Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar om anslag för budgetåret 1945/46 till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1945-06-15 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1945:217, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar om anslag för budgetåret 1945/46 till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 217.
9
Ir 217.
Ankom till riksdagens kansli den 15 juni 1945 kl. 1 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar om anslag
för budgetåret 1945/46 till Fångvårdsanstalterna:
Avlöningar m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under andra huvudtiteln (punkterna
34, 39 och 63, s. 69, 70, 80—106 och 138 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden för den 4 januari 1945) föreslagit
riksdagen att dels, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1945/46 till Medikolegala besiktningar beräkna ett förslagsanslag av 60 000
kronor, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i fångvårdsanstalten^ personalförteckning
vidtaga vissa angivna ändringar, dels fastställa av departementschefen
förordad avlöningsstat för fångvårdsanstalterna, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1945/46, dels ock för nämnda budgetår såsom förslagsanslag
anvisa till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar 4 320 000 kronor
och till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst 105 000 kronor.
Därefter har Kungl. Majit i propositionen nr 240, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för
den 16 mars 1945, med ändring av i statsverkspropositionen beträffande anslagen
till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar och Dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst framlagda förslag, föreslagit riksdagen att dels
för budgetåret 1945/46 till Medikolegala besiktningar anvisa ett förslagsanslag
av 50 000 kronor, dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning
och avlöningsstat för fångvårdsanstalterna, avlöningsstaten att
tillämpas under budgetåret 1945/46, dels ock såsom förslagsanslag för nämnda
budgetår anvisa till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar 4 383 000 kronor
och till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst 96 000 kronor.
I statsverkspropositionen gjorda framställningar beträffande anslaget till
avlöningar vid fångvårdsanstalterna. I skrivelse den 26 augusti 1944 har
fångvårdsstgrelsen framlagt förslag rörande fångvårdens medelsbehov för
budgetåret 1945/46. Styrelsen hemställer om bland annat följande löneförbättringar.
Befattningarna såsom direktör (Eo 26), kamrerare (Eo 22) och assistenter
(2 befattningar i Eo 18) vid vårdanstalten å Hall överföras å ordinarie stat.
Det arvode å 1 000 kronor, som anvisats till ett jordbrukstekniskt biträde vid
vissa fångvårdsanstalter höjes till 1 500 kronor. Posten till ersättning för undervisning
i skolämnen, för utbildning i hantverk, industriella yrken och
10
Statsutskottets utlåtande nr 217.
jordbruk samt för handledning i gymnastik och idrott vid fångvårdens ungdomsanstalter
höjes från 3 000 till 3 800 kronor.
Departementschefen har anfört följande:
Under höstmånaderna 1944 bär beläggningen å fångvårdens anstalter åter
visat någon ökning. Huruvida den sedan årets början inträffade nedgången i
fångantalet innebär mer än en tillfällig stagnation i den under senare år fortgående
stegringen av detta antal är icke möjligt att nu bedöma. Såsom styrelsen
framhållit torde det minskade antalet fångar mindre vara att tillskriva
lägre brottslighet än andra omständigheter, särskilt verkningarna av den nya
lagstiftningen om villkorlig dom, vilken lagstiftning nu varit i tillämpning under
ett år. 1943 års lag örn villkorlig frigivning, vilken trätt i kraft vid det
senaste årsskiftet, är liksom lagstiftningen om villkorlig dom ägnad att minska
fångvårdens platsbehov, i det att den kommer att medföra en förkortning
av den genomsnittliga tiden för anstaltsvistelsen. Emellertid bör även
beaktas, att den av riksdagen år 1937 antagna lagen om förvaring och internering
i säkerhetsanstalt bör sättas i kraft så snart förhållandena det medgiva.
Det är min förhoppning att så skall kunna ske under nästa budgetår.
Den nya förvarings- och interneringslagen, enligt vilken tillämpningsområdet
för instituten förvaring och internering avsevärt vidgas, kommer att förlänga
anstaltsvistelsen för vissa kategorier intagna och sålunda ha motsatt verkan
mot lagen örn villkorlig frigivning. Vid dessa överväganden och då det icke
är möjligt att förutsäga hur kriminaliteten kommer att utveckla sig i fortsättningen,
har jag funnit försiktigheten bjuda att icke räkna med lägre fångantal
än fångvårdsstyrelsen gjort. Vid anslagsberäkningen för nästa budgetår
torde man alltså i likhet med styrelsen kunna utgå från ett genomsnittligt
fångantal av 3 000. Örn emellertid fångantalet skulle visa ytterligare nedgång,
torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att i samband med att anslagen ställas
till vederbörandes förfogande föreskriva eventuellt erforderliga inskränkningar
beträffande medelsanvisningen för olika fångvårdsändamål.
I sitt den 14 november 1944 avgivna betänkande angående verkställigheten
av frihetsstraff m. m. (SOU 1944: 50) beräknar strafflagberedningen det
högsta utrymmesbehovet under normala tider för fångvårdsklientelet, inbegripet
platser för kroppsligt sjuka, till ca 2 300 platser, varav omkring 150
för kvinnor. Därvid har beredningen förutsatt att personer som ådömts militära
disciplinstraff samt kvinnliga tvångsarbetare och alkoholister icke längre
skola intagas i fångvårdsanstalt ävensom att utrymmesbehovet för utlänningar
som tagits i förvar skall nedgå till ett minimum. Sådana ökningar av platsbehoven,
som kunna föranledas av krisartade stegringar av klientelet, böra
tillgodoses genom att provisoriska förläggningar tagas i anspråk.
Enligt beredningens förslag skall den öppna anstaltsvården utvidgas på bekostnad
av den slutna. Beredningen föreslår att ett antal slutna anstalter —- Linköping, Jönköping, Västervik, Karlskrona, Örebro, Falun, Gävle, Sundsvall
och Luleå samt, efter en övergångstid, Hudiksvall och Långholmen — skola
nedläggas. De slutna anstalter som bibehållas — Malmö, Göteborg, Mariestad,
Härnösand, Norrköping, Växjö, Uppsala, Kristianstad, Vänersborg,
Karlstad, Västerås, Nyköping, Kalmar, Visby, Ystad, Halmstad, Östersund,
Umeå och Haparanda — skola undergå genomgripande modernisering, bl. a.
genom att befintligt cellutrymme tages i anspråk för inredande av dagrum,
arbetsrum etc. Härigenom minskas anstalternas platsantal. Vissa av de anstalter
som enligt förslaget skola nedläggas, nämligen Linköping, Västervik,
Hudiksvall och Sundsvall, skola ej ersättas av nybyggda anstalter. I stället
för de sju övriga nedlagda anstalterna skola däremot uppföras dels sex anstalter
av en ny typ, i regel innehållande ett 40-tal öppna och ett 10-tal slutna
Statsutskottets utlåtande nr 217.
11
platser, dels en sluten anstalt i Stockholm eller stockholmstrakten med omkring
200 platser. Vidare föreslås att en sjukhusbetonad anstalt för kvinnor
med ca 40 platser skall uppföras i trakten av Växjö; det nu för kvinnor använda
centralfängelset i Växjö skall tagas i anspråk för manligt klientel. I
övrigt skall platsbehovet tillgodoses genom att ett antal nya kolonier inrättas,
företrädesvis genom att fångvården övertar eller arrenderar lantgårdar;
dessa kolonier böra vara avsedda var och en för 20—30 intagna.
Strafflagberedningens betänkande är för närvarande föremål för remissbehandling.
Till beredningens förslag angående anstaltsorganisationen är jag
därför icke beredd att nu taga ställning i vidare mån än att jag till fullo ansluter
mig till tanken att den slutna anstaltsorganisationen i betydande utsträckning
bör ersättas med öppna vårdinrättningar. Redan i fjolårets statsverksproposition
uttalade jag mig för en dylik utveckling (II ht s. 96). I avsikt
att utbygga den öppna anstaltsorganisationen har fångvårdsstyrelsen
framlagt förslag örn förvärv för fångvårdens räkning dels av egendomen Sörbyn
i Hörnefors socken, Västerbottens län, och dels av en på kronohäktets i
Halmstad mark belägen byggnad. Utredningen beträffande egendomen Sörbyn
är ännu ej avslutad och förslag härom kommer därför att föreläggas riksdagen
i särskild proposition. Vad angår byggnaden i Halmstad är jag ej beredd
att framlägga förslag i ämnet till detta års riksdag. Liksom hittills bör emellertid
Kungl. Maj:t äga möjlighet att, därest gynnsamt tillfälle erbjuder sig, öka
antalet öppna vårdmöjligheter genom att arrendera för ändamålet lämpliga
jordbruk. I detta sammanhang må nämnas, att förslag även föreligger att inrätta
en fångkoloni för kvinnor å den svenska diakonissällskapet tillhöriga
egendomen Viebäck. På grund av nedgång i antalet till tvångsuppfostran
dömda kvinnor torde nämligen ett av de hittills för tvångsuppfostran disponerade
Viebäckshemmen, vilket är beläget avskilt från övriga hem, i stället
kunna tagas i anspråk för straffverkställighet.
1937 års lag om förvaring och internering i säkerhetsanstalt torde kunna
sättas i kraft den 1 januari 1946. Enligt ett av fångvårdsstyrelsen den 14
december 1944 framlagt förslag skola anstalterna å Hall och i Norrköping
efter lagens ikraftträdande bibehållas såsom förvarings- och interneringsanstalter
samt uppkommande ökat platsbehov för förvaring och internering
tillgodoses genom att i första hand rannsakningshäktet i Kalmar med
kolonien Ödevata jämte två nya kolonier tagas i anspråk för ändamålet.
Fångvårdsstyrelsens förslag är för närvarande föremål för remissbehandling.
Jag torde få tillfälle att senare återkomma till frågan i vad män med anledning
av att lagen sättes i kraft påkallas ombyggnadsarbeten och investeringsutgifter.
Någon personalkrävande ökning av anstaltsorganisationen synes,
även om lagen får träda i tillämpning den 1 januari 1946, icke bliva erforderlig
under nästa budgetår.
I den mån fångantalet nedgår och nya öppna anstalter tillkomma bör den
slutna anstaltsorganisationen inskränkas. Några svårigheter att genomföra
en dylik begränsning föreligga ej. Såsom framhölls vid anmälan till föregående
års riksdag av fångvårdens anslagsbehov (II ht s. 97) kunna nämligen
samtliga provisoriska anstalter och avdelningar utan större tidsutdräkt
nedläggas, varjämte obehövligt reservutrymme kan avstängas. Enär personalbehovet
vid de utom ramen för 1941 års normalorganisation inrättade anstalterna
och avdelningarna tillgodosctls uteslutande genom anställande av
extra och tillfällig personal, kan personalkadern minskas samtidigt som anstaltsorganisationen
begränsas.
Frågan örn en 1 ö ner e g 1 e r i n g f ö r den lägre f å n g v å r d s p e r s onalén
är enligt min mening ett spörsmål av stor vikt. Den nuvarande löneslällningcn
för denna personal daterar sig, såsom fångvårdsstyrelsen fram
-
12
Statsutskottets utlåtande nr 217.
hållit, från en tid då cellstraffet satte sin prägel på straffverkställigheten och
den motsvarar icke de kvalifikationer som ifrågavarande befattningshavare
numera måste besitta med hänsyn till den moderna fångvårdens huvudsakliga
karaktär av fostran och utbildning. En del löneförbättringar ha visserligen
genomförts efter förslag av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga men
dessa vörö av mindre räckvidd; endast de i första lönegraden placerade vaktfrubefattningama
samt ett tiotal andra tjänster berördes.
I strafflagberedningens förut berörda betänkande föreslås, att cellstraffet
skall i princip avskaffas och huvudvikten läggas på den öppna anstaltsvården.
På öppna anstalter skola de intagna enligt beredningens förslag få
vara tillsammans under arbete och fritid, men även på slutna anstalter kommer
enligt förslaget gemensamhet mellan de intagna att förekomma i stor
utsträckning. Att detta förslag ställer ytterligare krav på fångvårdstjänstemännen
är uppenbart. Det är min avsikt att snarast möjligt upptaga frågan om
en reformering av straffverkställigheten på grundval av strafflagberedningens
betänkande.
o En omprövning av löneställningen för de lägre befattningshavarna vid
fångvården synes med hänsyn till det anförda av behovet påkallad. Jag är
emellertid icke beredd att upptaga denna fråga till avgörande utan närmare
utredning. Uppdrag att verkställa en dylik utredning har med stöd av Kungl.
Maj :ts bemyndigande den 17 november 1944 anförtrolts särskilt tillkallade
sakkunniga. Förslag i ämnet torde emellertid icke kunna föreläggas detta
års riksdag.
Om sålunda den nuvarande löneställningen för ifrågavarande personal
bibehålies tills vidare, är det angeläget att tillfälliga vikarier för vaktkonstaplar
m. fl. — från vilka tillfälliga tjänstemän fångvårdens personal i stor utsträckning
rekryteras — erhålla förhöjd ersättning på sätt fångvårdsstyrelsen
föreslagit. Ersättningen bör alltså bestämmas så att däri inbegripes även belopp
motsvarande rörligt tillägg.
Beträffande fångvårdsstyrelsens även i 1943 års petitaskrivelse framförda
förslag om överförande till ordinarie stat av vissa befattningar vid
vårdanstalten å Hall anförde jag i fjolårets statsverksproposition
(II ht s. 98), att Hallanstalten vore avsedd att ytterligare utbyggas och att
först sedan detta skett personalorganisationen vid anstalten borde få sin
definitiva utformning. På grund härav ställde jag mig avvisande mot att
för det dåvarande inrätta några ordinarie befattningar därstädes. Numera har
emellertid frågan såtillvida kommit i ett annat läge som 1937 års lag om
förvaring och internering i säkerhetsanstalt torde kunna sättas i kraft utan
att Hallanstalten utbygges. På grund härav synes tillräcklig anledning ej
föreligga att låta ytterligare anstå nied tjänsternas överförande till ordinarie
stat. I likhet med allmänna lönenämnden förordar jag därför bifall till fångvårdsstyrelsens
framställning i denna del.
Vad härefter angår anslagsbehovet till arvoden och särskilda ersättningar
torde, såsom fångvårdsstyrelsen förutsatt, även för nästa budgetår
böra beräknas medel till tillfälliga arvoden åt föreståndarna för kronohäktena
i Linköping, Karlskrona och Örebro samt styresmännen för rannsakningshäktena
i Halmstad och Hudiksvall. Arvodena böra emellertid utgå
endast så länge den nuvarande höga beläggningen på dessa anstalter består.
Det torde därför få ankomma på Kungl. Majit att bestämma huruvida och
i vad män dessa arvoden skola utbetalas. De båda arvodena för bestyr med
den nyinrättade fångkolonien Aby i Sorunda socken, vilka enligt beslut av
Kungl. Majit tillerkänts direktören och lantbruksinspektoren vid vårdanstalten
å Hall, bliva med säkerhet erfordexdiga även under nästa budgetår.
Statsutskottets utlåtande nr 217.
13
Då medel härför icke upptagits i gällande stat, bör anslaget uppräknas med
för ändamålet erforderligt belopp.
Från förevarande anslagspost bestridas arvoden till samtliga vid fångvårdens
sinnessjukavdelningar anställda läkare. Med anledning av strafflagberedningens
förslag till omorganisation av det rättspsykiatriska undersökningsväsendet
lia inom justitiedepartementet verkställts vissa undersökningar
i syfte att giva sinnessjukavdelningarna vid fångvården en fastare organisation
med lönereglerade tjänster. Frågan örn en särskild till sinnessjukhusen
anknuten undersökningsorganisation för tilltalade, som vistas på fri fot, är
för närvarande under prövning. Förslag härom kommer eventuellt att framläggas
på socialdepartementets föredragning. I avvaktan på lösningen av detta
spörsmål är jag ej beredd att nu taga ställning till frågan örn en omorganisation
av fångvårdens sinnessjukavdelningar.
De nu utgående arvodena till chefläkaren vid vårdanstalten å Hall och tili
sinnessjukläkaren vid sinnessjukavdelningen å Långholmen ha bestämts
efter samma grunder. Båda motsvara nämligen grundlönen i 28 löneklassen
av 1921 års avlöningsreglemente. Att de likväl bestämts till olika belopp,
8 340 kronor resp. 9 540 kronor, beror på att det förra utgår efter Östertälje
och det senare efter Stockholms dyrort. Förslag om höjning av arvodet till
chefläkaren å Hall framlades av fångvårdsstyrelsen även i 1943 års petitaskrivelse.
Till stöd för förslaget åberopades då endast att sagde tjänsteman
icke blott vore sinnessjukläkare utan även anstalts- och verksläkare. Enär
detta skäl icke kunde anses bärande — vid arvodets bestämmande förutsattes
att läkaren å Hall skulle vara såväl sinnes- som kroppssjukläkare — fann
jag mig icke kunna tillstyrka förslaget (II ht 1944 s. 101; jfr s. 93). Numera
har emellertid upplysts, att ifrågavarande läkare, som icke kunnat beredas
bostad å anstalten, på grund av bostadsbristen i trakten av Hall måste vara
bosatt i Stockholm. Med hänsyn till det sätt på vilket arvodet till denne läkare
bestämts bör detta därför uppräknas till samma belopp som utgår till
sinnessjukläkaren å Långholmen. I konsekvens härmed bör den biträdande
sinnessjukläkaren vid Hall, vilken jämväl måste vara bosatt i Stockholm
och som åtnjuter ersättning efter enahanda grunder som chefläkaren, erhålla
en motsvarande arvodesförhöjning. Frågan om arbetsfördelningen mellan
dessa läkare samt den inbördes löneställningen dem emellan synes böra
upptagas till prövning i samband med den förut berörda frågan örn den
framtida organisationen av fångvårdens sinnessjukavdelningar.
Liksom arvodena till nämnda läkare vid Hall och Långholmen äro arvodena
till övriga heltidsanställda läkare vid fångvården bestämda till belopp
motsvarande viss löneklass i 1921 års avlöningsreglemente. Den tjänstefrihet
under 24 dagar som samtliga dessa läkare äga åtnjuta motsvarar den
längsta semester som tillkom extra ordinarie tjänsteman enligt de före den
1 juli 1935 gällande bestämmelserna (jfr II lit 1935 s. 84). Med hänsyn till
nu gällande bestämmelser om semester för extra ordinarie tjänsteman synes
tjänstefriheten för ifrågavarande läkare böra utsträckas, dock ej längre än
att den motsvarar den semester som tillkommer arvodesanställda läkare vid
karolinska sjukhuset, d. v. s. 30 dagar. De härigenom uppkommande ökade
kostnaderna för läkarvikarier, av fångvårdsstyrelsen beräknade lill 1 500
kronor, kunna därför begränsas till i runt tal 1 000 kronor.
Mot styrelsens förslag örn höjning av nu utgående arvode lill ett jordbrukstekniskt
biträde och örn medelsanvisning till yrkesrådgivning vid ungdomsanstalterna
bar jag ej funnit anledning lill erinran. Däremot kan jag,
särskilt nied hänsyn lill den inlräffade nedgången i fånganlalel, ej biträda
förslaget örn mcdclsanvisning lill allmän förstärkning av hilvar- oell predh
14
Statsutskottets utlåtande nr 217.
kantarvoden samt till ökad ersättning för orgelspelning och sångundervisnmg.
Beträffande anslagsbehovet till läkare och predikanter må dessutom
erinras, att detta var föremål för prövning senast vid föregående års riksdag,
då ytterligare 1 000 kronor anvisades för ändamålet (jfr II ht 1944
s. 101).
I fråga örn den icke-ordinarie personalen vid fångvårdsanstalterna
framgår av fångvårdsstyrelsens skrivelse, bland annat, att styrelsen
verkställt en allmän arvodesreglering för fångvårdens kokerskebiträden.
Enligt vad jag inhämtat berör regleringen sammanlagt 15 biträden och ersättningen
till dessa har bestämts i överensstämmelse med V-planen i kungörelsen
den 19 juni 1942, nr 637. Denna arvodesreglering har genomförts utan
att först underställas statsmakternas prövning. Såvitt avser biträden, som
anställts efter det 1942 års pensionsreglemente för arbetare trätt i kraft, halen
viss arvodesförbättring emellertid varit nödvändig för att reglementet
skulle få tillämpning på dem. Med hänsyn härtill och då de äldre kokerskebiträdena
skäligen icke böra vara sämre ställda i lönehänseende än förstnämnda
biträden, torde vid styrelsens åtgärd få bero.
Fångvårdsstyrelsens förslag om förhöjd ersättning till tillfälliga vikarier för
vaktkonstaplar m. fl., medförande en beräknad kostnadsökning av 25 000
kronor, torde av redan anförda skäl böra bifallas. Enär ersättningen till dessa
vikarier härigenom ökas med femton procent, synes ytterligare höjning av
deras löneförmåner med provisorisk löneförbättring icke böra ske.
I ett pär fall föreslås uppfattning i lönegrad av enstaka tjänster, med
vilka äro förenade speciella uppgifter. Sålunda föreslås, att ett med kurators •
göromål sysselsatt kontorsbiträde vid centralfängelset i Växjö skall erhålla
ställning såsom social kurator i lönegraden Eo 10 samt att en vaktkonstapel,
som tjänstgör såsom byggnadsägare, skall uppflyttas till yrkesmästare av
l:a klass.
Beträffande förstnämnda förslag må erinras, att föregående års riksdag på
förslag av Kungl. Majit beslöt inrätta tre befattningar som sociala kuratorer,
en vid vart och ett av de tre största centralfängelsema. Med anledning av
i ämnet väckt motion prövade riksdagen därvid behovet av dylika befattningar
även vid sinnessjukavdelningen å Håga och centralfängelset i Växjö
(rd skr nr 2/1944 s. 12). Beträffande avdelningen å Håga medgav riksdagen
— utan att vidtaga någon anslagshöjning för ändamålet — att medel finge
beräknas för beredande åt en befattningshavare därstädes av ställningen såsom
social kurator i lönegraden Eo 10. Det härför erforderliga beloppet skulle
dock icke få tagas i anspråk med mindre Kungl. Majit efter närmare utredning
fann sådan uppflyttning böra äga rum. Sedan fångvårdsstyrelsen inkommit
med begärd utredning i ämnet, har Kungl. Majit medgivit inrättande
av en kuratorsbefattning även vid Håga. Beträffande motsvarande arbetsuppgifter
vid centralfängelset i Växjö uttalade riksdagen endast, att verksamheten
vid denna anstalt torde vara av mindre omfattning. Vad fångvårdsstyrelsen
anfört till stöd för sitt nu framförda förslag att den befattningshavare,
som handhar kuratorsgöromålen därstädes, erhåller högre löneställning,
torde emellertid motivera att vederbörande placeras åtminstone i lönegraden
Eo 7. I enlighet med styrelsens förslag böra medel nu beräknas även
för den redan genomförda uppflyttningen av befattningen vid Håga. Sammanlagt
skulle för dessa uppflyttningar erfordras 800 kronor.
Fångvårdens byggnadsarbeten utföras i största möjliga utsträckning med
anlitande av fångarbetskraft. Befattningshavare, vilka anlitas för ledning av
dylika arbeten, ha hittills, då skäl därtill förelegat, av Kungl. Maj :t tillerkänts
särskild ersättning i form av gratifikationer. Fångvårdsstyrelsen har nu före
-
Statsutskottets utlåtande nr 217.
15
slagit att en yrkesmästarbefattning inrättas, vars innehavare skulle hava till
uppgift att tjänstgöra såsom byggnadsledare vid arbeten av denna art. Förslaget,
som skulle innebära att en ordinarie vaktkonstapel uppflyttas till extra
ordinarie yrkesmästare av 1 :a klass, synes med hänsyn till omfattningen av
dessa arbeten välmotiverat. Kostnaden skulle på sätt styrelsen angivit inskränka
sig till 132 kronor. Vid bifall till detta förslag bör någon gratifikation
icke vidare utgå till ifrågavarande befattningshavare.
Fångvårdsstyrelsens framställning innefattar även förslag örn vissa personalökningar.
För tillgodoseende av personalbehovet vid den planerade fångkolonien
Sörbyn begäres sålunda 10 000 kronor utöver det belopp av 45 000
kronor som av 1944 års riksdag anvisats till personal vid en ny ungdomsanstalt
och nya kolonier (jfr II ht 1944 s. 99). Sistnämnda belopp är nämligen,
enligt vad styrelsen meddelar, icke tillräckligt för att tillgodose personalbehovet
vid de nyinrättade eller planerade kolonierna Lockerud, Åby (i
Sorunda socken) och Sörbyn. Den för dessa kolonier erforderliga personalen
beräknar styrelsen enligt under hand inhämtade uppgifter till en assistent av
2:a klass (Lockerud). 2 uppsyningsman av lia klass, en överkonstapel, 15
vaktkonstap^, en första vaktfru och 2 vaktfruar. Samtliga dessa befattningshavare
torde vara erforderliga, oavsett om framdeles en ny koloni förlägges
till Sörbyn eller annan plats. Enär kostnaderna för dessa tjänstemän,
om endast extra personal anlitas, uppgå till 54 300 kronor, har jag ej funnit
anledning till erinran mot den av styrelsen för ändamålet begärda anslagshöjningen.
Vidare har styrelsen begärt sammanlagt 12 000 kronor till tillfällig personal,
därav 2 000 kronor till vikarier för vissa befattningshavare vid straffanstalten
å Svartsjö och 10 000 kronor till vikarier för deltagare i fångvårdens
utbildningskurser.
Ifrågavarande befattningshavare vid Svartsjöanstalten äro visserligen uppförda
på övergångsstat (jfr II ht 1943 s. 62 f., 65) men så länge straffanstalten
därstädes "bibehålies fylla de ett nödvändigt behov. Vikarier för dem äro
därför erforderliga och då medel härför icke tidigare beräknats, synes fångvårdsstyrelsens
framställning i denna del böra bifallas.
Till ökade vikariatskostnader i anledning av den förestående omläggningen
av fångvårdens utbildningskurser anvisades redan av föregående års riksdag
2 600 kronor (jfr ht s. 101). Förslag rörande fångvårdspersonalens utbildning
m. m. har framlagts av fångvårdsstyrelsen i en den 30 november 1944
dagtecknad utredning (SOU 1944:60). Enligt detta förslag skall enskild utbildning
anordnas för assistenter m. fl., vilka skola beordras att viss tid följa
verksamheten vid sinnessjukhus, sociala institutioner m. m. För valctkonstaplar
m. fl. skola anordnas centrala utbildningskurser. Sistnämnda befattningshavare
skola vidare erhålla korrespondensundervisning samt beredas tillfälle
till praktik å sinnessjukhus. Vidare .skola anordnas lokala kurser i sinnessjukvård
vid fångvårdsanstal ter samt utbildningskurser i yrkesämnen, företrädesvis
vid statens hantverksinslitut. Enligt utredningen beräknas de årliga kostnaderna
för en central utbildningskurs och för övriga föreslagna utbildningsåtgärder
uppgå till 69 300 kronor, därav 32 000 kronor till vikarier. Utöver det
belopp å sammanlagt 12 600 kronor, som fångvårdsstyrelsen hittills begärt till
vikarier för deltagare i utbildningskurser, skulle alltså krävas ytterligare
19 400 kronor. Utredningen är för närvarande föremål för remissbehandling
och jag är därför icke beredd att nu taga ställning till de framställda förslagen.
Det synes emellertid angeläget att den sedan flera år tillbaka nedlagda
utbildningsverksamheten återupptaga^ i förbättrad form, även örn kostnaderna
härför skulle komma att överstiga vad fångvårdsstyrelsen begärt i sin
16
Statsutskottets utlåtande nr 217.
skrivelse med anslagsäskanden. I staten för nästa budgetår torde emellertid
icke böra upptagas högre belopp för ifrågavarande ändamål än styrelsen i
nämnda skrivelse föreslagit.
Fångvårdsstyrelsens förslag om anvisande av 5 000 kronor till semesterersättningar
har avstyrkts av statskontoret under hänvisning till att semesterbestämmelserna
för extra tjänstemän eventuellt skola göras tillämpliga även
å tillfälliga befattningshavare. Örn så blir fallet, uppkommer emellertid i stället
ett ökat behov av tillfällig personal. Med hänsyn härtill synes fångvårdsstyrelsens
framställning böra bifallas.
Nu angivna personalökningar motvägas av minskat personalbehov på
grund av fångantalets beräknade nedgång från 3 200 till 3 000. Fångvårdsstyrelsen
har uppskattat det på grund härav minskade medelsbehovet för tillfällig
personal till 100 000 kronor men med hänsyn till belastningen under
sistförflutna budgetår å anslagsposten till icke-ordinarie personal ansett sig
kunna föreslå en nedsättning av anslaget med allenast 20 000 kronor. Med
avseende härå må erinras, att det i gällande stat anvisade anslagsbeloppet å
4 332 200 kronor till avlöningar vid fångvårdsanstalterna beräknats för en
medelbeläggning av 3 200 fångar. Under sistförflutna budgetår uppgick medeltalet
intagna å fångvårdsanstalterna till 3 214 och utgifterna å avlöningsanslaget
till 4 509 600 kronor. I sistnämnda belopp ingå emellertid extraordinära
kostnader för militärinkallelser, av fångvårdsstyrelsen uppskattade till
omkring 145 000 kronor. De ordinära kostnaderna under nämnda budgetår
för 3 200 fångar kunna därför beräknas till omkring 4 345 000 kronor, vilket
belopp alltså överstiger det i gällande stat för samma fångmedeltal beräknade
anslaget, 4 332 200 kronor, med i runt tal 13 000 kronor. Då anslaget sålunda
kan anses i stort sett riktigt beräknat — överskridandet motsvarar mindre än
en tredjedels procent av anslagsbeloppet — synes det på grund av fångantalets
nedgång minskade behovet av tillfällig personal böra föranleda en anslagsminskning
med åtminstone 80 000 kronor. Med hänsyn bland annat till
att vid anslagsberäkningen för innevarande budgetår ett belopp av 45 000
kronor överfördes från ordinarieposten till icke-ordinarieposten (jfr II ht
1944 s. 99 o. 102) torde anslagsminskningen i dess helhet böra drabba sistnämnda
post.
I enlighet med vad sålunda anförts torde fångvårdsanstalten^ avlöningsanslag
böra beräknas på följande sätt.
Posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän höjes med
25 992 kronor på grund av överförande till ordinarie stat av direktören,
kamreraren och två assistenter vid vårdanstalten å Hall. Å andra sidan
minskas posten med lönen för en ordinarie vaktkonstapel, som befordras till
extra ordinarie yrkesmästare av första klass, eller med 3 780 kronor. Postens
belopp, som för närvarande utgör 2 182 000 kronor, uppräknas sålunda med
(25 992 — 3 780 = 22 212) i runt tal 22 300 kronor till (2 182 000 + 22 300)
2 204 300 kronor.
Under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
en6nI 2 * * S ! ^ m ^ a • av Kungl. Maj: t, beräknas, utöver nu utgående belopp''
bOO kronor bil arvoden för bestyr med kolonien Åby, 2 400 kronor till höjning
av läkararvoden vid vårdanstalten å Hall, 1 000 kronor till kostnader
1 anledning av ökad tjänstefrihet för vissa läkare, 500 kronor till förhöjd ersättning
at jordbrukstekniskt biträde samt 800 kronor till ersättning för yrkesrådgivning
vid ungdomsanstalterna. Posten höjes alltså med (600 +
2 400 + 1 000 + 500 + 800) 5 300 kronor till (231 200 + 5 300) 236 500
kronor.
De ökade utgifterna i övrigt, frånsett rörligt tillägg, bestridas från posten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, som så
-
Statsutskottets utlåtande nr 217.
17
lunda höjes med 7 500 kronor till arvodesreglering för kokerskebiträden,
25 000 kronor till löneförbättring åt tillfällig personal, 800 kronor för uppfattning
av två kontorsbiträden till sociala kuratorer i Eo 10 (Håga) resp.
Eo 7 (Växjö), 3 912 kronor för en extra ordinarie yrkesmästare av första
klass (byggnadsledare), 10 000 kronor till personal vid fångkolonien Sörbyn,
2 000 kronor till vikarier för vissa befattningshavare vid Svartsjö, 10 000 kronor
till vikarier för deltagare i utbildningskurser saint 5 000 kronor till semesterersättningar.
ökningen av posten skulle alltså bliva (7 500 + 25 000 +
800 + 3 912 + 10 000 + 2 000 + 10 000 + 5 000 = 64 212) 64 300 kronor.
Å andra sidan minskas posten med belopp, motsvarande avlöning till de
tjänstemän vid vårdanstalten å Hall som överföras till ordinarie stat, 22 000
kronor, samt därjämte med 80 000 kronor, utgörande beräknad besparing
i anledning av minskad tillfällig personal, eller med tillhopa 102 000 kronor.
Resultatet blir alltså en nedsättning av postens belopp med (102 000 —
64 300) 37 700 kronor till (1 420 000 — 37 700) 1 382 300 kronor.
Anslagsposten till rörligt tillägg nedräknas med förslagsvis 2 100
kronor till 496 900 kronor.
Anslagets slutsumma skulle följaktligen bliva (2 204 300 + 236 500 +
1 382 300 + 496 900) 4 320 000, vilket innebär en nedsättning med 12 200
kronor.
I fångvårdsanstaltemas personalförteckning böra vidtagas de ändringar
som föranledas av att vissa befattningar vid vårdanstalten å Hall överföras
till ordinarie stat.
I propositionen nr 240 gjorda framställningar. I särskild proposition den
16 mars 1945, nr 239, har framlagts förslag om ändrade regler beträffande
undersökning av sinnesbeskaffenheten hos för brott tilltalade personer m. m.
Förslaget utgår från att en omorganisation av det rättspsykiatriska undersökningsväsendet
skall ske i enlighet med grunder, för vilka närmare redogjorts
i propositionen. För sinnesundersökning av tilltalade som vistas på fri
fot skola vid vissa statliga sinnessjukhus inrättas särskilda undersökningsstationer
med heltidsanställda läkare i huvudsaklig överensstämmelse med
ett av medicinalstyrelsen i skrivelse den 29 december 1944 framlagt förslag.
Undersökning av häktades sinnesbeskaffenhet skall liksom hittills i regel
verkställas vid fångvårdens sinnessjukavdelningar. Även vid dessa skall undersökningsarbetet
anförtros fast anställda läkare. Till grund för omorganisationen
i denna del ligger ett av fångvårdsstyrelsen den 15 januari 1945
framlagt förslag, som väsentligen ansluter sig till en av medicinalrådet P.
Björck upprättad promemoria i ämnet.
I sin promemoria har medicinalrådet Björck —■ med utgångspunkt från
att under år 1943 avgivits drygt 700 utlåtanden från fångvårdens sinnessjukavdelningar,
och från att normal prestationsförmåga för en läkare kunde beräknas
till 50 å 60 utlåtanden örn året — föreslagit, att de nuvarande med
arvode förenade läkartjänsterna vid sinnessjukavdelningama å Långholmen
och Håga samt i Malmö, Härnösand, Västervik och Jönköping, vilka för
närvarande äro 16, varav 9 heltidstjänster, utbyttes mot 12 ordinarie och 2
extra ordinarie läkanbefattningar. Av ifrågavarande läkare skulle de ordinarie
utgöras av 1 överläkare av 2:a klass i A 28 (Långholmen), 5 överläkare
av 3:e klass i A 27 (Håga, Malmö, Härnösand, Västervik och Jönköping),
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 0 sami. Nr 210—217.
2
18
Statsutskottets utlåtande nr 217.
6 förste läkare i A 28 och 2 andre läkare i Eo 26. Med överläkartjänstema
av 2:a och 3:e klass skulle vara förenad rätt till hyresersättning av 3 000
kronor resp. 2 500 kronor.
Fångvårdsstyrelsen, som icke haft något att erinra mot det av Björck föreslagna
antalet läkar befattningar, har med avseende å de olika läkarnas
lönegradsplaceringar anmärkt, att chefläkaren å Långholmen förutsattes
alltjämt komma att vara lärare i rättspsykiatri vid karolinska institutet samt
att jämväl chefläkaren å Håga borde erhålla ställning såsom överläkare av
2:a klass, enär Hågaanstalten, på sätt jämväl strafflagberedningen förordat,
borde administrativt frigöras från säkerhetsanstalten å Hall och ställas under
självständig ledning av sinnessjukläkaren. Avlöningen till läkarna å Håga
föreslår styrelsen beräknad efter högre dyrort än denna anstalt tillhör. I anslutning
därtill föreslås, att hyresersättningen till chefläkaren å Håga bestämmes
till 2 800 kronor.
Innebörden av fångvårdsstyrelsens förslag beträffande läkarbefattningarna
framgår av följande sammanställning.
Sinnessjuk- avdelning m. m.
Nuvarande organisation
(arvodestjänster)
Föreslagen organisation
Långholmen....
1
sinnessjukläkare (heltid)
1
överläkare av
2:a klass.... A 28
3
bitr.
> >
2
förste läkare .
............. A 28
1
>
läkare >
1
andre >
.............Eo 26
Håga..........
1
sinnessjukläkare (heltid)
1
överläkare av
2:a klass.... A 28
2
bitr.
> >
1
förste läkare .
............. A 28
1
andre >
.............Eo 26
Malmö ........
1
sinnessjukläkare
1
överläkare av
3:e klass____ A 27
1
bitr.
»
1
förste läkare .
............. A 28
1
)
läkare (heltid)
Härnösand ....
1
sinnessjukläkare
1
överläkare av
3:e klass .... A 27
Jönköping......
1
läkare för all sjukvård
1
överläkare av
3:e klass .... A 27
1
förste läkare.
............ A 28
Västervik......
1
läkare för all sjukvård
1
överläkare av
3:e klass____ A 27
2
bitr.
sinnessjukläkare
1
förste läkare .
............. A 28
Växjö..........
1
>
1
sinnessjukläkare ........ arvode
höjd taxa
S:t Olofs sjukhus
1
läkare
1
läkare.......
I övrigt........
1
förste läkare .
S:a
18
läkare
17 läkare
över fångvårdsstyrelsens förslag ha efter remiss yttranden avgivits av
statskontoret, allmänna lönenämnden, intemeringsnämnden, direktionen för
S:t Olofs sjukhus i Visby, sinnessjukläkama vid fångvårdens sinnessjukavdelningar
å Långholmen och Håga samt i Malmö, Härnösand, Jönköping,
Västervik och Växjö, svenska psykiatriska föreningen och Sveriges läkarförbund.
Departementschefen har anfört följande beträffande fångvårdsstyrelsens
förslag till omorganisation av undersökningväsendet.
Fångvårdsstyrelsens förslag beträffande läkarpersonalen vid fångvårdens
undersökningsavdelningar överensstämmer i princip med medicinalstyrelsens
Statsutskottets utlåtande nr 217.
19
motsvarande förslag beträffande de undersökningsstationer för tilltalade på
fri fot, vilka äro avsedda att anknytas till vissa sinnessjukhus. Såväl fångvårdsstyrelsen
som medicinalstyrelsen lia ansett, att läkarna vid fångvårdens
och sinnessjuk vårdens undersökningsväsende i lönehänseende skola vara
jämställda. I den inledningsvis omförmälda propositionen nr 239 har jag
uttalat (s. 70), att de av nämnda myndigheter framlagda förslagen till undersökningsstationernas
organiserande syntes mig i allt väsentligt böra följas
samt att det vore särskilt betydelsefullt att läkartjänsterna inom de båda
organisationerna i möjligaste mån bleve likartade med avseende å såväl
tjänste- och löneslällning som beträffande arbetsuppgifterna.
Förslag rörande läkarpersonalen vid den tillämnade undersökningsorganisationen
för tilltalade på fri fot kommer att anmälas senare denna dag av
chefen för socialdepartementet. Detta förslag ansluter sig till vad medicinalstyrelsen
härutinnan föreslagit med den avvikelsen att samtliga tjänster tills
vidare uppföras på extra ordinarie stat; det upptager alltså befattningar såsom
överläkare i lönegraderna Eo 28 resp. Eo 27 samt såsom förste och
andre läkare i Eo 28 resp. Eo 26. Överläkartjänsterna äro förenade med
rätt till hyresersättning. I enlighet med vad nyss anförts angående överensstämmelse
i lönehänseende mellan läkarna vid fångvårdens och sinnessjukvårdens
undersökningsväsende förordar jag, att läkarna vid fångvårdens sinnessjukavdelningar
med undantag av avdelningen i Växjö erhålla motsvarande
inplacering i löneskalan.
Vid sinnessjukvårdens undersökningsorganisation kommer att föreslås endast
en överläkare i lönegrad Eo 28, nämligen vid den till psykiatriska sjukhuset
förlagda undersökningsstationen, vilken station med hänsyn till sin
storlek ställer särskilda krav på chefläkarens erfarenhet och organisationsförmåga.
Bland fångvårdens undersökningsavdelningar intager avdelningen
å Långholmen en motsvarande särställning. I enlighet med fångvårdsstyrelsens
förslag bör därför chefläkaren därstädes likaledes erhålla ställning såsom
överläkare i lönegrad Eo 28. En dylik befattning föreslås av styrelsen även
för sinnessjukavdelningen å Håga. Detta förslag motiveras icke av undersökningsarbetets
omfattning vid avdelningen utan därav att Hågaanstalten är
fångvårdens största sinnessjukavdelning. Avdelningen är huvudsakligen avsedd
för straffriförklarade och drives såsom sinnessjukhus med försöksutskrivningar
direkt från anstalten. Sinnessjukläkaren därstädes är chefläkare
även vid förvarings- och interneringsanstallen å Hall, till vilken anstalt Hågaavdelningen
i administrativt hänseende är ansluten. Med hänsyn till det ansvar
och arbete, som åvilar denne läkare, har chefläkartjänsten alltsedan
Hallanstaltens inrättande varit i lönehänseende likställd med sinnessjukläkartjänsten
å Långholmen (jfr II ht 1945 s. 101). Någon anledning att nu försätta
ifrågavarande läkare i sämre läge än sinnessjukläkaren å Långholmen föreligger
ej. Därest Hågaavdelningen, såsom strafflagberedningen föreslagit,
kommer att administrativt frigöras från Hallanstalten och ställas under självständig
ledning av sinnessjukläkaren, kommer denne att tilläggas ytterligare
uppgifter av administrativ natur samtidigt sorn han torde komma att
bibehållas åtminstone såsom psykiater vid förvarings- och interneringsanstalten.
På grund av det anförda förordar jag, att en överläkartjänst i Eo 28
inrättas även vid Håga.
Överläkarna vid övriga undersökningsstationer — frånsett den för kvinnor
avsedda stationen i Växjö, där undersökningsverksamheten är av mindre
omfattning — torde, i analogi med vad som föreslås för motsvarande befattningshavare
vid undersökningsslalionerna för icke häktade, böra i överensstämmelse
med vad fångvårdsstyrelsen föreslagit erhålla ställning såsom
överläkare i Eo 27. Styrelsens förslag beträffande den fast anställda lekar
-
20
Statsutskottets utlåtande nr 217.
personalen i övrigt, vilket förslag uppgjorts på grundval av den nuvarande
undersökningsfrekvensen vid fångvårdens sinnessjukavdelningar, har ej heller
givit mig anledning till erinran. I enlighet härmed torde böra inrättas
6 befattningar såsom förste läkare och 2 befattningar såsom andre läkare.
Fördelningen av dessa läkartjänster på de olika undersökningsstationema
torde få ankomma på Kungl. Majit. För tillgodoseende av härutöver uppkommande
behov av läkarpersonal, synes medel böra beräknas för en förste
läkare med arvode motsvarande lön enligt 27 löneklassen jämte rörligt tillägg
och kristillägg. Liksom hittills bör emellertid Kungl. Majit äga i mån av
behov anställa ytterligare läkarpersonal i arvodestjänst.
Frågan om beräkning i dyrortshänseende av avlöningen till läkarna vid
Håga torde få prövas i vanlig ordning.
Mot stor] eken av de för överläkarna föreslagna hyresersättningarna har
jag ej funnit anledning till erinran; dock bör ersättningen till överläkaren
vid Hågaanstalten anpassas efter den dyrort som lägges till grund för beräkningen
av denne befattningshavares lön. Såsom statskontoret föreslagit bör
möjlighet hållas öppen att inom ramen av de föreslagna ersättningsbeloppen
anpassa samtliga överläkares hyresersättningar efter de verkliga hyreskostnaderna.
I enlighet med vad som hittills tillämpats i fråga örn gäldande av
dylik ersättning torde hyresersättningarna böra bestridas från vederbörande
avlöningsanslag.
Enligt hittills tillämpad ordning tillsätter medicinalstyrelsen förste och
andre läkare vid sinnessjukhusen. Beträffande de läkartjänster i samma lönegrader,
som skulle inrättas vid sinnessjukvårdens undersökningsstationer,
har chefen för socialdepartementet, enligt vad jag inhämtat, icke funnit skäl
föreslå annan ordning för tillsättningen. I analogi härmed torde tillsättning
av förste och andre läkare vid fångvårdens undersökningsstationer böra ankomma
på fångvårdsstyrelsen, varvid dock — liksom för närvarande sker
vid tillsättandet av fångvårdens läkarbefattningar — samråd bör ske nied
medicinalstyrelsen. Endast överläkarbefattningarna böra alltså tillsättas av
Kungl. Majit.
Den av statskontoret väckta frågan om reglering av det arvode som utgår
till sinnessjukläkaren å Långholmen i dennes egenskap av lärare i rättspsykiatri
vid karolinska institutet torde icke böra upptagas till prövning i
detta sammanhang. Ifrågavarande spörsmål sammanhänger bland annat med
frågan om inrättande av en professur i rättspsykiatri vid institutet (jfr VIII
ht 1945 s. 184, 188).
Av de nuvarande arvodesbefattningarna vid fångvårdens sinnessjukavdelningar
skulle enligt det nu framlagda förslaget endast befattningen i Växjö
bibehållas. Anledning att ändra det med denna befattning förenade arvodet,
1 000 kronor, torde ej föreligga. Däremot bör, såsom fångvårdsstyrelsen föreslagit,
höjning ske av den ersättning för varje verkställd undersökning, som
fortfarande skulle utgå till läkarna vid stationen i Växjö och vid S:t Olofs
sjukhus i Visby. På de av styrelsen anförda skälen föreslår jag, att ersättningen
bestämmes till 125 kronor.
Fångvårdsstyrelsens förslag beträffande undersökningsstationemas kanslipersonal,
innefattande utökning av denna personal med 2 extra ordinarie
socialassistenter och 3 extra ordinarie biträden, har ej givit mig anledning
till erinran. Socialassistenterna böra dock, såsom både statskontoret och
lönenämnden förordat, erhålla samma lönegradsplacering som motsvarande
befattningshavare vid sinnessjukvården d. v. s. i Eo 7. De nu å fångvårdens
sinnessjukavdelningar tjänstgörande socialassistenterna, vilka äro fyra till
antalet och placerade i Ex 6, böra samtidigt överföras till extra ordinarie stat
och placeras i 7 lönegraden. Vad angår biträdesbefattningarna torde de bi
-
Statsutskottets utlåtande nr 217.
21
träden, som få sig anförtrodda mera kvalificerade uppgifter, böra erhålla
ställning såsom kontorsbiträden i Eo 4. En dylikt placering bör därför givas
de tre nya biträdena samt dessutom fyra biträden, som nu äro placerade i
Eo 2. Jag förutsätter därvid, att frågan om biträdenas lönegradsplacering
kommer att tagas under omprövning av 1944 års personalutredning.
Årskostnaderna för den nu föreslagna läkarpersonalen vid fångvårdens
undersökningsstationer kunna, frånsett kristillägg, beräknas till 222 300 kronor.
I detta belopp ingå hyresersättningar till överläkare med 16 000 kronor,
vikariatskostnader med 25 000 kronor, rörligt tillägg med 21 000 kronor och
kostnader för utlåtanden av läkarna i Växjö och Visby med 5 000 kronor.
Då motsvarande kostnader för de nuvarande sinnessjukavdelningama vid
fångvården utgöra i runt tal 137 000 kronor, däri inberäknat dyrtidstillägg
18 000 kronor, bliva merkostnaderna (222 300—-137 000) 85 300 kronor.
Härtill komma merkostnaderna för den föreslagna utökningen av kanslipersonalen
med 17 000 kronor, däri inberäknat rörligt tillägg, 2 000 kronor, men
ej kristillägg.
Den nya organisationen av det rättspsykiatriska undersökningsväsendet
har i propositionen nr 239 föreslagits skola träda i verksamhet från och
med den 1 januari 1946. I enlighet härmed bör, fortsätter departementschefen,
ändrad beräkning ske av de under andra huvudtiteln uppförda anslagen till
Medikolegala besiktningar, Fångvårdsanstalterna: Avlöningar och Dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst.
Härom anför departementschefen följande.
Anslaget till Medikolegala besiktningar är i gällande riksstat
uppfört med 60 000 kronor. Belastningen å anslaget uppgick under budgetåret
1943/44 till 108 300 kronor, varav i runt tal 60 000 kronor utgjorde kostnader
för sinnesundersökningar av tilltalade på fri fot och 48 300 kronor kostnader
för rättsmedicinska obduktioner m. m. Av förstnämnda kostnader kan omkring
hälften beräknas bortfalla under nästa budgetår. Kostnaderna för
rättsmedicinska obduktioner m. m. bestridas numera delvis från anslagen till
den från och med den 1 januari 1945 nyinrättade rättsläkarstationen i Stockholm.
Med hänsyn till den senast redovisade belastningssiffran synes emellertid
anslaget till medikolegala besiktningar för nästa budgetår icke böra nedsättas
med mer än 10 000 kronor eller till 50 000 kronor.
Anslaget till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar har i riksstatsförslaget
för nästa budgetår uppförts med 4 320 000 kronor. Den för anslagets
disponerande föreslagna avlöningsstaten upptager 2 204 300 kronor till
avlöningar till ordinarie tjänstemän, 236 500 kronor till arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 1 382 300 kronor till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal samt 496 900 kronor till rörligt tillägg. Den nu
förordade omorganisationen av fångvårdens sinnessjukavdelningar påverkar
beräkningen av samtliga anslagsposter utom ordinarieposten.
Under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, lia kostnaderna för de arvodestjänster
som efter omorganisationen skulle ersättas med lönegradsplacerade tjänster,
inberäknat kostnader för vikarier, beräknats till 92 110 kronor. Enär två
biträdande läkare numera enligt Kungl. Maj:ts medgivande ersatts med biträdande
sinnessjukläkare (jfr prop. nr 239 s. 20), vilken anordning torde bliva
erforderlig även för tiden den 1 juli—den 31 december 1945, bliva motsvarande
kostnader för första halvåret av budgetåret 1945/46 47 500 kronor.
(Arvodena till sinnessjukläkaren och de biträdande sinnessjukläkarna vid
22
Statsutskottets utlåtande nr 217.
Håga ha därvid beräknats efter samma grunder och efter samma dyrort som
arvodena till motsvarande läkare å Långholmen, d. v. s. till 9 540 kronor
resp. 8 580 kronor; jfr II ht 1945 s. 101.) Under andra halvåret bortfalla
dessa kostnader helt. I anslagsposten ingår vidare ett belopp av 24 000 kronor
till ersättningar åt de icke heltidsanställda läkarna för sinnesundersökningar
enligt taxa m. m. samt kostnad för renskrivning av utlåtanden däröver.
I nästa budgetårs stat bör för första budgethalvåret upptagas hälften av
detta belopp, 12 000 kronor, och för andra halvåret 2 500 kronor, motsvarande
hälften av det belopp som efter omorganisationen beräknas bliva erforderligt
för ersättningar varom nu är fråga (endast till läkarna i Växjö
0CJ1 Visby). De i statförslaget beräknade kostnaderna för nu angivna ändamål
(92 110 + 24 000) 116 110 kronor kunna alltså såvitt avser förevarande
anslagspost nedsättas till (47 500 + 12 000 + 2 500) 62 000 kronor. Anslagspostens
belopp torde följaktligen böra bestämmas till (236 500 — 116 110 +
62 000 == 182 390) 182 400 kronor.
Under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal bör utöver det i årets statsverksproposition beräknade beloppet
upptagas hälften av årskostnaderna, frånsett rörligt tillägg och kristilllägg,
för de nya läkartjänsterna och den föreslagna utökningen av kanslipersonalen
eller 105 200 kronor. Posten uppföres alltså med (1 382 300 +
105 200) 1 487 500 kronor.
Motsvarande ökning under anslagsposten till rörligt tillägg blir
11 900 kronor, varför posten bestämmes till (496 900 + 11 900) 508 800
kronor.
Enligt denna beräkning skulle anslagets slutsumma för nästa budgetår
bliva (2 204 300 + 182 400 + 1 487 500 + 508 800) 4 383 000 kronor, vilket
innebär en höjning av det i statsverkspropositionen begärda beloppet med
63 000 kronor.
Den föreslagna personalorganisationen vid undersökningsstationema föranleder
vidare vissa ändringar i fångvårdsanstaltemas personalförteckning
utöver vad som föreslagits i årets statsverksproposition.
Anslaget till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst, i statsverkspropositionen beräknat till 105000 kronor, bör slutligen
nedsättas med hälften av årskostnaderna för nu utgående dyrtidstillägg å
arvoden till läkare vid fångvårdens sinnessjukavdelningar eller med 9 000
kronor till 96 000 kronor.
Motionerna. I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet
till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr A. Löfgren (I; 114) och den andra inom andra kammaren av herrar
O. Nilsson i Göteborg och A. Sundberg (II: 255), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte uttala, att hinder icke bör möta att bereda den tillfälligt anställda
personalen en mot den provisoriska avlöningsförbättringen åt befattningshavare
i statens tjänst svarande förbättring i löneställningen,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr K. Schlyter m. fl. (I: 368) och den andra inom andra kammaren av herr
O. Andersson i Malmö m. fl. (II: 567), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
besluta, att överläkare och förste läkare vid fångvårdens sinnessjukavdelningar
skola uppföras å ordinarie stat, att överläkarna vid avdelningarna å
Långholmen, vid Håga och i Malmö skola erhålla ställning av överläkare av
Statsutskottets utlåtande nr 217.
23
första klass i lönegraden A 29 och i likhet med övriga överläkare åtnjuta viss
hyresersättning samt att vid avdelningen i Malmö måtte jämte överläkare och
förste läkare anställas en andre läkare i lönegraden Eo 26,
dels en inom andra kammaren av fröken Ebon Andersson väckt motion
(11:164), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att den sociala kuratorn
vid centralfängelset i Växjö i likhet med kuratorerna vid övriga liknande
anstalter tills vidare placeras i lönegraden Eo 10 och att i följd därav anslaget
till fångvårdsanstalten^, Avlöningar för budgetåret 1945/46 höjes i
enlighet därmed,
dels ock en inom andra kammaren av herrar E. Osterman och M. Ståhl
väckt motion (11:568), vari hemställts, att av de nya rättspsykiatriska överläkarbefattningama
vid fångvården fem uppföras i lönegrad Eo 29 och en i
lönegrad Eo 28, att ytterligare en andre läkartjänst i lönegrad Eo 26 inrättas
utöver de i propositionen föreslagna, och att bostadsersättning skall utgå
med 3 000 kronor till överläkaren vid sinnessjukhusavdelningen å Långholmen
samt med 2 700 kronor till övriga överläkare.
Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
får utskottet hänvisa till motionerna I: 114 och 368 samt II: 164 och 568.
Vad departementschefen i statsverkspropositionen i skilda hänseenden anfört
angående anslag till avlöningar vid fångvårdsanstalten^ föranleder ej
erinran eller uttalande från utskottets sida i andra fall än de, som beröras av
motionerna.
Vidkommande motionen II: 164 må erinras, att befattningar såsom social
kurator vid fyra anstalter (Långholmen, Härlanda, Malmö och Håga), äro
inrättade i lönegraden Eo 10. Fångvårdsstyrelsen har föreslagit, att den befattningshavare
i kontorsbiträdes lönegrad, som har motsvarande åligganden
vid centralfängelset i Växjö, skall erhålla samma lönegradsplacering.
Departementschefen har ansett motiverat, att vederbörande erhåller högre
löneställning och placeras åtminstone i lönegraden Eo 7. Utskottet delar motionärens
uppfattning, att den ifrågavarande tjänsten bör jämställas med övriga
befattningar såsom social kurator vid fångvårdsanstalterna, och tillstyrker
alltså uppflyttning av densamma till lönegraden Eo 10.
Vad därefter angår motionerna I: 114 och 11:255 har Kungl. Maj:t enligt
vad utskottet erfarit på framställning av Sveriges fångvårdsmannaförbund
för innevarande budgetår lämnat det medgivande, varom i motionen är fråga.
Utskottet förutsätter, att samma medgivande, vilket helt överensstämmer
med riksdagens beslut förra året under höstsessionen angående provisoriskt
lönetillägg åt vissa statliga befaltningsliavare, lämnas även för nästa budgetår,
därvid detsamma bör avse sådant provisoriskt lönetillägg och tillfälligt
barntillägg, varom innevarande riksdag må komma att besluta.
Vad därefter angår förslaget till omorganisation av det rättspsykiatriska
undersökningsväsendet vill utskottet erinra, att rikdagen redan tagit ställning
till huvudgrunderna för nämnda organisation vid behandlingen av propositionen
nr 239 med förslag till lag örn ändring i sinnessjuklagen. Första
Utskottet.
24
Statsutskottets utlåtande nr 217.
lagutskottet anförde i sitt av riksdagen godkända utlåtande i ämnet nr 37
bland annat, att det inom utskottet anförts starka skäl för anordnande av
en gemensam organisation för undersökningarna av häktade och icke häktade.
Utskottet fann sig emellertid med hänsyn till vad utskottet anfört kunna
i allt väsentligt tillstyrka det framlagda organisationsförslaget såsom ett övergångsstadium
till en mera ändamålsenlig organisation.
Vid sitt ställningstagande till den nu föreliggande propositionen har statsutskottet
ej kunnat undgå finna den föreslagna organisationen vara mycket
omfattande och kostsam. Utskottet har emellertid ej ansett sig böra framställa
invändning mot inrättande av de av Kungl. Majit föreslagna tjänsterna.
I de likalydande motionerna I: 368 och II: 567 ävensom i motionen
11:568 ha vissa från propositionen avvikande förslag framlagts ifråga om
läkarnas löneställning. I annat sammanhang tillstyrker utskottet, att löneläget
för läkarna vid sinnessjukhusens rättspsykiatriska undersökningsstationer
bestämmes efter de huvudsakliga grunder, som varit vägledande för
Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Med hänsyn härtill och då sistnämnda
förslag allenast syftar till att finna en provisorisk lösning av föreliggande
organisationsfråga, har utskottet ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag
oförändrat. Sedan en tids erfarenhet vunnits torde de i motionerna framförda
synpunkterna kunna med större säkerhet bedömas.
I Kungl. Maj :ts förslag till avlöningsstat synes anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal böra höjas med 40 000 kronor, motsvarande
den beräknade merkostnaden för provisoriskt lönetillägg och tillfälligt barntillägg
åt den tillfälliga personalen. Avlöningsanslaget bör då även uppräknas
med samma belopp till 4 423 000 kronor. I övrigt ha i propositionen nr
240 framlagda förslag ej givit utskottet anledning till erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till Medikolegala besiktningar
för budgetåret 1945/46 under andra huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor,
II. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å
motionerna I: 368 och II: 567 samt II: 568, i vad nämnda
motioner avse personalförteckningen, godkänna följande personalförteckning
för fångvårdsanstalten^:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 direktör av lia klass ........................ A 28
6 direktörer av 2:a klass ...................... A 26
1 förste pastor och Överlärare .................. A 26
8 direktörer av 3:e klass ...................... A 24
4 pastorer och förste lärare .................... A 24
Statsutskottets utlåtande nr 217. 25
Befattning. Lönegrad.
2 kamrerare ....................... A 22
1 arbetsassistent .............................. A 21
2 assistenter av lia klass ....................... A 20
12 assistenter av 2:a klass ...................... A 18
3 kronohäktesföreståndare av lia klass .......... A 18
1 lantbruksinspektor ..........................A 17
11 assistenter av 3:e klass ...................... A 16
8 kronohäktesföreståndare av 2:a klass .......... A 16
4 kronohäktesföreståndare av 3:e klass .......... A 15
1 föreståndare vid fångkoloni .................. A 15
5 uppsyningsman av l:a klass .................. A 12
5 lärare i yrkesämne .......................... A 12
10 uppsyningsman av 2:a klass .................. A 10
5 yrkesmästare av l:a klass .................... A 10
27 yrkesmästare av 2:a klass .................... A 8
47 överkonstaplar .............................. A 8
, 1 värmeledningsskötare tillika reparatör.......... A 7
402 vaktkonstap^ .............................. A 6
4 första vaktfruar ............................ A 6
36 vaktfruar .................................. A 3
Tjänstemän å övergångsstat.
2 direktörer av 3:e klass ...................... A 24
1 assistent av 1 :a klass .............. A 20
1 uppsyningsman av 2:a klass .................. A 10
2 överkonstaplar ................. A 8
1 kontorsbiträde .............................. A 4
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än 2 0.
2 överläkare ................................ Eo 28
6 förste läkare .............................. Eo 28
4 överläkare ..................... Eo 27
2 andre läkare .............................. Eo 26
Anni. 1. Kronohäktesföreståndarbefattningarna av 2:a klass vid kronohäktena
i Jönköping och Falun må icke besättas så länge respektive å övergångsstat
uppförda direktörer av 3:e klass kvarstå i tjänst.
Anin. 2. Antalet ordinarie vaktfruar må överstiga det i förteckningen
angivna antalet under förutsättning att motsvarande antal ordinarie vaktfrubefattningar
bållås obesatta vid statens vid fångvårdsanstalter anordnade
tvångsarbets- och alkoholistanstalter.
Anm. 3. De i personalförteckningen upptagna extra ordinarie tjänsterna
skola inrättas från och med den 1 januari 1946.
lil. i anledning av Kungl. Majlis förslag och med bifall till
motionerna II: 164 samt I: 114 och II: 255 ävensom med avslag
å motionerna I: 368 och II: 567 samt II: 568, i vad sistnämnda
Ire motioner ej behandlats under II,
Bihang till riksdagens protokoll 1915. (i sand. Nr 216—217.
3
26
Statsutskottets utlåtande nr 217.
a) fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsanstalterna,
att tillämpas under budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar lill ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... kronor 2 204 300
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 182 400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal,
förslagsvis ................ » 1 527 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 508 800
Summa kronor 4 423 000,
b) till Fångvdrdsanstalterna: Avlöningar för budgetåret
1945/46 under andra huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
4 423 000 kronor,
IV. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till Dgrtidstillägg
dt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1945/46
under andra huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 96 000
kronor.
Stockholm den 15 juni 1945.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Lindström,
Sven Larsson, Bäcklund, Karl Andersson, Mannerskantz, Heiding, Carlström, Gustaf Iwar
''Anderson, Emil Petersson och Gustav Emil Andersson; samt
från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Ward, Pettersson i Dahl, Andersson
i Malmö, Mårtensson, Staxäng, Lindholm, fru Alvén, herrar Boman i Kieryd,
Petterson i Degerfors, Johansson i Mysinge och Birke.
Stockholm 1945. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
452339
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.