Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående inrättande av väntehem åt ensamstående blivande mödrar.

1945-06-15 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:222, Utlåtande i anledning av väckt motion angående inrättande av väntehem åt ensamstående blivande mödrar.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 222.

Nr 222.

Ankom till riksdagens kansli den 15 juni 1945 kl. 3 em.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående inrättande av

väntehem åt ensamstående blivande mödrar.

(3:e avd.)

I en inom andra kammaren av fru 5. Rönn-Christiansson och fru Gerda

Linderot väckt motion (II: 143) har hemställts, att riksdagen må i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla örn utarbetande av förslag om inrättande av väntehem

åt ensamstående blivande mödrar.

Motionärerna anföra bland annat följande.

Det är numera en vanlig företeelse att häktningsåtgärder förekomma både

mot de abortsökande kvinnorna och de personer, som varit dem behjälpliga.

Orsakerna till att blivande mödrar vid upptäckten av havandeskap vända sig

till abortörer äro i de flesta fallen av ekonomisk art. Speciellt gäller detta de

ensamstående kvinnorna, som under havandeskapet också ha att säkra sin

bostadsfråga. För dessa framstår aborten som enda utväg. Ofta måste de

söka plats som »obemärkt» och bli då i fullkomlig avsaknad av den omtanke

och det skydd, som böra tillkomma varje gravid kvinna. I stället bli

de ofta utnyttjade som obetald arbetskraft. Svårigheterna skulle kunna lindras

betydligt, örn åtgärder vidtogos för att underlätta ordnandet av bostadsfrågan

för ensamstående blivande mödrar.

Mycket vore vunnet, om den läkare eller barnmorska som konstaterar

havandeskap kunde hänvisa vederbörande till något väntehem. Vissheten om

en sådan tillflykt under havandeskapets sista skede skulle säkerhgen få

många kvinnor att avstå från tanken på abort. Under vistelsen på väntehemmet

kunde de få råd och upplysningar, hur de skola söka mödrahjälp,

moderskapspenning, ordna med barnavårdsman etc. samt i övrigt i relativt

lugn och ro planera för sin och barnets framtid.

Utskottet. Frågan om väntehem för blivande mödrar har varit föremål för uppmärksamhet

vid det utredningsarbete, som på senare tid bedrivits av vissa kommittéer.

Sålunda ha 1941 års reumatikervårdssakkunniga i ett den 10 juni

1944 avgivet betänkande (SOU 1944: 28) ansett, att av de sakkunniga föreslagna

efterbehandlingsavdelningar vid lasarett (E-avdelningar) borde tjänstgöra

även som väntehem för blivande mödrar. Vidare har frågan berörts i

1941 års befolkningsutrednings den 22 november 1944 avgivna betänkande i

abortfrågan (SOU 1944: 51). Enligt vad utskottet erfarit ämnar sistnämnda

utredning i ett betänkande, som kan väntas framlagt inom kort, till närmare

behandling upptaga frågan om bidrag till väntehem för barnaföderskor och

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 222.

15

till inackordering av väntande mödrar i privata hem. Därjämte har socialvårdskommittén

i ett i juli 1944 avgivet betänkande (SOU 1944:34) framlagt

förslag rörande statsbidrag till barnhem, varmed avses jämväl mödrahem

för vård av bland andra väntande mödrar. Sistnämnda förslag ligger

till grund för den av Kungl. Maj:t till innevarande riksdag avlåtna propositionen

nr 227 (se sammansatta stats- och andra lagutskottets utlåtande nr 4).

Ovannämnda förslag torde, i den mån de äga betydelse för den i motionen

berörda frågan, taga sikte på att tillgodose behovet av bostad och omvårdnad

under tiden närmast före förlossningen. Motionärerna synas härutöver

ha tänkt sig åtgärder i syfte att, i vad avser ensamstående kvinnor, även för

en tidigare period av havandeskapet underlätta bostadsfrågans lösning. Man

bör eldigt utskottets mening i första hand söka tillgodose sistnämnda önskemål

inom ramen av ett mera allmänt bostadsprogram. Det betänkande, som

inom kort kan väntas från bostadssociala utredningen, torde komma att giva

vissa utgångspunkter för ett bedömande av denna fråga.

För egen del vill utskottet framhålla, att motionärerna berört ett betydelsefullt

socialpolitiskt spörsmål. Under hänvisning till den lämnade redogörelsen

för redan avslutade och pågående utredningar får utskottet dock avstyrka

att framställning i ämnet vid denna tidpunkt göres från riksdagens

sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 143 ej må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 15 juni 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Lindström,

Sven Larsson, Bäcklund, Karl Andersson, Mannerskantz, Heiding, Carlström, Gustaf Iwar

Anderson, Emil Petersson och Gustav Emil Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Ward, Pettersson i Dahl, Andersson

i Malmö, Mårtensson, Staxäng, Lindholm, fru Alvén, herrar Boman i Kieryd, Petterson

i Degerfors, Johansson i »Mysinge och Birke.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.