Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående fullmakt att i arbetslöshetsbekämpande syfte igångsätta arbeten för vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45.
1945-06-12 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1945:204, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående fullmakt att i arbetslöshetsbekämpande syfte igångsätta arbeten för vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 204.
1
Nr 204.
Ankom lill riksdagens kansli den 12 juni 1945 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående fullmakt
att i arbetslöshetsbekämpande syfte igångsätta
arbeten för vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1944/45.
(3:e avd.)
I propositionen nr 265 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 6 april 1945, föreslagit
riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit att, intill dess allmän beredskapsstat
för budgetåret 1945/46 av riksdagen fastställts, därest arbetsmarknadsläget
så påfordrar, inom ramen av ett belopp av 150 miljoner kronor
meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka anslag uppförts å allmän
beredskapsstat II och allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45.
I statsverkspropositionen upptogs under inkomsterna å driftbudgeten (s.
6 ff) bland annat till behandling riksstatsförslagets avvägning i förhållande
till beredskapsstaterna. Därvid framhölls, att behov även för nästa budgetår
förelåge av en särskild allmän beredskapsstat vid sidan av riksstaten.
Utformningen av denna stat ansågs emellertid böra undergå vissa ändringar
i jämförelse med innevarande budgetår, vilka i sin tur återverkade på riksstatens
utformning. Den allmänna beredskapsstaten borde sålunda nästa
budgetår göras helt enhetlig och begränsas till att omfatta anslag till arbeten,
avsedda att användas i sysselsättningspolitiskt syfte, med tillägg av
dels ett anslag till planering av dylika arbeten, dels ett anslag för kostnader
för överflyttning av arbetskraft. Angående den närmare innebörden av de
föreslagna ändringarna hänvisas till vad i propositionen anförts härom.
Såsom i statsverkspropositionen vidare framhållits har den för nästa budgetår
avsedda allmänna beredskapsstaten krävt omfattande förarbeten, vilka
bedrivits av investeringsutredningen, skogsstyrelsen, lantbruksstyrelsen, egnahemsstyrelsen
och statens byggnadslånebyrå.
I förevarande proposition lämnas en sammanfattande översikt beträffande
nämnda utredningars resultat.
Med bifall till Kungl. Majlis proposition nr 264 bemyndigade 1944 års
riksdag (skrivelse nr 435) Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse
med vissa i propositionen uppdragna riktlinjer för budgetåret 1944/45 1''ast
Hihaug
till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 204—206.
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Statsutskottets utlåtande nr 20å.
ställa grunder för utlämnande av statsunderstöd i händelse av mera omfattande
arbetslöshet till vissa förbättringsarbeten på jordbrukets och skogsbrukets
områden. I propositionen angavs den allmänna ram inom vilken bidrag
skulle kunna utlämnas till dylika arbeten.
I särskilda skrivelser den 9 och 10 mars 1945 ha lantbruksstyrelsen och
skogsstyrelsen hemställt, att berörda grunder måtte givas fortsatt giltighet
vid medelsanvisningen för ändamålet under budgetåret 1945/46.
I anslutning härtill har emellertid skogsstyrelsen ifrågasatt utvidgning av
möjligheten att lämna statsbidrag för skogliga beredskapsarbeten till att i
vissa fall avse även skogar av ecklesiastik natur, vilka enligt nu gällande bestämmelser
icke omfattas av bidragsgivningen.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Vid behandlingen i årets stats ver kspr oposition av frågan örn de ekonomiska
framtidsutsikterna framhöll jag, bland annat, att den rådande starka
varubristen i Europa gjorde sannolikt, att efter fientligheternas upphörande
vissa exportindustrier skulle få goda avsättningsmöjligheter samtidigt som
importen kunde förväntas förbli av mycket begränsad omfattning. Det sannolika
läget skulle kunna karakteriseras såsom en högkonjunktur komplicerad
av fortsatt varubrist. I en sådan situation förelåge alltjämt svårigheter
för stabiliseringen av penningvärdet medan däremot sysselsättningsproblemet
i viss mån trädde i bakgrunden.
Eftersom den framtidsbedömning, örn vilken jag här erinrat, tog sikte på
förhållandena efter fientligheternas upphörande, förbigick den i huvudsak
de problem som dessförinnan vore att motse, om handelsavspärrningen icke
kunde hävas. Det framhölls endast, att örn avspärrningen bleve av längre
varaktighet, så måste den inom vissa områden medföra allvarliga svårigheter
för sysselsättningen och försörjningen. Även om handeln åter blir fri
men importvaruförsörjningen av andra skäl förblir otillräcklig, kunna tydligen
sådana svårigheter komma att göra sig gällande.
I statsverkspropositionen förutsattes, att förslag senare skulle föreläggas
riksdagen örn fastställande av en allmän fjeredskapsstat, på vilken uppförts
anslag till arbeten avsedda att utnyttjas i sysselsättningspolitiskt syfte. Att
sålunda särskilda anstalter ansågos nödvändiga för att möta en eventuell
försämring av arbetsmarknadsläget, trots att utsikterna att vidmakthålla god
sysselsättning efter ett vapenstillestånd bedömdes såsom goda, hade givetvis
sin bakgrund dels i riskerna för en fortsatt avspärrning, dels i den nyss berörda
möjligheten att varubristen även vid en senare, gynnsam exportkonjunktur
kunde ge upphov till arbetslöshet inom speciella områden.
På grund av omfattningen av de erforderliga förarbetena har förslag om
allmän beredskapsstat för nästa budgetår ännu icke kunnat framläggas.
Sedan dessa förarbeten, såsom framgår av den föregående redogörelsen, numera
slutförts, kan ställning tagas till förslagets utformning. Det måste
emellertid väcka betänkligheter att vid denna relativt sena tidpunkt underkasta
det mycket omfattande ärendet en forcerad behandling. Örn anslagsgranskningen
skall ske med sedvanlig omsorg, kan en proposition i ämnet
icke avlåtas på ännu någon tid, och risk föreligger därvid, att behandlingen
av propositionen skulle komma att försena riksdagens arbete. Såvitt möjligt
bör givetvis en sådan utveckling undvikas. Det finns därför anledning att
Statsutskottets utlåtande nr 204.
3
pröva, om icke de behov den allmänna beredskapsstaten avser att fylla
kunna på ett tillfredsställande sätt tillgodoses utan att en ny sådan stat nu
fastställes.
I statsverkspropositionen förutsattes, att den nya beredskapsstaten skulle
göras fullt enhetlig och omfatta endast anslag till arbeten, avsedda att utnyttjas
vid en försämring av läget på arbetsmarknaden, jämte ett anslag till
planering av allmänna arbeten och ett anslag till överflyttning av arbetskraft.
Sistnämnda båda anslag skulle stå till Kungl. Maj:ts fria förfogande. I övrigt
skulle anslagen på beredskapsstaten utan riksdagens hörande få utnyttjas
blott inom ramen av ett visst högsta belopp. För statens ikraftträdande skulle
alltså krävas särskilt beslut av riksdagen. Genom att Kungl. Majit skulle
vara befogad att i viss utsträckning utnyttja staten, redan innan sådant beslut
meddelats, möjliggjordes en begränsning av arbetslöshetsanslagen på
riksstaten till vad som erfordrades under normala förhållanden på arbetsmarknaden.
Investeringsutredningen har sedermera på förut redovisade
grunder föreslagit, att gränsen för Kungl. Majits fria dispositionsrätt skulle
fastställas till 150 miljoner kronor.
Vid de verkställda utredningarna har den arbetsreserv för vilken anslag
uppförts på nu gällande beredskapsstat reviderats och kompletterats. Vissa
arbeten ha kommit till utförande eller väntas ändå bli utförda under nästa
budgetår och ha därför uteslutits ur arbetsreserven. Nya områden ha inbegripits
under planeringen och andra ha underkastats en noggrannare genomarbetning.
Avvägningen mellan tätorter och landsbygd samt mellan
grovarbeten och andra arbeten har omprövats. I alla dessa avseenden innefatta
de nya förslagen nödvändiga modifikationer eller värdefulla förbättringar
i gällande stat.
Om förslag till allmän beredskapsstat, grundat på de verkställda utredningarna,
nu skulle föreläggas riksdagen och antagas av denna, skulle läget
i händelse av en arbetslöshetskris bli följande. Under tiden fram till ett nytt
riksdagssammanträde skulle Kungl. Majit kunna utnyttja staten inom ramen
av ett till 150 miljoner kronor föreslaget belopp. När riksdagen sedermera
sammanträder, skulle den endast ha att besluta om ikraftträdande av staten,
eftersom detaljprövning av denna redan skett. För den händelse ny stat nu
ej fastställes men Kungl. Majit i stället bemyndigas att med samma beloppsbegränsning
vid behov sätta igång arbeten inom ramen av den för detta
budgetår gällande staten, skulle läget förändras i två hänseenden. Dels skulle
hinder föreligga att under mellantiden fram till ett riksdagssammanträde utnyttja
de större urvalsmöjligheter som en ny stat skulle erbjuda. Dels skulle
riksdagen vid det senare sammanträdet ha att ingå i detaljprövning av denna
nya stat. Häremot har man att väga fördelen, att de tidigare berörda olägenheterna
av en forcerad behandling undvikas. Den skillnad i fråga örn
arbetslöshetspolitikens utformning, som skulle följa därav, att Kungl. Majits
fullmakt under mellantiden skulle vara anknuten till den nuvarande i stället
för till den nya staten framstår på grund av fullmaktens relativt begränsade
omfattning såsom praktiskt sett oväsentlig.
Det synes redan av andra skäl påkallat, att riksdagen sammanträder till en
höstsession, vid vilken en ny allmän beredskapsstat kan fastställas. Till dess
så sker utgör, enligt vad det anförda givit vid handen, en på senast angivet
sätt utformad fullmakt ett godtagbart alternativ till en sådan stat. Fullmakten
torde ge tillräckliga möjligheter att möta den arbetslöshet som eventuellt
kan uppkomma under mellantiden. Övervägande skäl synas under dessa
4
Statsutskottets utlåtande nr 20A.
Utskottet.
omständigheter tala för att förslag till ny allmän beredskapsstat icke nu
framlägges. Hemställan bör då i stället göras örn bemyndigande för Kungl.
Majit att, om arbetsmarknadsläget skulle motivera detta, inom ramen av
visst belopp igångsätta arbeten för vilka anslag uppförts å de för budgetåret
1944/45 fastställda allmänna beredskapsstaterna II och lil. Jag förordar,
att framställning till riksdagen av denna innebörd nu göres. Den av investeringsutredningen
föreslagna begränsningen av fullmakten till 150 miljoner
kronor synes lämplig.
För den händelse ifrågavarande fullmakt tages i anspråk för förbättringsarbeten
på jordbrukets och skogsbrukets områden, böra de förmånligare bidragsgrunder
få tillämpas, som Kungl. Majit enligt tidigare omförmälda
bemyndigande av 1944 års riksdag kan komma att fastställa.
Om ny allmän beredskapsstat icke nu fastställes, uppkommer frågan, hur
man skall förfara med de ofrånkomliga utgifter för arbetsplanering respektive
överflyttning av arbetskraft som förutsatts täckta från anslag på beredskapsstaten.
Örn riksdagen ej riktar erinran däremot, torde planeringskostnaderna,
i den mån härför anvisade medel icke förslå för ändamålet, få bestridas
förskottsvis i avvaktan på att ny stat fastställes. Jag förordar vidare,
att kostnaderna för överflyttning av arbetskraft överföras till riksstaten och
där bestridas från ett särskilt anslag för ändamålet, örn vilket chefen för
socialdepartementet senare torde komma att framlägga förslag.
Kungl. Majlis förslag innebär, att beslutet örn allmän beredskapsstat för
nästa budgetår uppskjutes till riksdagens höstsession. För tiden intill dess
en sådan stat fastställts anhålles örn bemyndigande för Kungl. Majit att,
därest arbetsmarknadsläget så påfordrar, inom ramen av ett belopp av
150 miljoner kronor meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka anslag
uppförts å allmän beredskapsstat II och III för innevarande budgetår.
Under de förhållanden, för vilka redogörelse lämnats i statsrådsprotokollet,
förefaller en sådan anordning ändamålsenlig. Den av Kungl. Majit
begärda fullmakten torde giva tillräckliga möjligheter att möta den arbetslöshet,
som eventuellt kan uppkomma under mellantiden.
Utskottet tillstyrker alltså Kungl. Maj :ts förslag och får hemställa,
att riksdagen må bemyndiga Kungl. Majit att, intill dess
allmän beredskapsstat för budgetåret 1945/46 av riksdagen
fastställts, därest arbetsmarknadsläget så påfordrar, inom
ramen av ett belopp av 150 miljoner kronor meddela beslut
om utförande av arbeten, för vilka anslag uppförts å allmän
beredskapsstat II och allmän beredskapsstat III för budgetåret
1944/45.
Stockholm den 12 juni 1945.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 206.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1945:450 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fullmakt att i arbetslöshetsbekämpande syfte igångsätta arbeten för vilka anslag uppfö a1 i texten