Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1945/46 till undersökningar rörande levnadsvillkor och hushållsvanor.

1945-06-12 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:207, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1945/46 till undersökningar rörande levnadsvillkor och hushållsvanor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 207.

1

Nr 207.

Ankom till riksdagens kansli den 12 juni 1945 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag

för budgetåret 1945/46 till undersökningar rörande

levnadsvillkor och hushållsvanor.

(3:e avd.)

I propositionen nr 307 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 4 maj 1945, föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1945/46 anvisa dels till Undersökningar rörande

levnadsvillkor och hushållsvanor ett reservationsanslag av 23 000 kronor,

dels ock till Allmän bostadsräkning m. m. ett reservationsanslag av

370 000 kronor.

Undersökningar rörande levnadsvillkor och hushållsvanor. Alltsedan tiden

strax före förra världskriget ha vid skilda tidpunkter genom socialstyrelsens

försorg utförts undersökningar rörande levnadsförhållandena inom

olika befolkningsgrupper. Materialet för undersökningarna har utgjorts av

ett större antal under längre eller kortare tid förda hushållsräkenskaper.

Tidpunkterna för och omfattningen av de av socialstyrelsen för ändamålet

verkställda hushållsbudgetundersökningarna framgå av en i propositionen

(s. 2) intagen översiktstablå, i vilken upptagits såväl de undersökningar, som

omfattat hela budgeten, som vissa undersökningar, som avsett allenast livsmedelsförbrukningen.

Vidare har socialstyrelsen vid skilda tillfällen för speciella ändamål genom

enquéter anskaffat material för att belysa levnadsförhållandena inom olika

befolkningsgrupper.

Med skrivelse den 12 januari 1944 har 1942 års jordbrukskommitté överlämnat

en av professorn Erik Lindahl och filosofie licentiaten Lars Lemne

(i det följande benämnda utredningsmännen) på kommitténs uppdrag verkställd

utredning rörande jordbruksbefolkningens levnadskostnader. Kommittén

har därvid uttalat önskvärdheten av att fortlöpande dylika beräkningar,

vilka enligt kommitténs mening vore av stor betydelse, måtte, eventuellt efter

ytterligare övervägande av beräkningsmetoderna, verkställas, förslagsvis genom

socialstyrelsens försorg, samt hemställt om vidtagande av erforderliga

åtgärder härför.

över jordbrukskommitténs framställning har socialstyrelsen den 25 april

1944 avgivit utlåtande samt därvid framlagt förslag om utförande av en ny,

på helårsräkenskaper grundad hushålls budgetundersökning

inom jordbrukar- och lantarbetarhushåll.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 207.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 207.

Utlåtanden i ärendet lia vidare avgivits av statistiska centralbyrån och

kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering.

I skrivelse den 2 januari 1945 har socialstyrelsen vidare framlagt förslag

till en allmän undersökning rörande levnadsvillkor och

hushållsvanor.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

För att vimla en grundval för bedömandet av olika socialpolitiska åtgärder

och för avvägandet av statstjänstemännens löner har det vid skilda tidpunkter

befunnits erforderligt att företaga statistiska undersökningar rörande

levnadsvillkor och hushållsvanor bland ett större eller mindre urval av hushåll.

Materialet har framvunnits genom dels hushållsbudgetundersökningar,

dels enquéter bland personer, som ansetts kunna lämna uppgifter,

vilka varit ägnade att belysa levnadsstandard och levnadssätt. Budgetundersökningarna

ha grundats antingen på årsbokföring eller allenast på en kortare

tids bokföring (28 dagar årligen eller 14 dagar varje kvartal eller halvår.

) Mera omfattande undersökningar av det förra slaget ha företagits med

ungefär tio års mellanrum och senast år 1933. Korttidsundersökningarna ha

tillkommit med det speciella syftet att följa konsumtionen under kristider

och ha genomförts såväl under förra kriget som — till relativt stort antal

— under det nu pågående.

I den mån utvecklingen medfört, att omfattningen av statens socialvårdande

verksamhet vidgats eller planeras komma att bliva vidgad, har helt naturligt

ett ökat behov uppstått att äga tillgång till uppgifter om levnadsvillkor och

hushållsvanor av den fullständighet och tillförlitlighet som endast torde

kunna vinnas genom budgetundersökningar av årsbokföringens typ. Vid en

kommande dylik undersökning blir det särskilt angeläget att vid urvalet av

deltagare i undersökningen tillgodose önskemålet ur socialpolitisk synpunkt

att få fram uppgifter, som belysa hushållningen bland de lägsta inkomstskikten,

och kunna draga slutsatser exempelvis om hushållens sätt att reagera

vid inträffande förändringar av inkomst eller barnantal.

Vid 1933 års undersökning var det dominerande syftet att framskaffa

material, med vars tillhjälp skulle kunna konstrueras ett viktsystem vid beräkningen

av levnadskostnadsindex och vid dyrortsundersökningar. Ur dessa

synpunkter är det ett starkt intresse att äga tillgång till mera aktuella data,

enär det viktsystem som för närvarande användes till ungefär 30 procent

bygger på 1933 års budgetundersökningar och i övrigt på en år 1941 utförd

korttidsundersökning samt på de fortlöpande konsumtionsundersökningama;

såväl korttidsundersökningen som konsumtionsundersökningama äro emellertid

till följd av de korta bokföringsperioderna ganska osäkra.

Såsom socialstyrelsen i sin framställning i ärendet framhållit kan det material,

som utvinnes genom undersökningar av ifrågavarande slag, ge andra

värdefulla rön för det allmänna — exempelvis vid bedömningen av verkningarna

av indirekta skatter — samt även vara av intresse för sådana grenar

av näringslivet, som frambringa standardartiklar för hushållen.

I den framställning örn igångsättande av en ny undersökning rörande

levnadsvillkor och hushållsvanor, som avgivits av socialstyrelsen, föreslår

styrelsen, att metoden med detaljerad helårsbokföring i första hand skall

komma i fråga vid undersökningar rörande inkomsttagare i normalinkomstläge

eller i högre inkomstskikt, som bilda familjehushåll och ha huvudsakligen

kontanthushållning. Därjämte föreslår styrelsen jämsides härmed och

för andra fall en förenklad bokföring, varigenom skulle erhållas dels viss

kontroll av undersökningarna med detaljerad helårsbokföring, dels möjlig
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande m 207.

3

heter att studera levnadsförhållandena inom befolkningsskikt, som ej kunna

nås på andra vägar, närmast de lägre inkomstskikten. För att få levnadsförhållandena

i vidare mån belysta föreslås, alt vid sidan av undersökningar

enligt budgetmetoden skulle utföras dels inventeringar av förefintlig uppsättning

av bruksföremål, såsom kläder, skodon, möbler och husgeråd, dels

sociologiska undersökningar av förhållanden, som sammanhänga med hushållsekonomien

och hushållets funktionerande.

Socialstyrelsen räknar med att förekommande ersättningar för anskaffande

av materialet skola bestridas av kommunala myndigheter och intresserade

enskilda organisationer. På statsverket ankommande kostnader beräknas

uppgå till sammanlagt 271 500 kronor. Budgetundersökningen med detaljerad

bokföring beräknas vara slutredovisad 2V2 år efter bokföringens

början. Resultatet av den förenklade bokföringen anses kunna föreligga efter

13/i år. Inventeringarna anses kunna utföras och materialet färdigbearbetas

inom loppet av 9 månader, medan fältarbetet för den sociologiska undersökningen

samt bearbetningen av materialet och utarbetandet av berättelse över

undersökningen beräknas taga en sammanlagd tid av omkring 1 Va år.

Hushållsbudgetundersökningarnas betydelse för beräkningen av levnadskostnadernas

förändringar i tid och rum har i det föregående framhållits.

Dyrorts- och dyrtidsberäkningarna, vilka ursprungligen tillkommo med det

huvudsakliga syftet att reglera statstjänstemännens löner, ha med tiden kommit

till användning för allt flera ändamål, såsom vid avvägningen av olika

sociala förmåner, vid lönesättning för kommunalt eller enskilt anställda

m. m. Det har härvid särskilt visat sig vara en brist, att beräkningarna ske

efter metoder, vilka icke alls eller endast i ringa mån belysa den jordbrukande

befolkningens speciella förhållanden. Sålunda grundar sig levnadskostnadsindex

uteslutande på uppgifter, som insamlats från städer och tätorter. I

fråga om dyrortsundersökningarna har man å ena sidan tagit hänsyn till den

jordbrukande befolkningens konsumtion av livsmedel och bränsle vid konstruktionen

av viktsystemet, medan å andra sidan de använda prisuppgifterna

uteslutande avse försäljning efter ortens detaljpriser.

På initiativ av 1942 års jordbrukskommitté har en utredning verkställts

angående jordbruksbefolkningens levnadskostnader. Vid denna utredning

har konstaterats behov av en levnadskostnadsindex, som bättre än den nuvarande

officiella kan användas att reglera lantarbetarnas löner och beräkna

jordbrukarnas realinkomster, varjämte framhållits, att underlaget för

jämförelser mellan levnadskostnaderna på landet och i städerna bör förbättras.

I anslutning härtill har jordbrukskommittén hemställt, att åtgärder

måtte vidtagas för åstadkommande av fortlöpande beräkningar av jordbruksbefolkningens

levnadskostnader och realinkomster.

Socialstyrelsen, som yttrat sig över kommitténs framställning, har angivit

innebörden därav sålunda, att dels en fortlöpande beräkning rörande levnadskostnadernas

förändringar i tiden för några viktigare grupper av den

jordbrukande befolkningen borde verkställas av socialstyrelsen, dels vid

kommande dyrortsundersökningar den lokala variationen i levnadskostnaderna

borde belysas genom alternativa beräkningar, varvid även budgetmaterial

för den jordbrukande befolkningen och producentpriser på vissa

konsumtionsvaror borde begagnas. Närmast koinme leena dsk osmi dsindexberäkning

för landsbygdens hushåll i fråga, för vilket ändamål emellertid

erfordrades hushållsbiidget- och prismaterial. I anslutning härtill föreslår

socialstyrelsen igångsättande av en hushållshudgelundersökning med en bokföringsperiod

av ett år och omfattande sammanlagt 1 ()()() hushåll lika fördelade

på jordbrukare och lantarbetare. Vidare föreslås insamling en gång

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 207.

material av priserna för tiden från 1939. Då producentpriserna så gott som

helt kunna avgiftsfritt erhållas från Sveriges lantbruksförbund, är insamlingen

av minuthandelspriser närmast av intresse. Denna beräknas ske på

omkring 60 orter på rena landsbygden och draga en kostnad av 6 000—

10 000 kronor per år. Totala kostnaden för hushållsbudgetundersökningen

och första årets prisundersökning beräknas av styrelsen enligt ett alternativ,

avseende en i olika hänseenden i detalj gående bearbetning, till 147 500 kronor,

och för ett annat alternativ, enligt vilket endast utgifterna för vissa

huvudposter efterforskas genomgående och allenast ett fåtal huvudgrupper

av hushåll undersökes, allt med undantag av två perioder örn vardera minst

en månad, då en detaljerad beräkning enligt det tidigare angivna alternativet

verkställes, till 123 750 kronor. Budgetundersökningen enligt det förra

alternativet beräknas taga en tid av 272 år och enligt det senare alternativet

2 år.

Av vad jag i det föregående anfört torde framgå, att jag finner behovet av

en aktuell hushållsbudgetundersökning, grundad på helårsbokföring, vara

ådagalagt. Genom den föreslagna kompletteringen av budgetundersökningen

i form av inventeringar torde kunna framvinnas uppgifter av sådant intresse

att även igångsättandet av denna specialundersökning kan anses motiverat.

Vad angår de sociologiska undersökningar, med vilka budgetundersökningen

föreslagits jämväl skola kompletteras, synes, med hänsyn till att desamma

beräknas draga en så förhållandevis hög kostnad som 76 000 kronor, ståndpunkt

till frågan om deras utförande icke böra tagas innan närmare erfarenhet

om deras värde vunnits genom de provundersökningar, som enligt

socialstyrelsens förslag skola föregå de egentliga undersökningarna.

Den för jordbruksbefolkningen föreslagna budgetundersökningen är, såsom

av den lämnade redogörelsen framgår, avsedd att tjäna såsom underlag för

ett viktsystem vid speciella indexberäkningar för jordbrukare och lantarbetare.

Genom periodvis återkommande prisinsamlingar skulle vidare kunna

fastställas vilka priser som rätteligen böra läggas till grund för beräkningarna.

Den jämförelse mellan levnadskostnaderna för jordbruksbefolkningen

och för andra samhällsgrupper, som en dylik undersökning skulle lämna

möjlighet till, måste anses vara av synnerlig betydelse såsom upplysningskälla

vid olika samhällsekonomiska avgöranden och överhuvud berika diskussionen

rörande de olika levnadsbetingelserna i städerna och på landsbygden.

Jag vill därför förorda, att en speciell budgetundersökning för jordbrukare

och lantarbetare av den omfattning socialstyrelsen föreslagit ävensom

prisundersökning genom prisinsamling på vissa orter komma till stånd.

När det gäller frågan vid vilken tidpunkt de sålunda förordade undersökningarna

böra verkställas kunna skilda synpunkter anläggas.

Den omständigheten att 12 år förflutit sedan den senaste stora på helårsbokföring

grundade budgetundersökningen verkställdes skulle i och för

sig tala för att de planerade undersökningarna igångsattes snarast möjligt.

Vad särskilt angar de för jordbruksbefolkningen avsedda undersökningarna

är det givetvis av stort intresse att den ofullständighet som vidlåder de

nuvarande beräkningarna elimineras.

En annan faktor, som talar för att de planerade undersökningarna ej

skjutas alltför långt fram i tiden, är deras samband med den folkräkning

vid nästa årsskifte, som chefen för finansdepartementet har för avsikt att

samtidigt härmed anmäla. Avsikten är nämligen att de som skola tillfrågas

rörande sin villighet att föra hushållsböcker skola utväljas med tillhjälp av

folkräkningsmaterialel; därmed vinnes en förenkling och en besparing i jämförelse

med den eljest till buds stående utvägen att för ändamålet använda

mantalslängdema. På grund av flyttningar, dödsfall etc. blir emellertid

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 207.

5

folkräkningsmaterialet tämligen snart mindre lämpat härför. Ett igångsättande

av budgetundersökningen senare än hösten 1946 skulle ur nu nämnda

synpunkt vara olägligt.

Å andra sidan är det uppenbart, att en förutsättning för att hushållsbudgetundersökningen

skulle ge ett för längre tid framåt användbart resultat är, att

den företagits under normala yttre betingelser. Kriget och den därav föranledda

avspärrningen ha emellertid medfört kraftiga rubbningar i hushållens

konsumtionsvanor och även i övrigt medfört omställningar som icke kunna

beräknas bliva bestående. Hur snabbt en återgång till mera fredsmässiga

förhållanden kan ske är svårt att förutse. Så mycket torde emellertid kunna

sägas, att ett år från krigets avslutande måste anses utgöra den minsta tid,

inom vilket krigets återverkningar på produktion och konsumtion kunna anses

i sådan utsträckning hävda, att en budgetundersökning kan anses giva

tillräcklig valuta för de med densamma förenade kostnaderna.

Även örn ur sistnämnda synpunkt möjligheterna att företaga budgetundersökningama

skulle kunna anses inträda tidigare för landsbygdens del än för

städer och tätorter, finnas dock bärande skäl mot en dylik uppdelning i

tiden av de båda undersökningarna. Det torde nämligen i så fall ej utan visst

berättigande kunna göras gällande att materialet i fråga örn jordbrukarna

ej kan direkt jämföras med det övriga materialet. Ungefärlig samtidighet

mellan de båda undersökningarna är därför önskvärd.

Vid övervägande av nu anförda synpunkter har jag kommit till den slutsatsen

att undersökningarna i allt fall icke böra påbörjas redan under nästkommande

budgetår. För socialstyrelsen såsom ansvarigt organ för dessa undersökningar

är det emellertid av stort intresse att redan nu erhålla klarhet

om att undersökningarna skola komma till stånd, så att den närmare planläggningen

av det hela kan påbörjas. Jag anser det därför påkallat att bereda

riksdagen tillfälle uttala sin mening i ärendet. Ett mindre anslagsbehov

föreligger för övrigt redan under nästa budgetår, då förutnämnda provundersökningar

böra genomföras. Dessa kunna tillika med vissa andra förberedelsearbeten

beräknas draga en sammanlagd kostnad av 23 000 kronor.

Däremot torde icke föreligga anledning att redan i detta sammanhang upptaga

de av socialstyrelsen för själva undersökningarna framlagda kostnadskalkylerna

till närmare behandling.

Socialstyrelsen har beräknat, att större delen av materialinsamlingskostnaderna

skulle betalas av kommuner och enskilda organisationer. Därest intresset

för undersökningarna på dessa håll skulle vara mindre än antagits,

får frågan om undersökningarnas omfattning ånyo övervägas.

För bestridande av kostnaderna för nyssnämnda provundersökningar m. m.

torde för budgetåret 1945/46 böra anvisas ett reservationsanslag av 23 000

kronor, förslagsvis under rubriken Undersökningar rörande levnadsvillkor

och hushållsvanor.

Allmän bostadsräkning ni. m. I skrivelse den 26 april 1945 har socialstyrelsen

efter samråd med bostadssociala utredningen, 1943 års dyrortskommilté,

egnahemsstyrelsen, statens byggnadslånebyrå och statistiska centralbyrån

framlagt en plan lill en ny allmän bostadsräkning lii. lii.

år 19 4 5. Styrelsen framhåller därvid inledningsvis, alt undersökningsprogrammet

med hänsyn lill föreliggande behov borde omfatta dels en allmän

bostadsräkning i alla stadssamhällen kombinerad med en hyresräkning, dels

en liknande allmän bostadsräkning ä hela landsbygden, dels en allmän bostadshushål

Issi atis tik, dels en representativ bearbetning av vissa uppgifter

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 207.

inom bostadsräkningen, dels en redovisning av familjeinkomsten inom bostadsräkningen,

dels ock intensivundersökningar av ett begränsat antal bostäder

och hushåll.

Vad beträffar den allmänna bostads- och hyresräkningen i stadssamhällena

anför styrelsen, att denna behövde innefatta uppgifter om bostadshusen och

lägenheterna av i huvudsak samma art som vid 1939 års räkning. Någon

enstaka fråga i de då använda hus- och lägenhetsformulären kunde eventuellt

utgå med hänsyn till vunna erfarenheter, andra behövde möjligen omformuleras.

De grunder för bostadspostens beräknande, som dyrortskommittén

kunde komma att rekommendera, kunde eventuellt föranleda införandet

av en eller annan ny frågepunkt. Även av andra anledningar kunde nya

frågor i formuläret bli önskvärda. Vad beträffade hyresräkningen inginge

i planen bl. a. framräkning för varje hyresmarknadsort av de uppgifter,

med vilka ortens hyrestal skulle beräknas vid en prisundersökning för dyrortsgrupperingsändamål.

Beräkningen av hyrestalen vore däremot ej medtagen

i planen och kostnadsberäkningen; den borde lämpligen upptagas i en

eventuell framställning rörande dyrortsundersökningar, såsom skedde vid föregående

tillfälle.

För bostadsräkningen å landsbygden ■— fortsätter styrelsen — krävdes särskilda

formulär av delvis annan utformning än tätortsformulären med hänsyn

till de speciella bebyggelseförhållandena och bostadsvanoma. I sak borde

de däremot vara av i stort sett samma innehåll med uppgifter om bostadens

storlek, utrustning m. m.

I fråga om bostadshushållsstatistiken anför socialstyrelsen bland annat

följande.

För framtiden behövas emellertid än utförligare uppgifter om hushållen

och dess medlemmar än den ett bostadsräkningsformulär någonsin kan innehålla.

Särskilt med hänsyn till behovet av uppgifter för en kartläggning av

hushållsfrekvens, hushållsbildningsvanor och bostadsbehov torde numera en

bostadsräkning nödvändigtvis böra samordnas med en folkräkning, vid vilken

primärmaterial kan inhämtas rörande bostadshushållen.

Hushållsstatistiken behöver uppgifter om hushållsföreståndarens och övriga

hushållsmedlemmars kön, ålder och civilstånd samt ställning i hushållet

(man, hustru, barn, annan familjemedlem, tjänare, inneboende), äktenskapens

varaktighet, hushållens storlek och sammansättning. Den mera detaljerade

kartläggningen av befolkningens fördelning på bostadshushåll m. m.

kan betraktas som en fristående del av undersökningarna. Men dessutom

skola de olika huvudtyperna av hushåll samt hushåll i olika utvecklingsskeden

avgränsas och deras bostadsförhållanden klarläggas. En kombination

av hushålls- och bostadsdata bör sålunda utföras.

Efter ingående prövning inom beredningen för den föreslagna folkräkningen

har följande form för samordningen mellan folkräkning och bostadsräkning

i här nämnda hänseende befunnits mest ändamålsenlig. Av de mantalsuppgifter,

som skola avlämnas vid höstens mantalsskrivning i hela landet,

överlämnas huvudblanketterna (de s. k. A-blanketterna) till socialstyrelsen,

sedan de under våren 1946 använts lokalt för folkräkningsändamål.

Mantalsuppgifternas demografiska data skola därvid ha kontrollerats. Vissa

tekniska anordningar skola vidtagas av folkräkningens eller bostadsräkning
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 207.

7

ens lokalorgan, bl. a. en parallellnumrering av mantalsuppgifter och bostadsuppgifter,

samt en utmärkning av de hushåll, som ingå i folkräkningens

partiella del (en tolftedel av samtliga hushåll).

Hushållsstatistiken skulle anförtros åt socialstyrelsen och sålunda vid folkräkningen

endast upptagas till summarisk behandling. Uppgifterna om bostadshushållen

granskas, kodifieras, överföras å hålkort och bearbetas inom

styrelsen. De torde kräva en särskild hålkortsserie, enär lägenhetshålkorten

bli i det närmaste fyllda av andra uppgifter och medge utrymme endast för

sådana hushållsdata, som behövas för kombination med bostadsdata. Hushållsstatistiken

kommer därför att bli synnerligen kostnadskrävande.

Vad angår den representativa bearbetningen av vissa uppgifter inom bostadsräkningen

anför styrelsen:

Ett samarbete med folkräkningen är tänkbart även på en annan punkt.

Avsikten är att den totala folkräkningen skall huvudsakligen innehålla redovisning

av befolkningens kön, ålder och civilstånd samt yrke. Den grundas

till denna del på församlingsboksutdragen, till vilka pastor överfört de å Ablanketten

ingående yrkesuppgifterna. Andra uppgifter skola inhämtas och

bearbetas för en tolftedel av befolkningen, bland annat omfattande samtliga

hushåll, vilkas äldste medlem är född en viss månad.

Folkräkningens uttagning av en delmassa skulle kunna vara av värde vid

bostadsräkningen redan genom att ge en representativ del av totalmassan,

till vilken bearbetningen av sådana bostadsräkningsuppgifter skulle kunna

begränsas, som icke nödvändigtvis behöva underkastas totalbearbetning eller

inhämtas för totalmaterialet. I så fall skulle resultaten för folkräkningens

partiella del även kunna utgöra ett direkt jämförelsematerial i olika hänseenden.

För detta ändamål bör å de mantalsblanketter, som styrelsen

erhåller, anteckning göras huruvida hushållet (lägenheten) tillhör tolftedelen

eller ej.

I detta sammanhang anmäler sig i första hand ett studium av b o s t a d sförhållandena

inom olika yrkesgrupper. Det har varit en

kännbar brist, att vid de allmänna bostadsundersökningarna möjligheter saknats

att få en tillförlitlig, med folkräkningarna fullt jämförbar yrkesredovisning.

Å bostadsuppgifterna ha visserligen i regel efterfrågats hushållsföreståndarens

yrke eller titel, men uppgifterna ha på sin höjd medgivit en summarisk

bearbetning. En sådan har understundom skett, men vid 1939 års bostadsräkning

ansågs uppgifternas bräcklighet för stor för att bearbetningskostnaderna

skulle vara försvarbara.

Denna gång ger emellertid anknytningen till folkräkningen möjlighet till

den bästa tänkbara yrkesredovisning inom bostadsräkningen. Den behöver

ej med nödvändighet ske för det totala materialet, utan den kan begränsas

till ett representativt urval, lämpligen folkräkningens partiella del (tolftedelen)

.

De mantalsblanketter styrelsen erhåller innehålla huvudmaterialet för folkräkningens

yrkeskodifiering (överfört i församlingsboksutdragen för detta

ändamål). Med dessa uppgifter skulle yrket kunna kodifieras vid bostadsräkningen

enligt folkräkningens principer, önskvärt vöre emellertid om man

kunde undvika detta dubbelarbete och ur folkräkningsunderlaget hämta kodbeteckningarna,

sedan nomenklatursättningen slutförts. Detta arbete är emellertid

det utan jämförelse mest omfattande vid folkräkningen och torde bli

slutfört först inom cirka 2 år efter folkräkningstidpunkten. Det vore i så

fall ur styrelsens synpunkt tacknämligt, örn det inom folkräkningen, såsom

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 207.

vid planeringsarbetet varit under övervägande, vore möjligt att börja med

att yrkeskodifiera tolftedelen och först därefter de återstående 11/i2. Bostadsräkningen

skulle då inom rimlig tid kunna överföra dessa uppgifter och inbespara

arbetet med kodifieringen. Identifieringen av de båda materialen

bör kunna på enkelt sätt underlättas, överensstämmelsen med folkräkningens

yrkesredovisning skulle bli exakt, örn en sådan disposition av folkrältningsarbetet

låter sig göra, torde det för övrigt bli möjligt för folkräkningen att

inom relativt kort tid lämna preliminära sammanställningar angående yrkesförhållandena

i landet, vilket vore av värde i många sammanhang.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

De vid tidigare företagna undersökningar erhållna statistiska uppgifterna

rörande bostadsförhållandena i vårt land ha på grund av de senare årens

utveckling på bostadsmarknaden och de inträdda förändringarna i förutsättningarna

för bostadsbyggandet blivit allt mer inaktuella. De vid dessa undersökningar

erhållna uppgifterna uppfylla ej heller de krav på fullständighet

i olika hänseenden, som man anser sig böra ställa på uppgifter av detta

slag. Från olika håll ha därför, såsom framgår av den lämnade redogörelsen,

önskemål framförts om verkställande av nya och utvidgade bostadsundersökningar.

Särskilt starkt har framhållits behovet av nya dylika undersökningar

beträffande landsbygdens bostäder. Med hänsyn till den betydelse,

som aktuella och fullständiga uppgifter rörande de faktiska förhållandena å

förevarande område ha såväl för den framtida statliga bostadspolitiken som

för den lokala bostadsplaneringen, finner jag angeläget att åtgärder vidtagas

för anskaffande av sådana uppgifter. Jag anser mig därför böra förorda, att

i detta syfte nya bostadsundersökningar nu igångsättas.

Enligt det av socialstyrelsen efter samråd med ett flertal andra på området

sakkunniga myndigheter framlagda förslaget till nya bostadsundersökningar

skulle dessa omfatta dels en allmän bostadsräkning för hela riket, i stadssamhällena

kombinerad med en hyresräkning, dels ock en bostadshushållsstatistik

för hela riket. Beträffande bostadshushållsstatistiken har förutsatts

viss samordning med den folkräkning vid årsskiftet 1945/46, varom förslag

denna dag kommer att framläggas av chefen för finansdepartementet. De

för bostadshushållsstatistiken erforderliga demografiska uppgifterna skulle

nämligen hämtas från folkräkningsmaterialet på så sätt att de vid höstens

mantalsskrivning införskaffade mantalsuppgiftema, vilka vid detta tillfälle

skola avgivas skriftligen både i städer och på landsbygden, skulle ställas till

socialstyrelsens förfogande, sedan de använts för folkräkningsändamål. Socialstyrelsen

föreslår vidare, att en representativ bearbetning verkställes av

vissa uppgifter inom bostadsräkningen, varvid styrelsen i första hand ifrågasatt

en närmare undersökning rörande bostadsförhållandena inom olika yrkesgrupper.

Jämväl på denna punkt skulle förekomma ett samarbete med förenämnda

folkräkning, nämligen på så sätt att uppgifterna om yrke skulle

erhållas från folkräkningen samt att den representativa bearbetningen skulle

inskränkas till den tolftedel av befolkningen, som enligt den för folkräkningen

uppgjorda planen avsetts skola uttagas för mera ingående undersökningar.

Socialstyrelsen har slutligen framhållit, att vid bostadsräkningen behov förelåge

av uppgifter om familjeinkomsten. Beträffande omfattningen av inkomstredovisningen

framlägger styrelsen tre alternativa förslag. Enligt det

första och mest omfattande alternativet skulle totala inkomstuppgifter införskaffas

och bearbetas för hela landet. Det andra alternativet innebär, att total

inkomstredovisning skulle äga rum beträffande tätorter med över 2 000

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 207.

9

invånare samt redovisningen för landet i övrigt begränsas till tolftedelen. Enligt

del tredje alternativet slutligen skulle inkomstredovisning verkställas allenast

för en tolftedel av hela landet.

Till socialstyrelsens förslag i fråga örn omfattningen och planläggningen

av bostadsräkningen på landsbygden och i stadssamhällen samt den härtill

anslutna hyresräkningen inom stadssamhällena kan jag ansluta mig. Ej

heller vad styrelsen föreslagit beträffande bostadshushållsstatistiken samt den

representativa bearbetningen av vissa uppgifter inom bostadsräkningen föranleder

någon erinran från min sida. Vad beträffar frågan om inkomstredovisningen

har man, såsom framgår av det föregående, att välja mellan tre

alternativa förslag. I fråga örn det minst omfattande alternativet har socialstyrelsen

framhållit, att inkomstuppgifter för endast en tolftedel av hela materialet

väl skulle ge ett någorlunda tillförlitligt underlag för den framtida

statliga bostadspolitiken men däremot icke tillfredsställa behovet av uppgifter

för den lokala bostadsplaneringsverksamheten. Alternativet i fråga har av

styrelsen betecknats såsom uppenbart otillräckligt. Vad angår de båda övriga

av socialstyrelsen framlagda alternativen beträffande inkomstredovisningen

har statens byggnadslånebyrå — närmast med tanke på behovet av uppgifter

för det lokala bostadsplanerandet — framhållit, att så fullständiga uppgifter

som möjligt borde erhållas rörande bostadshushållens inkomster. Det av

byggnadslånebyrån sålunda uttalade önskemålet skulle närmast tala för verkställande

av en total inkomstredovisning för hela landet. A andra sidan har

emellertid socialstyrelsen påpekat, att behovet av totala uppgifter framför allt

gjorde sig gällande i större tätorter, medan inkomstredovisningen icke vore

av samma betydelse i mindre samhällen och å landsbygden. Vid valet mellan

de sålunda föreliggande alternativen synes det mig vara av betydelse i vad

mån inkomstmaterialet till följd av omställningar inom näringslivet under

efterkrigstiden kan hinna, innan slutresultatet av bearbetningen föreligger,

bliva mindre aktuellt. Då de inkomstuppgifter, som skola ligga till grund för

bearbetningen, icke beräknas komma socialstyrelsen till handa förrän inemot

slutet av år 1946, är det icke nödvändigt att nu taga ståndpunkt till frågan

om inkomstredovisningens omfattning. Jag förordar därför uppskov med

detta ståndpunktstagande till nästa budgetår, då bättre överblick rörande

nyssberörda förhållanden torde stå att vinna.

I likhet med socialstyrelsen finner jag det önskvärt, att det vid bostadsräkningen

erhållna materialet utnyttjas för uppläggande av bostadsregister

hos de hälsovårdsnämnder, där sådana register saknas. Jag förutsätter, att

genom medicinalstyrelsens försorg hälsovårdsnämnderna göras uppmärksamma

på fördelarna med upprättande av dylika register.

Såsom socialstyrelsen påpekat är det icke möjligt att på förhand göra någon

exakt kostnadsberäkning för de nu ifrågavarande bostadsundersökningarna.

Mot socialstyrelsens kalkyler i ämnet bär jag emellertid, så vitt nu är

möjligt att bedöma, icke funnit något att erinra. Jag uppskattar alltså i likhet

med socialstyrelsen på nuvarande stadium kostnaderna för undersökningarna

till lägst 1 515 000 kronor och högst 2 325 000 kronor, allt efter

det alternativ som väljes i fråga örn inkomstredovisningen. Till nämnda belopp

komma dock kostnaderna för kristillägg och provisoriska lönetillägg

till den för undersökningarna erforderliga personalen. För budgetåret 1945/

46 torde i överensstämmelse med socialstyrelsens förslag anslagsbehovet för

undersökningarna böra beräknas lill 370 000 kronor. Jag förordar, att för

ändamålet anvisas eli reservationsanslag å sistnämnda belopp, förslagsvis

under rubriken Allmän bostadsräkning m. m.

Bihang till riksdagens protokoll l!t''i.r). 6 sami. Nr 207.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 207.

Utskottet.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag, vill erinra om

att riksdagen med bifall till vad jordbruksutskottet i utlåtandet nr 22 hemställt

för nästa budgetår under nionde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag

av 60 000 kronor till bostadsvaneundersökning på landsbygden. Då den

med det nu äskade anslaget till allmän bostadsräkning m. m. avsedda verksamheten

synes äga ett med den nämnda undersökningen delvis sammanfallande

syftemål förutsätter utskottet, att Kungl. Majit överväger i vad mån

ett samordnande lämpligen bör åstadkommas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 under femte huvudtiteln

såsom reservationsanslag anvisa

a) till Undersökningar rörande levnadsvillkor och hushållsvanor

23 000 kronor;

b) till Allmän bostadsräkning m. m. 370 000 kronor.

Stockholm den 12 juni 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Bäcklund, Bernhard

Nilsson, Karl Andersson, Mannerskantz, Heiding, Boman, Berling, Gustav Emil Andersson,

Näsström och Elon Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Pettersson i Dahl,

Staxäng, Hall, Malmborg i Skövde, Åkerström, Petterson i Degerfors, Johansson i Mysinge,

Thäpper och Båke.

Stockholm 1945. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

452280

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:442 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1945/46 till undersökningar rörande levnadsvillkor och hushållsv a1 i texten