Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående Stockholms luftvärnsregementes förläggning.
1945-06-19 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1945:233, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående Stockholms luftvärnsregementes förläggning.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 233.
1
Nr 233.
Ankom till riksdagens kansli den 19 juni 1945 kl. 1 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
Stockholms luftvärnsregementes förläggning.
(lia avd.)
I propositionen nr 189 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 2 mars 1945, föreslagit
riksdagen att
dels besluta, att Stockholms luftvärnsregemente skall förläggas till Norrtälje,
dels såsom kapitalinvestering i försvarets fastighelsfond, arméns delfond,
till Mark för övningsfält för Stockholms luftvärnsregemente för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 155 000 kronor,
dels ock såsom kapitalinvestering i samma delfond till Ordnande av Stockholms
luftvärnsregementes förläggning för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av 3 000 000 kronor.
Vid anmälan av 1942 års försvarsproposition förordade departementschefen,
att med uppförande av bland annat nytt kasernetablissement för
Stockholms luftvärnsregemente finge anstå till tid efter femårsperioden
1942/47. Avgörande för ställningstagandet i denna fråga var, att förbandet
utan väsentliga olägenheter i organisatoriskt hänseende syntes kunna tills
vidare kvarstanna i sin provisoriska förläggning i f. d. Göta livgardes kasernelablissement
i Stockholm, medan däremot beträffande vissa andra av 1941
års försvarsutredning föreslagna byggnadsföretag det framstode såsom oundgängligen
nödvändigt för den nya organisationens genomförande, att företagen
komme till utförande före femårsperiodens utgång.
Av årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 7) framgår, att
arbetet med genomförandet av 1942 års försvarsbeslut fortskridit relativt
långt. För arméns vidkommande torde man sålunda vara berättigad antaga,
att de byggnadsarbeten, som ingå i försvarsbeslutet med däri senare vidtagna
ändringar, skola med vissa mindre undantag kunna vara slutförda i
god lid före femårsperiodens utgång. Emellertid har av olika anledningar
fråga uppkommit, huruvida icke nytt etablissement för Stockholms luftvärnsregemente
redan nu bör komma till utförande. Denna fråga bérördes
vid anmälan av propositionen 1944: 174 angående iståndsättande av vissa
Pihanrj lil! riksdagens protokoll 19''t,9. C sami Nr 2SS—234.
2
Statsutskottets utlåtande nr 233.
kasernetablissement i Stockholm m. m. I denna proposition gav departementschefen
uttryck åt uppfattningen, att ett nytt kasernetablissement borde
under de närmaste åren uppföras för luftvärnsregementet. Riksdagen (skrivelse
nr 383) framställde ej erinran häremot.
För uppförande av nytt etablissement för luftvärnsregementet talar bland
annat, framhåller departementschefen, att de lokaler, till vilka regementet
för närvarande är hänvisat, äro tämligen bristfälliga och ur hygienisk synpunkt
delvis mindre lämpliga. I och för sig torde emellertid enbart av denna
anledning en utflyttning av regementet inom den närmaste tiden icke vara
motiverad. Av större betydelse är, fortsätter departementschefen, att det ur
allmän synpunkt befunnits önskvärt att i största möjliga utsträckning frigöra
av försvaret disponerad mark i huvudstaden för civila ändamål. Av Stockholms
garnison tillhörande förband äro Svea livgarde och Svea artilleriregemente
under utflyttning till nya lokaler på Järvafältet. Sedan denna
utflyttning ägt rum, torde hela Svea artilleriregementes och delar
av Svea livgardes kasernområden kunna frigöras. Departementschefen
har i detta sammanhang erinrat örn att enligt beslut av 1944 års riksdag
Svea livgardes nuvarande kasernetablissement fortsättningsvis skall disponeras
för vissa militära staber och skolor m. m. Därest emellertid jämväl
Stockholms luftvärnsregemente erhåller ny förläggning, frigöres hela f. d.
Göta livgardes kasernetablissement, varvid förutom det egentliga kasernområdet
ett betydligt större område öster och nordost om kasernerna ävensom
vissa områden, som nu användas för övningsändamål, synas kulma i huvudsak
ställas till förfogande. Vissa svårigheter föreligga att för närvarande beräkna
storleken av de medel, som skulle kunna inflyta vid en exploatering
av ifrågavarande markområden. Att dessa medel avsevärt överstiga kostnaderna
för anordnande av kasernetablissementet för Stockholms luftvärnsregemente
synes vara uppenbart.
Av det anförda framgår, att en utflyttning av Stockholms luftvämsregemente
inom en nära framtid är ur många synpunkter önskvärd. Av arméns
fortifikationsförvaltning verkställd utredning rörande lämplig förläggningsplats
för regementet har resulterat i fyra alternativa förslag, nämligen förläggning
till Tegelhagen på Järvafältet, Görväln cirka 2,5 mil nordväst örn
Stockholm, ett område söder örn Ullnasjön cirka 2 mil nordost örn Stockholm
samt till Norrtälje stad.
Vad Tegelhagen beträffar har departementschefen till en början erinrat
örn att enligt förslag av 1941 års försvarsutredning Göta pansarlivgarde
skulle förläggas till denna plats, vilket förslag av departementschefen biträddes
vid anmälan av försvarspropositionen. Med hänsyn till den stora anhopningen
av truppförband på och invid Järvafältet och nied beaktande av att
detta fäll vöre starkt begränsat lill ytvidden samt att endast små möjligheter
för dess utvidgning syntes vara för handen förklarade sig emellertid riks
-
Statsutskottets utlåtande nr 233.
3
dagen önska ytterligare utredning i denna förläggningsfråga. Sedan dylik
utredning verkställts, beslöt 1943 års riksdag, att Göta pansarlivgarde skulle
förläggas till Enköping. De skäl som talade emot förläggning av Göta pansarlivgarde
till Tegelhagsområdet göra sig i lika mån gällande i fråga örn
Stockholms luftvärnsregemente. Visserligen har ett luftvärnsregemente icke
samma behov av vidsträckt övningsterräng som ett pansarförhand, men å
andra sidan har, sedan frågan örn pansarlivgardets förläggning dryftades,
beläggningen å Järvafältet ytterligare ökats i och med att beslut fattats örn
förläggande till Rådanområdet av infanteriets och kavalleriets officersaspirantskola.
Även om obestridligen vissa fördelar måste anses vara förenade
med en förläggning av Stockholms luftvärnsregemente till Järvafältet —
bland annat ur rekryteringssynpunkt samt med tanke på möjligheterna till
sambruk med andra förband i fråga örn sjukhus- och verkstadslokaler m. in.
— har departementschefen funnit sig av antydda skäl dock icke kunna förorda
detta alternativ.
En förläggning av regementet till Görväln ställer sig ur kostnadssynpunkt
så oförmånlig, att departementschefen icke ansett sig böra närmare
ingå på detta förslag. En dylik förläggning ställer sig ofördelaktig även ur
den synpunkten, att avståndet från Görväln till regementets skjutfält vid
Väddö är avsevärt.
Det s. k. Ullnaområdet är i sistnämnda avseende lämpligare beläget.
En olägenhet med detta alternativ, förutom de relativt höga mark- och byggnadskostnaderna,
är enligt departementschefen alt området är beläget i omedelbar
närhet av Roslagens flygflottilj. Även om ställning ännu på intet sätt
tagits till den av flygförvaltningen berörda frågan örn övergång från sjötill
landbasering av denna flottilj, har det synts departementschefen lämpligast
att icke i flottiljens omedelbara närhet vidtaga sådana åtgärder på lång
sikt, som kunna försvåra en dylik övergång. Vid ett genomförande av detta
alternativ — liksom av Görvälnalternativet — torde därjämte vissa svårigheter
i fråga örn bostadsanskaffningen vara att förutse.
Norrtäljealternativet ställer sig vad beträffar anläggningskostnaderna
fördelaktigast av de nu berörda förslagen, oaktat att därvid räknats
med större kostnader för tygverkstad än i de övriga alternativen. Då Norrtälje
i dyrortsavseende är C ort, torde även de årliga kostnaderna bliva lägre
än vid genomförande av något av de övriga alternativen, vilka förutsätta
löner enligt högre dyrort. 1 viss måll kan dock denna fördel komma att
uppvägas därav att viss mindre utökning av förvaltningspersonalen kan bliva
nödvändig, beroende på att av taktiska skäl vissa mobiliseringsförråd kunna
finnas böra kvarligga i Stockholm eller dess närhet. En beaktansvärd Girdei
erbjuder Norrtäljealternativet därutinnan, alt avståndet till regementets
skjutfält å Väddö endast blir omkring 4 mil. Möjligheterna till skolskjutning
i den föreslagna förläggningsplatsens närhet äro enligt uppgift
4
Statsutskottets utlåtande nr 233.
goda. En förläggning till Norrtälje medför å andra sidan vissa olägenheter.
Sålunda är det icke otänkbart, alt personalrekryteringen kan bliva besvärligare
än om förbandet förlägges närmare huvudstaden. Järnvägsförbindelsen
mellan Stockholm och Norrtälje är icke särskilt god; järnvägen är smalspårig
med relativt liten kapacitet. Däremot finnas goda landsvägsförbilidelser.
Avståndet till Stockholm är omkring 7,5 mil. För mobilisering av för
Stockholms försvar avsedda luftförsvarsförband kunna, örn regementet förlägges
till Norrtälje, vidare vissa särskilda åtgärder bliva erforderliga, som
icke torde behöva vidtagas vid genomförande av något av de övriga förslagen.
Efter noggrant övervägande av de olika alternativens för- och nackdelar
har departementschefen funnit sig böra giva sitt förord åt det av arméns
fortifikationsförvaltning framlagda förslaget, innebärande att Stockholms
luftvärnsregemente förlägges till Norrtälje.
Av förvaltningen med stadens drätselkammare träffat preliminärt avtal
innebär i korthet, att staden utan kostnad för statsverket ställer för regementets
kasernområde erforderlig mark till förfogande ävensom att staden
förbinder sig att — eventuellt genom expropriation — anskaffa mark för
övningsområde, varvid kronan skall erlägga en summa motsvarande två
tredjedelar av vad staden visar sig ha erlagt för området, dock högst 150 000
kronor. Såväl det för förläggning föreslagna området som övningsterrängen
äro enligt utlåtande av vederbörande myndigheter lämpliga för ifrågavarande
ändamål. Arealen utgör sammanlagt, förutom i områdena ingående
vattenområden, i runi tal 500 hektar. Staden ikläder sig vidare vissa garantier
i fråga örn bostäder för regementets personal. I samband med sitt erbjudande
har staden uppställt vissa förbehåll rörande områdets disposition
för den händelse marken framdeles skulle tagas i anspråk för annat ändamål
än som övningsfält för Stockholms luftvärnsregemente. Då avtalet synes
vara för kronan godtagbart, torde, framhåller departementschefen, därest
riksdagen bifaller förslaget att Stockholms luftvärnsregemente förlägges till
Norrtälje det få ankomma på Kungl. Majit att i vanlig ordning godkänna
avtalet.
För markförvärv har i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag
ansetts böra anvisas eli investeringsanslag av 155 000 kronor.
Framlagd beräkning rörande byggnadskostnadernas storlek måste av naturliga
skäl betraktas såsom approximativ. Då det är önskvärt, att arbetena
med det nya etablissementets uppförande bedrivas i så skyndsam takt som
omständigheterna medgiva, har departementschefen föreslagit, alt för nästa
budgetår för förläggningens ordnande anvisas det av fortifikationsförvaltningen
äskade beloppet av 3 000 000 kronor. Det har synts få ankomma på
Kungl. Majit all i vanlig ordning fastställa byggnadsprogram.
I fråga örn sättet för kostnadernas bestridande i vad avser kasernelablissementet
har departementschefen erinrat, att 1941 års försvarsutredning utgick
Statsutskottets utlåtande nr 333.
5
ifrån att samtliga med Stockholms garnisons utflyttning till Järvafältet förenade
kostnader, liksom även kostnaderna för ammunitionsfabrikens förflyttning
från Marieberg, skulle, till den del de icke belöpte på markförvärv,
till 50 % avskrivas med särskilda medel. Samma ståndpunkt intogs i propositionen
1942:210. Riksdagen hade icke något att häremot erinra. Dc
avsedda särskilda medlen utgöras av nettoinkomsterna tran den av djurgårdskommissionen
bedrivna exploateringen av Ladugårdsgärde, Johanneshov—Kvarnängen
samt försvarets andel i Marieberg—Konradsbergsområdet.
Till grund för denna anordning ligger tanken att utflyttningen föranletts av
exploateringen av vissa militära markområden och att kostnaderna därför
böra bestridas med anlitande av exploateringsinkomsterna. Då luftvärnsregementets
utflyttning är en förutsättning för fortsatt exploatering av ifrågavarande
områden, har det synts departementschefen naturligt, att de härav
föranledda byggnadskostnaderna avskrivas med anlitande av nämnda
särskilda medel. Med tillämpning av i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten:
bil. 2, s. 1 och 2) angivna anslagsprinciper hava för detta ändamål
medel föreslagits skola upptagas å kapitalbudgeten såsom individualiserat
anslag.
Avslutningsvis har departementschefen erinrat, att, såsom Iramhålles i den
till årets riksdag avlåtna propositionen nr 15, departementschefens avsikt är
att i sinom tid föreslå Kungl. Maj:t att igångsätta utredning rörande försvarsorganisationens
utformning under tiden efter utgången av femårsperioden
1942/47. Denna utredning kommer givetvis att avse även frågan örn luftvärnets
omfattning. Emellertid har departementschefen vid framläggandet av
sill förevarande förslag utgått från att för huvudstadens luftförsvar även i
fortsättningen kommer att erfordras eli särskilt förband av Stockholms luftvärnsregementes
storlek.
1 1942 års försvarsbeslut förutsattes, alt med uppförande av nytt kasern- Utskottet.
etablissement för Stockholms luftvärnsregemente skulle anstå till tid efter
femårsperioden 1942/47. Till stöd för Kungl. Maj:ts föreliggande förslag örn
uppförande redan nu av nytt etablissement tor regementet synas utskottet
övertygande skäl hava anförts. Vad beträffar frågan örn valet av förläggningsplats
huva under den förberedande utredningen alternativa förslag
dryftats. Sett uteslutande ur kostnadssynpunkt är det s. k. Norrtäljealtcrnalivet
förmånligast för kronan. Med avseende å övningsterräng och markområde
enligt samma alternativ hava härför avsedda områden förklarats av
vederbörande myndigheter fylla de krav, som böra uppställas därpå. Även
ur andra hänseenden har detta förslag ansetts innebära påtagliga fördelar.
Utskottet har efter besök på platsen och efter närmare tagen del av de preliminära
avtalsbestämmelserna bestyrkts i denna uppfattning. Vid angivna
förhållanden bar utskottet funnit sig böra tillstyrka, att Stockholms luft
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 233.
värnsregemente förlägges till Norrtälje. Det torde få ankomma på Kongl.
Majit att i vanlig ordning godkänna avtalet i fråga.
Utskottet tillstyrker, att det för markförvärv föreslagna beloppet, 155 000
kronor, anvisas av riksdagen. Med hänsyn till önskvärdheten av kasernetablissementets
snara uppförande tillstyrker utskottet vidare, att medel för
förläggningens ordnande anvisas för nästa budgetår till ett belopp av
3 000 000 kronor. Utskottet förutsätter, att möjligheterna att i fortsättningen
bedriva jordbruk å övningsfältet icke inskränkes mer än vad som av det
militära utnyttjandet av detsamma kan anses vara påkallat. I fråga örn sättet
för kostnadernas bestridande har utskottet icke något att erinra mot vad
departementschefen härutinnan föreslagit.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) besluta, att Stockholms luftvärnsregemente skall förläggas
till Norrtälje,
b) till Mark för övningsfält för Stockholms luftvärnsregcmente
för budgetåret 1945/46 under försvarets fastighetsfond,
arméns delfond, anvisa ett investeringsanslag av 155 000
kronor,
c) till Ordnande av Stockholms luftvärnsregementes förläggning
för budgetåret 1945/46 under samma delfond anvisa ett
investeringsanslag av 3 000 000 kronor.
Stockholm den 19 juni 1945.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,
Pauli, Lindström, Bäcklund, Bernhard Nilsson, Karl Andersson, Mannerskantz, Gillström,
Gustav Emil Andersson, Albertsson och Ivar Persson-, samt
från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Ward, Falla, Andersson
i Malmö, Norup, Wallentheim, Lindholm, Onsjö, Hoppe, Boman i Kieryd, Thäpper
och Birke.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1945:460 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående Stockholms luftvärnsregementes förläggning. s. 2 i texten