant

i anstaltens styrelse. Det för det nu utgående statsbidraget gällande

villkoret att vid avdelningen skola mottagas patienter även från andra

epilektikeranstalter enligt anvisningar, som inspektören för sinnesslövården

må meddela, bör alltjämt äga tillämpning.

I samband med Kungl. Maj: ts ifrågavarande förslag har utskottet till

behandling förehaft två likalydande motioner, väckta den ena inom första

kammaren av herr Johan Bernhard Johansson m. fl. (I: 389) och den andra

inom andra kammaren av herrar C. P. Olsson i Mellerud och E. Fast

(II: 597), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att staten påtager sig

hela kostnaden för löner åt föreståndare och lärare vid skolhem och med

dem samorganiserade arbetshem för bildbara sinnesslöa.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda förslag, får utskottet

hänvisa till motionen I: 389.

Förra årets riksdag beslöt, att statsbidrag till uppförande eller inrättande

av anstalter för bildbara sinnesslöa skulle utgå med tre fjärdedelar av kostnaderna.

Beträffande avlönings- och andra driftkostnader innebär Kungl. Maj:ts

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

9

förevarande förslag, afl bidrag skola utgå jämväl till dessa utgifter nied 75

procent av deras verkliga eller beräknade belopp. I motionerna föreslås den avvikelsen

från Kungl. Maj:ts förslag, att hela kostnaden för löner åt föreståndare

och lärare skola bestridas av statsmedel.

Enligt vad utskottet under hand inhämtat skulle ett genomförande av motionärernas

förslag kräva åtgärder, vilka ej uppmärksammats i motionerna. Sålunda

bör statsbidraget, därest det skall i princip utgå med hela lönebeloppet,

i analogi med statsbidragen till avlöningar inom folkskoleväsendet minskas

med ett belopp motsvarande hyressättning för den ifrågavarande personalens

tjänstebostäder. Storleken av en sådan bostadsersättning kan icke bestämmas

utan ställningstagande till frågan om beskaffenheten av de bostäder, som personalen

må kunna göra anspråk på. En boställsordning motsvarande den för

folk- och småskolor gällande om landstingens skyldigheter i nämnda hänseende

gent emot befattningshavarna synes utgöra en oundgänglig konsekvens.

Därtill kommer, att särskilda bestämmelser skulle erfordras beträffande viss

icke ordinarie lärarpersonal. Skulle staten åtaga sig hela kostnaden för lärarnas

avlönande synes nödvändigt att lägga avgörandet om anställande av vikarier

och annan extra eller tillfällig lärarpersonal i händerna på en statlig myndighet.

Utskottet har funnit övervägande skäl tala för att staten påtager sig hela

kostnaden för föreståndarnas och lärarpersonalens avlönande. Emellertid torde

det med hänsyn till vad ovan anförts icke vara möjligt att genomföra en sådan

ordning redan från och med den 1 juli 1945. Då sålunda ett uppskov är nödvändigt,

synes Kungl. Maj:ts förslag böra godtagas för nästa budgetår. Riksdagen

torde böra hos Kungl. Majit hemställa om de förslag till nästa riksdag,

som påkallas därav att staten från och med budgetåret 1946/47 övertager hela

den ifrågavarande kostnaden.

Kungl. Maj:ts förslag har i övrigt ej givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen må

I. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionerna

I: 389 och II: 597, såvitt nämnda motioner avse nästa

budgetår och ej avse anslagsfrågan, godkänna de ändrade

grunder för statsbidrag till driften av anstalter för bildbara

sinnesslöa samt för fallandesjuka, som förordats i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 6 april 1945, att tilllämpas

under tiden den 1 juli 1945—den 30 juni 1946,

II. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag medgiva, alt till

svenska diakonanstalten må — utan hinder av gällande bestämmelser

örn statsbidrag till epileptikeranstalter — för tiden

från och med den 1 juli 1945 till och med den 30 juni 1946

utgå ett extra statsbidrag med högst 15 000 kronor för en vid

Berga vårdhem för fallandesjuka män anordnad klinisk undersökningsavdelning,

på villkor, bland annat, att vid densamma

Bihang lill riksdagens protokoll IDAS. 6 sami. Nr 170.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 170.

mottagas patienter även från andra epileptikeranstalter enligt

anvisningar, som inspektören för sinnesslövården må meddela,

III. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

motionerna 1:389 och 11:597 i vad nämnda motioner avse

anslagsfrågan för budgetåret 1945/46 under femte huvudtiteln

såsom förslagsanslag anvisa

a) till Bidrag till driften au anstalter för bildbara sinnesslöa

2 800 000 kronor,

b) till Bidrag till epileptikeranstalter 450 000 kronor,

B. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 389 och

II: 597 i den mån de ej behandlats under I. och III. här ovan

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förslag till ändrade

grunder från och med den 1 juli 1946 för statsbidrag till driften

av anstalter för bildbara sinnesslöa samt för fallandesjuka.

Stockholm den 5 juni 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Gränebo,

Sven Larsson, Bernhard Nilsson, Bäckström, Karl Andersson, Heiding, Gustaf Karlsson,

Ekströmer, Wiklund och Näsström; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm.

Svensson i Grönvik, Danielsson, Persson i Tidaholm, Pettersson i Dahl, Andersson i

Malmö, Mårtensson, Hall, Viklund, Holmström och fru Alvén.

Reservation

av herrar Oscar Olsson, Bernhard Nilsson, Ekströmer, Wiklund, Eriksson i

Stockholm, Andersson i Malmö, Mårtensson, Hall, Holmström och fru

Alvén, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande s

lydelse:

»Förra årets---statlig myndighet.

Enligt utskottets mening hava motionärerna anfört beaktansvärda skäl för

ett bifall till sitt förslag. Emellertid skulle det avdrag å statsbidraget, som

motsvarar bostadsersättning, föranleda att ökningen av bidraget skulle

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

11

stanna vid ett betydligt lägre belopp än det som motsvarar 25 procent av

avlöningskostnaden. Hur stort ifrågavarande avdrag skulle bliva är icke

möjligt att närmare bestämma, men till jämförelse må nämnas, att bostadsersättningen

vid folkskolorna uppgår till belopp, varierande mellan 10 och

30 procent av avlöningskostnaden. Med hänsyn härtill och då ett bifall till

motionerna skulle föranleda vissa olägenheter för landstingen i form av

ökad statlig kontroll m. m. har utskottet ej ansett sig böra frångå Kungl.

Maj:ts förslag i här berörda avseende.

Kungl. Maj:ts förslag har ej heller i övrigt givit utskottet anledning till

erinran.

Under åberopande---utskottet hemställa,

A. att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionerna

I: 389 och II: 597, såvitt nämnda motioner avse nästa

budgetår och ej avse anslagsfrågan, godkänna de ändrade

grunder för statsbidrag till driften av anstalter för bildbara

sinnesslöa samt för fallandesjuka, som förordats i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 6 april 1945, att tilllämpas

från och med den 1 juli 1945,

II. med bifall---må meddela,

III. med bifall--- -— 450 000 kronor,

B. att motionerna I: 389 och II: 597 i den mån de ej behandlats

under I. och III. här ovan ej må av riksdagen bifallas.

»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:433 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till driften av anstalter för bildbara sinnesslöa m. m., jämte i ämnet väckta m s. 12 i texten