Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån till Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag m. m. jämt» i ämnet väckta motioner.

1945-06-05 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:175, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån till Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag m. m. jämt» i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 175.

1

Nr 175.

Ankom till riksdagens kansli den 5 juni 1945 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån

till Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag m. m. jämt»

i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

I propositionen nr 138 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 23 februari 1945,

föreslagit riksdagen att dels bevilja LKAB ett lån å 7 500 000 kronor på de

villkor som i statsrådsprotokollet angivits; dels å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1944/45 under Fonden för låneunderstöd till Lån till Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag anvisa ett investeringsanslag av 7 500 000

kronor; dels slutligen bemyndiga Kungl. Majit att med LKAB träffa överenskommelse

örn jämkning av gällande regler för fraktsättningen vid malmtransporter

i enlighet med vad i statsrådsprotokollet förordats.

I samband med förevarande proposition har utskottet till behandling förehaft
dels

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr E. Hage (I: 258) och den andra inom andra kammaren av herr J. O.

Gavelin m. fl. (11:366), i vilka hemställts, att riksdagen måtte vidtaga en

sådan förändring i bestämmelserna för disposition av 3-miljonersfonden för

vissa stödåtgärder inom malmkommunema, att Kungl. Majit beredes möjlighet

att efter framställning från malmkommunemas och LKABis arbetare

på ett mera obundet sätt än som nu är fallet disponera densamma, t. ex.

till förstärkning av pensioner till äldre arbetare, som förtidspensioneras, eller

andra åtgärder, som kunna tillgripas för att minska driftsinskränkningarnas

ekonomiska återverkan på gruvarbetarna och deras familjer;

dels ock en inom andra kammaren av herrar H. Hagberg i Luleå och H.

Holmberg väckt motion (11:374), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

hemställa hos Kungl. Majit örn utformande av nya direktiv för användning

av fonden för vissa stödåtgärder inom malmkommunerna så att

viss kompensation kan ges berörda gruvarbetare för redan genomförd och

eventuellt ytterligare inskränkning av arbetsveckan samt skyndsamt underställa

dessa riksdagens godkännande.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna lii 366 och 374.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 175—176.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 175.

I anledning av de sysselsättningssvårigheter, som inträffat vid gruvfälten

i Norrbotten efter malmexportens upphörande under hösten 1944, har LKAB

gjort framställningar om vissa statliga åtgärder till stöd för bolagets strävanden

att fortsättningsvis bereda sysselsättning åt sina arbetare. LKAB har

sålunda i en framställning den 6 februari 1945 anhallit örn ett räntefritt

statslån på 7,5 miljoner kronor för finansiering av gråbergsbrytning i förskott

vid Kiirunavaara dagbrott. Vidare har bolaget i en till järnvägsstyrelsen

ställd skrivelse den 27 januari 1945, vilken av styrelsen med tillstyrkan

överlämnats till Kungl. Maj:ts prövning, hemställt om viss modifikation av

stadgandet i § 13 malmavtalet beträffande den tilläggsfrakt, som under vissa

förutsättningar utgår å från gruvfälten efter den 30 september 1937 bortfraktad

malm.

Beträffande de nuvarande sysselsättningsmöjligheterna för LKAB:s arbetare

i Kiruna har bolaget anfört följande.

Antalet hos LKAB anställda arbetare i Kiruna utgör för närvarande 1 717,

varav 1 284 äro att anse såsom egentliga gruvarbetare. Av dessa sysselsättas

356 man med brytningsarbeten m. m., som äga samband med bolagets framställning

av apatitkoncentrat, och 68 man med brytning och beredning av

malm för Norrbottens järnverk och eventuellt andra smärre leveranser till

inhemska förbrukare. Då all malmexport är stoppad, äger någon ytterligare

malmbrytning icke rum annat än i mindre skala såsom ingående moment i

vissa tillredningsarbeten. Lagerplatser för uppläggande av malm i Kiruna

saknas, och att under nuvarande förhållanden bryta Kirunamalm för lagring

i Luleå är ur olika synpunkter icke lämpligt.

Örn avskedande av arbetare skall kunna undvikas, är det följaktligen nödvändigt

att finna sysselsättning för 860 man i andra gruvarbeten av förberedande

natur. Olika slag av dylika sysselsättningsmöjligheter föreligga, ehuru

givetvis dock i en mer eller mindre begränsad omfattning. Under jord kan

sålunda drivning av schakt, tunnlar och orter äga rum såsom förberedelse för

framtida underjordsbrytning av malm. I sådant arbete ha också placerats sa

många man, som rimligen låter sig göra. Den stora möjlighet till sysselsättande

av överflödig arbetskraft, som erbjuder sig och som man har att utnyttja,

i den mån de övriga arbetena icke räcka till, är emellertid gråbergsbrytning

i Kiirunavaara dagbrott. „ . ,

En i förskott verkställd gråbergsbrytning i dagbrottet ar ur gruvtekmsk synpunkt

i viss utsträckning icke blott lämplig utan nödvändig. For att framdeles

kunna uttaga malm på lägre liggande nivåer måste stora kvantiteter

^råberg från högre liggande nivåer ha i förväg undanskaffats. Sa har också

skott under de gångna''åren. Den 30 september 1944, per vilkenig bolagets

räkenskapsår utlöper, utgjorde sålunda den i förskott brutna gråbergskvantiteten

i runt tal 32 miljoner ton.

Med tillstyrkan av både lånet för gråbergsbrytning och jämkningen i

malmfraktema å statens järnvägar har departementschefen, under erinran

örn de principer, som tidigare följts för bokföringen av gråbergsbrytningen,

anfört .följande.

Ehuru jag hyser tvekan örn det berättigade i att medgiva kreditfinansiering

av gråbergsbrytningen redan från den 1 oktober 1944, vill jag icke motsätta

mig att så sker; omfattningen av den då redan verkställda grabergsbrytningen

synes vara så betydande, att fog finnes för meningen, att en gra
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 175.

3

bergsbrytning efter nämnda tidpunkt endast varit motiverad av sysselsättningspolitiska

skäl. Jag kan även tillstyrka, att gråbergsbrytningen tillgodoräknas

malmbrytningen efter av bolaget föreslagna principer och att krediten återbetalas

i enlighet därmed.

Jag har i det föregående nämnt, att ränta å fonderade medel vid vinstberäkningen

för inlösen skall debiteras bolaget såsom kostnad. Jag har även

erinrat om att bolaget i anslutning därtill belastar gråbergsbrytning, som

finansieras med fonderade medel, med motsvarande räntekostnader. I bokföringen

kommer detta att framträda så, att värdet av verkställd gråbergsbrytning

ökas med ränta på ränta till den tidpunkt, då man vid malmbrytningen

tillgodogör sig den tidigare gråbergsbrytningen. När malmbrytningen

nedgår, kan en följd härav bli, att ifrågavarande tillgångsvärden i balansräkningen

undergå en omotiverad stegring. Ehuru bokföringsprincipen, örn

icke ändrade förutsättningar inträda, bör fasthållas i vad avser de kalkyler

som ärc> av betydelse för beräkningen av inlösningsvärdet, synes det motiverat

att frångå principen vid uppgörandet av den vanliga balansräkningen. För

den händelse riksdagen icke riktar erinran däremot, förutsätter jag, att så

får ske.

Förevarande proposition har tillkommit på grund av de svårigheter att bereda

arbete, som uppstått i samband med malmexportens upphörande på

hösten 1944. Utskottet vill tillstyrka, att det för finansiering av gråbergsbrytning

avsedda räntefria lånet å 7,5 miljoner kronor beviljas Luossavaarabolaget,

och utskottet har, i likhet med departementschefen, ej velat motsätta

sig kreditfinansiering av gråbergsbrytningen redan från och med den

1 oktober 1944. Jämväl den av liknande skäl betingade jämkningen i normerna

för fraktsättningen vid malmtransporter liksom det föreslagna sättet

för bokföringen av kostnaderna för gråbergsbrytningen tillstyrkas av utskottet.

I väckta motioner har föreslagits ändring i gällande bestämmelser för användningen

av den vid 1938 års riksdag beslutade fonden för vissa stödåtgärder

inom malmkommunerna. Med hänsyn särskilt till de omfattande

hjälparbeten, vartill möjlighet öppnats genom ett bifall till förevarande proposition,

torde ett ställningstagande till denna motionsvis framförda fråga

icke nu påkallas. Skulle ändring i grunderna erfordras, torde förslag i ämnet

kunna förväntas från Kungl. Majit.

Med åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I. att riksdagen, med bifall till förevarande proposition,

må

a) bevilja LKAB ett lån å 7 500 000 kronor på de villkor

som i statsrådsprotokollet över finansärenden för den 23 februari

1945 angivits;

b) till Lån till Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1944/45 under fonden

för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av

7 500000 kronor;

c) bemyndiga Kungl. Majit att med LKAB träffa överenskommelse

om jämkning av gällande regler för fraktsätt
-

Vtskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 175.

ningen vid malmtransporter i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

förordats;

II. att motionerna 1:258 och 11:366 ej må av riksdagen

bifallas;

III. att motionen 11:374 ej må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 5 juni 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Gränebo,

Sven Larsson, Bernhard Nilsson, Bäckström, Karl Andersson, Heiding, Gustaf Karlsson,

Ekströmer, Wiklund och Näsström; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm, Svensson

i Grönvik, Danielsson, Persson i Tidaholm, Pettersson i Dahl, Andersson i Malmö,

Mårtensson, Hall, Viklund, Holmström och Åkerström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:366 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående larn till Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag m. m. a1 i texten