Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa byggnadsfrågor m. m. inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde.

1945-06-08 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:187, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa byggnadsfrågor m. m. inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187.

1

Nr 187.

Ankom till riksdagens kansli den 8 juni 1945 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa

byggnadsfrågor m. m. inom ecklesiastikdepartementets

verksamhetsområde.

(2:a avd.)

l:o) Inredning av vissa vindsutrymmen inom statens historiska museum.

I propositionen nr 317 har Kungl. Majit (punkt 1 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 27 april 1945) föreslagit riksdagen

att till förevarande ändamål för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av 60 000 kronor.

Det av Kungl. Majit äskade anslaget avser vissa byggnadsarbeten i syfte

att bereda nya lokaler för de ostasiatiska arkeologiska samlingarna, vilka för

närvarande äro inrymda i förhyrda lokaler i handelshögskolans hus vid Sveavägen

i Stockholm. Sistnämnda lokaler, för vilka hyra erlägges med 12 000

kronor örn året, erfordras för handelshögskolans egen räkning.

Utskottet, som funnit de uppgjorda byggnadsplanerna ändamålsenliga, tillstyrker

bifall till Kungl. Majits förslag. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till Inredning av vissa vindsutrymmen

inom statens historiska museum för budgetåret 1945/46 under

statens allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag

av 60 000 kronor.

2: o) Oinbyggnads- och installationsarbeten i byggnaden för kemiska institutionen

vid universitetet i Uppsala. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 2) får utskottet — under erinran örn att medel för ändamålet tidigare

uppförts å allmän beredskapsstat för budgetåret 1938/39 och sedermera anvisats

såsom reservationsanslag (B) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 och å allmän beredskapsstat III för innevarande budgetår —

hemställa,

att riksdagen må till Ombyggnads- och installationsarbeten

i byggnaden för kemiska institutionen vid universitetet i

Uppsala för budgetåret 1945/46 under statens allmänna fastighetsfond

anvisa ett investeringsanslag av 140 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 187 —189.

Utskottet.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 187.

3:o) Uppförande av byggnad för meteorologiska institutionen vid universitetet

i Uppsala. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3) och under

erinran, att ifrågavarande byggnadsföretag tidigare varit underställt riksdagens

prövning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppförande av byggnad för meteorologiska

institutionen vid universitetet i Uppsala för budgetåret

1945/46 under statens allmänna fastighetsfond anvisa ett

investeringsanslag av 90 000 kronor.

4: o) Om- och nybyggnadsarbeten för småskoleseminariet i Haparanda.

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under kapitalbudgeten (bilaga 6, punkt

8 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

4 januari 1945) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet,

som kunde varda riksdagen förelagd, till Byggnadsarbeten vid småskoleseminariet

i Haparanda för budgetåret 1945/46 beräkna ett investeringsanslag

av 430 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förevarande proposition nr 317 (punkt 4)

föreslagit riksdagen att till Örn- och nybyggnadsarbeten för småskoleseminariet

i Haparanda för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av

580 000 kronor.

1938 års riksdag beslöt på förslag av Kungl. Majit uppförande av en nybyggnad

för högre allmänna läroverket i Haparanda. Beträffande seminariets

byggnadsfråga, vilken samtidigt underställdes riksdagens prövning, anförde

föredragande departementschefen (1938 års statsverksproposition, kapitalbudgeten,

bilaga 7, punkten 28), att han icke kunde finna annat än

att en lösning av lokalfrågan genom seminariets överflyttning till det nuvarande

läroverkshuset skulle ge ett otillfredsställande resultat, huvudsakligast

emedan läroverksområdet icke lämnade nöjaktigt utrymme för lekplan

och seminariets trädgård. Biksdagen biföll därefter Kungl. Majits förslag

om uppförande av nybyggnad jämväl för seminariets räkning i huvudsaklig

överensstämmelse med ett av byggnadsstyrelsen upprättat förslag, kostnadsberäknat

till 730 000 kronor.

Det av 1938 års riksdag beslutade nybygget för seminariet kom till följd

av krigsutbrottet aldrig till utförande.

I propositionen 1943: 142 framhöll dåvarande departementschefen — efter

att ha förordat uppförande av nybyggnad för högre allmänna läroverket i

Haparanda — att det under dåvarande förhållanden icke kunde ifrågasättas

att samtidigt igångsätta även en nybyggnad för småskoleseminariet i samma

stad. Departementschefen uttalade vidare, att seminariet åtminstone provisoriskt

torde kunna inrymmas i läroverkets nuvarande lokaler, sedan det

nya läroverkshuset färdigställts. Huruvida seminariets lokalfråga också definitivt

borde lösas på detta sätt, varigenom en avsevärd besparing skulle ernås,

syntes böra bli föremål för fortsatt utredning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187.

O

Riksdagen (skrivelse nr 232) förklarade sig ense med departementschefen

om att seminariet provisoriskt borde kunna inrymmas i de nuvarande läroverkslokalerna.

Emellertid borde enligt riksdagens mening seminariets förläggningsfråga

bli föremål för fortsatt utredning, varvid syntes böra övervägas

att med de nuvarande läroverkslokalerna såsom stomme slutgiltigt

lösa nämnda spörsmål. Uppenbart vore emellertid, att den nuvarande gymnastikbyggnaden

på grund av sitt bristfälliga skick snarast krävde en ombyggnad.

I förevarande proposition föreligger till bedömning i främsta rummet två

alternativ till lösning av seminariets lokalfråga med utgångspunkt från att det

nuvarande läroverkshuset skall användas som stomme för seminariet. Ett

tredje alternativ, avseende uppförande av helt nya lokaler, har av departementschefen

avvisats. Beträffande förstnämnda två alternativ inhämtas av

propositionen bland annat följande.

Alternativ 1. Förslaget avser i korthet ombyggnad av det nuvarande läroverkshuset

till seminarium samt uppförande av nybyggnad för gymnastik,

skolkök och slöjdavdelning, varjämte seminariets nuvarande byggnad efter

renovering tages i anspråk för den så kallade övningsskolan. Den befintliga

gymnastikbyggnaden rives. Seminariets nuvarande rektors- och vaktmästarbostäder

bibehållas.

Kostnaderna för företagets genomförande ha beräknats till A30 000 kronor

och fördela sig på sätt, som framgår av följande tablå.

Ändringar i läroverksbyggnaden........................ kronor 60 000

Nybyggnad för gymnastik m. m....................... » 260 000

Ändringar i seminariebyggnaden....................... » 90 000

Yttre ledningar och planering................... »_20 000

Summa kronor 430 000.

Alternativ IL Sedan i anledning av nyssnämnda förslag från vederbörande

skolmyndigheter i Haparanda påtalats olägenheten av ait förlägga

övningsskolan avskild från seminariets övriga lokaler med det relativt starkt

trafikerade torget emellan, har inom ecklesiastikdepartementet övervägts

möjligheten att å den nuvarande läroverkstomten i anslutning till läroverksbyggnaden

och den enligt alternativ I föreslagna nybyggnaden för gymnastik,

skolkök och slöjd uppföra en nybyggnad jämväl för övningsskolan.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 6 april 1945 anbefallt byggnadsstyrelsen

att undersöka möjligheterna härav, samt, därest utredningen därtill

kunde föranleda, till Kungl. Majit inkomma med förslag till sådan nybyggnad

jämte kostnadsberäkningar, har styrelsen i skrivelse den 21 april 1945

förklarat möjligheter föreligga för uppförande av en sådan nybyggnad å angiven

plats samt framlagt förslag därtill och kostnadsberäkningar. Förslaget

ansluter beträffande ombyggnaden av läroverkshuset till alternativ I.

Nybyggnaderna för övningsskolan, i vilken även inrymts vaktmästarbostad,

och gymnastikhuset lia förlagts i direkt anslutning lill varandra utmed den

läroverksområdet i väster angränsande gatan. Härigenom har det i alternativ

1 uppgjorda förslaget lill gymnastikhus måst omarbetas. Förslaget har

åskådliggjorts å 2 inom byggnadsstyrelsen upprättade, den 6 april 1945 dagtecknade

ritningar.

Kostnaderna lia av byggnadsstyrelsen beräknats till 580 000 kronor enligt

följande uppställning:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 187.

Ändringar i gamla läroverkshuset

Nybyggnad för övningsskolan . ..

Nytt gymnastikhus ............

Yttre ledningar och planering . ..

kronor 60 000

» 310 000

» 190 000

» 20 000

Kronor 580 000.

Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande.

I propositionen nr 142 till 1943 års riksdag fann min företrädare i ämbetet

det icke kunna ifrågasättas att samtidigt med den då förordade nybyggnaden

för högre allmänna läroverket i Haparanda igångsätta även en nybyggnad

för småskoleseminariet i samma stad. Denna uppfattning delades av

riksdagen, som förklarade sig ense med departementschefen om att seminariet,

sedan det nya läroverkshuset färdigställts, provisoriskt borde kunna

inrymmas i de nuvarande läroverkslokalema. I likhet med departementschefen

ansåg riksdagen emellertid seminariets förläggningsfråga böra bli föremål

för fortsatt utredning, varvid syntes böra övervägas att med de nuvarande

läroverkslokalema såsom stomme slutgiltigt lösa nämnda spörsmål.

Några omständigheter ha icke inträffat, som skulle kunna motivera ett

frångående av den av statsmakterna år 1943 intagna ståndpunkten. Det statsfinansiella

läget liksom förhållandena på byggnadsmarknaden äro alltjämt sådana,

att de mana till den största återhållsamhet vid planerandet av nybyggen.

Därtill kommer, att den nuvarande läroverksbyggnaden, vilken tillhör

staten och befinner sig i gott skick, från och med instundande hösttermin

kommer att stå oanvänd. I anledning av en framställning^ från Haparanda

stad om förvärv av läroverksbyggnaden har under hand från ecklesiastikdepartementet

riktats en förfrågan till Haparanda stad, på vilka villkor staden

vöre villig att förvärva läroverksbyggnaden jämte gymnastikhuset. För skapande

av en utgångspunkt för diskussionen angavs därvid ett belopp av

180 009 kronor såsom ett med hänsyn till byggnadernas värde skäligt försäljningspris.

Jag vill därvid erinra, att läroverksbyggnaden och gymnastikhuset

tillsammans, utan inventarier, äro åsätta ett brandförsäkringsvärde av

275 000 kronor. Vid sammanträde den 19 mars 1945 beslöte stadsfullmäktige,

ehuru staden vore i stort behov av lokaler för folkskolan, folkbibliotek etc.,

avstå från förvärv av byggnaderna, enär kostnaderna på grund av erforderliga

omändringsarbeten skulle bli alltför betungande för staden. Enligt vad

jag inhämtat, torde ingen annan statlig institution än seminariet för närvarande

göra anspråk på nya lokaler i staden. Under sådana förhållanden kan

det icke anses vara ekonomiskt försvarligt att icke utnyttja byggnaderna för

seminariets räkning.

En lösning av seminariets lokalfråga efter denna linje möter emellertid

den svårigheten, att läroverksbyggnaden, som ursprungligen uppförts för en

samrealskola, endast medger utrymme för det egentliga seminariet, d. v. s.

klassrum för seminarieeleverna och specialsalar. För övningsskolans förläggning

måste då andra åtgärder vidtagas. Härvid har bland annat övervägts

att efter restaurering av den nuvarande seminariebyggnaden utnyttja denna

för övningsskolans räkning. Härigenom skulle visserligen å ena sidan vinnas,

att det fria utrymmet å läroverkstomtema icke behövde ytterligare beskäras,

men å andra sidan äro vissa nackdelar förknippade med en sådan lösning.

Framförallt synes därvid böra beaktas den från skolhåll framhållna olägenheten,

att barnen i övningsskolan kanske flera gånger dagligen skulle behöva

passera två med genomgångstrafik belastade gator samt en del av stora torget

för att komma till gymnastikbyggnaden eller andra speciallokaler. Därtill

kommer, att man med skäl kan ifrågasätta lämpligheten att för 90 000 kronor

restaurera en byggnad, som är taxeringsvärderad till 40 000 kronor och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187.

5

ostridigt befinner sig i ett synnerligen dåligt skick. Med hänsyn till sistnämnda

omständighet har inom departementet även övervägts möjligheten att riva

den nuvarande seminariebyggnaden och i dess ställe uppföra en nybyggnad

för övningsskolan. Tanken har emellertid övergivits, enär byggnaden i fråga

genom Kungl. Maj:ts beslut den 25 januari 1935 förklarats för byggnadsminnesmärke.

Med hänsyn till vad sålunda anförts har en förläggning av övningsskolan

å själva läroverksområdet alltmer kommit att framstå såsom den mest

rationella lösningen. När ett motsvarande förslag diskuterades i propositionen

till 1938 års riksdag, förklarade sig dåvarande departementschefen finna

en sådan lösning otillfredsställande, enär läroverksområdet icke komme

att lämna nöjaktigt utrymme för lekplan och seminarieträdgård. Jag vill

icke bestrida, att det tillgängliga utrymmet i sagda hänseenden blir mindre

än vad som vid en nybyggnad förmodligen skulle lia beräknats för ändamålet.

Emellertid synes seminarieträdgården utan olägenheter alltjämt kunna

vara anordnad på den nuvarande seminarietomten. Till lekplan torde då

läroverksområdet ge erforderligt utrymme. Den fria ytan uppgår till omkring

2 300 kvadratmeter. Med ett sammanlagt beräknat elevantal av 160

blir detta ett utrymme av 14 kvadratmeter per elev. Skolöverstyrelsen räknar

i allmänhet med ett minimum av 10 kvadratmeter per elev.

Det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget, som innefattar ombyggnad

av nuvarande läroverksbyggnaden samt uppförande av nybyggnad för gymnastikundervisningen

och övningsskolan m. m., synes mig ändamålsenligt

och väl avvägt med hänsyn till det tillgängliga utrymmet, ljusförhållandena

m. m. Gymnastikhuset har beräknats enbart för seminariets behov. Med

hänsyn till vad skolöverstyrelsen anfört torde det nämligen icke vara möjligt

att med en och samma gymnastikanläggning tillgodose såväl seminariets

som folkskolans behov. Jag är övertygad örn att ett genomförande av

detta byggnadsförslag skall åt seminariet skapa väl så goda lokalförhållanden

som en nybyggnad enligt det av byggnadsstyrelsen senast framlagda

förslaget, i vissa avseenden till och med betydligt bättre. Jag vill därför förorda,

att seminariets lokalfråga löses på detta sätt. Jag finner de av byggnadsstyrelsen

uppgjorda ritningarna vara ägnade att läggas till grund för

byggnadsföretagets genomförande.

De beräknade kostnaderna, 580 000 kronor eller 320 000 kronor mindre

än de för nyssnämnda ^byggnadsförslag beräknade, ge mig icke anledning

till erinran.

Då de förordade byggnadsarbetena örn möjligt böra genomföras före ingången

av höstterminen 1946, torde det erforderliga anslagsbeloppet i sin

helhet böra anvisas för nästa budgetår.

Utskottet har i likhet med departementschefen funnit erforderligt, att lokalfrågan

för småskoleseminariet löses med användande av den nuvarande

läroverksbyggnaden såsom stomme. Beträffande spörsmålet på vad sätt

övningsskolans lokalbehov lämpligen bör tillgodoses, ansluter sig utskottet

likaledes till departementschefens ståndpunkt, nämligen att en nybyggnad

enligt det i propositionen med alternativ II betecknade förslaget bör komma

till stånd. Kostnadsberäkningarna lia icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må till Om- och nybyggnadsarbeten för smdskoleseminiaret

i Haparanda flir budgetåret 1945/46 under

statens allmänna fastighetsfond anvisa el t investeringsanslag

av 580 000 kronor.

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 187.

5:o) Nybyggnad för högre allmänna läroverket i Haparanda. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5), vilket innebär anvisande av ett slutanslag

för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nybyggnad för högre allmänna läroverket

i Haparanda för budgetåret 1945/46 under statens

allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag av

735 000 kronor.

6:o) Inredning och utrustning för nybyggnaderna för högre allmänna

läroverket i Haparanda. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6),

vilket innebär, att staten skulle påtaga sig tre fjärdedelar av kostnaderna för

de nya läroverksbyggnademas inredning och utrustning, dock högst 77 200

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inredning och utrustning för nybyggnaderna

för högre allmänna läroverket i Haparanda för budgetåret

1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 77 200 kronor.

7:o) Nybyggnad av skolhus för Skytteanska skolan i Tärna m. m. I enlighet

med Kungl. Majit förslag (punkt 7), vilket innebär anvisande av medel

för uppförande av ifrågavarande skolbyggnad å en tomt öster om Tärna

kyrka i närheten av den nya normalskoleanläggningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nybyggnad av skolhus för Skytteanska

skolan i Tärna m. m. för budgetåret 1945/46 under statens

allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag av

477 500 kronor.

8:o) Statsbidrag till undervisningslokaler för folkskoleväsendet i Rättviks

skoldistrikt. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 8) hemställer

utskottet,

att riksdagen må medgiva, att vid fastställande av högsta

kostnadssumman för det av departementschefen åsyftade

byggnadsföretaget må inräknas det av departementschefen

angivna beloppet av 3 890 kronor.

Stockholm den 8 juni 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 189.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.