Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående fullmakt att i arbetslöshetsbekämpande syfte igångsätta arbeten för vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45.

1945-06-12 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:204, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående fullmakt att i arbetslöshetsbekämpande syfte igångsätta arbeten för vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 204.

1

Nr 204.

Ankom lill riksdagens kansli den 12 juni 1945 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående fullmakt

att i arbetslöshetsbekämpande syfte igångsätta

arbeten för vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1944/45.

(3:e avd.)

I propositionen nr 265 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 6 april 1945, föreslagit

riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit att, intill dess allmän beredskapsstat

för budgetåret 1945/46 av riksdagen fastställts, därest arbetsmarknadsläget

så påfordrar, inom ramen av ett belopp av 150 miljoner kronor

meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka anslag uppförts å allmän

beredskapsstat II och allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45.

I statsverkspropositionen upptogs under inkomsterna å driftbudgeten (s.

6 ff) bland annat till behandling riksstatsförslagets avvägning i förhållande

till beredskapsstaterna. Därvid framhölls, att behov även för nästa budgetår

förelåge av en särskild allmän beredskapsstat vid sidan av riksstaten.

Utformningen av denna stat ansågs emellertid böra undergå vissa ändringar

i jämförelse med innevarande budgetår, vilka i sin tur återverkade på riksstatens

utformning. Den allmänna beredskapsstaten borde sålunda nästa

budgetår göras helt enhetlig och begränsas till att omfatta anslag till arbeten,

avsedda att användas i sysselsättningspolitiskt syfte, med tillägg av

dels ett anslag till planering av dylika arbeten, dels ett anslag för kostnader

för överflyttning av arbetskraft. Angående den närmare innebörden av de

föreslagna ändringarna hänvisas till vad i propositionen anförts härom.

Såsom i statsverkspropositionen vidare framhållits har den för nästa budgetår

avsedda allmänna beredskapsstaten krävt omfattande förarbeten, vilka

bedrivits av investeringsutredningen, skogsstyrelsen, lantbruksstyrelsen, egnahemsstyrelsen

och statens byggnadslånebyrå.

I förevarande proposition lämnas en sammanfattande översikt beträffande

nämnda utredningars resultat.

Med bifall till Kungl. Majlis proposition nr 264 bemyndigade 1944 års

riksdag (skrivelse nr 435) Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med vissa i propositionen uppdragna riktlinjer för budgetåret 1944/45 1''ast
Hihaug

till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 204—206.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Statsutskottets utlåtande nr 20å.

ställa grunder för utlämnande av statsunderstöd i händelse av mera omfattande

arbetslöshet till vissa förbättringsarbeten på jordbrukets och skogsbrukets

områden. I propositionen angavs den allmänna ram inom vilken bidrag

skulle kunna utlämnas till dylika arbeten.

I särskilda skrivelser den 9 och 10 mars 1945 ha lantbruksstyrelsen och

skogsstyrelsen hemställt, att berörda grunder måtte givas fortsatt giltighet

vid medelsanvisningen för ändamålet under budgetåret 1945/46.

I anslutning härtill har emellertid skogsstyrelsen ifrågasatt utvidgning av

möjligheten att lämna statsbidrag för skogliga beredskapsarbeten till att i

vissa fall avse även skogar av ecklesiastik natur, vilka enligt nu gällande bestämmelser

icke omfattas av bidragsgivningen.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Vid behandlingen i årets stats ver kspr oposition av frågan örn de ekonomiska

framtidsutsikterna framhöll jag, bland annat, att den rådande starka

varubristen i Europa gjorde sannolikt, att efter fientligheternas upphörande

vissa exportindustrier skulle få goda avsättningsmöjligheter samtidigt som

importen kunde förväntas förbli av mycket begränsad omfattning. Det sannolika

läget skulle kunna karakteriseras såsom en högkonjunktur komplicerad

av fortsatt varubrist. I en sådan situation förelåge alltjämt svårigheter

för stabiliseringen av penningvärdet medan däremot sysselsättningsproblemet

i viss mån trädde i bakgrunden.

Eftersom den framtidsbedömning, örn vilken jag här erinrat, tog sikte på

förhållandena efter fientligheternas upphörande, förbigick den i huvudsak

de problem som dessförinnan vore att motse, om handelsavspärrningen icke

kunde hävas. Det framhölls endast, att örn avspärrningen bleve av längre

varaktighet, så måste den inom vissa områden medföra allvarliga svårigheter

för sysselsättningen och försörjningen. Även om handeln åter blir fri

men importvaruförsörjningen av andra skäl förblir otillräcklig, kunna tydligen

sådana svårigheter komma att göra sig gällande.

I statsverkspropositionen förutsattes, att förslag senare skulle föreläggas

riksdagen örn fastställande av en allmän fjeredskapsstat, på vilken uppförts

anslag till arbeten avsedda att utnyttjas i sysselsättningspolitiskt syfte. Att

sålunda särskilda anstalter ansågos nödvändiga för att möta en eventuell

försämring av arbetsmarknadsläget, trots att utsikterna att vidmakthålla god

sysselsättning efter ett vapenstillestånd bedömdes såsom goda, hade givetvis

sin bakgrund dels i riskerna för en fortsatt avspärrning, dels i den nyss berörda

möjligheten att varubristen även vid en senare, gynnsam exportkonjunktur

kunde ge upphov till arbetslöshet inom speciella områden.

På grund av omfattningen av de erforderliga förarbetena har förslag om

allmän beredskapsstat för nästa budgetår ännu icke kunnat framläggas.

Sedan dessa förarbeten, såsom framgår av den föregående redogörelsen, numera

slutförts, kan ställning tagas till förslagets utformning. Det måste

emellertid väcka betänkligheter att vid denna relativt sena tidpunkt underkasta

det mycket omfattande ärendet en forcerad behandling. Örn anslagsgranskningen

skall ske med sedvanlig omsorg, kan en proposition i ämnet

icke avlåtas på ännu någon tid, och risk föreligger därvid, att behandlingen

av propositionen skulle komma att försena riksdagens arbete. Såvitt möjligt

bör givetvis en sådan utveckling undvikas. Det finns därför anledning att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 204.

3

pröva, om icke de behov den allmänna beredskapsstaten avser att fylla

kunna på ett tillfredsställande sätt tillgodoses utan att en ny sådan stat nu

fastställes.

I statsverkspropositionen förutsattes, att den nya beredskapsstaten skulle

göras fullt enhetlig och omfatta endast anslag till arbeten, avsedda att utnyttjas

vid en försämring av läget på arbetsmarknaden, jämte ett anslag till

planering av allmänna arbeten och ett anslag till överflyttning av arbetskraft.

Sistnämnda båda anslag skulle stå till Kungl. Maj:ts fria förfogande. I övrigt

skulle anslagen på beredskapsstaten utan riksdagens hörande få utnyttjas

blott inom ramen av ett visst högsta belopp. För statens ikraftträdande skulle

alltså krävas särskilt beslut av riksdagen. Genom att Kungl. Majit skulle

vara befogad att i viss utsträckning utnyttja staten, redan innan sådant beslut

meddelats, möjliggjordes en begränsning av arbetslöshetsanslagen på

riksstaten till vad som erfordrades under normala förhållanden på arbetsmarknaden.

Investeringsutredningen har sedermera på förut redovisade

grunder föreslagit, att gränsen för Kungl. Majits fria dispositionsrätt skulle

fastställas till 150 miljoner kronor.

Vid de verkställda utredningarna har den arbetsreserv för vilken anslag

uppförts på nu gällande beredskapsstat reviderats och kompletterats. Vissa

arbeten ha kommit till utförande eller väntas ändå bli utförda under nästa

budgetår och ha därför uteslutits ur arbetsreserven. Nya områden ha inbegripits

under planeringen och andra ha underkastats en noggrannare genomarbetning.

Avvägningen mellan tätorter och landsbygd samt mellan

grovarbeten och andra arbeten har omprövats. I alla dessa avseenden innefatta

de nya förslagen nödvändiga modifikationer eller värdefulla förbättringar

i gällande stat.

Om förslag till allmän beredskapsstat, grundat på de verkställda utredningarna,

nu skulle föreläggas riksdagen och antagas av denna, skulle läget

i händelse av en arbetslöshetskris bli följande. Under tiden fram till ett nytt

riksdagssammanträde skulle Kungl. Majit kunna utnyttja staten inom ramen

av ett till 150 miljoner kronor föreslaget belopp. När riksdagen sedermera

sammanträder, skulle den endast ha att besluta om ikraftträdande av staten,

eftersom detaljprövning av denna redan skett. För den händelse ny stat nu

ej fastställes men Kungl. Majit i stället bemyndigas att med samma beloppsbegränsning

vid behov sätta igång arbeten inom ramen av den för detta

budgetår gällande staten, skulle läget förändras i två hänseenden. Dels skulle

hinder föreligga att under mellantiden fram till ett riksdagssammanträde utnyttja

de större urvalsmöjligheter som en ny stat skulle erbjuda. Dels skulle

riksdagen vid det senare sammanträdet ha att ingå i detaljprövning av denna

nya stat. Häremot har man att väga fördelen, att de tidigare berörda olägenheterna

av en forcerad behandling undvikas. Den skillnad i fråga örn

arbetslöshetspolitikens utformning, som skulle följa därav, att Kungl. Majits

fullmakt under mellantiden skulle vara anknuten till den nuvarande i stället

för till den nya staten framstår på grund av fullmaktens relativt begränsade

omfattning såsom praktiskt sett oväsentlig.

Det synes redan av andra skäl påkallat, att riksdagen sammanträder till en

höstsession, vid vilken en ny allmän beredskapsstat kan fastställas. Till dess

så sker utgör, enligt vad det anförda givit vid handen, en på senast angivet

sätt utformad fullmakt ett godtagbart alternativ till en sådan stat. Fullmakten

torde ge tillräckliga möjligheter att möta den arbetslöshet som eventuellt

kan uppkomma under mellantiden. Övervägande skäl synas under dessa

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 20A.

Utskottet.

omständigheter tala för att förslag till ny allmän beredskapsstat icke nu

framlägges. Hemställan bör då i stället göras örn bemyndigande för Kungl.

Majit att, om arbetsmarknadsläget skulle motivera detta, inom ramen av

visst belopp igångsätta arbeten för vilka anslag uppförts å de för budgetåret

1944/45 fastställda allmänna beredskapsstaterna II och lil. Jag förordar,

att framställning till riksdagen av denna innebörd nu göres. Den av investeringsutredningen

föreslagna begränsningen av fullmakten till 150 miljoner

kronor synes lämplig.

För den händelse ifrågavarande fullmakt tages i anspråk för förbättringsarbeten

på jordbrukets och skogsbrukets områden, böra de förmånligare bidragsgrunder

få tillämpas, som Kungl. Majit enligt tidigare omförmälda

bemyndigande av 1944 års riksdag kan komma att fastställa.

Om ny allmän beredskapsstat icke nu fastställes, uppkommer frågan, hur

man skall förfara med de ofrånkomliga utgifter för arbetsplanering respektive

överflyttning av arbetskraft som förutsatts täckta från anslag på beredskapsstaten.

Örn riksdagen ej riktar erinran däremot, torde planeringskostnaderna,

i den mån härför anvisade medel icke förslå för ändamålet, få bestridas

förskottsvis i avvaktan på att ny stat fastställes. Jag förordar vidare,

att kostnaderna för överflyttning av arbetskraft överföras till riksstaten och

där bestridas från ett särskilt anslag för ändamålet, örn vilket chefen för

socialdepartementet senare torde komma att framlägga förslag.

Kungl. Majlis förslag innebär, att beslutet örn allmän beredskapsstat för

nästa budgetår uppskjutes till riksdagens höstsession. För tiden intill dess

en sådan stat fastställts anhålles örn bemyndigande för Kungl. Majit att,

därest arbetsmarknadsläget så påfordrar, inom ramen av ett belopp av

150 miljoner kronor meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka anslag

uppförts å allmän beredskapsstat II och III för innevarande budgetår.

Under de förhållanden, för vilka redogörelse lämnats i statsrådsprotokollet,

förefaller en sådan anordning ändamålsenlig. Den av Kungl. Majit

begärda fullmakten torde giva tillräckliga möjligheter att möta den arbetslöshet,

som eventuellt kan uppkomma under mellantiden.

Utskottet tillstyrker alltså Kungl. Maj :ts förslag och får hemställa,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Majit att, intill dess

allmän beredskapsstat för budgetåret 1945/46 av riksdagen

fastställts, därest arbetsmarknadsläget så påfordrar, inom

ramen av ett belopp av 150 miljoner kronor meddela beslut

om utförande av arbeten, för vilka anslag uppförts å allmän

beredskapsstat II och allmän beredskapsstat III för budgetåret

1944/45.

Stockholm den 12 juni 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 206.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:450 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fullmakt att i arbetslöshetsbekämpande syfte igångsätta arbeten för vilka anslag uppfö a1 i texten