Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande av allmän folkräkning jämte i ämnet väckt motion.

1945-06-05 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:172, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande av allmän folkräkning jämte i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 172.

Nr 172.

Ankom till riksdagens kansli den 5 juni 1945 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande

av allmän folkräkning jämte i ämnet väckt

motion.

(3:e avd.)

I propositionen nr 298 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 maj 1945, föreslagit

riksdagen att under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1945/46 anvisa dels

till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1945 års folkräkning

ett reservationsanslag av 200 000 kronor, dels ock till Statistiska centralbyrån:

Ersättning till kyrkobokförare vid 1945 års folkräkning ett förslagsanslag

av 250 000 kronor.

Allmänna folkräkningar ha i vårt land i regel verkställts vart tionde år.

Enligt kungörelsen den 4 november 1859, som utgör grundvalen för den

svenska befolkningsstatistiken, skola folkräkningar äga rum vart femte år.

Från och med 1860 har emellertid varannan folkräkning inställts med undantag

för år 1935, då en särskild folkräkning verkställdes efter förslag av

befolkningskommissionen. Nästa folkräkning skulle enligt det sålunda i praktiken

tillämpade systemet äga rum den 31 december 1950.

I skrivelse den 13 oktober 1944 har 1941 års befolkningsutredning framlagt

förslag, att en allmän folkräkning skulle anordnas den 31 december

1945, och utredningen har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt

statistiska centralbyrån att planlägga och anordna en sådan folkräkning av

den omfattning och karaktär, som i skrivelsen närmare angivits.

Sedan yttranden efter remiss avgivits över befolkningsutredningens framställning

av socialstyrelsen, medicinalstyrelsen, statskontoret, statistiska centralbyrån

och riksräkenskapsverket, har Kungl. Maj:! den 9 sistlidne februari

anbefallt statistiska centralbyrån att utarbeta och senast den 16 april 1945

inkomma med förslag till riktlinjer samt kostnadsberäkningar för en allmän

folkräkning den 31 december 1945. Ämbetsverket skulle därvid beräkna

kostnaderna för anordnande av en folkräkning dels med, dels utan inkomstoch

förmögenhetsstatistik. Tillika bemyndigades ämbetsverket att, i den mån

så prövades erforderligt, tillkalla särskilda sakkunniga för den förberedande

utredningen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 172.

11

I skrivelse den 14 april 1945 har statistiska centralbyrån i anledning av

nämnda uppdrag framlagt förslag till plan för folkräkningen, kostnadsberäkningar

och förslag till förordning med särskilda bestämmelser rörande

mantalsskrivningen för år 1946.

Centralbyrån behandlar i skrivelsen de frågor, som falla inom den egentliga

folkräkningens ram, i första hand programmet för den totala räkningen och

de partiella undersökningarna, urvalsmetoden och uppgiftsinsamlingen. Vidare

behandlas de särskilda bestämmelser, som bli erforderliga för höstens

mantalsskrivning, samt folkräkningens organisation i övrigt och kostnadsberäkningarna.

De partiella undersökningarna skola enligt centralbyråns

förslag i avseende å underlagets storlek bestå av två olika typer, den ena

med ett urval omfattande ca V12 av befolkningen eller i runt tal 550 000

personer (tolftedelssamplingen) och den andra med ett urval omfattande Vs

av det förstnämnda urvalet, d. v. s. något mer än Vion av totalbefolkningen

eller ca 69 000 personer (bottensamplingen).

Beträffande inkomst- och förmögenhetsstatistiken föreslår

centralbyrån, att densamma begränsas till det representativa urval, som

tolftedelssamplingen avsåge, och anför härom bland annat följande.

Från skilda håll ha önskemål framförts, att inkomstuppgifter i kombination

med hushålls- och familjeuppgifter borde införskaffas och bearbetas

även för de minsta regionala enheterna. Särskilt med hänsyn till bostadsplanerande

åtgärder har behovet av dylika uppgifter betecknats såsom angeläget.

Ett tillmötesgående av dessa önskemål skulle innebära, att plats för

ifrågavarande grenar bereddes på programmet för den totala räkningen.

En inkomststatistik avseende totalbefolkningen och regionalt differentierad

efter de minsta enheterna skulle emellertid komma att draga dryga kostnader

både med hänsyn till anskaffningen och bearbetningen av uppgifterna

samt skulle verka försenande på folkräkningsresultatens färdigställande, då

inkomstmaterialet icke kan ställas till förfogande vid samma tidpunkt som

det övriga materialet. Av sådana skäl har någon inkomst- och förmögenhetsstatistik

icke ansetts böra upptagas på den totala räkningens program. Däremot

har centralbyrån i samförstånd med de sakkunniga funnit behovet av

inkomstuppgifter för de partiella undersökningarna vara starkt dokumenterat.

Ett eftersättande av detta krav skulle innebära, att den statistiska analysen

inom vissa folkräkningsgrenar, exempelvis familjestatistiken, skulle komma

att äventyras. Inkomstuppgiftemas användbarhet i det statistiska sammanhang,

varom här är fråga, förringas enligt centralbyråns förmenande icke

nämnvärt av att det nuvarande ekonomiska läget kan komma att visa sig

vara av labil karaktär.

Vid behandling av frågan örn sättet för uppgiftsinsamlingen ägnar

centralbyrån uppmärksamhet åt möjligheterna att utnyttja det material, som

är avsett att upprättas för den föreslagna folkbokföringsreformen, det s. k.

präglingsunderlaget, och de fördelar, som därigenom skulle vinnas. Ämbetsverket

anför härom följande.

Enligt det sätt, varpå upprättandet av präglingsunderlaget på ett tidigare

stadium planerats, skulle detta i stort sett komma att innehålla alla de uppgifter,

som äro erforderliga för den totala räkningen, inbegripet yrkesräk
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 172.

ningen. Även med hänsyn till tidsbestämningarna voro förutsättningarna sådana,

att de utan att medföra större olägenhet kunde inpassas i det tidsschema,

som gäller för folkräkningen.

Åtskilliga fördelar skulle vara att vinna om präglingsunderlaget, sedan

det utnyttjats för sitt egentliga ändamål, kunde användas såsom folkräkningsunderlag.

Kostnadsbesparingarna skulle bliva betydande, dels därigenom att

ersättningen till prästerskapet för bestyret med folkräkningsmaterialet skulle

bortfalla, dels genom att kostnaden för den centrala granskningen av det inkomna

materialet kunde nedbringas. Anordningen skulle även innebära en

lättnad för pastorsämbetena i den arbetsbörda, som under den tid omläggningen

av folkbokföringen pågår, kommer att tynga desamma.

En del tekniska svårigheter äro likväl förknippade med präglingsunderlagets

utnyttjande för folkräkningen, vilka svårigheter främst hänföra sig till,

att såsom oavvislig fordran ingår, att uppgifterna till folkräkningen skola

avse den 31 december. Ändringar, som avse tiden efter detta datum, måste för

den skull å präglingsunderlaget hållas isär från övriga uppgifter. Dessa svårigheter

äro emellertid inga avgörande hinder för utnyttjande av materialet.

Man tvingas emellertid att avstå från den ifrågavarande anordningen främst

därför, att på grund av den knappt tillmätta övergångstiden för folkbokföringens

omläggning införandet å präglingsunderlaget av vissa uppgifter, däribland

yrkesuppgifterna, tills vidare måste anstå, varigenom underlaget förlorar

större delen av sitt värde såsom folkräkningsmaterial. Härtill kommer,

att osäkerhet torde råda örn, huruvida präglingsunderlagets användning för

folkbokföringsändamål eller andra närstående ändamål medger dess disposition

för folkräkningen inom den ursprungligen avsedda tiden.

Centralbyrån förordar av nämnda skäl en tillämpning av det år 1940 använda

förfaringssättet och anför härom följande.

I överensstämmelse med detta förfaringssätt skulle de vid höstens mantalsskrivning

införskaffade uppgifterna av olika slag underkastas en ingående

granskning inom kommunala granskningsnämnder, sammansatta på liknande

sätt som år 1940. Sedan detta arbete avslutats, disponeras mantalsuppgifterna

på sedvanligt sätt för mantalsskrivningsändamål till början av februari

1946, då de överlämnas till pastor för att av denne utnyttjas för folkräkningsändamål.

Pastor upprättar på samma sätt som vid tidigare folkräkningar

utdrag ur församlingsböckema, till vilka utdrag han liksom vid 1940

års folkräkning överför de å mantalsuppgiftens A-blankett (huvudblanketten)

ingående yrkesuppgifterna. Samtidigt utmärker han i utdraget på grundval av

de inkomna B-blanketterna (partiella uppgifter) de personer, som tillhöra

tolftedelssamplingen, och sorterar jämsides ut dessa B-blanketter. Församlingsboksutdraget

jämte de sistnämnda blanketterna översändes därefter till

statistiska centralbyrån, medan A-blanketterna insändas till socialstyrelsen

för att användas vid bostadsräkningen.

Inom centralbyrån överföras därefter med angivande av nominativa uppgifter

samt eif begränsat antal demografiska data tolftedelssamplingens personbestånd

till listor av särskild typ, varvid en å två kopior tågås för att

möjliggöra en parallellbearbetning av materialet till de olika folkräkningsgrenarna.

Det förutsättes nämligen, att vid sidan av hålkortskartoteket för

den totala räkningen ett å två fristående kartotek upprättas för de partiella

undersökningarna. Ett exemplar av de nämnda listorna översändes till länsstyrelserna

för att av dessa, så snart taxeringsarbetet beträffande de under

år 1946 avgivna deklarationerna avslutats, kompletteras med de uppgifter

ur inkomstlängderna, som äro avsedda att inhämtas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 172.

13

Departementschefen Ilar för egen del anfört följande.

Till stöd för sitt förslag alt anordna en allmän folkräkning den 31 december

1945 har befolkningsutredningen främst åberopat, att de problem, som

efterkrigsförhållandena kunna antagas medföra i samband med näringslivets

omställning och därav följande förskjutningar på arbetsmarknaden, för sin

lösning kräva, att man har tillgång till aktuella och säkra data om befolkningens

sammansättning, yrkesfördelning och levnadsförhållanden. I likhet

med de myndigheter, som yttrat sig i frågan, delar jag uppfattningen, att en

ny folkräkning är erforderlig såsom grundval för efterkrigstidens ekonomiska

och sociala planeringar. De mycket betydande kostnader för statsverket, som

en sådan undersökning medför, anser jag icke böra få lägga hinder i vägen

för dess verkställande.

Jag har emellertid icke kunnat undgå att känna viss tvekan om lämpligheten

av den föreslagna tidpunkten. Denna tvekan har varit betingad mindre

därav, att folkräkningsuppgifterna komma att hänföra sig till relativt onormala

förhållanden, än av de svårigheter som utförandet av folkräkningen

kan antagas medföra under den period, då de nya folkbokföringsregistren

äro avsedda att uppläggas. Beaktas må även, att kostnaderna för folkräkningen

skulle bli icke obetydligt lägre, örn den verkställdes först efter genomförandet

av folkbokföringsreformen. Ett uppskov med folkräkningen kunde

av dessa skäl ifrågasättas. De nämnda svårigheterna, främst den ökade belastningen

på statistiska centralbyrån och pastorsämbetena, kunna emellertid

enligt centralbyråns bedömande bemästras. Bortsett från angelägenheten

att utan längre dröjsmål få fram aktuella folkräkningsuppgifter talar emot

ett uppskov även hänsyn till de fördelar av statistisk och ekonomisk art, som

kunna vinnas genom att folkräkningen samordnas med den allmänna bostads-

och hyresräkning, som enligt ett av chefen för socialdepartementet

denna dag anmält förslag skall verkställas i slutet av detta år. Behovet av

denna bostadsräkning har ansetts vara så trängande, att den icke lämpligen

kunnat uppskjutas. Med beaktande av dessa omständigheter har jag funnit

mig böra tillstyrka, att folkräkningen utföres den 31 december 1945.

Enligt befolkningsutredningens förslag skulle folkräkningen anordnas såsom

en kombinerad total och partiell folkräkning. Från samtliga personer

i riket skulle sålunda införskaffas ett begränsat antal grundläggande uppgifter,

medan insamlingen av övriga erforderliga data skulle inskränkas till

ett representativt urval av befolkningen. Om undersökningen är väl planerad,

kunna betydande fördelar vinnas genom en dylik anordning både genom att

tiden för utredningens slutförande förkortas och genom att kostnaderna för

materialets insamling och bearbetning begränsas, utan att därför tillförlitligheten

av undersökningsresultaten äventyras. I likhet med de remissmyndigheter,

som yttrat sig härom, ansluter jag mig därför till förslaget, att den

nya folkräkningen skall ordnas på angivet sätt. Jag vill i detta sammanhang

särskilt understryka vikten av att resultaten bli tillgängliga på ett så tidigt

stadium som möjligt.

De närmare riktlinjer för folkräkningens utförande i olika avseenden, vilka

med utgångspunkt från befolkningsutredningens förslag utformats av statistiska

centralbyrån i samråd med särskilda sakkunniga, torde få slutligt

prövas i samband med att Kungl. Majit fastställer plan för undersökningen.

I frågans nuvarande läge kan jag inskränka mig till alt uttala min allmänna

anslutning till den föreslagna utformningen och inriktningen av folkräkningen

Vad särskilt angår frågan örn medtagande av inkomst- och förmögenhetsuppgifter

vid folkräkningen tillstyrker jag, ali sådana uppgifter insamlas

och bearbetas i den begränsade utsträckning som förordats av centralbyrån.

Genom komplettering med inkomst- och förmögenhetsstatistiken synes nain
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 172.

ligell foikräkningsuppgifternas användbarhet ökas i sådan grad, att den kostnadsökning,

som utarbetandet av denna statistik medför, bör godtagas.

Vad statistiska centralbyrån föreslagit rörande folkräkningsarbetets organisation

och bedrivande föranleder ingen erinran från min sida. Jag finner det

dock beklagligt, att de för folkbokföringsreformen upprättade församlingsboksutdragen

icke kunna utnyttjas jämväl för insamling av folkräkningens

primäruppgifter. Därest särskilda utdrag ur församlingsböckerna icke erfordrats

för sistnämnda ändamål, skulle kostnaderna för materialinsamlingen lia

minskats icke oväsentligt.

Det är ännu för tidigt att framlägga någon definitiv beräkning av de totala

kostnaderna för folkräkningsarbetet. Statistiska centralbyrån har nämnt en

siffra av 2,5 miljoner kronor för den egentliga folkräkningen. Häri ingå dock

icke kostnaderna för kristillägg, provisoriskt lönetillägg och för lokalförhyrning.

Medräknas även dessa poster, torde siffran stiga till ej fullt 3 miljoner

kronor. Denna förhandskalkyl torde på ärendets nuvarande stadium få anses

erbjuda tillräckligt underlag för frågans bedömande. I detta sammanhang må

emellertid erinras om att ett flertal mer eller mindre fristående undersökningar

föreslagits utförda i viss anslutning till folkräkningen. De viktigaste av

dessa äro konsumtionsundersökningar för stadssamhällen och landsbygd, en

utredning av befolkningens förhållande till socialvården och en undersökning

rörande hälsostandard och sjukdomsfrekvens, ävensom den förut nämnda allmänna

bostads- och hyresräkningen. Kostnaderna för dessa undersökningar,

till vilka ståndpunkt icke behöver tagas i förevarande sammanhang, lia delvis

ännu icke beräknats. Enligt de föreliggande kalkylerna skulle utgifterna belöpa

till följande ungefärliga belopp, nämligen för konsumtionsundersökningarna

tillhopa 400 000 kronor, för undersökningen rörande hälsostandard och

sjukdomsfrekvens 725 000 kronor samt för bostads- och hyresräkningen

(exklusive kostnaderna för kristillägg, provisoriskt lönetillägg och lokalhyra)

lägst 1 515 000 kronor och högst 2 325 000 kronor. Med bortseende från kostnaderna

för socialvårdsundersökningen skulle utgifterna för folkräkningen

och nämnda utredningar sålunda tillhopa uppgå till 6 å 7 miljoner kronor.

Statistiska centralbyråns beräkningar rörande medelsbehovet för den

egentliga folkräkningen under budgetåret 1945/46 kan jag i stort sett biträda.

Till bestridande av kostnaderna för avlöningar utom kristillägg och provisoriska

lönetillägg torde böra anvisas ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Vad angår kostnaderna för tryckning av mantalsblanketter, maskinförhyrning

och övriga omkostnader för folkräkningen utom lokalhyra torde

dessa under nästa budgetår böra bestridas från centralbyråns omkostnadsanslag.

Detta kommer visserligen att föranleda, att anslaget för nästkommande

budgetår måste väsentligt överskridas, men denna omständighet synes ej

böra utgöra hinder för nämnda anordning, som ur bokföringssynpunkt torde

vara den lämpligaste.

Såsom centralbyrån föreslagit böra hyreskostnaderna påföras statens allmänna

fastighetsfond.

I likhet med statistiska centralbyrån finner jag skäl för att, såsom skett

vid de senaste folkräkningarna, kyrkobokförarna tillerkännas extra ersättning

för det dem åliggande arbetet med utdrag ur församlingsböckerna. Dessa

ersättningar lia utgått med varierande belopp, 3 kronor år 1930, 2 kronor 50

öre år 1935 och 1 krona år 1940, allt för varje påbörjat hundratal personer

i församlingsböckerna. Nivån under sistnämnda år var i hög grad präglad

av tidsläget. På grund härav och med hänsyn till vad centralbyrån anfört torde

ersättningen böra bestämmas till ett avsevärt högre belopp än vid 1940 års

folkräkning. Med jämkning nedåt av det av centralbyrån föreslagna beloppet,

4 kronor, förordar jag, att ersättningen bestämmes till 3 kronor 50 öre för

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 172.

15

varje påbörjat hundratal personer. För ifrågavarande ändamål bör uppföras

ett särskilt anslag av förslagsanslags natur, beräknat till ett belopp av i runt

tal 250 000 kronor.

Närmare bestämmelser rörande dispositionen av de föreslagna anslagen

böra meddelas av Kungl. Maj:t. Likaledes torde det få ankomma på Kungl.

Majit att utfärda erforderliga föreskrifter rörande övriga med folkräkningen

sammanhängande frågor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr H. Johanson i Norrköping m. fl. väckt motion (11:607),

vari hemställts, att riksdagen vid behandling av Kungl. Maj:ts proposition

nr 298 måtte besluta, att inkomst- och förmögenhetsstatistiken göres fullständig

och icke endast partiell.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall uppgiftsinsamlingen i vad avser inkomst-

och förmögenhetsstatistiken begränsas till ett representativt urval

omfattande omkring en tolftedel av befolkningen medan motionärerna anse,

att ifrågavarande uppgifter böra infordras från hela befolkningen. Med hänsyn

till vad statistiska centralbyrån och departementschefen i detta ämne anfört

tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet, som jämväl i övrigt tillstyrker de förslag, som framlagts i förevarande

proposition, får alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen II: 607, för budgetåret 1945/46 under

sjunde huvudtiteln anvisa

a) till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal

vid 1945 års folkräkning ett reservationsanslag av 200 000

kronor,

b) till Statistiska centralbyrån: Ersättning till kyrkobokförare

vid 1945 års folkräkning ett förslagsanslag av 250 000

kronor.

Stockholm den 5 juni 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Utskottet.

Närvarande: se under utlåtandet nr 174.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:435 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande av allmän folkräkning. a1 i texten