Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående Stockholms luftvärnsregementes förläggning.

1945-06-19 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:233, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående Stockholms luftvärnsregementes förläggning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 233.

1

Nr 233.

Ankom till riksdagens kansli den 19 juni 1945 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

Stockholms luftvärnsregementes förläggning.

(lia avd.)

I propositionen nr 189 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 2 mars 1945, föreslagit

riksdagen att

dels besluta, att Stockholms luftvärnsregemente skall förläggas till Norrtälje,

dels såsom kapitalinvestering i försvarets fastighelsfond, arméns delfond,

till Mark för övningsfält för Stockholms luftvärnsregemente för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 155 000 kronor,

dels ock såsom kapitalinvestering i samma delfond till Ordnande av Stockholms

luftvärnsregementes förläggning för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av 3 000 000 kronor.

Vid anmälan av 1942 års försvarsproposition förordade departementschefen,

att med uppförande av bland annat nytt kasernetablissement för

Stockholms luftvärnsregemente finge anstå till tid efter femårsperioden

1942/47. Avgörande för ställningstagandet i denna fråga var, att förbandet

utan väsentliga olägenheter i organisatoriskt hänseende syntes kunna tills

vidare kvarstanna i sin provisoriska förläggning i f. d. Göta livgardes kasernelablissement

i Stockholm, medan däremot beträffande vissa andra av 1941

års försvarsutredning föreslagna byggnadsföretag det framstode såsom oundgängligen

nödvändigt för den nya organisationens genomförande, att företagen

komme till utförande före femårsperiodens utgång.

Av årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 7) framgår, att

arbetet med genomförandet av 1942 års försvarsbeslut fortskridit relativt

långt. För arméns vidkommande torde man sålunda vara berättigad antaga,

att de byggnadsarbeten, som ingå i försvarsbeslutet med däri senare vidtagna

ändringar, skola med vissa mindre undantag kunna vara slutförda i

god lid före femårsperiodens utgång. Emellertid har av olika anledningar

fråga uppkommit, huruvida icke nytt etablissement för Stockholms luftvärnsregemente

redan nu bör komma till utförande. Denna fråga bérördes

vid anmälan av propositionen 1944: 174 angående iståndsättande av vissa

Pihanrj lil! riksdagens protokoll 19''t,9. C sami Nr 2SS—234.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 233.

kasernetablissement i Stockholm m. m. I denna proposition gav departementschefen

uttryck åt uppfattningen, att ett nytt kasernetablissement borde

under de närmaste åren uppföras för luftvärnsregementet. Riksdagen (skrivelse

nr 383) framställde ej erinran häremot.

För uppförande av nytt etablissement för luftvärnsregementet talar bland

annat, framhåller departementschefen, att de lokaler, till vilka regementet

för närvarande är hänvisat, äro tämligen bristfälliga och ur hygienisk synpunkt

delvis mindre lämpliga. I och för sig torde emellertid enbart av denna

anledning en utflyttning av regementet inom den närmaste tiden icke vara

motiverad. Av större betydelse är, fortsätter departementschefen, att det ur

allmän synpunkt befunnits önskvärt att i största möjliga utsträckning frigöra

av försvaret disponerad mark i huvudstaden för civila ändamål. Av Stockholms

garnison tillhörande förband äro Svea livgarde och Svea artilleriregemente

under utflyttning till nya lokaler på Järvafältet. Sedan denna

utflyttning ägt rum, torde hela Svea artilleriregementes och delar

av Svea livgardes kasernområden kunna frigöras. Departementschefen

har i detta sammanhang erinrat örn att enligt beslut av 1944 års riksdag

Svea livgardes nuvarande kasernetablissement fortsättningsvis skall disponeras

för vissa militära staber och skolor m. m. Därest emellertid jämväl

Stockholms luftvärnsregemente erhåller ny förläggning, frigöres hela f. d.

Göta livgardes kasernetablissement, varvid förutom det egentliga kasernområdet

ett betydligt större område öster och nordost om kasernerna ävensom

vissa områden, som nu användas för övningsändamål, synas kulma i huvudsak

ställas till förfogande. Vissa svårigheter föreligga att för närvarande beräkna

storleken av de medel, som skulle kunna inflyta vid en exploatering

av ifrågavarande markområden. Att dessa medel avsevärt överstiga kostnaderna

för anordnande av kasernetablissementet för Stockholms luftvärnsregemente

synes vara uppenbart.

Av det anförda framgår, att en utflyttning av Stockholms luftvämsregemente

inom en nära framtid är ur många synpunkter önskvärd. Av arméns

fortifikationsförvaltning verkställd utredning rörande lämplig förläggningsplats

för regementet har resulterat i fyra alternativa förslag, nämligen förläggning

till Tegelhagen på Järvafältet, Görväln cirka 2,5 mil nordväst örn

Stockholm, ett område söder örn Ullnasjön cirka 2 mil nordost örn Stockholm

samt till Norrtälje stad.

Vad Tegelhagen beträffar har departementschefen till en början erinrat

örn att enligt förslag av 1941 års försvarsutredning Göta pansarlivgarde

skulle förläggas till denna plats, vilket förslag av departementschefen biträddes

vid anmälan av försvarspropositionen. Med hänsyn till den stora anhopningen

av truppförband på och invid Järvafältet och nied beaktande av att

detta fäll vöre starkt begränsat lill ytvidden samt att endast små möjligheter

för dess utvidgning syntes vara för handen förklarade sig emellertid riks
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 233.

3

dagen önska ytterligare utredning i denna förläggningsfråga. Sedan dylik

utredning verkställts, beslöt 1943 års riksdag, att Göta pansarlivgarde skulle

förläggas till Enköping. De skäl som talade emot förläggning av Göta pansarlivgarde

till Tegelhagsområdet göra sig i lika mån gällande i fråga örn

Stockholms luftvärnsregemente. Visserligen har ett luftvärnsregemente icke

samma behov av vidsträckt övningsterräng som ett pansarförhand, men å

andra sidan har, sedan frågan örn pansarlivgardets förläggning dryftades,

beläggningen å Järvafältet ytterligare ökats i och med att beslut fattats örn

förläggande till Rådanområdet av infanteriets och kavalleriets officersaspirantskola.

Även om obestridligen vissa fördelar måste anses vara förenade

med en förläggning av Stockholms luftvärnsregemente till Järvafältet —

bland annat ur rekryteringssynpunkt samt med tanke på möjligheterna till

sambruk med andra förband i fråga örn sjukhus- och verkstadslokaler m. in.

— har departementschefen funnit sig av antydda skäl dock icke kunna förorda

detta alternativ.

En förläggning av regementet till Görväln ställer sig ur kostnadssynpunkt

så oförmånlig, att departementschefen icke ansett sig böra närmare

ingå på detta förslag. En dylik förläggning ställer sig ofördelaktig även ur

den synpunkten, att avståndet från Görväln till regementets skjutfält vid

Väddö är avsevärt.

Det s. k. Ullnaområdet är i sistnämnda avseende lämpligare beläget.

En olägenhet med detta alternativ, förutom de relativt höga mark- och byggnadskostnaderna,

är enligt departementschefen alt området är beläget i omedelbar

närhet av Roslagens flygflottilj. Även om ställning ännu på intet sätt

tagits till den av flygförvaltningen berörda frågan örn övergång från sjötill

landbasering av denna flottilj, har det synts departementschefen lämpligast

att icke i flottiljens omedelbara närhet vidtaga sådana åtgärder på lång

sikt, som kunna försvåra en dylik övergång. Vid ett genomförande av detta

alternativ — liksom av Görvälnalternativet — torde därjämte vissa svårigheter

i fråga örn bostadsanskaffningen vara att förutse.

Norrtäljealternativet ställer sig vad beträffar anläggningskostnaderna

fördelaktigast av de nu berörda förslagen, oaktat att därvid räknats

med större kostnader för tygverkstad än i de övriga alternativen. Då Norrtälje

i dyrortsavseende är C ort, torde även de årliga kostnaderna bliva lägre

än vid genomförande av något av de övriga alternativen, vilka förutsätta

löner enligt högre dyrort. 1 viss måll kan dock denna fördel komma att

uppvägas därav att viss mindre utökning av förvaltningspersonalen kan bliva

nödvändig, beroende på att av taktiska skäl vissa mobiliseringsförråd kunna

finnas böra kvarligga i Stockholm eller dess närhet. En beaktansvärd Girdei

erbjuder Norrtäljealternativet därutinnan, alt avståndet till regementets

skjutfält å Väddö endast blir omkring 4 mil. Möjligheterna till skolskjutning

i den föreslagna förläggningsplatsens närhet äro enligt uppgift

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 233.

goda. En förläggning till Norrtälje medför å andra sidan vissa olägenheter.

Sålunda är det icke otänkbart, alt personalrekryteringen kan bliva besvärligare

än om förbandet förlägges närmare huvudstaden. Järnvägsförbindelsen

mellan Stockholm och Norrtälje är icke särskilt god; järnvägen är smalspårig

med relativt liten kapacitet. Däremot finnas goda landsvägsförbilidelser.

Avståndet till Stockholm är omkring 7,5 mil. För mobilisering av för

Stockholms försvar avsedda luftförsvarsförband kunna, örn regementet förlägges

till Norrtälje, vidare vissa särskilda åtgärder bliva erforderliga, som

icke torde behöva vidtagas vid genomförande av något av de övriga förslagen.

Efter noggrant övervägande av de olika alternativens för- och nackdelar

har departementschefen funnit sig böra giva sitt förord åt det av arméns

fortifikationsförvaltning framlagda förslaget, innebärande att Stockholms

luftvärnsregemente förlägges till Norrtälje.

Av förvaltningen med stadens drätselkammare träffat preliminärt avtal

innebär i korthet, att staden utan kostnad för statsverket ställer för regementets

kasernområde erforderlig mark till förfogande ävensom att staden

förbinder sig att — eventuellt genom expropriation — anskaffa mark för

övningsområde, varvid kronan skall erlägga en summa motsvarande två

tredjedelar av vad staden visar sig ha erlagt för området, dock högst 150 000

kronor. Såväl det för förläggning föreslagna området som övningsterrängen

äro enligt utlåtande av vederbörande myndigheter lämpliga för ifrågavarande

ändamål. Arealen utgör sammanlagt, förutom i områdena ingående

vattenområden, i runi tal 500 hektar. Staden ikläder sig vidare vissa garantier

i fråga örn bostäder för regementets personal. I samband med sitt erbjudande

har staden uppställt vissa förbehåll rörande områdets disposition

för den händelse marken framdeles skulle tagas i anspråk för annat ändamål

än som övningsfält för Stockholms luftvärnsregemente. Då avtalet synes

vara för kronan godtagbart, torde, framhåller departementschefen, därest

riksdagen bifaller förslaget att Stockholms luftvärnsregemente förlägges till

Norrtälje det få ankomma på Kungl. Majit att i vanlig ordning godkänna

avtalet.

För markförvärv har i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag

ansetts böra anvisas eli investeringsanslag av 155 000 kronor.

Framlagd beräkning rörande byggnadskostnadernas storlek måste av naturliga

skäl betraktas såsom approximativ. Då det är önskvärt, att arbetena

med det nya etablissementets uppförande bedrivas i så skyndsam takt som

omständigheterna medgiva, har departementschefen föreslagit, alt för nästa

budgetår för förläggningens ordnande anvisas det av fortifikationsförvaltningen

äskade beloppet av 3 000 000 kronor. Det har synts få ankomma på

Kungl. Majit all i vanlig ordning fastställa byggnadsprogram.

I fråga örn sättet för kostnadernas bestridande i vad avser kasernelablissementet

har departementschefen erinrat, att 1941 års försvarsutredning utgick

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 333.

5

ifrån att samtliga med Stockholms garnisons utflyttning till Järvafältet förenade

kostnader, liksom även kostnaderna för ammunitionsfabrikens förflyttning

från Marieberg, skulle, till den del de icke belöpte på markförvärv,

till 50 % avskrivas med särskilda medel. Samma ståndpunkt intogs i propositionen

1942:210. Riksdagen hade icke något att häremot erinra. Dc

avsedda särskilda medlen utgöras av nettoinkomsterna tran den av djurgårdskommissionen

bedrivna exploateringen av Ladugårdsgärde, Johanneshov—Kvarnängen

samt försvarets andel i Marieberg—Konradsbergsområdet.

Till grund för denna anordning ligger tanken att utflyttningen föranletts av

exploateringen av vissa militära markområden och att kostnaderna därför

böra bestridas med anlitande av exploateringsinkomsterna. Då luftvärnsregementets

utflyttning är en förutsättning för fortsatt exploatering av ifrågavarande

områden, har det synts departementschefen naturligt, att de härav

föranledda byggnadskostnaderna avskrivas med anlitande av nämnda

särskilda medel. Med tillämpning av i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten:

bil. 2, s. 1 och 2) angivna anslagsprinciper hava för detta ändamål

medel föreslagits skola upptagas å kapitalbudgeten såsom individualiserat

anslag.

Avslutningsvis har departementschefen erinrat, att, såsom Iramhålles i den

till årets riksdag avlåtna propositionen nr 15, departementschefens avsikt är

att i sinom tid föreslå Kungl. Maj:t att igångsätta utredning rörande försvarsorganisationens

utformning under tiden efter utgången av femårsperioden

1942/47. Denna utredning kommer givetvis att avse även frågan örn luftvärnets

omfattning. Emellertid har departementschefen vid framläggandet av

sill förevarande förslag utgått från att för huvudstadens luftförsvar även i

fortsättningen kommer att erfordras eli särskilt förband av Stockholms luftvärnsregementes

storlek.

1 1942 års försvarsbeslut förutsattes, alt med uppförande av nytt kasern- Utskottet.

etablissement för Stockholms luftvärnsregemente skulle anstå till tid efter

femårsperioden 1942/47. Till stöd för Kungl. Maj:ts föreliggande förslag örn

uppförande redan nu av nytt etablissement tor regementet synas utskottet

övertygande skäl hava anförts. Vad beträffar frågan örn valet av förläggningsplats

huva under den förberedande utredningen alternativa förslag

dryftats. Sett uteslutande ur kostnadssynpunkt är det s. k. Norrtäljealtcrnalivet

förmånligast för kronan. Med avseende å övningsterräng och markområde

enligt samma alternativ hava härför avsedda områden förklarats av

vederbörande myndigheter fylla de krav, som böra uppställas därpå. Även

ur andra hänseenden har detta förslag ansetts innebära påtagliga fördelar.

Utskottet har efter besök på platsen och efter närmare tagen del av de preliminära

avtalsbestämmelserna bestyrkts i denna uppfattning. Vid angivna

förhållanden bar utskottet funnit sig böra tillstyrka, att Stockholms luft
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 233.

värnsregemente förlägges till Norrtälje. Det torde få ankomma på Kongl.

Majit att i vanlig ordning godkänna avtalet i fråga.

Utskottet tillstyrker, att det för markförvärv föreslagna beloppet, 155 000

kronor, anvisas av riksdagen. Med hänsyn till önskvärdheten av kasernetablissementets

snara uppförande tillstyrker utskottet vidare, att medel för

förläggningens ordnande anvisas för nästa budgetår till ett belopp av

3 000 000 kronor. Utskottet förutsätter, att möjligheterna att i fortsättningen

bedriva jordbruk å övningsfältet icke inskränkes mer än vad som av det

militära utnyttjandet av detsamma kan anses vara påkallat. I fråga örn sättet

för kostnadernas bestridande har utskottet icke något att erinra mot vad

departementschefen härutinnan föreslagit.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att Stockholms luftvärnsregemente skall förläggas

till Norrtälje,

b) till Mark för övningsfält för Stockholms luftvärnsregcmente

för budgetåret 1945/46 under försvarets fastighetsfond,

arméns delfond, anvisa ett investeringsanslag av 155 000

kronor,

c) till Ordnande av Stockholms luftvärnsregementes förläggning

för budgetåret 1945/46 under samma delfond anvisa ett

investeringsanslag av 3 000 000 kronor.

Stockholm den 19 juni 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,

Pauli, Lindström, Bäcklund, Bernhard Nilsson, Karl Andersson, Mannerskantz, Gillström,

Gustav Emil Andersson, Albertsson och Ivar Persson-, samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Ward, Falla, Andersson

i Malmö, Norup, Wallentheim, Lindholm, Onsjö, Hoppe, Boman i Kieryd, Thäpper

och Birke.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:460 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående Stockholms luftvärnsregementes förläggning. s. 2 i texten