Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar om anslag för budgetåret 1945/46 till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1945-06-15 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:217, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar om anslag för budgetåret 1945/46 till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 217.

9

Ir 217.

Ankom till riksdagens kansli den 15 juni 1945 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar om anslag

för budgetåret 1945/46 till Fångvårdsanstalterna:

Avlöningar m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under andra huvudtiteln (punkterna

34, 39 och 63, s. 69, 70, 80—106 och 138 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för den 4 januari 1945) föreslagit

riksdagen att dels, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1945/46 till Medikolegala besiktningar beräkna ett förslagsanslag av 60 000

kronor, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i fångvårdsanstalten^ personalförteckning

vidtaga vissa angivna ändringar, dels fastställa av departementschefen

förordad avlöningsstat för fångvårdsanstalterna, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1945/46, dels ock för nämnda budgetår såsom förslagsanslag

anvisa till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar 4 320 000 kronor

och till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst 105 000 kronor.

Därefter har Kungl. Majit i propositionen nr 240, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för

den 16 mars 1945, med ändring av i statsverkspropositionen beträffande anslagen

till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar och Dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst framlagda förslag, föreslagit riksdagen att dels

för budgetåret 1945/46 till Medikolegala besiktningar anvisa ett förslagsanslag

av 50 000 kronor, dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning

och avlöningsstat för fångvårdsanstalterna, avlöningsstaten att

tillämpas under budgetåret 1945/46, dels ock såsom förslagsanslag för nämnda

budgetår anvisa till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar 4 383 000 kronor

och till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst 96 000 kronor.

I statsverkspropositionen gjorda framställningar beträffande anslaget till

avlöningar vid fångvårdsanstalterna. I skrivelse den 26 augusti 1944 har

fångvårdsstgrelsen framlagt förslag rörande fångvårdens medelsbehov för

budgetåret 1945/46. Styrelsen hemställer om bland annat följande löneförbättringar.

Befattningarna såsom direktör (Eo 26), kamrerare (Eo 22) och assistenter

(2 befattningar i Eo 18) vid vårdanstalten å Hall överföras å ordinarie stat.

Det arvode å 1 000 kronor, som anvisats till ett jordbrukstekniskt biträde vid

vissa fångvårdsanstalter höjes till 1 500 kronor. Posten till ersättning för undervisning

i skolämnen, för utbildning i hantverk, industriella yrken och

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 217.

jordbruk samt för handledning i gymnastik och idrott vid fångvårdens ungdomsanstalter

höjes från 3 000 till 3 800 kronor.

Departementschefen har anfört följande:

Under höstmånaderna 1944 bär beläggningen å fångvårdens anstalter åter

visat någon ökning. Huruvida den sedan årets början inträffade nedgången i

fångantalet innebär mer än en tillfällig stagnation i den under senare år fortgående

stegringen av detta antal är icke möjligt att nu bedöma. Såsom styrelsen

framhållit torde det minskade antalet fångar mindre vara att tillskriva

lägre brottslighet än andra omständigheter, särskilt verkningarna av den nya

lagstiftningen om villkorlig dom, vilken lagstiftning nu varit i tillämpning under

ett år. 1943 års lag örn villkorlig frigivning, vilken trätt i kraft vid det

senaste årsskiftet, är liksom lagstiftningen om villkorlig dom ägnad att minska

fångvårdens platsbehov, i det att den kommer att medföra en förkortning

av den genomsnittliga tiden för anstaltsvistelsen. Emellertid bör även

beaktas, att den av riksdagen år 1937 antagna lagen om förvaring och internering

i säkerhetsanstalt bör sättas i kraft så snart förhållandena det medgiva.

Det är min förhoppning att så skall kunna ske under nästa budgetår.

Den nya förvarings- och interneringslagen, enligt vilken tillämpningsområdet

för instituten förvaring och internering avsevärt vidgas, kommer att förlänga

anstaltsvistelsen för vissa kategorier intagna och sålunda ha motsatt verkan

mot lagen örn villkorlig frigivning. Vid dessa överväganden och då det icke

är möjligt att förutsäga hur kriminaliteten kommer att utveckla sig i fortsättningen,

har jag funnit försiktigheten bjuda att icke räkna med lägre fångantal

än fångvårdsstyrelsen gjort. Vid anslagsberäkningen för nästa budgetår

torde man alltså i likhet med styrelsen kunna utgå från ett genomsnittligt

fångantal av 3 000. Örn emellertid fångantalet skulle visa ytterligare nedgång,

torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att i samband med att anslagen ställas

till vederbörandes förfogande föreskriva eventuellt erforderliga inskränkningar

beträffande medelsanvisningen för olika fångvårdsändamål.

I sitt den 14 november 1944 avgivna betänkande angående verkställigheten

av frihetsstraff m. m. (SOU 1944: 50) beräknar strafflagberedningen det

högsta utrymmesbehovet under normala tider för fångvårdsklientelet, inbegripet

platser för kroppsligt sjuka, till ca 2 300 platser, varav omkring 150

för kvinnor. Därvid har beredningen förutsatt att personer som ådömts militära

disciplinstraff samt kvinnliga tvångsarbetare och alkoholister icke längre

skola intagas i fångvårdsanstalt ävensom att utrymmesbehovet för utlänningar

som tagits i förvar skall nedgå till ett minimum. Sådana ökningar av platsbehoven,

som kunna föranledas av krisartade stegringar av klientelet, böra

tillgodoses genom att provisoriska förläggningar tagas i anspråk.

Enligt beredningens förslag skall den öppna anstaltsvården utvidgas på bekostnad

av den slutna. Beredningen föreslår att ett antal slutna anstalter —- Linköping, Jönköping, Västervik, Karlskrona, Örebro, Falun, Gävle, Sundsvall

och Luleå samt, efter en övergångstid, Hudiksvall och Långholmen — skola

nedläggas. De slutna anstalter som bibehållas — Malmö, Göteborg, Mariestad,

Härnösand, Norrköping, Växjö, Uppsala, Kristianstad, Vänersborg,

Karlstad, Västerås, Nyköping, Kalmar, Visby, Ystad, Halmstad, Östersund,

Umeå och Haparanda — skola undergå genomgripande modernisering, bl. a.

genom att befintligt cellutrymme tages i anspråk för inredande av dagrum,

arbetsrum etc. Härigenom minskas anstalternas platsantal. Vissa av de anstalter

som enligt förslaget skola nedläggas, nämligen Linköping, Västervik,

Hudiksvall och Sundsvall, skola ej ersättas av nybyggda anstalter. I stället

för de sju övriga nedlagda anstalterna skola däremot uppföras dels sex anstalter

av en ny typ, i regel innehållande ett 40-tal öppna och ett 10-tal slutna

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 217.

11

platser, dels en sluten anstalt i Stockholm eller stockholmstrakten med omkring

200 platser. Vidare föreslås att en sjukhusbetonad anstalt för kvinnor

med ca 40 platser skall uppföras i trakten av Växjö; det nu för kvinnor använda

centralfängelset i Växjö skall tagas i anspråk för manligt klientel. I

övrigt skall platsbehovet tillgodoses genom att ett antal nya kolonier inrättas,

företrädesvis genom att fångvården övertar eller arrenderar lantgårdar;

dessa kolonier böra vara avsedda var och en för 20—30 intagna.

Strafflagberedningens betänkande är för närvarande föremål för remissbehandling.

Till beredningens förslag angående anstaltsorganisationen är jag

därför icke beredd att nu taga ställning i vidare mån än att jag till fullo ansluter

mig till tanken att den slutna anstaltsorganisationen i betydande utsträckning

bör ersättas med öppna vårdinrättningar. Redan i fjolårets statsverksproposition

uttalade jag mig för en dylik utveckling (II ht s. 96). I avsikt

att utbygga den öppna anstaltsorganisationen har fångvårdsstyrelsen

framlagt förslag örn förvärv för fångvårdens räkning dels av egendomen Sörbyn

i Hörnefors socken, Västerbottens län, och dels av en på kronohäktets i

Halmstad mark belägen byggnad. Utredningen beträffande egendomen Sörbyn

är ännu ej avslutad och förslag härom kommer därför att föreläggas riksdagen

i särskild proposition. Vad angår byggnaden i Halmstad är jag ej beredd

att framlägga förslag i ämnet till detta års riksdag. Liksom hittills bör emellertid

Kungl. Maj:t äga möjlighet att, därest gynnsamt tillfälle erbjuder sig, öka

antalet öppna vårdmöjligheter genom att arrendera för ändamålet lämpliga

jordbruk. I detta sammanhang må nämnas, att förslag även föreligger att inrätta

en fångkoloni för kvinnor å den svenska diakonissällskapet tillhöriga

egendomen Viebäck. På grund av nedgång i antalet till tvångsuppfostran

dömda kvinnor torde nämligen ett av de hittills för tvångsuppfostran disponerade

Viebäckshemmen, vilket är beläget avskilt från övriga hem, i stället

kunna tagas i anspråk för straffverkställighet.

1937 års lag om förvaring och internering i säkerhetsanstalt torde kunna

sättas i kraft den 1 januari 1946. Enligt ett av fångvårdsstyrelsen den 14

december 1944 framlagt förslag skola anstalterna å Hall och i Norrköping

efter lagens ikraftträdande bibehållas såsom förvarings- och interneringsanstalter

samt uppkommande ökat platsbehov för förvaring och internering

tillgodoses genom att i första hand rannsakningshäktet i Kalmar med

kolonien Ödevata jämte två nya kolonier tagas i anspråk för ändamålet.

Fångvårdsstyrelsens förslag är för närvarande föremål för remissbehandling.

Jag torde få tillfälle att senare återkomma till frågan i vad män med anledning

av att lagen sättes i kraft påkallas ombyggnadsarbeten och investeringsutgifter.

Någon personalkrävande ökning av anstaltsorganisationen synes,

även om lagen får träda i tillämpning den 1 januari 1946, icke bliva erforderlig

under nästa budgetår.

I den mån fångantalet nedgår och nya öppna anstalter tillkomma bör den

slutna anstaltsorganisationen inskränkas. Några svårigheter att genomföra

en dylik begränsning föreligga ej. Såsom framhölls vid anmälan till föregående

års riksdag av fångvårdens anslagsbehov (II ht s. 97) kunna nämligen

samtliga provisoriska anstalter och avdelningar utan större tidsutdräkt

nedläggas, varjämte obehövligt reservutrymme kan avstängas. Enär personalbehovet

vid de utom ramen för 1941 års normalorganisation inrättade anstalterna

och avdelningarna tillgodosctls uteslutande genom anställande av

extra och tillfällig personal, kan personalkadern minskas samtidigt som anstaltsorganisationen

begränsas.

Frågan örn en 1 ö ner e g 1 e r i n g f ö r den lägre f å n g v å r d s p e r s onalén

är enligt min mening ett spörsmål av stor vikt. Den nuvarande löneslällningcn

för denna personal daterar sig, såsom fångvårdsstyrelsen fram
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 217.

hållit, från en tid då cellstraffet satte sin prägel på straffverkställigheten och

den motsvarar icke de kvalifikationer som ifrågavarande befattningshavare

numera måste besitta med hänsyn till den moderna fångvårdens huvudsakliga

karaktär av fostran och utbildning. En del löneförbättringar ha visserligen

genomförts efter förslag av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga men

dessa vörö av mindre räckvidd; endast de i första lönegraden placerade vaktfrubefattningama

samt ett tiotal andra tjänster berördes.

I strafflagberedningens förut berörda betänkande föreslås, att cellstraffet

skall i princip avskaffas och huvudvikten läggas på den öppna anstaltsvården.

På öppna anstalter skola de intagna enligt beredningens förslag få

vara tillsammans under arbete och fritid, men även på slutna anstalter kommer

enligt förslaget gemensamhet mellan de intagna att förekomma i stor

utsträckning. Att detta förslag ställer ytterligare krav på fångvårdstjänstemännen

är uppenbart. Det är min avsikt att snarast möjligt upptaga frågan om

en reformering av straffverkställigheten på grundval av strafflagberedningens

betänkande.

o En omprövning av löneställningen för de lägre befattningshavarna vid

fångvården synes med hänsyn till det anförda av behovet påkallad. Jag är

emellertid icke beredd att upptaga denna fråga till avgörande utan närmare

utredning. Uppdrag att verkställa en dylik utredning har med stöd av Kungl.

Maj :ts bemyndigande den 17 november 1944 anförtrolts särskilt tillkallade

sakkunniga. Förslag i ämnet torde emellertid icke kunna föreläggas detta

års riksdag.

Om sålunda den nuvarande löneställningen för ifrågavarande personal

bibehålies tills vidare, är det angeläget att tillfälliga vikarier för vaktkonstaplar

m. fl. — från vilka tillfälliga tjänstemän fångvårdens personal i stor utsträckning

rekryteras — erhålla förhöjd ersättning på sätt fångvårdsstyrelsen

föreslagit. Ersättningen bör alltså bestämmas så att däri inbegripes även belopp

motsvarande rörligt tillägg.

Beträffande fångvårdsstyrelsens även i 1943 års petitaskrivelse framförda

förslag om överförande till ordinarie stat av vissa befattningar vid

vårdanstalten å Hall anförde jag i fjolårets statsverksproposition

(II ht s. 98), att Hallanstalten vore avsedd att ytterligare utbyggas och att

först sedan detta skett personalorganisationen vid anstalten borde få sin

definitiva utformning. På grund härav ställde jag mig avvisande mot att

för det dåvarande inrätta några ordinarie befattningar därstädes. Numera har

emellertid frågan såtillvida kommit i ett annat läge som 1937 års lag om

förvaring och internering i säkerhetsanstalt torde kunna sättas i kraft utan

att Hallanstalten utbygges. På grund härav synes tillräcklig anledning ej

föreligga att låta ytterligare anstå nied tjänsternas överförande till ordinarie

stat. I likhet med allmänna lönenämnden förordar jag därför bifall till fångvårdsstyrelsens

framställning i denna del.

Vad härefter angår anslagsbehovet till arvoden och särskilda ersättningar

torde, såsom fångvårdsstyrelsen förutsatt, även för nästa budgetår

böra beräknas medel till tillfälliga arvoden åt föreståndarna för kronohäktena

i Linköping, Karlskrona och Örebro samt styresmännen för rannsakningshäktena

i Halmstad och Hudiksvall. Arvodena böra emellertid utgå

endast så länge den nuvarande höga beläggningen på dessa anstalter består.

Det torde därför få ankomma på Kungl. Majit att bestämma huruvida och

i vad män dessa arvoden skola utbetalas. De båda arvodena för bestyr med

den nyinrättade fångkolonien Aby i Sorunda socken, vilka enligt beslut av

Kungl. Majit tillerkänts direktören och lantbruksinspektoren vid vårdanstalten

å Hall, bliva med säkerhet erfordexdiga även under nästa budgetår.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 217.

13

Då medel härför icke upptagits i gällande stat, bör anslaget uppräknas med

för ändamålet erforderligt belopp.

Från förevarande anslagspost bestridas arvoden till samtliga vid fångvårdens

sinnessjukavdelningar anställda läkare. Med anledning av strafflagberedningens

förslag till omorganisation av det rättspsykiatriska undersökningsväsendet

lia inom justitiedepartementet verkställts vissa undersökningar

i syfte att giva sinnessjukavdelningarna vid fångvården en fastare organisation

med lönereglerade tjänster. Frågan örn en särskild till sinnessjukhusen

anknuten undersökningsorganisation för tilltalade, som vistas på fri fot, är

för närvarande under prövning. Förslag härom kommer eventuellt att framläggas

på socialdepartementets föredragning. I avvaktan på lösningen av detta

spörsmål är jag ej beredd att nu taga ställning till frågan örn en omorganisation

av fångvårdens sinnessjukavdelningar.

De nu utgående arvodena till chefläkaren vid vårdanstalten å Hall och tili

sinnessjukläkaren vid sinnessjukavdelningen å Långholmen ha bestämts

efter samma grunder. Båda motsvara nämligen grundlönen i 28 löneklassen

av 1921 års avlöningsreglemente. Att de likväl bestämts till olika belopp,

8 340 kronor resp. 9 540 kronor, beror på att det förra utgår efter Östertälje

och det senare efter Stockholms dyrort. Förslag om höjning av arvodet till

chefläkaren å Hall framlades av fångvårdsstyrelsen även i 1943 års petitaskrivelse.

Till stöd för förslaget åberopades då endast att sagde tjänsteman

icke blott vore sinnessjukläkare utan även anstalts- och verksläkare. Enär

detta skäl icke kunde anses bärande — vid arvodets bestämmande förutsattes

att läkaren å Hall skulle vara såväl sinnes- som kroppssjukläkare — fann

jag mig icke kunna tillstyrka förslaget (II ht 1944 s. 101; jfr s. 93). Numera

har emellertid upplysts, att ifrågavarande läkare, som icke kunnat beredas

bostad å anstalten, på grund av bostadsbristen i trakten av Hall måste vara

bosatt i Stockholm. Med hänsyn till det sätt på vilket arvodet till denne läkare

bestämts bör detta därför uppräknas till samma belopp som utgår till

sinnessjukläkaren å Långholmen. I konsekvens härmed bör den biträdande

sinnessjukläkaren vid Hall, vilken jämväl måste vara bosatt i Stockholm

och som åtnjuter ersättning efter enahanda grunder som chefläkaren, erhålla

en motsvarande arvodesförhöjning. Frågan om arbetsfördelningen mellan

dessa läkare samt den inbördes löneställningen dem emellan synes böra

upptagas till prövning i samband med den förut berörda frågan örn den

framtida organisationen av fångvårdens sinnessjukavdelningar.

Liksom arvodena till nämnda läkare vid Hall och Långholmen äro arvodena

till övriga heltidsanställda läkare vid fångvården bestämda till belopp

motsvarande viss löneklass i 1921 års avlöningsreglemente. Den tjänstefrihet

under 24 dagar som samtliga dessa läkare äga åtnjuta motsvarar den

längsta semester som tillkom extra ordinarie tjänsteman enligt de före den

1 juli 1935 gällande bestämmelserna (jfr II lit 1935 s. 84). Med hänsyn till

nu gällande bestämmelser om semester för extra ordinarie tjänsteman synes

tjänstefriheten för ifrågavarande läkare böra utsträckas, dock ej längre än

att den motsvarar den semester som tillkommer arvodesanställda läkare vid

karolinska sjukhuset, d. v. s. 30 dagar. De härigenom uppkommande ökade

kostnaderna för läkarvikarier, av fångvårdsstyrelsen beräknade lill 1 500

kronor, kunna därför begränsas till i runt tal 1 000 kronor.

Mot styrelsens förslag örn höjning av nu utgående arvode lill ett jordbrukstekniskt

biträde och örn medelsanvisning till yrkesrådgivning vid ungdomsanstalterna

bar jag ej funnit anledning lill erinran. Däremot kan jag,

särskilt nied hänsyn lill den inlräffade nedgången i fånganlalel, ej biträda

förslaget örn mcdclsanvisning lill allmän förstärkning av hilvar- oell predh

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 217.

kantarvoden samt till ökad ersättning för orgelspelning och sångundervisnmg.

Beträffande anslagsbehovet till läkare och predikanter må dessutom

erinras, att detta var föremål för prövning senast vid föregående års riksdag,

då ytterligare 1 000 kronor anvisades för ändamålet (jfr II ht 1944

s. 101).

I fråga örn den icke-ordinarie personalen vid fångvårdsanstalterna

framgår av fångvårdsstyrelsens skrivelse, bland annat, att styrelsen

verkställt en allmän arvodesreglering för fångvårdens kokerskebiträden.

Enligt vad jag inhämtat berör regleringen sammanlagt 15 biträden och ersättningen

till dessa har bestämts i överensstämmelse med V-planen i kungörelsen

den 19 juni 1942, nr 637. Denna arvodesreglering har genomförts utan

att först underställas statsmakternas prövning. Såvitt avser biträden, som

anställts efter det 1942 års pensionsreglemente för arbetare trätt i kraft, halen

viss arvodesförbättring emellertid varit nödvändig för att reglementet

skulle få tillämpning på dem. Med hänsyn härtill och då de äldre kokerskebiträdena

skäligen icke böra vara sämre ställda i lönehänseende än förstnämnda

biträden, torde vid styrelsens åtgärd få bero.

Fångvårdsstyrelsens förslag om förhöjd ersättning till tillfälliga vikarier för

vaktkonstaplar m. fl., medförande en beräknad kostnadsökning av 25 000

kronor, torde av redan anförda skäl böra bifallas. Enär ersättningen till dessa

vikarier härigenom ökas med femton procent, synes ytterligare höjning av

deras löneförmåner med provisorisk löneförbättring icke böra ske.

I ett pär fall föreslås uppfattning i lönegrad av enstaka tjänster, med

vilka äro förenade speciella uppgifter. Sålunda föreslås, att ett med kurators •

göromål sysselsatt kontorsbiträde vid centralfängelset i Växjö skall erhålla

ställning såsom social kurator i lönegraden Eo 10 samt att en vaktkonstapel,

som tjänstgör såsom byggnadsägare, skall uppflyttas till yrkesmästare av

l:a klass.

Beträffande förstnämnda förslag må erinras, att föregående års riksdag på

förslag av Kungl. Majit beslöt inrätta tre befattningar som sociala kuratorer,

en vid vart och ett av de tre största centralfängelsema. Med anledning av

i ämnet väckt motion prövade riksdagen därvid behovet av dylika befattningar

även vid sinnessjukavdelningen å Håga och centralfängelset i Växjö

(rd skr nr 2/1944 s. 12). Beträffande avdelningen å Håga medgav riksdagen

— utan att vidtaga någon anslagshöjning för ändamålet — att medel finge

beräknas för beredande åt en befattningshavare därstädes av ställningen såsom

social kurator i lönegraden Eo 10. Det härför erforderliga beloppet skulle

dock icke få tagas i anspråk med mindre Kungl. Majit efter närmare utredning

fann sådan uppflyttning böra äga rum. Sedan fångvårdsstyrelsen inkommit

med begärd utredning i ämnet, har Kungl. Majit medgivit inrättande

av en kuratorsbefattning även vid Håga. Beträffande motsvarande arbetsuppgifter

vid centralfängelset i Växjö uttalade riksdagen endast, att verksamheten

vid denna anstalt torde vara av mindre omfattning. Vad fångvårdsstyrelsen

anfört till stöd för sitt nu framförda förslag att den befattningshavare,

som handhar kuratorsgöromålen därstädes, erhåller högre löneställning,

torde emellertid motivera att vederbörande placeras åtminstone i lönegraden

Eo 7. I enlighet med styrelsens förslag böra medel nu beräknas även

för den redan genomförda uppflyttningen av befattningen vid Håga. Sammanlagt

skulle för dessa uppflyttningar erfordras 800 kronor.

Fångvårdens byggnadsarbeten utföras i största möjliga utsträckning med

anlitande av fångarbetskraft. Befattningshavare, vilka anlitas för ledning av

dylika arbeten, ha hittills, då skäl därtill förelegat, av Kungl. Maj :t tillerkänts

särskild ersättning i form av gratifikationer. Fångvårdsstyrelsen har nu före
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 217.

15

slagit att en yrkesmästarbefattning inrättas, vars innehavare skulle hava till

uppgift att tjänstgöra såsom byggnadsledare vid arbeten av denna art. Förslaget,

som skulle innebära att en ordinarie vaktkonstapel uppflyttas till extra

ordinarie yrkesmästare av 1 :a klass, synes med hänsyn till omfattningen av

dessa arbeten välmotiverat. Kostnaden skulle på sätt styrelsen angivit inskränka

sig till 132 kronor. Vid bifall till detta förslag bör någon gratifikation

icke vidare utgå till ifrågavarande befattningshavare.

Fångvårdsstyrelsens framställning innefattar även förslag örn vissa personalökningar.

För tillgodoseende av personalbehovet vid den planerade fångkolonien

Sörbyn begäres sålunda 10 000 kronor utöver det belopp av 45 000

kronor som av 1944 års riksdag anvisats till personal vid en ny ungdomsanstalt

och nya kolonier (jfr II ht 1944 s. 99). Sistnämnda belopp är nämligen,

enligt vad styrelsen meddelar, icke tillräckligt för att tillgodose personalbehovet

vid de nyinrättade eller planerade kolonierna Lockerud, Åby (i

Sorunda socken) och Sörbyn. Den för dessa kolonier erforderliga personalen

beräknar styrelsen enligt under hand inhämtade uppgifter till en assistent av

2:a klass (Lockerud). 2 uppsyningsman av lia klass, en överkonstapel, 15

vaktkonstap^, en första vaktfru och 2 vaktfruar. Samtliga dessa befattningshavare

torde vara erforderliga, oavsett om framdeles en ny koloni förlägges

till Sörbyn eller annan plats. Enär kostnaderna för dessa tjänstemän,

om endast extra personal anlitas, uppgå till 54 300 kronor, har jag ej funnit

anledning till erinran mot den av styrelsen för ändamålet begärda anslagshöjningen.

Vidare har styrelsen begärt sammanlagt 12 000 kronor till tillfällig personal,

därav 2 000 kronor till vikarier för vissa befattningshavare vid straffanstalten

å Svartsjö och 10 000 kronor till vikarier för deltagare i fångvårdens

utbildningskurser.

Ifrågavarande befattningshavare vid Svartsjöanstalten äro visserligen uppförda

på övergångsstat (jfr II ht 1943 s. 62 f., 65) men så länge straffanstalten

därstädes "bibehålies fylla de ett nödvändigt behov. Vikarier för dem äro

därför erforderliga och då medel härför icke tidigare beräknats, synes fångvårdsstyrelsens

framställning i denna del böra bifallas.

Till ökade vikariatskostnader i anledning av den förestående omläggningen

av fångvårdens utbildningskurser anvisades redan av föregående års riksdag

2 600 kronor (jfr ht s. 101). Förslag rörande fångvårdspersonalens utbildning

m. m. har framlagts av fångvårdsstyrelsen i en den 30 november 1944

dagtecknad utredning (SOU 1944:60). Enligt detta förslag skall enskild utbildning

anordnas för assistenter m. fl., vilka skola beordras att viss tid följa

verksamheten vid sinnessjukhus, sociala institutioner m. m. För valctkonstaplar

m. fl. skola anordnas centrala utbildningskurser. Sistnämnda befattningshavare

skola vidare erhålla korrespondensundervisning samt beredas tillfälle

till praktik å sinnessjukhus. Vidare .skola anordnas lokala kurser i sinnessjukvård

vid fångvårdsanstal ter samt utbildningskurser i yrkesämnen, företrädesvis

vid statens hantverksinslitut. Enligt utredningen beräknas de årliga kostnaderna

för en central utbildningskurs och för övriga föreslagna utbildningsåtgärder

uppgå till 69 300 kronor, därav 32 000 kronor till vikarier. Utöver det

belopp å sammanlagt 12 600 kronor, som fångvårdsstyrelsen hittills begärt till

vikarier för deltagare i utbildningskurser, skulle alltså krävas ytterligare

19 400 kronor. Utredningen är för närvarande föremål för remissbehandling

och jag är därför icke beredd att nu taga ställning till de framställda förslagen.

Det synes emellertid angeläget att den sedan flera år tillbaka nedlagda

utbildningsverksamheten återupptaga^ i förbättrad form, även örn kostnaderna

härför skulle komma att överstiga vad fångvårdsstyrelsen begärt i sin

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 217.

skrivelse med anslagsäskanden. I staten för nästa budgetår torde emellertid

icke böra upptagas högre belopp för ifrågavarande ändamål än styrelsen i

nämnda skrivelse föreslagit.

Fångvårdsstyrelsens förslag om anvisande av 5 000 kronor till semesterersättningar

har avstyrkts av statskontoret under hänvisning till att semesterbestämmelserna

för extra tjänstemän eventuellt skola göras tillämpliga även

å tillfälliga befattningshavare. Örn så blir fallet, uppkommer emellertid i stället

ett ökat behov av tillfällig personal. Med hänsyn härtill synes fångvårdsstyrelsens

framställning böra bifallas.

Nu angivna personalökningar motvägas av minskat personalbehov på

grund av fångantalets beräknade nedgång från 3 200 till 3 000. Fångvårdsstyrelsen

har uppskattat det på grund härav minskade medelsbehovet för tillfällig

personal till 100 000 kronor men med hänsyn till belastningen under

sistförflutna budgetår å anslagsposten till icke-ordinarie personal ansett sig

kunna föreslå en nedsättning av anslaget med allenast 20 000 kronor. Med

avseende härå må erinras, att det i gällande stat anvisade anslagsbeloppet å

4 332 200 kronor till avlöningar vid fångvårdsanstalterna beräknats för en

medelbeläggning av 3 200 fångar. Under sistförflutna budgetår uppgick medeltalet

intagna å fångvårdsanstalterna till 3 214 och utgifterna å avlöningsanslaget

till 4 509 600 kronor. I sistnämnda belopp ingå emellertid extraordinära

kostnader för militärinkallelser, av fångvårdsstyrelsen uppskattade till

omkring 145 000 kronor. De ordinära kostnaderna under nämnda budgetår

för 3 200 fångar kunna därför beräknas till omkring 4 345 000 kronor, vilket

belopp alltså överstiger det i gällande stat för samma fångmedeltal beräknade

anslaget, 4 332 200 kronor, med i runt tal 13 000 kronor. Då anslaget sålunda

kan anses i stort sett riktigt beräknat — överskridandet motsvarar mindre än

en tredjedels procent av anslagsbeloppet — synes det på grund av fångantalets

nedgång minskade behovet av tillfällig personal böra föranleda en anslagsminskning

med åtminstone 80 000 kronor. Med hänsyn bland annat till

att vid anslagsberäkningen för innevarande budgetår ett belopp av 45 000

kronor överfördes från ordinarieposten till icke-ordinarieposten (jfr II ht

1944 s. 99 o. 102) torde anslagsminskningen i dess helhet böra drabba sistnämnda

post.

I enlighet med vad sålunda anförts torde fångvårdsanstalten^ avlöningsanslag

böra beräknas på följande sätt.

Posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän höjes med

25 992 kronor på grund av överförande till ordinarie stat av direktören,

kamreraren och två assistenter vid vårdanstalten å Hall. Å andra sidan

minskas posten med lönen för en ordinarie vaktkonstapel, som befordras till

extra ordinarie yrkesmästare av första klass, eller med 3 780 kronor. Postens

belopp, som för närvarande utgör 2 182 000 kronor, uppräknas sålunda med

(25 992 — 3 780 = 22 212) i runt tal 22 300 kronor till (2 182 000 + 22 300)

2 204 300 kronor.

Under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

en6nI 2 * * S ! ^ m ^ a • av Kungl. Maj: t, beräknas, utöver nu utgående belopp''

bOO kronor bil arvoden för bestyr med kolonien Åby, 2 400 kronor till höjning

av läkararvoden vid vårdanstalten å Hall, 1 000 kronor till kostnader

1 anledning av ökad tjänstefrihet för vissa läkare, 500 kronor till förhöjd ersättning

at jordbrukstekniskt biträde samt 800 kronor till ersättning för yrkesrådgivning

vid ungdomsanstalterna. Posten höjes alltså med (600 +

2 400 + 1 000 + 500 + 800) 5 300 kronor till (231 200 + 5 300) 236 500

kronor.

De ökade utgifterna i övrigt, frånsett rörligt tillägg, bestridas från posten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, som så
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 217.

17

lunda höjes med 7 500 kronor till arvodesreglering för kokerskebiträden,

25 000 kronor till löneförbättring åt tillfällig personal, 800 kronor för uppfattning

av två kontorsbiträden till sociala kuratorer i Eo 10 (Håga) resp.

Eo 7 (Växjö), 3 912 kronor för en extra ordinarie yrkesmästare av första

klass (byggnadsledare), 10 000 kronor till personal vid fångkolonien Sörbyn,

2 000 kronor till vikarier för vissa befattningshavare vid Svartsjö, 10 000 kronor

till vikarier för deltagare i utbildningskurser saint 5 000 kronor till semesterersättningar.

ökningen av posten skulle alltså bliva (7 500 + 25 000 +

800 + 3 912 + 10 000 + 2 000 + 10 000 + 5 000 = 64 212) 64 300 kronor.

Å andra sidan minskas posten med belopp, motsvarande avlöning till de

tjänstemän vid vårdanstalten å Hall som överföras till ordinarie stat, 22 000

kronor, samt därjämte med 80 000 kronor, utgörande beräknad besparing

i anledning av minskad tillfällig personal, eller med tillhopa 102 000 kronor.

Resultatet blir alltså en nedsättning av postens belopp med (102 000 —

64 300) 37 700 kronor till (1 420 000 — 37 700) 1 382 300 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg nedräknas med förslagsvis 2 100

kronor till 496 900 kronor.

Anslagets slutsumma skulle följaktligen bliva (2 204 300 + 236 500 +

1 382 300 + 496 900) 4 320 000, vilket innebär en nedsättning med 12 200

kronor.

I fångvårdsanstaltemas personalförteckning böra vidtagas de ändringar

som föranledas av att vissa befattningar vid vårdanstalten å Hall överföras

till ordinarie stat.

I propositionen nr 240 gjorda framställningar. I särskild proposition den

16 mars 1945, nr 239, har framlagts förslag om ändrade regler beträffande

undersökning av sinnesbeskaffenheten hos för brott tilltalade personer m. m.

Förslaget utgår från att en omorganisation av det rättspsykiatriska undersökningsväsendet

skall ske i enlighet med grunder, för vilka närmare redogjorts

i propositionen. För sinnesundersökning av tilltalade som vistas på fri

fot skola vid vissa statliga sinnessjukhus inrättas särskilda undersökningsstationer

med heltidsanställda läkare i huvudsaklig överensstämmelse med

ett av medicinalstyrelsen i skrivelse den 29 december 1944 framlagt förslag.

Undersökning av häktades sinnesbeskaffenhet skall liksom hittills i regel

verkställas vid fångvårdens sinnessjukavdelningar. Även vid dessa skall undersökningsarbetet

anförtros fast anställda läkare. Till grund för omorganisationen

i denna del ligger ett av fångvårdsstyrelsen den 15 januari 1945

framlagt förslag, som väsentligen ansluter sig till en av medicinalrådet P.

Björck upprättad promemoria i ämnet.

I sin promemoria har medicinalrådet Björck —■ med utgångspunkt från

att under år 1943 avgivits drygt 700 utlåtanden från fångvårdens sinnessjukavdelningar,

och från att normal prestationsförmåga för en läkare kunde beräknas

till 50 å 60 utlåtanden örn året — föreslagit, att de nuvarande med

arvode förenade läkartjänsterna vid sinnessjukavdelningama å Långholmen

och Håga samt i Malmö, Härnösand, Västervik och Jönköping, vilka för

närvarande äro 16, varav 9 heltidstjänster, utbyttes mot 12 ordinarie och 2

extra ordinarie läkanbefattningar. Av ifrågavarande läkare skulle de ordinarie

utgöras av 1 överläkare av 2:a klass i A 28 (Långholmen), 5 överläkare

av 3:e klass i A 27 (Håga, Malmö, Härnösand, Västervik och Jönköping),

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 0 sami. Nr 210—217.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 217.

6 förste läkare i A 28 och 2 andre läkare i Eo 26. Med överläkartjänstema

av 2:a och 3:e klass skulle vara förenad rätt till hyresersättning av 3 000

kronor resp. 2 500 kronor.

Fångvårdsstyrelsen, som icke haft något att erinra mot det av Björck föreslagna

antalet läkar befattningar, har med avseende å de olika läkarnas

lönegradsplaceringar anmärkt, att chefläkaren å Långholmen förutsattes

alltjämt komma att vara lärare i rättspsykiatri vid karolinska institutet samt

att jämväl chefläkaren å Håga borde erhålla ställning såsom överläkare av

2:a klass, enär Hågaanstalten, på sätt jämväl strafflagberedningen förordat,

borde administrativt frigöras från säkerhetsanstalten å Hall och ställas under

självständig ledning av sinnessjukläkaren. Avlöningen till läkarna å Håga

föreslår styrelsen beräknad efter högre dyrort än denna anstalt tillhör. I anslutning

därtill föreslås, att hyresersättningen till chefläkaren å Håga bestämmes

till 2 800 kronor.

Innebörden av fångvårdsstyrelsens förslag beträffande läkarbefattningarna

framgår av följande sammanställning.

Sinnessjuk- avdelning m. m.

Nuvarande organisation

(arvodestjänster)

Föreslagen organisation

Långholmen....

1

sinnessjukläkare (heltid)

1

överläkare av

2:a klass.... A 28

3

bitr.

> >

2

förste läkare .

............. A 28

1

>

läkare >

1

andre >

.............Eo 26

Håga..........

1

sinnessjukläkare (heltid)

1

överläkare av

2:a klass.... A 28

2

bitr.

> >

1

förste läkare .

............. A 28

1

andre >

.............Eo 26

Malmö ........

1

sinnessjukläkare

1

överläkare av

3:e klass____ A 27

1

bitr.

»

1

förste läkare .

............. A 28

1

)

läkare (heltid)

Härnösand ....

1

sinnessjukläkare

1

överläkare av

3:e klass .... A 27

Jönköping......

1

läkare för all sjukvård

1

överläkare av

3:e klass .... A 27

1

förste läkare.

............ A 28

Västervik......

1

läkare för all sjukvård

1

överläkare av

3:e klass____ A 27

2

bitr.

sinnessjukläkare

1

förste läkare .

............. A 28

Växjö..........

1

>

1

sinnessjukläkare ........ arvode

höjd taxa

S:t Olofs sjukhus

1

läkare

1

läkare.......

I övrigt........

1

förste läkare .

S:a

18

läkare

17 läkare

över fångvårdsstyrelsens förslag ha efter remiss yttranden avgivits av

statskontoret, allmänna lönenämnden, intemeringsnämnden, direktionen för

S:t Olofs sjukhus i Visby, sinnessjukläkama vid fångvårdens sinnessjukavdelningar

å Långholmen och Håga samt i Malmö, Härnösand, Jönköping,

Västervik och Växjö, svenska psykiatriska föreningen och Sveriges läkarförbund.

Departementschefen har anfört följande beträffande fångvårdsstyrelsens

förslag till omorganisation av undersökningväsendet.

Fångvårdsstyrelsens förslag beträffande läkarpersonalen vid fångvårdens

undersökningsavdelningar överensstämmer i princip med medicinalstyrelsens

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 217.

19

motsvarande förslag beträffande de undersökningsstationer för tilltalade på

fri fot, vilka äro avsedda att anknytas till vissa sinnessjukhus. Såväl fångvårdsstyrelsen

som medicinalstyrelsen lia ansett, att läkarna vid fångvårdens

och sinnessjuk vårdens undersökningsväsende i lönehänseende skola vara

jämställda. I den inledningsvis omförmälda propositionen nr 239 har jag

uttalat (s. 70), att de av nämnda myndigheter framlagda förslagen till undersökningsstationernas

organiserande syntes mig i allt väsentligt böra följas

samt att det vore särskilt betydelsefullt att läkartjänsterna inom de båda

organisationerna i möjligaste mån bleve likartade med avseende å såväl

tjänste- och löneslällning som beträffande arbetsuppgifterna.

Förslag rörande läkarpersonalen vid den tillämnade undersökningsorganisationen

för tilltalade på fri fot kommer att anmälas senare denna dag av

chefen för socialdepartementet. Detta förslag ansluter sig till vad medicinalstyrelsen

härutinnan föreslagit med den avvikelsen att samtliga tjänster tills

vidare uppföras på extra ordinarie stat; det upptager alltså befattningar såsom

överläkare i lönegraderna Eo 28 resp. Eo 27 samt såsom förste och

andre läkare i Eo 28 resp. Eo 26. Överläkartjänsterna äro förenade med

rätt till hyresersättning. I enlighet med vad nyss anförts angående överensstämmelse

i lönehänseende mellan läkarna vid fångvårdens och sinnessjukvårdens

undersökningsväsende förordar jag, att läkarna vid fångvårdens sinnessjukavdelningar

med undantag av avdelningen i Växjö erhålla motsvarande

inplacering i löneskalan.

Vid sinnessjukvårdens undersökningsorganisation kommer att föreslås endast

en överläkare i lönegrad Eo 28, nämligen vid den till psykiatriska sjukhuset

förlagda undersökningsstationen, vilken station med hänsyn till sin

storlek ställer särskilda krav på chefläkarens erfarenhet och organisationsförmåga.

Bland fångvårdens undersökningsavdelningar intager avdelningen

å Långholmen en motsvarande särställning. I enlighet med fångvårdsstyrelsens

förslag bör därför chefläkaren därstädes likaledes erhålla ställning såsom

överläkare i lönegrad Eo 28. En dylik befattning föreslås av styrelsen även

för sinnessjukavdelningen å Håga. Detta förslag motiveras icke av undersökningsarbetets

omfattning vid avdelningen utan därav att Hågaanstalten är

fångvårdens största sinnessjukavdelning. Avdelningen är huvudsakligen avsedd

för straffriförklarade och drives såsom sinnessjukhus med försöksutskrivningar

direkt från anstalten. Sinnessjukläkaren därstädes är chefläkare

även vid förvarings- och interneringsanstallen å Hall, till vilken anstalt Hågaavdelningen

i administrativt hänseende är ansluten. Med hänsyn till det ansvar

och arbete, som åvilar denne läkare, har chefläkartjänsten alltsedan

Hallanstaltens inrättande varit i lönehänseende likställd med sinnessjukläkartjänsten

å Långholmen (jfr II ht 1945 s. 101). Någon anledning att nu försätta

ifrågavarande läkare i sämre läge än sinnessjukläkaren å Långholmen föreligger

ej. Därest Hågaavdelningen, såsom strafflagberedningen föreslagit,

kommer att administrativt frigöras från Hallanstalten och ställas under självständig

ledning av sinnessjukläkaren, kommer denne att tilläggas ytterligare

uppgifter av administrativ natur samtidigt sorn han torde komma att

bibehållas åtminstone såsom psykiater vid förvarings- och interneringsanstalten.

På grund av det anförda förordar jag, att en överläkartjänst i Eo 28

inrättas även vid Håga.

Överläkarna vid övriga undersökningsstationer — frånsett den för kvinnor

avsedda stationen i Växjö, där undersökningsverksamheten är av mindre

omfattning — torde, i analogi med vad som föreslås för motsvarande befattningshavare

vid undersökningsslalionerna för icke häktade, böra i överensstämmelse

med vad fångvårdsstyrelsen föreslagit erhålla ställning såsom

överläkare i Eo 27. Styrelsens förslag beträffande den fast anställda lekar
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 217.

personalen i övrigt, vilket förslag uppgjorts på grundval av den nuvarande

undersökningsfrekvensen vid fångvårdens sinnessjukavdelningar, har ej heller

givit mig anledning till erinran. I enlighet härmed torde böra inrättas

6 befattningar såsom förste läkare och 2 befattningar såsom andre läkare.

Fördelningen av dessa läkartjänster på de olika undersökningsstationema

torde få ankomma på Kungl. Majit. För tillgodoseende av härutöver uppkommande

behov av läkarpersonal, synes medel böra beräknas för en förste

läkare med arvode motsvarande lön enligt 27 löneklassen jämte rörligt tillägg

och kristillägg. Liksom hittills bör emellertid Kungl. Majit äga i mån av

behov anställa ytterligare läkarpersonal i arvodestjänst.

Frågan om beräkning i dyrortshänseende av avlöningen till läkarna vid

Håga torde få prövas i vanlig ordning.

Mot stor] eken av de för överläkarna föreslagna hyresersättningarna har

jag ej funnit anledning till erinran; dock bör ersättningen till överläkaren

vid Hågaanstalten anpassas efter den dyrort som lägges till grund för beräkningen

av denne befattningshavares lön. Såsom statskontoret föreslagit bör

möjlighet hållas öppen att inom ramen av de föreslagna ersättningsbeloppen

anpassa samtliga överläkares hyresersättningar efter de verkliga hyreskostnaderna.

I enlighet med vad som hittills tillämpats i fråga örn gäldande av

dylik ersättning torde hyresersättningarna böra bestridas från vederbörande

avlöningsanslag.

Enligt hittills tillämpad ordning tillsätter medicinalstyrelsen förste och

andre läkare vid sinnessjukhusen. Beträffande de läkartjänster i samma lönegrader,

som skulle inrättas vid sinnessjukvårdens undersökningsstationer,

har chefen för socialdepartementet, enligt vad jag inhämtat, icke funnit skäl

föreslå annan ordning för tillsättningen. I analogi härmed torde tillsättning

av förste och andre läkare vid fångvårdens undersökningsstationer böra ankomma

på fångvårdsstyrelsen, varvid dock — liksom för närvarande sker

vid tillsättandet av fångvårdens läkarbefattningar — samråd bör ske nied

medicinalstyrelsen. Endast överläkarbefattningarna böra alltså tillsättas av

Kungl. Majit.

Den av statskontoret väckta frågan om reglering av det arvode som utgår

till sinnessjukläkaren å Långholmen i dennes egenskap av lärare i rättspsykiatri

vid karolinska institutet torde icke böra upptagas till prövning i

detta sammanhang. Ifrågavarande spörsmål sammanhänger bland annat med

frågan om inrättande av en professur i rättspsykiatri vid institutet (jfr VIII

ht 1945 s. 184, 188).

Av de nuvarande arvodesbefattningarna vid fångvårdens sinnessjukavdelningar

skulle enligt det nu framlagda förslaget endast befattningen i Växjö

bibehållas. Anledning att ändra det med denna befattning förenade arvodet,

1 000 kronor, torde ej föreligga. Däremot bör, såsom fångvårdsstyrelsen föreslagit,

höjning ske av den ersättning för varje verkställd undersökning, som

fortfarande skulle utgå till läkarna vid stationen i Växjö och vid S:t Olofs

sjukhus i Visby. På de av styrelsen anförda skälen föreslår jag, att ersättningen

bestämmes till 125 kronor.

Fångvårdsstyrelsens förslag beträffande undersökningsstationemas kanslipersonal,

innefattande utökning av denna personal med 2 extra ordinarie

socialassistenter och 3 extra ordinarie biträden, har ej givit mig anledning

till erinran. Socialassistenterna böra dock, såsom både statskontoret och

lönenämnden förordat, erhålla samma lönegradsplacering som motsvarande

befattningshavare vid sinnessjukvården d. v. s. i Eo 7. De nu å fångvårdens

sinnessjukavdelningar tjänstgörande socialassistenterna, vilka äro fyra till

antalet och placerade i Ex 6, böra samtidigt överföras till extra ordinarie stat

och placeras i 7 lönegraden. Vad angår biträdesbefattningarna torde de bi
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 217.

21

träden, som få sig anförtrodda mera kvalificerade uppgifter, böra erhålla

ställning såsom kontorsbiträden i Eo 4. En dylikt placering bör därför givas

de tre nya biträdena samt dessutom fyra biträden, som nu äro placerade i

Eo 2. Jag förutsätter därvid, att frågan om biträdenas lönegradsplacering

kommer att tagas under omprövning av 1944 års personalutredning.

Årskostnaderna för den nu föreslagna läkarpersonalen vid fångvårdens

undersökningsstationer kunna, frånsett kristillägg, beräknas till 222 300 kronor.

I detta belopp ingå hyresersättningar till överläkare med 16 000 kronor,

vikariatskostnader med 25 000 kronor, rörligt tillägg med 21 000 kronor och

kostnader för utlåtanden av läkarna i Växjö och Visby med 5 000 kronor.

Då motsvarande kostnader för de nuvarande sinnessjukavdelningama vid

fångvården utgöra i runt tal 137 000 kronor, däri inberäknat dyrtidstillägg

18 000 kronor, bliva merkostnaderna (222 300—-137 000) 85 300 kronor.

Härtill komma merkostnaderna för den föreslagna utökningen av kanslipersonalen

med 17 000 kronor, däri inberäknat rörligt tillägg, 2 000 kronor, men

ej kristillägg.

Den nya organisationen av det rättspsykiatriska undersökningsväsendet

har i propositionen nr 239 föreslagits skola träda i verksamhet från och

med den 1 januari 1946. I enlighet härmed bör, fortsätter departementschefen,

ändrad beräkning ske av de under andra huvudtiteln uppförda anslagen till

Medikolegala besiktningar, Fångvårdsanstalterna: Avlöningar och Dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst.

Härom anför departementschefen följande.

Anslaget till Medikolegala besiktningar är i gällande riksstat

uppfört med 60 000 kronor. Belastningen å anslaget uppgick under budgetåret

1943/44 till 108 300 kronor, varav i runt tal 60 000 kronor utgjorde kostnader

för sinnesundersökningar av tilltalade på fri fot och 48 300 kronor kostnader

för rättsmedicinska obduktioner m. m. Av förstnämnda kostnader kan omkring

hälften beräknas bortfalla under nästa budgetår. Kostnaderna för

rättsmedicinska obduktioner m. m. bestridas numera delvis från anslagen till

den från och med den 1 januari 1945 nyinrättade rättsläkarstationen i Stockholm.

Med hänsyn till den senast redovisade belastningssiffran synes emellertid

anslaget till medikolegala besiktningar för nästa budgetår icke böra nedsättas

med mer än 10 000 kronor eller till 50 000 kronor.

Anslaget till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar har i riksstatsförslaget

för nästa budgetår uppförts med 4 320 000 kronor. Den för anslagets

disponerande föreslagna avlöningsstaten upptager 2 204 300 kronor till

avlöningar till ordinarie tjänstemän, 236 500 kronor till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 1 382 300 kronor till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal samt 496 900 kronor till rörligt tillägg. Den nu

förordade omorganisationen av fångvårdens sinnessjukavdelningar påverkar

beräkningen av samtliga anslagsposter utom ordinarieposten.

Under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, lia kostnaderna för de arvodestjänster

som efter omorganisationen skulle ersättas med lönegradsplacerade tjänster,

inberäknat kostnader för vikarier, beräknats till 92 110 kronor. Enär två

biträdande läkare numera enligt Kungl. Maj:ts medgivande ersatts med biträdande

sinnessjukläkare (jfr prop. nr 239 s. 20), vilken anordning torde bliva

erforderlig även för tiden den 1 juli—den 31 december 1945, bliva motsvarande

kostnader för första halvåret av budgetåret 1945/46 47 500 kronor.

(Arvodena till sinnessjukläkaren och de biträdande sinnessjukläkarna vid

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 217.

Håga ha därvid beräknats efter samma grunder och efter samma dyrort som

arvodena till motsvarande läkare å Långholmen, d. v. s. till 9 540 kronor

resp. 8 580 kronor; jfr II ht 1945 s. 101.) Under andra halvåret bortfalla

dessa kostnader helt. I anslagsposten ingår vidare ett belopp av 24 000 kronor

till ersättningar åt de icke heltidsanställda läkarna för sinnesundersökningar

enligt taxa m. m. samt kostnad för renskrivning av utlåtanden däröver.

I nästa budgetårs stat bör för första budgethalvåret upptagas hälften av

detta belopp, 12 000 kronor, och för andra halvåret 2 500 kronor, motsvarande

hälften av det belopp som efter omorganisationen beräknas bliva erforderligt

för ersättningar varom nu är fråga (endast till läkarna i Växjö

0CJ1 Visby). De i statförslaget beräknade kostnaderna för nu angivna ändamål

(92 110 + 24 000) 116 110 kronor kunna alltså såvitt avser förevarande

anslagspost nedsättas till (47 500 + 12 000 + 2 500) 62 000 kronor. Anslagspostens

belopp torde följaktligen böra bestämmas till (236 500 — 116 110 +

62 000 == 182 390) 182 400 kronor.

Under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal bör utöver det i årets statsverksproposition beräknade beloppet

upptagas hälften av årskostnaderna, frånsett rörligt tillägg och kristilllägg,

för de nya läkartjänsterna och den föreslagna utökningen av kanslipersonalen

eller 105 200 kronor. Posten uppföres alltså med (1 382 300 +

105 200) 1 487 500 kronor.

Motsvarande ökning under anslagsposten till rörligt tillägg blir

11 900 kronor, varför posten bestämmes till (496 900 + 11 900) 508 800

kronor.

Enligt denna beräkning skulle anslagets slutsumma för nästa budgetår

bliva (2 204 300 + 182 400 + 1 487 500 + 508 800) 4 383 000 kronor, vilket

innebär en höjning av det i statsverkspropositionen begärda beloppet med

63 000 kronor.

Den föreslagna personalorganisationen vid undersökningsstationema föranleder

vidare vissa ändringar i fångvårdsanstaltemas personalförteckning

utöver vad som föreslagits i årets statsverksproposition.

Anslaget till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst, i statsverkspropositionen beräknat till 105000 kronor, bör slutligen

nedsättas med hälften av årskostnaderna för nu utgående dyrtidstillägg å

arvoden till läkare vid fångvårdens sinnessjukavdelningar eller med 9 000

kronor till 96 000 kronor.

Motionerna. I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet

till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr A. Löfgren (I; 114) och den andra inom andra kammaren av herrar

O. Nilsson i Göteborg och A. Sundberg (II: 255), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte uttala, att hinder icke bör möta att bereda den tillfälligt anställda

personalen en mot den provisoriska avlöningsförbättringen åt befattningshavare

i statens tjänst svarande förbättring i löneställningen,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr K. Schlyter m. fl. (I: 368) och den andra inom andra kammaren av herr

O. Andersson i Malmö m. fl. (II: 567), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

besluta, att överläkare och förste läkare vid fångvårdens sinnessjukavdelningar

skola uppföras å ordinarie stat, att överläkarna vid avdelningarna å

Långholmen, vid Håga och i Malmö skola erhålla ställning av överläkare av

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 217.

23

första klass i lönegraden A 29 och i likhet med övriga överläkare åtnjuta viss

hyresersättning samt att vid avdelningen i Malmö måtte jämte överläkare och

förste läkare anställas en andre läkare i lönegraden Eo 26,

dels en inom andra kammaren av fröken Ebon Andersson väckt motion

(11:164), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att den sociala kuratorn

vid centralfängelset i Växjö i likhet med kuratorerna vid övriga liknande

anstalter tills vidare placeras i lönegraden Eo 10 och att i följd därav anslaget

till fångvårdsanstalten^, Avlöningar för budgetåret 1945/46 höjes i

enlighet därmed,

dels ock en inom andra kammaren av herrar E. Osterman och M. Ståhl

väckt motion (11:568), vari hemställts, att av de nya rättspsykiatriska överläkarbefattningama

vid fångvården fem uppföras i lönegrad Eo 29 och en i

lönegrad Eo 28, att ytterligare en andre läkartjänst i lönegrad Eo 26 inrättas

utöver de i propositionen föreslagna, och att bostadsersättning skall utgå

med 3 000 kronor till överläkaren vid sinnessjukhusavdelningen å Långholmen

samt med 2 700 kronor till övriga överläkare.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

får utskottet hänvisa till motionerna I: 114 och 368 samt II: 164 och 568.

Vad departementschefen i statsverkspropositionen i skilda hänseenden anfört

angående anslag till avlöningar vid fångvårdsanstalten^ föranleder ej

erinran eller uttalande från utskottets sida i andra fall än de, som beröras av

motionerna.

Vidkommande motionen II: 164 må erinras, att befattningar såsom social

kurator vid fyra anstalter (Långholmen, Härlanda, Malmö och Håga), äro

inrättade i lönegraden Eo 10. Fångvårdsstyrelsen har föreslagit, att den befattningshavare

i kontorsbiträdes lönegrad, som har motsvarande åligganden

vid centralfängelset i Växjö, skall erhålla samma lönegradsplacering.

Departementschefen har ansett motiverat, att vederbörande erhåller högre

löneställning och placeras åtminstone i lönegraden Eo 7. Utskottet delar motionärens

uppfattning, att den ifrågavarande tjänsten bör jämställas med övriga

befattningar såsom social kurator vid fångvårdsanstalterna, och tillstyrker

alltså uppflyttning av densamma till lönegraden Eo 10.

Vad därefter angår motionerna I: 114 och 11:255 har Kungl. Maj:t enligt

vad utskottet erfarit på framställning av Sveriges fångvårdsmannaförbund

för innevarande budgetår lämnat det medgivande, varom i motionen är fråga.

Utskottet förutsätter, att samma medgivande, vilket helt överensstämmer

med riksdagens beslut förra året under höstsessionen angående provisoriskt

lönetillägg åt vissa statliga befaltningsliavare, lämnas även för nästa budgetår,

därvid detsamma bör avse sådant provisoriskt lönetillägg och tillfälligt

barntillägg, varom innevarande riksdag må komma att besluta.

Vad därefter angår förslaget till omorganisation av det rättspsykiatriska

undersökningsväsendet vill utskottet erinra, att rikdagen redan tagit ställning

till huvudgrunderna för nämnda organisation vid behandlingen av propositionen

nr 239 med förslag till lag örn ändring i sinnessjuklagen. Första

Utskottet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 217.

lagutskottet anförde i sitt av riksdagen godkända utlåtande i ämnet nr 37

bland annat, att det inom utskottet anförts starka skäl för anordnande av

en gemensam organisation för undersökningarna av häktade och icke häktade.

Utskottet fann sig emellertid med hänsyn till vad utskottet anfört kunna

i allt väsentligt tillstyrka det framlagda organisationsförslaget såsom ett övergångsstadium

till en mera ändamålsenlig organisation.

Vid sitt ställningstagande till den nu föreliggande propositionen har statsutskottet

ej kunnat undgå finna den föreslagna organisationen vara mycket

omfattande och kostsam. Utskottet har emellertid ej ansett sig böra framställa

invändning mot inrättande av de av Kungl. Majit föreslagna tjänsterna.

I de likalydande motionerna I: 368 och II: 567 ävensom i motionen

11:568 ha vissa från propositionen avvikande förslag framlagts ifråga om

läkarnas löneställning. I annat sammanhang tillstyrker utskottet, att löneläget

för läkarna vid sinnessjukhusens rättspsykiatriska undersökningsstationer

bestämmes efter de huvudsakliga grunder, som varit vägledande för

Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Med hänsyn härtill och då sistnämnda

förslag allenast syftar till att finna en provisorisk lösning av föreliggande

organisationsfråga, har utskottet ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag

oförändrat. Sedan en tids erfarenhet vunnits torde de i motionerna framförda

synpunkterna kunna med större säkerhet bedömas.

I Kungl. Maj :ts förslag till avlöningsstat synes anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal böra höjas med 40 000 kronor, motsvarande

den beräknade merkostnaden för provisoriskt lönetillägg och tillfälligt barntillägg

åt den tillfälliga personalen. Avlöningsanslaget bör då även uppräknas

med samma belopp till 4 423 000 kronor. I övrigt ha i propositionen nr

240 framlagda förslag ej givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till Medikolegala besiktningar

för budgetåret 1945/46 under andra huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor,

II. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

motionerna I: 368 och II: 567 samt II: 568, i vad nämnda

motioner avse personalförteckningen, godkänna följande personalförteckning

för fångvårdsanstalten^:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 direktör av lia klass ........................ A 28

6 direktörer av 2:a klass ...................... A 26

1 förste pastor och Överlärare .................. A 26

8 direktörer av 3:e klass ...................... A 24

4 pastorer och förste lärare .................... A 24

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 217. 25

Befattning. Lönegrad.

2 kamrerare ....................... A 22

1 arbetsassistent .............................. A 21

2 assistenter av lia klass ....................... A 20

12 assistenter av 2:a klass ...................... A 18

3 kronohäktesföreståndare av lia klass .......... A 18

1 lantbruksinspektor ..........................A 17

11 assistenter av 3:e klass ...................... A 16

8 kronohäktesföreståndare av 2:a klass .......... A 16

4 kronohäktesföreståndare av 3:e klass .......... A 15

1 föreståndare vid fångkoloni .................. A 15

5 uppsyningsman av l:a klass .................. A 12

5 lärare i yrkesämne .......................... A 12

10 uppsyningsman av 2:a klass .................. A 10

5 yrkesmästare av l:a klass .................... A 10

27 yrkesmästare av 2:a klass .................... A 8

47 överkonstaplar .............................. A 8

, 1 värmeledningsskötare tillika reparatör.......... A 7

402 vaktkonstap^ .............................. A 6

4 första vaktfruar ............................ A 6

36 vaktfruar .................................. A 3

Tjänstemän å övergångsstat.

2 direktörer av 3:e klass ...................... A 24

1 assistent av 1 :a klass .............. A 20

1 uppsyningsman av 2:a klass .................. A 10

2 överkonstaplar ................. A 8

1 kontorsbiträde .............................. A 4

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 2 0.

2 överläkare ................................ Eo 28

6 förste läkare .............................. Eo 28

4 överläkare ..................... Eo 27

2 andre läkare .............................. Eo 26

Anni. 1. Kronohäktesföreståndarbefattningarna av 2:a klass vid kronohäktena

i Jönköping och Falun må icke besättas så länge respektive å övergångsstat

uppförda direktörer av 3:e klass kvarstå i tjänst.

Anin. 2. Antalet ordinarie vaktfruar må överstiga det i förteckningen

angivna antalet under förutsättning att motsvarande antal ordinarie vaktfrubefattningar

bållås obesatta vid statens vid fångvårdsanstalter anordnade

tvångsarbets- och alkoholistanstalter.

Anm. 3. De i personalförteckningen upptagna extra ordinarie tjänsterna

skola inrättas från och med den 1 januari 1946.

lil. i anledning av Kungl. Majlis förslag och med bifall till

motionerna II: 164 samt I: 114 och II: 255 ävensom med avslag

å motionerna I: 368 och II: 567 samt II: 568, i vad sistnämnda

Ire motioner ej behandlats under II,

Bihang till riksdagens protokoll 1915. (i sand. Nr 216—217.

3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 217.

a) fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsanstalterna,

att tillämpas under budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar lill ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 2 204 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 182 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal,

förslagsvis ................ » 1 527 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 508 800

Summa kronor 4 423 000,

b) till Fångvdrdsanstalterna: Avlöningar för budgetåret

1945/46 under andra huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

4 423 000 kronor,

IV. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till Dgrtidstillägg

dt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1945/46

under andra huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 96 000

kronor.

Stockholm den 15 juni 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Lindström,

Sven Larsson, Bäcklund, Karl Andersson, Mannerskantz, Heiding, Carlström, Gustaf Iwar

''Anderson, Emil Petersson och Gustav Emil Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Ward, Pettersson i Dahl, Andersson

i Malmö, Mårtensson, Staxäng, Lindholm, fru Alvén, herrar Boman i Kieryd,

Petterson i Degerfors, Johansson i Mysinge och Birke.

Stockholm 1945. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

452339

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.