Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående fria resor för värnpliktiga vid tjänstledighet eller permission.

1945-06-15 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:213, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående fria resor för värnpliktiga vid tjänstledighet eller permission.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 213.

7

Nr 213.

Ankom till riksdagens kansli den 15 juni 1945 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående fria

resor för värnpliktiga vid tjänstledighet eller permission.

(Ira avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

E. Arrhén (I: 25) och den andra inom andra kammaren av herr R. Sveningsson

m. fl. (11:58), har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att de värnpliktiga

vid beviljad tjänstledighet eller permission skola erhålla rätt till två

fria hemresor i månaden.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar 1. Persson och G. Elofsson i Vä (I: 46) och den andra inom

andra kammaren av herr Hj. R. Nilson i Spånstad m. fl. (II: 89), hemställts,

att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte anhålla örn utfärdandet av bestämmelser

angående fria resor vid permission eller tjänstledighet åt inkallade, som fullgöra

sin beredskapstjänst på över 50 kilometer avstånd från hemorten.

I fråga om de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet, i den mån de icke framgå av nedan av utskottet lämnade

redogörelser, hänvisa till motionerna II: 58 och II: 89.

Enligt för fred gällande bestämmelser äga värnpliktiga icke komma i åtnjutande

av fria resor vid beviljad tjänstledighet eller permission.

För personal, å vilken krigsavlöningsreglementet är tillämpligt, gälla enligt

Kungl. Maj:ts brev den 6 december 1940 (SFS nr 986, med ändringar nr

348/1943 och 920/1943) med bestämmelser angående ledighet för dylik personal

i huvudsak följande bestämmelser.

Ledighet beviljas i form av permission, krigspermission, tjänstledighet

eller hempermittering.

Vid hempermittering, som innebär tidsbegränsat uppehåll eller uppehåll

tills vidare i tjänstgöringen, utgår ersättning för resa inom riket såsom vid

inryckning till och utryckning från tjänstgöring.

För resa i samband med permission, som beviljas enligt för fred gällande

bestämmelser, utgår icke ersättning för resekostnad. Däremot äga värnpliktiga

— liksom annan militär personal — rätt att vid resor under söndagsledighet

ävensom i samband med jul- och nyårshelgerna lösa s. k. militära

veckoslutsbiljetter. För dessa gälla i huvudsak följande regler. Biljetterna

gälla för resa i 3. klass och avgiften beräknas för fram- och återresan såsom

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 213.

för enkel resa. Biljetterna gälla från kl. 0.00 andra vardagen före sön- ock

helgdag till kl. 24.00 första vardagen efter samma sön- och helgdag. Uppehåll

å resa medgives såsom å vanlig tur- och returbiljett, och färd å snälltåg får

ske mot lösen av vanlig snälltågsbiljett.

Med krigspermission avses sådan ledighet, som beviljas personalen vid

kortvarigare uppehåll i tjänstgöringen samt eljest för att bereda personalen

vila och rekreation.

Med tjänstledighet avses dels ledighet, som meddelas på grund av sjukdom,

angelägenhet av betydelse för det allmänna eller enskild angelägenhet

av vikt, dels ledighet för beredande av vila och rekreation i fall, då ledigheten

ej är att hänföra till krigspermission, dels ock annan ledighet för egna

angelägenheter, som ej är att hänföra till krigspermission eller hempermittering.

Vid tjänstledighet på grund av sjukdom, angelägenhet av betydelse för

det allmänna eller enskild angelägenhet av vikt utgår ersättning för färd från

tjänstgöringsorten till annan ort inom riket, som vederbörande chef bestämmer

med hänsyn till ändamålet med resan, ävensom för återresan.

Vid krigspermission och vid tjänstledighet för beredande av vila och rekreation

i fall, då ledigheten ej är att hänföra till krigspermission, må ersättning

icke utgå för dyrare resa än som motsvarar kostnaden för resa till

och från ort, varest den permitterade är bosatt, dock att utan hinder härav

ersättning må utgå för resa till och från ort, varest den permitterades närmaste

anhörige är bosatt.

Vid krigspermission och tjänstledighet för enskild angelägenhet av vikt

samt för beredande av vila och rekreation i fall, då ledigheten ej är att hänföra

till krigspermission, må därest ledigheten uppdelas på kortare ledighetsperiod

än 6 dygn, ersättning för den egentliga färdkostnaden icke utgå med

högre sammanlagt belopp än vid sammanhängande ledighet; för varje tjänstgöringsperiod

örn två månader må såsom regel högst åtnjutas ledighet som nu

sagts under sex dygn.

I motionerna nr 1:25 och II: 58 har framhållits, att även örn de värnpliktiga

redan ha vissa förmåner vid resor under permission och tjänstledighet,

förefölle det likväl, att det för den enskilde utgjorde en mera än rimlig ekonomisk

belastning, att den värnpliktige under sin långvariga militärtjänst förvissa

resor måste utbetala ett betydligt större belopp än vad som kontant

utginge till honom i form av militära löneförmåner. De värnpliktiga, som

vore förlagda på ett avstånd av fem, tio eller tjugo mil, kanske på ännu längre

avstånd från hemorten och hade behov av besök i hemmet, måste räkna med

utgifter av denna storleksordning. Det syntes vara en samhällets skyldighet

att till de medborgare, varom här vore fråga, lämna den förmånen att vid all

beviljad tjänstledighet lämna fri resa till hemorten. Beviljandet av tjänstledighet

borde icke fördenskull bli föremål för inskränkningar utan lämnas

efter samma grunder som nu vore fallet. Vid beviljandet av permission —

varmed åsyftades vanlig söndagspermission — borde vidare de värnpliktiga

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande nr 213.

vara berättigade till en fri hemresa var 15:e dag på järnväg 3. klass eller

omnibus samt fartyg. Tjänstledighet eller permission borde dock icke tillsammans

medföra rätt till mera än två fria hemresor i månaden. Beviljandet

av permission och tjänstledighet borde givetvis, såsom hittills, utgöra en

belöning för en god vilja hos varje värnpliktig att väl tillgodogöra sig den

militära utbildningen.

Till stöd för det i motionerna 1:46 och 11:89 framställda yrkandet hav

anförts följande.

Under beredskapens första år var det vanligen så, att de värnpliktiga av

äldre årsklasser, som inkallades i beredskap, förlädes förhållandevis nära

hemorten. Det mötte under dessa omständigheter inte alltför stora besvärligheter

att upprätthålla en nyttig och ofta nödvändig förbindelse med hemorten,

så att de inkallades jordbruk eller rörelse av annan art kunde skötas

på bästa sätt under rådande förhållanden.

Sedan en tid tillbaka förekomma emellertid helt andra dispositioner vid

förläggning av beredskapsförbanden. Årgångar i 40-årsåldern, där antalet

egna företagare bland de inkallade är mycket stort, få fullgöra sid tjänst

i synnerligen avlägsna landsdelar. Detta medför mycket stora svårigheter

för de inkallade när det gäller att hålla en kontakt med hemorten, som begränsar

förlusterna på inkallelsen. Olägenheterna lia framträtt med ökad

skärpa sedan familjebidragen omgestaltats och stora grupper företagare som

av en händelse fått en något högre inkomst än vanligt endera nekas familjebidrag

eller erhålla mycket begränsade familjebidrag.

Den permission, som under dessa förhållanden kan medgivas, kan mången

gång inte utnyttjas bland annat därför, att resekostnaderna bli alltför höga

för de inkallade, helst som snälltåg ofta bli nödvändiga att anlita, örn det

skall bli möjligt att hinna fram och åter inom den utmätta tiden. De härmed

förknippade svårigheterna skulle emellertid i mycket hög grad förminskas

till gagn för alla örn fria resor i större utsträckning än som sker beviljades

de inkallade. För att begränsa kostnaderna och belastningen på järnvägarna

kunde föreskrivas, att endast resor på relativt långa avstånd skulle bli fria.

Man kunde lämpligen medgiva fria resor i ökad omfattning endast till värnpliktiga,

som ha över 50 kilometer till hemorten. Denna förmån komme då

allenast dem till godo, som hade verkligt stora olägenheter av att beredskapst

jänsten fullgöres på platser så långt avlägsna från hemorten.

över motionerna har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttrande av

chefen för försvarsstaben, som med anledning härav i skrivelse den 14 mars

1945 anfört i huvudsak följande.

»Ur personalvårdssynpunkt böra de värnpliktigas ekonomiska uppoffringar

i samband med militärtjänstgöring i möjligaste mån minskas. Med hänsyn

härtill är det önskvärt att de värnpliktiga beredas de lättnader, som fria

resor i den av motionärerna föreslagna utsträckningen skulle medföra. Förslagen

måste emellertid bedömas även med hänsyn till de konsekvenser i

ekonomiskt och trafiktekniskt hänseende, som de skulle medföra för bland

annat berörda trafikföretag. För att närmare klarlägga dessa förhållanden

hava förslagen av mig remitterats lör yttrande till kungl, järnvägsstyrelsen,

som i samråd med Svenska järnvägsföreningen i huvudsak anför följande.

År 1940 ändrades rabatten på militär tjänstledighetsbiljett till 40 % mot

förut endast 25 %. Därjämte infördes militära veckoslutsbiljetter till enkelt

pris för fram och återresa inom viss begränsad tid vid veckoskiftena

(helgerna).

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 213.

Då den militära personalen numera torde vara ganska väl tillgodosedd

i fråga örn resor till nedsatt pris, mäste styrelsen ställa sig tveksam till de

framförda motionerna örn ytterligare dylika förmåner, i synnerhet örn styrelsen

skall anlägga ej endast den sociala utan även och främst den av statsmakterna

på sin tid anbefallda affärsmässiga synpunkten på dylika frågor.

Ett införande av två fria resor i månaden för värnpliktiga, som fullgöra

första tjänstgöring eller repetitionsövningar, skulle ytterligare öka trafiktopparna

på lördags- och söndagseftermiddagarna. Det är ur ekonomisk synpunkt

icke lämpligt, att trafikföretagen som följd härav tvingas hålla en onormalt

stor vagnpark.

Då ifrågavarande värnpliktigas verkliga behov av dessa resor icke bedömes

vara så stort, och då det kan anses tillräckligt med de fria resor, som redan

nu erhållas vid viss tjänstledighet, samt de nedsättningar, som därutöver

redan åtnjutas, ifrågasätter styrelsen, örn det icke vore tillfyllest, örn fria

resor i enlighet med motionen kunde tilldelas dem som äro gifta.

När det gäller fria, resor för till beredskapst jäns! inkallade värnpliktiga,

anser styrelsen det mera av behovet påkallat att försöka lätta bördan för de

inkallade genom att utvidga rätten till fria resor.

Då emellertid dessa resor komma att medföra en ökad belastning på järnvägarna

är det av vikt, att de fria resorna fördelas så jämnt som möjligt, under

veckans dagar och icke koncentreras till veckosluten, som helst böra undvikas.

Därjämte anser styrelsen, att de fria resorna böra begränsas till en

i månaden och gälla till hemorten. Någon avståndsbegränsning bör icke

komma i fråga, enär en sådan enligt erfarenheten lätt leder till missnöje.

Ifrågavarande resor böra faxe- och författningsmässigt hänföras till tjänsteresor

av typen »krigsledighetsresor» och erforderliga föreskrifter böra därför

intagas i vederbörliga krigsledighetsbestämmelser. De skola sålunda bekostas

av statsverket, och järnvägen får automatiskt ersättning för dem enligt

militärtaxan, varvid medelprisberäkning dock icke bör medgivas.

I anslutning till vad järnvägsstyrelsen sålunda anfört må följande synpunkter

framföras.

Fria resor under första tjänstgöringen och repetitions övning arna. Den av

motionärerna framförda rent sociala synpunkten, att det skulle ur såväl den

enskilde individens som samhällets synpunkt vara angeläget, att den värnpliktige

kunde stå i regelbunden kontakt med sin familj, med sin yrkesutövning

samt med sina samhällsuppgifter i övrigt, är i och för sig beaktansvärd.

Betydelsen härav får dock i det fall, då det rör sig örn så unga män,

som de vilka fullgöra sin första tjänstgöring, icke överdrivas. Det är även

att märka, att större delen av ifrågavarande värnpliktiga tjänstgöra vid förband

i relativ närhet till sina hemorter, varför resekostnaderna i regel icke

torde bliva så betungande. Dessutom kunna redan nu fria resor vid tjänstledighet

på grund av sjukdom, för allmänt uppdrag eller för enskild angelägenhet

av vikt författningsenligt erhållas i viss utsträckning. Detta gäller

dock endast under nuvarande beredskapsförhållanden. För sådana värnpliktiga,

vilka haft uppskov eller efterbesiktigats och därför fullgöra sin första

tjänstgöring sedan de nått en högre ålder, liksom för de värnpliktiga, vilka

fullgöra repetitionsövningar, föreligger måhända ett större behov av regelbunden

kontakt med hemorten. På grund av svårigheterna att med hänsyn

till åldern göra en rättvis gränsdragning mellan de värnpliktiga, som fullgöra

första tjänstgöringen, synes det dock icke vara lämpligt att medgiva fria resor

enbart för de äldre av dessa. På grund av repetitionsövningarnas kortvarighet

synas fria hemresor under dessa knappast vara motiverade.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 213.

11

För de gifta värnpliktiga synes större behov av fria hemresor föreligga än

för de ogifta såväl under första tjänstgöringen som under repetitionsövningarna.

De värnpliktigas fria resor torde komma att betalas ur anslagen till försvarsmakten.

Då dessa kostnader skulle komma att bliva bestående även

efter beredskapstidens slut, måste de inrymmas inom fredsbudgetens kostnadsram

för försvaret. Därest de framlagda motionerna vinna statsmakternas

gillande måste därför denna kostnadsram vidgas med hänsyn härtill.

De för närvarande rådande transportsvårigheterna vid järnvägarna hava

nödvändiggjort vissa restriktioner för de militära transporterna. Sålunda har

genom en högkvartersorder den 25 november 1944 anbefallts, att in- och utryckningsresor

samt truppförbandstransporter och mera omfattande tjänsteresor

i möjligaste mån skola förläggas till annan tid än fredagar kl. 12.00—- måndagar kl. 12.00. Ett införande av de föreslagna fria resorna skulle, som

järnvägsstyrelsen framhåller, sannolikt koncentreras till trafiktopparna i samband

med veckohelgen och skulle således motverka det försök att minska

transportsvårigheterna vid järnvägarna, som den anförda ordern utgör. Denna

synpunkt måste beaktas.

Med hänsyn till vad ovan anförts kan jag icke tillstyrka en generell bestämmelse

örn fria hemresor två gånger i månaden för värnpliktiga, som fullgöra

första tjänstgöring eller repetitions övningar. Däremot synas vissa fria

hemresor böra medgivas för värnpliktiga, vilka äro gifta.

Fria resor under beredslcapstjänst. Behovet av fria resor för till beredskapstjänst

inkallade värnpliktiga, vilka i regel äro betydligt äldre än de

värnpliktiga, vilka fullgöra sin första tjänstgöring, måste bedömas vara större

än för de sistnämnda. Därjämte pålägges beredskapstjänsten endast en del

av de värnpliktiga och drabbar dessa ekonomiskt i ganska olika omfattning.

Det är därför önskvärt, att genom fria hemresor söka lätta bördan för här avsedd

personal.

Med hänsyn till vad ovan anförts tillstyrkes i princip en utsträckning av

rätten till fria resor för värnpliktiga, som fullgöra beredskapstjänstgöring.

Med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen anfört synas de fria resorna dock böra

begränsas till att gälla för en resa i månaden. För resorna böra tillämpas

samma grunder, som för närvarande gälla för en fri resa per tvåmånadersperiod

vid krigspermission.»

Yad i förenämnda motioner anförts i fråga om vidgad rätt för värnpliktiga

till fria hemresor synes utskottet icke vara utan visst berättigande. Utskottet

får emellertid framhålla, att frågan är i ekonomiskt och andra hänseenden av

den räckvidd, att ett ställningstagande till de gjorda yrkandena måste föregås

av närmare utredning. I anledning av de väckta motionerna vill utskottet därför

föreslå, att dylik utredning i ämnet kommer till stånd. Yad särskilt beträffar

frågan örn fria resor till värnpliktiga under beredskapstjänstgöring

synes utskottet lämpligt, att detta spörsmål upptages till prövning i sammanhang

med utformandet av de tilläggsbestämmelser, som av Kungl. Maj:t skola

meddelas till det av innevarande års riksdag godkända, i propositionen nr 65

framlagda förslaget till nytt krigsavlöningsreglemente.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 25 och II: 58

samt 1:46 och 11:89, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 213.

Kungl. Majit ville låta verkställa utredning av frågan örn vidgad

rätt till fria resor för värnpliktiga, vilka fullgöra dem i fredstid

åliggande tjänstgöring eller beredskapstjänstgöring.

Stockholm den 15 juni 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 212.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:518 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående fria resor för värnpliktiga vid tjänstledighet eller permission. a1 i texten