Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till omhändertagande av utlandssvenskar jämte i ämnet väckt motion.

1945-06-12 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:206, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till omhändertagande av utlandssvenskar jämte i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 206.

Nr 206.

Ankom till riksdagens kansli den 12 juni 1945 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag

till omhändertagande av utlandssvenskar jämte i

ämnet väckt motion.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln (punkt

237) föreslagit riksdagen att till Bidrag till utlandssvenskarnas förening

för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 80 000 kronor.

Däiefter har Kungl. Majit i propositionen nr 306, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 4 maj 1945,

med återkallande av ovannämnda i statsverkspropositionen framlagda förslag,

föreslagit riksdagen att anvisa dels till Bidrag till omhändertagande av

utlandssvenskar m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45

ett förslagsanslag av 200 000 kronor, dels ock till Bidrag till omhändertagande

av utlandssvenskar m. m. å riksstaten för budgetåret 1945/46 ett

förslagsanslag av 500 000 kronor.

I sitt utlåtande nr 5, punkten 197, tillstyrkte utskottet Kungl. Majlis i

propositionen nr 1 framlagda förslag. Punkten blev av kamrarna återremitterad

till utskottet.

Utlandssvenskarnas förening har i skrivelse den 28 februari 1945 hemställt

om vidtagande av vissa åtgärder till förmån för de utlandssvenskar,

som återvända till Sverige, samt därvid anfört bland annat följande.

Under tiden juli 1943 (tidpunkten för de stora bombanfallens insättande)

—januari 1945 ha från Belgien, England, Frankrike, Holland och Tyskland

återvänt och hos föreningen anmält sig för erhållande av ekonomisk hjälp

i en eller annan form 757 personer (därav från Tyskland 427). Under

februari 1945 ha 146 personer anlänt från Tyskland och vid sin hemkomst

omhändertagits av föreningen. Under sagda tidsperioder har från dessa

länder ytterligare ett antal svenskar återvänt, av vilka en del har sin ekonomi

ordnad och därför icke varit i behov av ekonomisk hjälp från föreningen.

En annan del torde vara i behov av understöd men har av någon

anledning ännu icke låtit sig avhöra för erhållande av sådant. Antalet hemvända,

tillhörande denna kategori, är icke föreningen bekant. Under angivna

tidsperioder ha 330 från Danmark, Finland eller Norge återvända svenskar

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 206.

9

uppsökt föreningen för erhållande av ekonomisk hjälp. En del av dessa har

redan återvänt till något av sistnämnda länder.

Under den närmaste tiden kan ytterligare ett antal svenskar hitväntas från

Tyskland. En vägledning för bedömande av det högsta antal, som kan

ifrågakomma, lämna siffrorna över de svenska medborgare, vilka varit bosatta

därstädes och från föreningen erhållit livsmedelspaket. Dessa svenskar

uppgingo i slutet av januari 1945 till 1 435 personer, tillhörande 859 hushåll.

Ett större eller mindre antal av dessa kan hitväntas under den närmaste

tiden. — Av svenskarna i Belgien, England, Frankrike och Holland torde

något större antal icke vara att hitvänta. — Antalet från Danmark, Finland

och Norge återvändande torde bliva relativt ringa om ej förhållandena

väsentligt ändras.

Föreningen föreslår, att den med statsmedel bedrivna hjälpaktionen till

förmån för utlandssvenskar skall utvecklas därhän, att möjlighet beredes

svenska medborgare, som av krigsutvecklingen tvingats avbryta sin verksamhet

i utlandet och återvända till Sverige, att här i landet skapa sig nya

existensbetingelser.

Enligt föreningens mening bör hjälpverksamheten för återkomna utlandssvenskar

och svenskfödda omfatta följande åtgärder:

1. Omhändertagandet vid ankomsten och under den närmaste tiden härefter.

2. Fortsatt omhändertagande av sådana personer, som på grund av ålder,

arten av tidigare yrke, bristande kunskap i svenska språket eller av annan

anledning svårligen kunna erhålla anställning inom den närmaste tiden efter

återkomsten.

3. Varaktigt omhändertagande av sådana personer, som på grund av ålder

eller sjukdom äro oförmögna till arbete eller hava sin arbetsförmåga så nedsatt

att de ej äro i stånd att själva försörja sig.

4. Lån till dem, som lämpligast kunna vinna sin utkomst genom att starta

egen rörelse i sitt gamla yrke.

5. Engångsunderstöd till dem, som lidit förlust på grund av krigsskada,

hastig evakuering eller av annan därmed jämförlig anledning.

Kostnaden för beredande av en första hjälp vid återkomsten beräknar

föreningen till 239 000 kronor, som helt skulle avse budgetåret 1944/45.

Till fortsatt omhändertagande i vissa fall beräknar föreningen 57 600 kronor,

varav 41 400 kronor för innevarande budgetår och 16 200 kronor för nästa

budgetår. Kostnaderna för varaktigt omhändertagande av de arbetsoförmögna

beräknar föreningen till 15 000 kronor under i genomsnitt två månader

av budgetåret 1944/45 och 90 000 kronor under nästkommande budgetår.

Till lån till dem, som lämpligast kunna vinna sin utkomst genom att

starta egen rörelse i sitt gamla yrke, beräknar föreningen 280 000 kronor

för innevarande budgetår. Slutligen uppskattar föreningen medelsbehovet

för engångsunderstöd till 156 250 kronor under innevarande budgetår och

468 750 kronor under nästa budgetår. Sammanlagt skulle sålunda erfordras

749 650 respektive 628 950 kronor för innevarande och nästa budgetår.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 206.

Över föreningens framställning hava utlåtanden avgivits av socialstyrelsen,

statens arbetsmarknadskommission, statskontoret, överstyrelsen för yrkesutbildning

och kommerskollegium.

I skrivelser den 18 december 1944 och den 28 februari 1945 har utlandssvenskarnas

förening hemställt örn statsbidrag med 10 000 kronor respektive

15 000 kronor i ersättning för kostnader för livs- och läkemedel till utlandssvenskar

och svenskfödda i Tyskland.

Vidare har föreningen i en promemoria den 29 mars 1945 anmält, att

föreningen icke längre kunde genom den svensk-tyska clearingen erhålla

betalning för de livsmedelssändningar, som avginge till utlandssvenskar i

av de allierade ockuperade områden av Tyskland. Föreningen framhåller

önskvärdheten av att svenska myndigheter ställde härför erforderliga belopp

till förfogande.

Slutligen har föreningen i skrivelse den 28 april 1945 anhållit att av statsmedel

erhålla ett belopp av 22 500 kronor för betalning av livsmedel, som

föreningen ställt till svenska beskickningens i Berlin disposition för svenskar

och svenskfödda i Tyskland.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

De svenska medborgare, som under längre eller kortare tid vistats i utlandet

och till följd av krigshändelserna återvänt till Sverige, äro icke flyktingar

i teknisk mening. Ofta äro emellertid dessa utlandssvenskar vid ankomsten

till Sverige ekonomiskt lika blottställda som flertalet flyktingar. I

de fall då sådana hjälpbehövande utlandssvenskar icke omhändertagas av

anförvanter eller andra närstående faller det sig naturligt att det allmänna

träder hjälpande emellan. Hittills har denna hjälpverksamhet i första hand

utövats genom utlandssvenskarnas förening. De statsmedel som för ändamålet

ställts till förfogande ha varit relativt begränsade. Föreningen har

därför nödgats inskränka verksamheten till att i huvudsak avse blottställda

utlandssvenskars omhändertagande från ankomsten till dess de erhållit sin

första anställning här i landet. De av olika anledningar i arbete svårplacerade

och de arbetsoförmögna ha efter viss tid måst hänvisas till de socialvårdande

myndigheterna.

I sin i det föregående refererade framställning skisserar utlandssvenskarnas

förening en rad åtgärder, vilka syfta till att på ett mera fullständigt sätt

än hittills omhändertaga de till Sverige återvända, hjälpbehövande utlandssvenskarna.

Enligt min mening är det sakligt motiverat, att systematiska åtgärder vidtagas

av i huvudsak den art föreningen föreslår. Arbetsmarknadskommissionen

förordar i utlåtande över föreningens framställning, att de för flyktingar

vidtagna mottagnings- och hjälpåtgärderna skulle vinna tillämpning

även beträffande återvända utlandssvenskar. Detta skulle innebära en överflyttning

av den till förmån för utlandssvenskarna bedrivna verksamheten

från utlandssvenskarnas förening till de statliga flyktingmyndigheterna.

Även statskontoret uttalar en liknande uppfattning. Häremot vill jag anföra,

att utlandssvenskarnas förening äger ingående kännedom om de återvända

utlandssvenskarnas tidigare förhållanden, att utlandssvenskarna finna det

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 206.

11

naturligt att vid behov av hjälp vända sig tili föreningen och att föreningen

under de senaste åren förvärvat en icke obetydlig erfarenhet beträffande

omhändertagandet av detta klientel. Då härtill kommer, att hjälpverksamheten

kan erhålla en mera personlig karaktär örn den handhaves av föreningen

än örn den ingår som ett led i en omfattande flyktingshjälp, förordar

jag, att omhändertagandet av återvända utlandssvenskar även i fortsättningen

anförtros åt utlandssvenskarnas förening. Inom föreningens verkställande

organ lärer emellertid beträffande ett flertal av de områden, som

beröras av verksamheten, särskild sakkunskap icke finnas företrädd. Jag

finner därför lämpligt, att vederbörande statliga myndigheter utse representanter,

med vilka föreningen skall uppehålla ett intimt och kontinuerligt

samarbete vid verksamhetens bedrivande. Av myndigheter, som härvid

kunna komma i fråga, må nämnas statens arbetsmarknadskommission beträffande

utrustning med kläder, möbler, husgeråd o. dyl. -— motsvarande

utrustning för flyktingar bär ombesörjts av kommissionen — och beträffande

arbetsanskaffning, socialstyrelsen i vad gäller omhändertagande. av

arbetsoförmögna och ensamstående barn samt överstyrelsen för yrkesutbildning

i frågor, som tillhöra denna myndighets förvaltningsområde.

Vad härefter angår de särskilda av föreningen föreslagna åtgärderna synas

dessa, i vad de avse det första mottagandet, hjälp åt dem som kort tid

efter ankomsten kunna inplaceras i svenskt arbetsliv och fortsatt tillfällig

hjälp åt dem som av någon anledning äro svårplacerade, endast utgöra en

fortsättning av föreningens hittillsvarande verksamhet och nära överensstämma

med det bistånd som lämnas flyktingar av olika kategorier. Gentemot

föreningens förslag härutinnan har jag därför intet att erinra. Vidkommande

förslagen i övrigt, vilka avse stadigvarande hjälp åt arbetsoföra,

räntefria lån för startande av rörelse och engångsunderstöd åt utbombade

m. fl., synes det icke möjligt att taga ställning till desamma utan en ingående

kännedom örn klientelet. Dock finner jag i likhet med socialstyrelsen,

att i princip ersättning för de förluster utlandssvenskarna vållats av

krigsförhållandena icke hör utgå. Engångsunderstöden böra därför ersättas

med en möjlighet att på fördelaktiga villkor erhålla lån för motsvarande

ändamål, nämligen komplettering av klädesutrustning, inköp av möbler

och arbetsredskap o. dyl. Kungl. Majit torde böra äga möjlighet att när särskilda

skäl därtill föreligga, såsom dödsfall, långvarig sjukdom eller nödläge

till följd av långvarig, oförvållad arbetslöshet, helt eller delvis eftergiva statens

rätt med avseende å sådant lån. I övrigt torde hjälpformerna fa utvecklas

i anslutning till de erfarenheter som vinnas av verksamheten. För åvägabringande

av en sådan anordning böra de medel, som kunna komma att

anvisas för hjälpverksamheten, successivt ställas till föreningens disposition

oell varje hemställan från föreningen om erhållande av ytterligare medel

innefatta en redogörelse för medlens avsedda användning. Det skulle sålunda

ankomma på Kungl. Majit att utforma och fortlöpande följa denna

hjälpverksamhet.

Föreningens framställning avser jämväl ett omhändertagande fran föreningens

sida av till Sverige återkommande svenskfödda kvinnor, som av

någon anledning förlorat sitt svenska medborgarskap, jämte dessas minderåriga

harn. Sagda kvinnor och harn torde emellertid i egenskap av utländska

medborgare böra betraktas som flyktingar trots att dc inkommit i riket efter

i förväg erhållet medgivande. Deras omhändertagande under tiden intill

dess de eventuellt vinna svenskt medborgarskap bör därför ankomma på

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 206.

de statliga flyktingmyndigheterna. Hinder synes icke möta mot att dessa

myndigheter, örn och i den mån så kan visa sig lämpligt och möjligt, uppdraga

åt föreningen att beträffande förevarande klientel handhava hjälpverksamheten.

Föreningen bör härvid handla enligt flyktingmyndigheternas

direktiv och dessa myndigheter böra ersätta föreningen alla kostnader för

omhändertagandet. Först från den tidpunkt, då svenskt medborgarskap eventuellt

erhållits, böra dessa kvinnor och barn likställas med utlandssvenskarna.

Föreningen har vidare anhallit om ersättning för de livs- och läkemedel

m. m., vilka föreningen, ofta på begäran av svensk myndighet, avsänt till

utlandet för där bosatta svenskars räkning och för vilka föreningen icke

erhållit gottgörelse i annan ordning. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t

att efter prövning av dessa framställningar tillerkänna föreningen ersättning

från de medel, som kunna komma att anvisas för hjälpverksamhet åt

utlandssvenskarna.

\ad härefter angår medelsbehovet för ifrågavarande ändamål må erinras

om att Kungl. Majit i årets statsverksproposition under femte huvudtiteln,

Punkten 237, föreslagit riksdagen att till Bidrag till utlandssvenskarnas förening

för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 80 000 kronor. Härav är

ett belopp av 30 000 kronor avsett såsom bidrag till föreningens administrationskostnader

och återstoden, 50 000 kronor, ämnad att, i mån av behov,

ställas till föreningens förfogande för hjälpverksamhet. De medel, som sålunda

avsetts för eventuell hjälpverksamhet, innefattas i det anslag jag i

det följande föreslår komma att anvisas för nästa budgetår. Jämväl det

bidrag till föreningens administrationskostnader å 30 000 kronor, vilket i

likhet med motsvarande bidrag för vartdera av budgetåren 1943/44 och

1944/45 avser en hjälpverksamhet från föreningens sida av mera normal

omfattning, torde få utgå från samma i det följande föreslagna anslag. Vid

sådant förhållande synes angivna, i årets statsverksproposition framställda

förslag böra återkallas.

Därest behov av ytterligare statsbidrag till föreningens administrationskostnader

skulle uppstå i anledning av den av mig förordade utökningen av

hjälpverksamheten, torde detta behov få tillgodoses från de medel, som

kunna komma att anvisas för sagda hjälpverksamhet.

Beträffande beräkningen av dessa medel må följande anföras. Föreningen

lämnar i sin framställning vissa upplysningar om det antal utlandssvenskar

som intill utgången av februari 1945 anmält sig hos föreningen för erhållande

av ekonomisk hjälp. Härutöver må meddelas, att under mars och

april månader 1945 till Sverige anlänt cirka 300 utlandssvenskar samt

svenskfödda kvinnor, vilka genom giftermål förlorat sitt svenska medborgarskap,

och dessas minderåriga barn till ett sammanlagt antal av något

mer än 700. Vidare har utlandssvenskarnas förening under hand anmält,

att av de cirka 700 utlandssvenskar, som tidigare av sina tillgodohavanden

i Tyskland genom den svensk-tyska ciearingen erhållit i genomsnitt 250

kronor i månaden, ett icke obetydligt antal torde komma att vända sig till

föreningen för erhållande av understöd. Föreningen har vidare upplyst att

kostnaderna för hjälpverksamheten under tiden 1 juli 1944—30 april 1945

överskridit de beviljade statsbidragen med cirka 106 000 kronor, vilket belopp

sålunda av föreningen förskotterats. För ifrågavarande ändamål bör

anslag äskas såväl å tilläggsstat för innevarande budgetår som å riksstaten

för budgetåret 1945/46. Någon närmare beräkning av anslagsbeloppen synes

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 206.

13

icke möjlig. Jag förordar, ali anslagen upplagas med 200 000 respektive

500 000 kronor, erhålla förslagsanslags natur och rubriceras Bidrag till omhändertagande

av utlandssvenskar m. m.

I samband med Kungl. Maj :ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft en inom andra kammaren av herr G. Adolfsson m. fl.

väckt motion (11:608), vari hemställts, att riksdagen måtte dels besluta, att

hjälpen till de kategorier hjälpbehövande, som proposition nr 306 avser, ges

under samma former som gälla för andra hjälpbehövande och flyktingar

och således helt handhaves av de statliga flyktingmyndigheterna respektive

de socialvårdande myndigheterna, och dels avslå propositionen i den mån

denna avser organiserandet av särskild hjälpverksamhet här i landet för

dessa hjälpbehövande och anslagsäskandena i anslutning härtill.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda yrkanden, får utskottet

hänvisa till motionen.

Huruvida ifrågavarande verksamhet fortfarande bör med statsbidrag omhänderhavas

av utlandssvenskarnas förening, som själv icke kan bidraga

med annat än förhållandevis obetydliga belopp, har varit föremål för tvekan

inom utskottet. Med hänsyn till de omständigheter, som framhållits av

departementschefen, har utskottet dock funnit sig böra tillstyrka Kungl.

Majlis förslag och avstyrka den i ämnet väckta motionen.

I anslutning till vad departementschefen anfört angående till Sverige återkommande

svenskfödda kvinnor, vilka av någon anledning förlorat sitt

svenska medborgarskap, jämte dessas minderåriga barn, vill utskottet understryka,

att de böra omhändertagas av de statliga flyktingmyndigheterna intill

dess de eventuellt återvunnit svenskt medborgarskap. Åtskilliga av dem

torde önska återvända till utlandet sedan förhållandena stabiliserats och

deras hjälpbehov under den tillfälliga vistelsen här i landet kan i många

fall antagas endast vara av övergående natur.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 306 framlagda förslag och med avslag å motionen

11:608, till Bidrag lill omhändertagande av utlandssvenskar

m. m. såsom förslagsanslag anvisa

a) å tilläggsstat II till rilcsstaten för budgetåret 1944/45

under femte huvudtiteln 200 000 kronor,

b) å riksstaten för budgetåret 1945/46 under femte huvudtiteln

500 000 kronor.

Stockholm den 12 juni 1945.

Utskottet.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 206.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Bäcklund, Bernhard

Nilsson, Karl Andersson, Mannerskantz, Heiding, Boman, Berling, Gustav Emil Andersson,

Näsström och Elon Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Pettersson i Dahl,

Staxäng, klal!, Malmborg i Skövde, Åkerström, Petterson i Degerfors, Johansson i Mysinge,

Thäpper och Båke.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1045

517326

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:452 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till omhändertagande av utlandssvenskar. a1 i texten